B-människor

B-människor (dk. B-mennesker) syftar på en kategoriindelning från A−K som återfinns i Livets Bog (del 5, st. 1831 ff), där Martinus analyserar mänskligheten utifrån ett antal olika sexuella tillstånd. ”B-människorna” utgör den andra kategorin, vars äktenskapsförmåga  enligt Martinus har degenererat samtidigt som deras intelligensutveckling dominerar. Det innebär att dessa människor enbart använder parningsdriften och intresset för det motsatta könet i egoismens tjänst. En sådan människa har inte något annat intresse än att gagna sig själv och betecknas därför i Martinus analyser som amoraliska människor med en ”gangsternatur”. Martinus betecknar dem till och med som ”den kosmiska dödens väsen eller kosmiska lik”.

Därefter kommer vi till det område, där väsendena nått en viss grad av intelligensutveckling, vilken helt och hållet tagen i deras egoisms tjänst. Och då deras äktenskapliga tendens är något degenererad, blir de såväl inom som utom äktenskapet mycket amoraliska i sitt framträdande, blir ofta gangster- eller banditnaturer. De tager hänsynslöst alla kvinnor som det lyster dem och viker inte tillbaka för alfonseri, befrämjande av vit slavhandel eller bordellverksamhet. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1832)

Allt tänkande i religiös riktning, alla föreställningar om själ och ande, om odödlighet, om begreppet Gud och om de stora världsreligionernas humana föreskrifter är för dem endast dåraktig övertro och naivitet. De kulminerar således i ”kosmisk medvetslöshet”. De är renodlade ”kosmiska lik”. De utgör kärnan i den grupp väsen inom jordmänskligheten där den dräpande principen eller det så kallade ”onda” kulminerar. De utgör själva kratermynningen för helvetets eller ragnaröks allt ödeläggande mentala lava eller dräpande utflöde. Denna kategori av väsen vill vi kalla ”B-människor”. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1832 ff)

Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens människor på olika stadier i en process som han kallar polförvandling. Alla levande väsen har enligt Martinus två sexuella poler i sitt övermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket är den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket innebär att djuret framträder som renodlade hanväsen och honväsen i ett enpoligt tillstånd som präglas av egendomsrätt, förälskelse och den dräpande principen. För dagens människor håller den latenta eller motsatta sexuella polen på att åter växa sig stark, vilket innebär att människorna är på väg att bli dubbelpoliga väsen. Det dubbelpoliga tillståndet utvecklas i takt med att människan genomgår en stor mängd lidanden och därmed utvecklar en sann kärlek till sin nästa. Den motsatta polens tillväxt innebär även att människan utvecklar en mängd intellektuella och kulturella intressen och begåvningar som ligger utanför äktenskap och fortplantning. Under polförvandlingsprocessen ingår det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att människan vid någon tidpunkt blir sexuellt attraherad även av sitt eget kön. Den färdiga människan kommer inte längre att vara man eller kvinna, utan framträda som ett helkönsväsen och hysa allkärlek till alla människor och allt som finns till.

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7  © Martinus Institut 1981.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial