B-vetande

B-vetande (dk. B-viden) betecknar i Martinus litteratur en kunskap eller ett vetande som befinner sig på B-stadiet, eller det andra stadiet av tre huvudfaser som kunskap kan befinna sig på. B-vetande definieras i Martinus litteratur som ett teoretiskt vetande som har omsatts i vilja, medveten handling eller manifestation. Martinus beskriver B-vetande som en vidareutveckling av vetande eller kunskap på det tidigare A-stadiet, där vetandet är enbart teoretiskt och individen inte har börjat omsätta det i handling. B-vetande utgör dock fortfarande ett övningsstadium eller ett ofärdigt stadium där den nya kunskapen börjar praktiseras. Det kan därför leda till många misstag eller ”felmanifestationer”. B-vetandet är enligt Martinus fortfarande ett stadium där individen är medveten om alla detaljer i processen, till skillnad från det senare C-vetandet där kunskapen eller förmågan har blivit automatiserad. B-vetande betecknas även som livssubstans nr 14 (se Livets Bog, del 3, st. 937). Se även ”A-vetande” och ”C-vetande”, samt ”A-stadiet”, ”B-stadiet” och ”C-stadiet”.

Då denna tillvaro eller detta odödliga liv endast kan analyseras som något treenigt, dvs. existera som tre särskilda principers manifestation som en oskiljbar enhet, nämligen det jag betecknat som ”A-vetande”, ”B-vetande” och ”C-vetande”, alltså vaket dagsmedvetet tänkande respektive detta tänkandes omsättning i realistisk handling samt denna handlings återupprepning till vanemedvetande, har vi här lösningen på de ”livlösa” materiernas gåta. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 411)

Men det är inte alla begär som kan uppfyllas eller tillfredsställas endast genom ett dagsmedvetet vetande. Detta vetande måste också omsättas i praktisk handling genom organ och lemmar. På detta stadium är väsendets vetande ett ”B-vetande”. Detta ”B-vetande” benämner vi här ”livssubstans nr 14”. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 937)

Som ett konkret exempel på hur kunskaper och förmågor kan manifesteras på olika stadier, kan man se hur det går till att lära sig läsa. I början är individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspråks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokstäver) står i relation till ljuden i det talade språket som i regel lärs in först. Det kan man kalla A-vetande. Sedan övergår individen till att börja öva på att läsa och förstå betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla B-vetande. Till sist har, för de flesta individer, kunskapen om skriftspråket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, så att samma individ helt obehindrat och snabbt kan läsa texter av olika slag och tolka innehållet utan att ägna uppmärksamhet åt de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas C-vetande.

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7 © Martinus Institut 1981.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial