Växtväsen

Växtväsen (dk. plantevæsen) betecknar i Martinus litteratur ett levande väsen som är hemmahörande i växtriket, dvs. det första av sex tillvaroplan som tillsammans utgör det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Växtväsen återfinns på jordklotet i olika former av vegetation som träd, buskar, blommor, mossor och lavar osv. Ett växtväsen uppbärs av instinktenergin som dominerande kosmisk grundenergi. Det upplever sin yttre omgivning endast i form av aningar och har sitt dagsmedvetande på det andliga planet. Närheten till den andliga världen och minnet av tillvaron i salighetsriket återspeglas i skönheten och mångfalden som växtväsen manifesterar i naturen på jordklotet. I motsats till djur och människor kan växtväsen inte förnimma smärta eller lidande på det fysiska planet, oavsett hur omilt de behandlas genom naturens krafter och människors och djurs påverkan. I slutet av växtriket utvecklas växtväsendet dock alltmer djuriska förmågor som t.ex. förmågan att fånga och smälta insekter som näring, och väsendet är därmed på väg in i djurriket som nästa tillvaroplan i spiralkretsloppet. Ett växtväsen på andra himlakroppar och i andra galaxer kan uppvisa andra yttre gestalter och former än de som är kända på jordklotet. De uppbärs av instinktenergin som samma kosmiska grundenergi. Växtriket och instinktenergin betecknas i Martinus symboler med röd färg.

Eftersom spiralens mörkerutveckling kulminerar i djurriket eller den fysiska världen, befinner sig växtväsendet ännu inte så långt framme i mörkret eller det fysiska tillståndet som djuret, och är därför som nämnts av en mera andlig natur än detta. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)

Växtväsendets medvetna del av mentaliteten bäres ju av ”minnes-” och ”intuitionsenergierna”. Då den förstnämnda energin är den dominerande, utgöres som nämnt växtväsendets medvetna fält av dess ”inre värld”, dess erinringar från en tidigare ”spiral”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)

Hela växtvärlden är alltså föremål för en mycket energisk och hård påverkan från den samlade naturen. Men det är ju all denna lemlästning som väcker det på det fysiska planet ännu omedvetna väsendet till liv på detta plan. Under denna tusenåriga påverkan kommer växtväsendet efter hand att märka skillnad mellan lemlästningar och sådant som verkar livgivande eller befordrande på den fysiska hälsan och växten. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)

**********************************************************