![\"\"](\"http:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2018\/09\/mechthild-1.jpg\")
<\/a>Den inre r\u00f6sten f\u00f6rmedlar ocks\u00e5 ett eko fr\u00e5n g\u00e5ngna tider. Ur v\u00e5rt minneskartotek kommer det fram k\u00e4nslor, diffusa eller klara och starka, snarare \u00e4n konkreta minnen av tidigare epoker och religi\u00f6sa f\u00f6rgrundsgestalters liv och leverne. F\u00f6r inte sant, hur kommer det sig att man fastnar f\u00f6r och k\u00e4nner extra starkt f\u00f6r vissa personligheter om man inte p\u00e5 eller annat s\u00e4tt har haft en anknytning till dem, till deras tankev\u00e4rld eller den tid de levde i? V\u00e5ra reaktioner, starka eller svaga, utg\u00f6r essensen eller summan av tidigare upplevelser. Vi b\u00e4r med oss dessa k\u00e4nslominnen som ett oveders\u00e4gligt bevis f\u00f6r v\u00e5ra tidigare livs existens, f\u00f6r v\u00e5r egen resa genom historien.<\/p>\nD\u00e4r vi st\u00e5r nu i v\u00e5r religi\u00f6sa utveckling \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket, tillsammans med v\u00e5r egen utvecklingsprocess, ett resultat av andra m\u00e4nniskors g\u00e4rningar och mod. Vi har levt och verkat utifr\u00e5n olika religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningar genom seklernas g\u00e5ng under inflytande av till exempel Mechthild av Magdeburgs g\u00e4rningar i 1200-talets Tyskland. Under historiens g\u00e5ng kan man urskilja tv\u00e5 olika traditioner av att beskriva Gud, en katafatisk och en apofatisk teologi. I den f\u00f6rstn\u00e4mnda traditionen, den katafatiska teologin, beskrivs Gud med hj\u00e4lp av s\u00e5 m\u00e5nga olika k\u00e4rleksfulla ord och spr\u00e5kliga bilder som m\u00f6jligt (Gud \u00e4r allk\u00e4rlek<\/em>), medan den apofatiska teologin i st\u00e4llet beskriver Gud i negationer, genom att tala om vad Gud\u00a0inte <\/em>\u00e4r (Gud \u00e4r inte detta eller detta<\/em>). Det \u00e4r en bildl\u00f6s mystik.<\/p>\n Den katafatiska traditionens beskrivning av Gud som Mechthild av Magdeburg representerar \u2212 Gud \u00e4r god, Gud \u00e4r k\u00e4rlek, Gud \u00e4r r\u00e4ttvis \u2212 har vi haft med oss under m\u00e5nga liv. Hennes inre kamp f\u00f6r att motst\u00e5 kroppens sexuella beg\u00e4r, att sublimera dessa drifter f\u00f6r att d\u00e4rigenom fullst\u00e4ndigt kunna ge sig h\u00e4n \u00e5t Gud, \u00e4r \u00e4ven v\u00e5r egen kamp mot kroppens naturliga drifter och beg\u00e4r under flera liv, d\u00e4r vi \u00e4nnu inte hade f\u00f6rst\u00e5tt att allt djupast sett \u00e4r sexualitet och n\u00e5got helt naturligt. H\u00e4r finns hos Mechthild av Magdeburg tanken om \u201dbrudsmystiken\u201d, att Gud \u00e4r \u00e4lskaren och hon sj\u00e4lv \u00e4r hans brud. Den djupt rotade tankefiguren om kampen mellan den kroppsliga synden och den rena sj\u00e4len g\u00e5r som en rak linje genom den kristna historien. Slitningarna mellan dessa b\u00e5da krafter har satt djupa sp\u00e5r i sj\u00e4len och kan v\u00e4l f\u00f6rst nu i v\u00e5ra dagar p\u00e5 allvar balanseras genom ett seri\u00f6st studium av Martinus analyser \u00f6ver m\u00e4nniskans sexuella polutveckling fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska.<\/p>\n En nutida religi\u00f6s personlighet, Padre Pio, genomgick samma stigmatiseringsprocess efter en vision av Kristus. Likas\u00e5 intr\u00e4ffade detta hos hans f\u00f6reg\u00e5ngare Franciskus av Assisi \u00e5r 1224, efter att Franciskus f\u00f6rst hade f\u00e5tt en vision om en korsf\u00e4st seraf.\u00a0 Enligt legenden genomborrades han av spikh\u00e5l p\u00e5 h\u00e4nder och f\u00f6tter och i sidan uppkom ett bl\u00f6dande s\u00e5r.<\/p>\n Klara av Assisi h\u00f6rde Franciskus av Assisi predika om Gud och fattigdomsidealet. Hon \u00f6vertygades om sin kallelse och han om hennes. \u00c5r 1212 grundade hon Franciskanerordens andra gren, klarissorna, \u201dde fattiga systrarna. Denna kvinnliga religi\u00f6sa kraft hittar vi ocks\u00e5 hos Beginerr\u00f6relsen, en klosterliknande gemenskap f\u00f6r fromma kvinnor inriktad p\u00e5 b\u00f6n, kontemplation och karitativ verksamhet instiftad p\u00e5 1170- talet. Denna r\u00f6relse fanns ocks\u00e5 i Vadstena under medeltiden, d\u00e4r den f\u00f6rbj\u00f6ds \u00e5r 1412. Den fanns kvar \u00e4nda fram till \u00e5r 1506, d\u00e5 Vadstena munkar f\u00f6rdrev dem i samband med en utvidgning av munkkonventets marker.<\/p>\n<\/a>Katarina av Sienas mystiska br\u00f6llop med Kristus \u00e4r en i raden av m\u00e5nga liknade himmelska gifterm\u00e5l i 1300- talets religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld. I en uppenbarelse fick Katarina v\u00e4lja mellan en gyllene krona och en t\u00f6rnekrona. Hon valde t\u00f6rnekronan och f\u00f6ll, enligt traditionen, i extas och stigmatiserades. S\u00e5r som uppst\u00e5r just i samband med en stark inlevelse i Kristus lidandehistoria i kombination av extatiska visioner.<\/p>\n<\/a>En annan fascinerande kvinnlig gestalt inom den beginska r\u00f6relsen \u00e4r den franska f\u00f6rfattaren och mystikern Marguerite Porete. Hon skrev boken De enkla sj\u00e4larnas spegel<\/em> i b\u00f6rjan av 1300-talet. I boken uttrycker Marguerite sin inre \u00f6vertygelse om att sj\u00e4len \u00e4r f\u00f6rbunden med Gud och att upplevelsen av denna inre f\u00f6rening ger mystikern en sublim frihet. Hon skrev De enkla sj\u00e4larnas spegel<\/em> som en reaktion p\u00e5 maktmissbruket inom den katolska kyrkan, de rika klostrens prioriteringar och kyrkans inst\u00e4llning till fattigdom, som hon uppfattade som brist p\u00e5 andlighet. Marguerite Porete v\u00e4grade h\u00e5rdnackat att f\u00f6rneka sin religi\u00f6sa uppfattning, trots upprepade p\u00e5st\u00f6tningar fr\u00e5n Inkvisitionen. Hon fortsatte att vandra omkring f\u00f6r att sprida sitt budskap.\u00a0 De enkla sj\u00e4larnas spegel <\/em>var skriven p\u00e5 gammalfranska och inte p\u00e5 latin \u2212 bara det otill\u00e5tet och straffbart. Boken \u00a0studerades av 21 teologer och dessa d\u00f6mde henne som \u00e5terfallsk\u00e4ttare.\u00a0 F\u00f6r detta d\u00f6mdes hon till d\u00f6den av Inkvisitionen. Marguerite Porete br\u00e4ndes p\u00e5 b\u00e5l i Paris den 1 juni 1310, 60 gammal.<\/p>\n<\/a>Den apofatiska teologins starka inflytande p\u00e5 mig f\u00e5r h\u00e4r representeras av tv\u00e5 verkliga storheter \u2013 M\u00e4ster Eckhart och Johannes av Korset. B\u00e5de dessa religi\u00f6sa f\u00f6rgrundsgestalter f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rmedla att den fullst\u00e4ndiga kunskapen om Gud \u00e4r ouppn\u00e5elig. Gud kan inte beskrivas i positiva termer, dvs. genom olika yttre egenskaper. Gud kan enligt dem bara beskrivas i negativa termer, s\u00e5som att Gud \u00e4r inte detta eller detta, \u00e4r inte det eller det. Enligt M\u00e4ster Eckhart \u00e4r Gud ett intet. Gud \u00e4r Ettheten, bortom alla egenskaper. Denna uppfattning \u00e4r helt i linje med Martinus analyser, d\u00e4r Gud beskrivs som \u201dN\u00e5got som \u00e4r\u201d. N\u00e5got annat \u00e4r inte m\u00f6jligt att s\u00e4ga, eftersom man d\u00e5 \u00e4r inne p\u00e5 det skapades omr\u00e5de. Gud \u00e4r inte en skapad f\u00f6reteelse och befinner sig s\u00e5ledes bort det skapade. Gud utg\u00f6r det skapades utg\u00e5ngspunkt och den yttersta verkligheten. Denna verklighet kan inte f\u00f6rnimmas med sinnena utan endast med intuitionen. Guds jag \u00e4r enligt Martinus evigt n\u00e4rvarande i allt och alla och utg\u00f6r \u201dden fasta punkt kring vilket allt i v\u00e4rldsalltet r\u00f6r sig\u201d.<\/p>\n