{"id":3142,"date":"2018-12-20T12:07:55","date_gmt":"2018-12-20T12:07:55","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3142"},"modified":"2018-12-27T12:03:44","modified_gmt":"2018-12-27T12:03:44","slug":"martinus-zygmunt-bauman-och-extremnationalismens-aterkomst","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3142","title":{"rendered":"Martinus, Zygmunt Bauman och extremnationalismens \u00e5terkomst"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Martinus, 1940-talet. Foto fr\u00e5n Martinus Instituts fotogalleri\u00a0\u00a0\u00a0<\/a><\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Martinus skriver i inledningen av sitt huvudverk Livets Bog<\/em>, del 1, att allt som h\u00f6r hemma under begreppet ondska \u00e4r verkningar av okunnighet. Eller med Martinus egna ord: \u201dTy okunnighet \u00e4r n\u00e4mligen den verkliga orsaken<\/em> till allt som h\u00f6r ihop med vad v\u00e4rlden kallar \u2019det onda<\/em>\u2019\u201d (Livets Bog, <\/em>del 1, st. 19, V\u00e4rldsbild f\u00f6rlag, 1985).<\/p>\n

Martinus forts\u00e4tter: \u201dVidare s\u00e5g jag att m\u00f6rkret eller det s\u00e5 kallade \u2019onda\u2019 i verkligheten var identiskt med individernas utveckling av de kvalifikationer som \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att livet i de h\u00f6gre v\u00e4rldarna av samma v\u00e4sen senare skall kunna upplevas som lycka eller salighet. Och jag ins\u00e5g d\u00e4rvid att \u2019m\u00f6rkret\u2019 i kosmisk mening \u00e4r en lika stor v\u00e4lsignelse som ljuset <\/em>och att allt fr\u00e5n gudomlig synpunkt \u00e4r mycket gott<\/em>\u201d (Livets Bog<\/em>, del 1, st. 21).<\/p>\n

Det mentala paradigmskiftet\u00a0<\/strong><\/p>\n

Enligt Martinus befinner sig m\u00e4nskligheten i slutet av djurriket. I denna fas av utvecklingen sker ett enormt mentalt paradigmskifte.Vi g\u00e5r fr\u00e5n att vara individer som styrs av sj\u00e4lvbevarelsedriften, parningsdriften och egendomsr\u00e4tten, d\u00e4r var och en \u00e4r sig sj\u00e4lv n\u00e4rmast, till ett mentalt tillst\u00e5nd d\u00e4r en organisk osj\u00e4lviskhet\u00a0\u00e4r ledstj\u00e4rnan i den dagliga tillvaron i ett kommande fredsrike p\u00e5 jorden. Med en utvecklad f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e4lska allt och alla kommer vi att kunna skapa\u00a0fredliga och r\u00e4ttvisa livsbetingelser f\u00f6r den samlade m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

Detta kommande, globala fredsrike \u00e4r ingen fantasi eller en naiv \u00f6nsketanke enligt Martinus, utan en helt logisk f\u00f6ljd eller konsekvens av gjorda erfarenheter p\u00e5 lidandets omr\u00e5de. Dessa lidandeerfarenheter kommer att omforma oss alla till individer som hellre ger \u00e4n tar. Vi kommer inte l\u00e4ngre att kunna skada n\u00e5gon och inte heller kommer vi kunna leva p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad. Vid den h\u00e4r tidpunkten i m\u00e4nniskans utveckling \u00e4r kriget sedan l\u00e4nge avskaffat som konfliktl\u00f6sningsmedel. Nu \u00e4r det fredliga och livgivande handlingar och tankar som styr m\u00e4nniskornas handel och vandel. Min egen gl\u00e4dje och lycka f\u00f6rverkligas genom att jag sk\u00e4nker mina medm\u00e4nniskor gl\u00e4dje och lycka. Ja, det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r min egen livsgl\u00e4dje. Vi talar h\u00e4r om ett samh\u00e4lle eller en samlevnadsform, d\u00e4r alla lever f\u00f6r att vara till gl\u00e4dje och nytta f\u00f6r varandra. Osj\u00e4lviskheten \u00e4r nu organiskt betingad och lika sj\u00e4lvklart mentalt f\u00f6rankrad som djurrikets credo\u00a0\u2212\u00a0var och en \u00e4r sig sj\u00e4lv n\u00e4rmast\u00a0\u2212\u00a0en g\u00e5ng var. M\u00e4nniskorna representerar nu den absoluta inre och den yttre freden i sitt s\u00e4tt att t\u00e4nka och i sitt att handla.<\/p>\n

I den f\u00f6rsta delen av denna artikel kommer jag att sk\u00e4rsk\u00e5da n\u00e5gra av v\u00e5r tids mest turbulenta och utmanande politiska f\u00f6reteelser, med extremnationalismens \u00e5terkomst som huvudtema. I den avslutande delen av artikeln f\u00e5r vi ta del av Martinus f\u00f6rklaring p\u00e5 de bakomliggande faktorerna till sakernas nuvarande tillst\u00e5nd. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 ta del av Martinus beskrivning av v\u00e4gen ut ur detta destruktiva mentala omr\u00e5de, som kan sammanfattas i f\u00f6ljande citat: \u201dD\u00e4r okunnigheten avl\u00e4gsnas, upph\u00f6r det s\u00e5 kallade \u2019onda\u2019 att existera.\u201d (Livets Bog<\/em>, del 1, st. 19).<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 kunskapen <\/em>som \u00e4r m\u00e4nsklighetens r\u00e4ddning fr\u00e5n m\u00f6rkret och dess f\u00f6rlamande inverkan p\u00e5 livslusten och livsgl\u00e4djen. Kunskapen om m\u00e4nniskans innersta, eviga och od\u00f6dliga v\u00e4sensk\u00e4rna, och v\u00e5r eviga relation till det gudomliga allv\u00e4sen som styr och reglerar utvecklingen i v\u00e4rldsalltets o\u00e4ndliga materieocean: Gudomen.<\/p>\n

Retrotopia <\/em>eller l\u00e4ngtan tillbaka till det idealiserade f\u00f6rg\u00e5ngna<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Zygmunt Bauman<\/em> (1925\u22122017)<\/figcaption><\/figure>\n

I sin sista, postumt publicerad bok Retrotopia <\/em>(Bokf\u00f6rlaget Daidalos AB, 2018) beskriver den polsk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman (1925\u22122017) v\u00e5r tid som en tid d\u00e5 vi tycks vara f\u00f6r\u00e4lskade i det f\u00f6rflutna. En tid d\u00e5 tillvaron var enklare, rollerna tydligare och v\u00e4rlden mer homogen. Men, s\u00e4ger Bauman, detta f\u00f6rflutna har inte existerat, det \u00e4r en dagdr\u00f6m.<\/p>\n

\u201dRetrotopia som Bauman kallar denna dagdr\u00f6m, en utopi f\u00f6rlagd till det f\u00f6rflutna, fungerar som ett skydd mot ett sv\u00e5rhanterligt nu och en skr\u00e4mmande framtid och bygger p\u00e5 en tydligt \u00e5tskillnad mellan ett idealiserat \u2019vi\u2019 och ett demoniserat \u2019dom\u2019\u201d (fr\u00e5n baksidestexten till Retrotopia,<\/em> 2018).<\/p>\n

Bauman kartl\u00e4gger i sin bok, i s\u00e4llskap med olika filosofer, sociologer och samh\u00e4llsvetare, de retrotopiska fantasierna och s\u00e4tter in dem i ett historiskt sammanhang, d\u00e4r inte minst den br\u00e4ckliga nationalstaten och den allt tydligare separationen mellan makten och politiken \u00e4r viktiga best\u00e5ndsdelar. F\u00f6rutom att referera till Baumans\u00a0Retrotopia, <\/em>kommer jag\u00a0\u00e4ven att h\u00e4mta relevanta textavsnitt fr\u00e5n Kevin Passmores bok Vad \u00e4r fascism? <\/em>(2015), Jan-Werner M\u00fcllers bok Vad \u00e4r populism? <\/em>(2016) och Henrik Arnstads bok \u00c4lskade fascism (2016), <\/em>samt ytterligare n\u00e5gra andra sakkunniga f\u00f6rfattare, f\u00f6r att belysa \u00e4mnet extremnationalismens \u00e5terkomst.\u00a0 Jag kommer ocks\u00e5 att st\u00e4lla Baumans, Passmores, M\u00fcllers och Arnstads utsagor om stamgemenskapens \u00e5terkomst, fascismens och populismens alltmer p\u00e5tagliga inslag i samh\u00e4llsdebatten, mot Martinus analyser av krigets och nationalismens mentalitet, yttringar och samh\u00e4lleliga konsekvenser.<\/p>\n

Jag b\u00f6rjar med att ge ordet till Per Andersson, kritiker och redakt\u00f6r p\u00e5 SVT:s Kulturnyheterna, som i sin anm\u00e4lan av boken Retrotopia<\/em> beskriver v\u00e5r nutid som en tid som enligt Zygmunt Bauman pr\u00e4glas av k\u00e4nslan av f\u00f6rlust, saknad, f\u00f6r\u00e4ndring och individualisering. Per Anderssons recension ger ocks\u00e5 en inblick i boken Retrotopias<\/em>\u00a0\u00f6vergripande syfte: Att beskriva nutidsm\u00e4nniskans starka existentiella vilsenhet, med ett mentalt regredierande tillbaka till stamsamh\u00e4llets f\u00f6rest\u00e4llda eller inbillade v\u00e4lsignelser, som en flyktv\u00e4g bort fr\u00e5n frustration och personligt ansvar. Denna flykt g\u00e5r till en f\u00f6rest\u00e4llning om en nationell gemenskap byggd p\u00e5 hat och revanschism, d\u00e4r en demagogs starkt f\u00f6renklade v\u00e4rldsbild blir det som ger ett nytt livsinneh\u00e5ll och ett existensber\u00e4ttigande f\u00f6r \u201ddet \u00e4kta folket\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>S\u00e5 h\u00e4r skriver Per Andersson inledningsvis i sin recension av boken Retrotopia<\/em>:<\/p>\n

\u201dVarje f\u00f6r\u00e4ndring orsakar, som sin skugga, en f\u00f6rlust, en saknad. N\u00e5gonting som nyss var h\u00e4r, \u00e4r nu borta. Vi kunde ta p\u00e5 det, lukta p\u00e5 det, k\u00e4nna oss hemma i det eller less p\u00e5 det \u2013 men nu \u00e4r det inte mer. I en tid som \u00e4r helt pr\u00e4glad av f\u00f6r\u00e4ndring, d\u00e4r vi betraktar f\u00f6r\u00e4nderlighet som ett grundtillst\u00e5nd i samh\u00e4llet och inte r\u00e4knar med att n\u00e5gonsin n\u00e5 fram till ett nytt stabilt tillst\u00e5nd (det som Bauman kallar den flytande moderniteten) blir det mycket f\u00f6rlust, en stark saknad. Samtidigt leder individualiseringen av allt, och s\u00f6nderdelningen av samh\u00e4llet i allt mindre gemenskaper och identiteter, till att vi h\u00e4nvisas till personliga resurser f\u00f6r att r\u00e5 p\u00e5 samh\u00e4lleliga problem (s\u00e4rdrag nummer tv\u00e5 i den flytande moderniteten). Och dessa resurser finner vi fundamentalt otillr\u00e4ckliga\u201d\u00a0(H\u00e4mtat 181216 fr\u00e5n SVT:s hemsida:\u00a0Zygmunt Bauman \u00e4r som en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare med gr\u00f6na fingrar<\/a>).<\/p>\n

Per Andersson lyfter fram att Bauman bygger upp sin analys kring flera punkter eller \u201d\u00e5terkomster\u201d, dvs. fenomen som f\u00f6r en kort tid sedan ans\u00e5gs utr\u00e4knade och f\u00f6rpassade till historiens skr\u00e4ph\u00f6g, men som nu har f\u00e5tt en ren\u00e4ssans, bland annat v\u00e5ldets \u00e5terkomst, oj\u00e4mlikhetens \u00e5terkomst och stamgemenskapens \u00e5terkomst. Den stora utmaningen vi m\u00e4nniskor i dag st\u00e5r inf\u00f6r \u00e4r enligt Bauman att skapa ett globalt samh\u00e4llsklimat som genomsyras av ett gemensamt \u201dvi\u2019\u201d utan ett avgr\u00e4nsande \u201ddem\u201d:<\/p>\n

[\u2026] M\u00e4nniskan har genom hela sin historia slutit sig samman i st\u00e4ndigt st\u00f6rre vi-grupper, i takt med att kommunikation och teknologi kr\u00e4vt och m\u00f6jliggjort st\u00f6rre, kollektivt organiserade gemenskaper. Den expanderande gemenskapens \u2019vi\u2019 har alltid konstruerats med hj\u00e4lp av ett \u2019dom\u2019, som inte h\u00f6r till den egna gruppen. Man har rentav menat att begreppet \u2019vi\u2019 f\u00f6ruts\u00e4tter att det finns ett motsatt begrepp \u2019dom\u2019, annars blir det enligt 1800\u22121900-talslogiken meningsl\u00f6st. Nu lever vi i en v\u00e4rld d\u00e4r alla ing\u00e5r i samma ekonomiska och kommunikativa krets \u2013 inte i teorin utan i h\u00f6gst konkret vardaglig praktik. S\u00e5lunda borde vi alla ocks\u00e5 ing\u00e5 i samma gemenskap, men det sl\u00e4par efter: d\u00e4rav slitningarna, rasismen, nationalismen, fundamentalismen, identitetskrigen. Utmaningen m\u00e4nskligheten nu st\u00e5r inf\u00f6r, s\u00e4ger Bauman, \u00e4r att f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien konstruera ett \u2019vi\u2019 utan ett \u2019d0m\u2019. En gemenskap som omfattar alla, som definieras av n\u00e5got annat \u00e4n sin avgr\u00e4nsning\u201d (H\u00e4mtat 181216 fr\u00e5n SVT:s hemsida:\u00a0Zygmunt Bauman \u00e4r som en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare med gr\u00f6na fingrar<\/a>).<\/p>\n

Nationalismen, det \u00e4kta folket och den kollektiva egoismen<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>L\u00e4ngtan till ett idealiserat f\u00f6rflutet innefattar ocks\u00e5 uttrycket \u201ddet \u00e4kta folket\u201d. Det \u00e4r ett st\u00e4ndigt \u00e5terkommande mantra inom populistiska och fascistiska kretsar och syftar p\u00e5 den grupp anti-elitistiska och principiellt anti-pluralistiska m\u00e4nniskor som s\u00e4ger sig vara de enda som representerar det \u00e4kta folket. Enligt den tyske statsvetaren Jan-Werner M\u00fcller g\u00e5r denna punkts politiska distinktioner \u201dalltid ut p\u00e5 moraliskt \u2019r\u00e4tt\u2019 och \u2019or\u00e4tt\u2019; aldrig bara h\u00f6ger eller v\u00e4nster. Ingen populism utan moraliskt laddad polarisering\u201d (M\u00fcller, Vad \u00e4r populism?,<\/em> Daidalos, 2016 s. 149).<\/p>\n

I ett Sverige styrt av Sverigedemokraterna (SD) risker m\u00e4nniskor, \u00e4ven s\u00e5 kallade \u201detniska svenskar\u201d, att bli diskvalificerade som fullv\u00e4rdiga medborgare om de inte omfamnar SD:s extremnationalistiska eller fascistiska v\u00e4rldsbild:<\/p>\n

\u201dP\u00e5 samma s\u00e4tt som den som \u00e4r f\u00f6dd in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi ocks\u00e5 att man \u00e4ven som inf\u00f6dd svensk kan upph\u00f6ra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, spr\u00e5k, identitet eller kultur<\/em>\u201d (citerat ur Sverigedemokraternas partiprogram 2014, s. 15, min kursivering).<\/p>\n

Besl\u00e4ktade tankeg\u00e5ngar p\u00e5 ett ideologiskt plan hittar vi bland annat i dagens USA inom de vita nationalistiska kretsarna i USA:<\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dVita nationalister h\u00e4vdar att varje individ k\u00e4nner en naturlig tillgivenhet f\u00f6r sin egen sort. De f\u00f6respr\u00e5kar raslig sj\u00e4lvbevarelse (motst\u00e5nd till s\u00e5 kallad \u2019rasblandning\u2019) och h\u00e4vdar att kultur \u00e4r en produkt av vad de kallar rastillh\u00f6righet. Enligt den vita nationalisten Samuel T. Francis \u00e4r det en r\u00f6relse som avvisar j\u00e4mlikhet som ett ideal och som menar att varje m\u00e4nniska har en inre best\u00e5ende k\u00e4rna som heredit\u00e4rt genom genetiskt eller essentiellt (jmf. \u2019ned\u00e4rvd essens\u2019) \u00f6verf\u00f6rs mellan generationerna. Jared Taylor, som \u00e4r en framtr\u00e4dande profil inom den amerikanska vit makt-r\u00f6relsen, h\u00e4vdar att liknande rasliga perspektiv delades av m\u00e5nga amerikanska ledare tiden innan 1950-talet\u201d (ur artikeln\u00a0Vit nationalism<\/a> p\u00e5 Wikipedia, h\u00e4mtad 181216).<\/p>\n

Som en j\u00e4mf\u00f6relse kan man konstatera att SD b\u00e4r p\u00e5 liknande fascistiska fantasier om en ned\u00e4rvd essens, <\/em>h\u00e4r\u00a0formulerade i deras partiprogram fr\u00e5n 2014:<\/p>\n

\u201dVi tror inte p\u00e5 teorin om att m\u00e4nniskor f\u00f6ds som blanka blad som kan fyllas med vilket inneh\u00e5ll som helst. Milj\u00f6n har visserligen en stor betydelse f\u00f6r individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock ocks\u00e5 en ned\u00e4rvd essens hos varje m\u00e4nniska som man inte kan undertrycka i hur h\u00f6g utstr\u00e4ckning som helst utan att det f\u00e5r konsekvenser<\/em>\u201d (citerat ur Sverigedemokraternas partiprogram 2014, s. 8, min kursivering).<\/p>\n

Ned\u00e4rvd essens \u00e4r ett tendenti\u00f6st uttryck, vars syfte allts\u00e5 \u00e4r att klassificera m\u00e4nniskor; att fastsl\u00e5 vem som tillh\u00f6r eller inte tillh\u00f6r nationen. Det \u00e4r en ideologisk eller biologisk tankeg\u00e5ng, d\u00e4r m\u00e4nniskan antas vara st\u00f6pt en form som djupast sett \u00e4r of\u00f6r\u00e4nderlig.\u00a0Ur ett Martinusperspektiv blir det ocks\u00e5 tydligt att dessa r\u00f6relser representerar en tankeg\u00e5ng som \u00e4r strikt materialistisk och inriktad p\u00e5 att vi bara lever ett enda fysiskt liv. D\u00e4rmed saknas en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e4nniskans djupaste natur, d\u00e4r den inre sj\u00e4lsliga delen \u00e4r den best\u00e5ende, medan de yttre manifestationsformerna v\u00e4xlar, allteftersom den humana f\u00f6rm\u00e5gan tilltar.<\/p>\n

I Sveriges riksdag har vi allts\u00e5 nu ett i grunden extremnationalistiskt eller fascistiskt parti, Sverigedemokraterna, som fick 17,9 % av r\u00f6sterna i valet 2018. Ett parti som rider p\u00e5 den samh\u00e4lleliga v\u00e5gen av extremh\u00f6gerpolitiska id\u00e9er, som nu likt en mental tsunami drar in \u00f6ver Europa och andra delar av v\u00e4rlden och skapar nationell splittring och politisk oreda. Vid sidan om Europa ser vi samma utveckling i bland annat USA, nu (2018) med Trump som president, och i Brasilien d\u00e4r h\u00f6gerextremisten Jair Bolsonaro, som har anklagats f\u00f6r en rad mans-chauvinistiska, homofobiska och rasistiska uttalanden, kommer att styra landet fr\u00e5n den 1 januari 2019.<\/p>\n

\"\"<\/a>Martinus beskriver p\u00e5 flera st\u00e4llen i sina texter nationalismen som ett utvecklingssteg i djurriket, vilket har sitt ursprung i m\u00e4nniskans tidiga bildande av stamsamh\u00e4llen, d\u00e4r diktaturprincipen var allenar\u00e5dande. Martinus kallar nationalism f\u00f6r \u201dkollektiv egoism\u201d, som i sin m\u00f6rkaste, mest djuriska form tar sig uttryck i en nazistisk samh\u00e4llsmodell med utrotningsl\u00e4ger.<\/p>\n

V\u00e4gen till denna extrema form av nationalism g\u00e5r enligt min mening g\u00e5r ofta via starka populistiska h\u00f6gerledares retoriska utfall mot den s\u00e5 kallade eliten; mot judar och muslimerna eller andra o\u00f6nskade minoritetsgrupper, s\u00e5som sexuellt avvikande grupper, och inte minst <\/em>mot allt vad feminism heter. Snart ligger v\u00e4gen \u00f6ppen f\u00f6r \u00f6ppet fascistiska eller nazistiska partiers entr\u00e9 p\u00e5 den politiska scenen. Den parlamentariska demokratin \u00e4r d\u00e4rmed kastad \u00f6verbord; diktaturen \u00e4r ett faktum.<\/p>\n

Jag kommer senare i artikeln att \u00e5terkomma till Martinus analyser \u00f6ver djurrikets dr\u00e4pande manifestations- och uttrycksformer och v\u00e4gen bort fr\u00e5n dessa destruktiva och nedbrytande tanke- och beteendem\u00f6nster, med citat ut n\u00e5gra av hans artiklar d\u00e4r han behandlar \u201dkrigets sanna orsak\u201d samt fr\u00e5gan om \u201ddet onda\u201d och dess ursprung.<\/p>\n

Men \u00e5ter till Zygmunt Bauman och boken Retrotopia <\/em>(2018). Zygmunt Bauman l\u00e5ter i inledningen av sin bok Svetlana Boym (1959\u22122015), professor i slaviska spr\u00e5k och komparativ litteratur, beskriva hur hon ser p\u00e5 v\u00e5r tid. Boym menar att 1900-talet b\u00f6rjade med en futuristisk utopi och slutade med nostalgi (Svetlana Boym, The Future of Nostalgia, <\/em>citerad i Bauman, 2018, s. 9 ff). Hon menar att nutidens \u201dglobala epidemin av nostalgi\u201d kan diagnostiseras som \u201den k\u00e4nslom\u00e4ssig tr\u00e5nad efter en social gemenskap med ett kollektivt minne, en l\u00e4ngtan efter kontinuitet i en fragmenterad v\u00e4rld\u201d. Hon f\u00f6rsl\u00e5r att man ska betrakta denna epidemi som en \u201df\u00f6rsvarsmekanism i en tid med ett accelererande livstempo och stora historiska f\u00f6r\u00e4ndringar\u201d (ibid.) Denna f\u00f6rsvarsmekanism best\u00e5r i huvudsak av \u201dett l\u00f6fte om att \u00e5terskapa det ideala hem som finns innerst\u00a0 i m\u00e5nga av dagens inflytelserika ideologier och som frestar oss att avst\u00e5 fr\u00e5n kritiskt t\u00e4nkande till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r k\u00e4nslom\u00e4ssiga bindningar\u201d Svetlana Boym, The Future of Nostalgia, <\/em>citerad i Bauman, 2018, s. 9 ff).<\/p>\n

\"\"<\/a>I Dagens Nyheter (DN) kommenterar DN-recensenten Lars Linder Baumans analys av den v\u00e4xande populismen i v\u00e4rlden i sin recension av statsvetaren Francis Fukuyamas senaste bok Identity. The demand for dignity and the politics of resentment<\/em> (Profile Books, 2018):<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r intressant i sammanhanget att j\u00e4mf\u00f6ra Fukuyamas fromma framtidsprofetia (Historiens slut och den sista m\u00e4nniskan)<\/em> fr\u00e5n nittiotalets b\u00f6rjan med den som filosofen Zygmunt Bauman n\u00e5got senare b\u00f6rjade utveckla. Hans diagnos p\u00e5 epoken efter kommunismens fall var n\u00e4rmast motsatsen till Fukuyamas \u2013 det han tyckte sig se var just de stigande, nerv\u00f6st paranoiska st\u00e4mningar som i dag kommit att pr\u00e4gla hela v\u00e4rldspolitiken. I Baumans analys skulle globaliseringen, den ansiktsl\u00f6sa och avreglerade internationella kapitalism som spritt ett s\u00e5 oerh\u00f6rt materiellt v\u00e4lst\u00e5nd i v\u00e4rlden, ocks\u00e5 medf\u00f6ra snabba, obevekliga f\u00f6r\u00e4ndringar som rubbar alla cirklar och perforerar alla gr\u00e4nser. M\u00e4nniskors k\u00e4nslor av skyddsl\u00f6shet inf\u00f6r utvecklingen leder d\u00e5 till en \u201dflytande\u201d r\u00e4dsla utan tydlig riktning, och ur den oron spirar snart tribalismen, en l\u00e4ngtan hem till stammen. Resultatet: stigande irritation mot fr\u00e4mlingar med andra vanor och v\u00e4rdesystem, etnisk separatism och hat mot den \u2019elit\u2019 som f\u00f6rt oss hit. Bauman, inte Fukuyama, s\u00e5g vad som var p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda, och med hans r\u00e5are v\u00e4rldsbild \u00e4r det l\u00e4ttare att inse b\u00e5de djupet och farorna i tidens s\u00e4rartsf\u00f6rkunnelse. Och hur den g\u00e5r igen i stort som sm\u00e5tt; fr\u00e5n m\u00e4n som vill vara m\u00e4n och kvinnor som vill vara kvinnor, \u00f6ver minoriteter som h\u00e4vdar sin essens och nationalister som s\u00f6ker livsrum, till l\u00e4nder som bygger murar och f\u00f6rf\u00f6ljer oppositionella. Praktiskt taget alla v\u00e4rldens st\u00f6rsta l\u00e4nder styrs i dag av mer eller mindre populistiska ledare som lovat att \u00e5terge nationen dess forna glans och storhet\u201d (h\u00e4mtat fr\u00e5n DN 181216,\u00a0Fukyuama g\u00e5r till botten med identitetspolitiken<\/a>).<\/p>\n

Enligt min mening kommer Bauman n\u00e4rmare sanningen om den v\u00e4xande l\u00e4ngtan tillbaka till tribalismen i sin samtidsanalys \u00e4r vad Fukuyama g\u00f6r, i och med att vi kan se att alla populistiska ledare lovar guld och gr\u00f6na skogar till egen befolkning.<\/p>\n

Det idealiserade f\u00f6rflutna, identitetspolitiken och det nationella kulturarvets centrala roll<\/strong><\/p>\n

Europa och v\u00e4stv\u00e4rlden \u00f6versk\u00f6ljs f\u00f6r n\u00e4rvarande av h\u00f6gerpopulistiska partier med partiprogram som bottnar i det ovann\u00e4mnda nostalgiska sj\u00e4lvbedr\u00e4geriet: Hoppet om en \u00e5terg\u00e5ng till en idealiserad, f\u00f6rfluten tid d\u00e5 allt var lugnt och f\u00f6ruts\u00e4gbart, och vars ledares retoriska jonglerande med sanningsbegreppet, s.k. alternativa fakta, hatet mot den fria pressen, oppositionella och flyktingar tar sig allt gr\u00f6vre uttryck. Den kristna kyrkan har \u00e5ter stigit i kurs hos dessa ledare. I Europa ser vi i dagsl\u00e4get detta fr\u00e4mst i Polen, Ungern och Ryssland, d\u00e4r det har skett en \u00e5terg\u00e5ng till traditionella, nationellt f\u00e4rgade kristna v\u00e4rderingar, och d\u00e4r ett hyllande av traditionella k\u00f6nsroller och en stark milit\u00e4rmakt ing\u00e5r som ett b\u00e4rande kulturfundament i den suver\u00e4na och okr\u00e4nkbara nationalstat som man dr\u00f6mmer om.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I Sverige utg\u00f6r Sverigedemokraterna ett s\u00e5dant parti, dock utan denna starka kyrkliga anknytning. Enligt min mening har Sverige som land kommit s\u00e5 l\u00e5ngt i sekulariseringsprocessen, att kyrkan eller \u00e4ldre religi\u00f6sa f\u00f6rgrundsgestalter inte l\u00e4ngre har den b\u00e4ring i m\u00e4nniskors medvetande som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att i mytologisk form skapa en\u00a0 romantiserad aura kring denna institution eller dessa personer. De kan i dag inte anv\u00e4ndas som en enande politiskt laddad symbol f\u00f6r ett \u00e5teruppr\u00e4ttande av n\u00e5gon slags nationell medvetenhet eller stolthet. Ist\u00e4llet \u00e4r det begreppet \u201dsvensk kultur\u201d som utg\u00f6r Sverigedemokraternas \u201dreligi\u00f6sa\u201d inriktning. Det \u00e4r nationen man tillber. Nationen ska r\u00e4ddas genom ett s\u00e4kerst\u00e4llande av s\u00e5 kallade \u201dsvenska v\u00e4rderingar\u201d. I Sverigedemokraternas id\u00e9v\u00e4rld utg\u00f6r den\u00a0 svenska kyrkan, trots de ovan n\u00e4mnda sv\u00e5righeterna, en viktig pusselbit i det nationalistiska samh\u00e4llsbygget. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r den i h\u00f6g grad nationalistiska psalmen \u201dF\u00e4dernas kyrka\u201d.\u00a0 Exempelvis skildrar psalmens andra vers en \u201dtusen\u00e5rig samh\u00f6righet\u201d tillsammans med den nationalromantiska id\u00e9n, att den \u201dkristnade ungdomen\u201d\u00a0utg\u00f6r Nordens framtid och h\u00e4lsa.<\/p>\n

Vers 2: \u201d\u00c4del \u00e4r skaran sen tusen \u00e5r, Gud i v\u00e5r kyrka f\u00e5tt fr\u00e4lsa. Fram\u00e5t v\u00e5r hoppfyllda l\u00e4ngtan g\u00e5r: ungdomen kristnad \u00e4r Nordens v\u00e5r, Nordens framtid och h\u00e4lsa.\u201d<\/p>\n

Tobias H\u00fcbinette, forskare vid stiftelsen M\u00e5ngkulturellt centrum, redog\u00f6r f\u00f6r den vikt Sverigedemokraterna l\u00e4gger vid parollen \u201dF\u00e4dernas kyrka\u201d. F\u00e4dernas kyrka \u00e4r \u00e4ven namnet p\u00e5 Sverigedemokraternas kyrkopolitiska organisation. H\u00fcbinette skriver f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201d\u00c4nda sedan 2001 har SD g\u00e5tt till (kyrko)val under parollen \u2019F\u00e4dernas kyrka\u2019 som b\u00e5de \u00e4r namnet p\u00e5 SD:s kyrkopolitiska program och beteckningen p\u00e5 partiets kyrkopolitiska organisation och ibland har SD d\u00e4rut\u00f6ver g\u00e5tt till val p\u00e5 slagord som \u2019Ta tillbaka F\u00e4dernas kyrka\u2019. Denna formliga sverigedemokratiska fixering vid uttrycket \u2019F\u00e4dernas kyrka\u2019 har sitt ursprung i den en g\u00e5ng mycket popul\u00e4ra och folkk\u00e4ra s\u00e5ngen med samma namn som togs bort fr\u00e5n psalmboken 1986 (f\u00f6r den som inte har h\u00f6rt s\u00e5ngen s\u00e5 g\u00e5r det att lyssna p\u00e5 den via YouTube)\u00a0<\/span><\/a>efter en h\u00e5rd debatt som var den f\u00f6rsta kulturarvsstriden n\u00e5gonsin n\u00e4r en viss s\u00e5ng, en viss bok, en viss bild eller ett visst ord anses ha \u2019censurerats\u2019 av \u2019m\u00e5ngkulturalister\u2019 och \u2019kulturmarxister\u2019, dvs. striden om \u2019F\u00e4dernas kyrka\u2019 utspelade sig flera decennier innan exempelvis debatten om det svenska n-ordet.\u00a0Efter 1986 har de som fortfarande sjunger \u2019F\u00e4dernas kyrka\u2019 som internt bland SD:are ibland kallas \u2019den f\u00f6rbjudna psalmen\u2019 i h\u00f6g grad sammanknippats med att vara mer eller mindre h\u00f6gkyrkliga och\/eller h\u00f6gerradikala d\u00e5 s\u00e5ngen inneh\u00e5ller strofer som \u2019Kristet och fritt vill Sverige bo, r\u00e5da f\u00f6r landet allena. D\u00e4rom i manlig och kristen tro, d\u00e4rom i strid eller lagf\u00e4st ro konung och folk sig f\u00f6rena\u2019 och ibland kallas s\u00e5ngen t o m \u2019SD-psalmen\u2019\u201d (h\u00e4mtat 181216,\u00a0Historien om hur SD:s kyrkopolitiska paroll h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en h\u00f6gerextrem biskop som st\u00e5r byst i Karlstad<\/a>).<\/p>\n

Hos Sverigedemokraterna \u00e4r striden om kulturarvet en oerh\u00f6rt viktig ideologisk komponent. Det \u00e4r f\u00f6r dem en strid som m\u00e5ste vinnas f\u00f6r att partiet ska kunna f\u00e5 den makt och legitimitet som beh\u00f6vs f\u00f6r att en dag kunna ta makten. Sent om sider har dock demokratiskt sinnade partier i riksdagen vaknat och insett faran i denna utveckling. Vi har, menar jag, en oerh\u00f6rt viktig tid framf\u00f6r oss vad g\u00e4ller f\u00f6rsvaret av de demokratiska r\u00e4ttigheter, som ligger till grund f\u00f6r v\u00e5rt nuvarande \u00f6ppna och toleranta samh\u00e4lle. Det \u00e4r allts\u00e5 inte f\u00f6r inte som m\u00e5nga Sverigedemokrater har Ungern och Ryssland som politiska f\u00f6rebilder, d\u00e4r demokratin l\u00e5ngsamt har monterats ned och ersatts av ett diktatoriskt eller illiberalt styre. Helt i linjen med de ideal som \u00e4r hemmah\u00f6rande inom den extremnationalistiska dom\u00e4nen, tillika i den id\u00e9v\u00e4rld som ligger till grund f\u00f6r Sverigedemokraternas partipolitiska v\u00e4rldsbild.<\/p>\n

De psykologiska mekanismerna bakom den existentiella kampen om kulturarvet; denna b\u00e4rande, centrala, s\u00e4rskiljande och f\u00f6rment sammanh\u00e5llande identitetsmark\u00f6ren hos alla <\/em>nationalistiska partier, beskriver David Lowenthal med bland annat i f\u00f6ljande citat:<\/p>\n

\u201dSvaren skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n palts till plats \u2026 Men ingen f\u00f6rklaring som \u00e4r specifik f\u00f6r ett folk kan f\u00f6rklara en s\u00e5 smittsam trend. Det handlar om ett kluster av trender vars premisser, l\u00f6ften och problem verkligen \u00e4r globala. Dessa trender skapar isolering och g\u00f6r att jaget bryts loss fr\u00e5n familjen, familjen fr\u00e5n grannskapet, grannskapet fr\u00e5n nationen. Och jaget bryts till och med loss fr\u00e5n sina tidigare upplagor\u201d (David Lowenthal, The Heritage Crusade and the Spoils of History<\/em>, Viking, 1997, s. 9).<\/p>\n

\"\"<\/a>H\u00e4r varnar Lowenthal f\u00f6r att okunskap skyddar det kulturella arvet fr\u00e5n en ing\u00e5ende granskning: \u201dDet f\u00f6rflutna \u00e4r l\u00e4ttare att beundra som en v\u00e4rld baserad p\u00e5 tro snarare \u00e4n p\u00e5 fakta\u201d (Lowenthal, 1997,\u00a0 s. 134\u2212135). Lowenthal beskriver vidare de oerh\u00f6rt starka psykologiska mekanismer som ligger till grund f\u00f6r ett vi- och dem t\u00e4nkande, om m\u00f6jligheten att k\u00e4nna sig \u00f6verl\u00e4gsen gentemot \u201dden andre\u201d vad g\u00e4ller kampen om kulturarvet:<\/p>\n

\u201dKulturarv skapar en kollektiv stolthet och ett kollektivt syfte med tillvaron, men i och med det understryker det kulturella arvet ocks\u00e5 skillnaden mellan de goda (vi) och de onda (dem). Tron p\u00e5 detta arv, p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l kopplade till det och p\u00e5 en retorik om arv eldar p\u00e5 fiendskapen, s\u00e4rskilt n\u00e4r just v\u00e5rt kulturella arv verkar hotat\u201d (Lowenthal, 1997, 258\u2212259).<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 dessa, f\u00f6r m\u00e5nga omedvetna, psykologiska mekanismer som framkallar och r\u00e4ttf\u00e4rdigar ett aggressivt t\u00e4nkande och handlande vad g\u00e4ller synen p\u00e5 \u201dden andre\u201d, som varande illasinnad och b\u00e4rare av onda avsikter. H\u00e4r finns ocks\u00e5 ett inbyggt f\u00f6rakt f\u00f6r kunskap och intellektualitet bland m\u00e5nga av de nationalistiska och fascistiska ledargestalterna. De avskyr att bli avsl\u00f6jade f\u00f6r vad de \u00e4r: ett g\u00e4ng okultiverade och smakl\u00f6st sj\u00e4lvcentrerade r\u00f6vare och banditer.<\/p>\n

L\u00e4ngtan tillbaka till ett idealiserat f\u00f6rflutet blir br\u00e4nslet i den religi\u00f6st f\u00e4rgade kampen om den politiska makten. Primitiv religionsut\u00f6vning \u2212 l\u00e5ngt borta fr\u00e5n Kristus universella k\u00e4rleksbudskap (\u201dv\u00e4nd andra kinden till\u201d, \u201d\u00e4lska din n\u00e4sta som dig sj\u00e4lv\u201d, stick tillbaka ditt sv\u00e4rd i skidan\u201d) och dyrkan av nationen och ledaren, \u00e4r en oerh\u00f6rt stark kombination av krigiska mentala energier eller krafter. H\u00e4r g\u00e4ller det att vara p\u00e5 sin vakt mot en f\u00f6rs\u00e5tlig och skenbart v\u00e4lmenande nationalistisk retorik, som g\u00e5r ut p\u00e5 att varje nation, i alla t\u00e4nkbara situationer, anses ha den sj\u00e4lvklara r\u00e4tten till oinskr\u00e4nkt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och att fr\u00e4mmande makt inte ska l\u00e4gga sig ett lands inre angel\u00e4genheter. Detta oavsett om en stat f\u00f6rtrycker t. ex. oppositionella eller p\u00e5 annat s\u00e4tt bryter mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n

Det kontextuellt h\u00f6gernationalistiska v\u00e5ldsinriktade maktkampen<\/strong><\/p>\n

Timothy Snyder skriver i sin bok Den svarta jorden <\/em>(Albert Bonniers f\u00f6rlag, 2016) om v\u00e5r potentiellt bristande f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e5 emot en fascistisk propagandaapparat, med erfarenheterna av F\u00f6rintelsen i minnet:<\/p>\n

\u201d Vi inbillar oss kanske att vi skulle r\u00e4dda andra i n\u00e5gon framtida katastrof. Men om stater raserades, lokala institutioner korrumperades och ekonomiska incitament styrdes mot mord, skulle de allra flesta av oss inte upptr\u00e4da hederv\u00e4rt. Det finns f\u00f6ga anledning att tro att vi \u00e4r etiskt \u00f6verl\u00e4gsna 1930-talets eller 1940-talets europ\u00e9er, eller f\u00f6r den delen mindre mottagliga f\u00f6r det slags id\u00e9er som Hitler s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt spred och f\u00f6rverkligade\u201d (Snyder, Den svarta jorden, <\/em>2016, s. 387\u2212388).<\/p>\n

I en nationalistisk eller h\u00f6gerextrem kontext blir v\u00e5ldet till slut en naturlig del av vardagen. Jag beh\u00f6ver v\u00e4l knappast p\u00e5minna om sv\u00e5righeterna att \u00e4ndra det andra till\u00e4gget i USA:s konstitution, som s\u00e4ger att privata medborgare har r\u00e4tt att b\u00e4ra vapen och att den lagen inte ska inskr\u00e4nkas.<\/p>\n

\u201dVissa amerikanska delstater, till exempel Florida, till\u00e4mpar den s\u00e5 kallade \u2019castle doctrine\u2019 vilken ger privata medborgare ut\u00f6kad r\u00e4tt att f\u00f6rsvara hem och egendom, man beh\u00f6ver inte fly \u00e4ven om man har m\u00f6jlighet. Kalifornien tillh\u00f6r de mer restriktiva amerikanska delstaterna vad g\u00e4ller vapenlagar\u201d (ur artikeln USA:s delstater<\/a>, h\u00e4mtad 181216 fr\u00e5n Wikipedia).<\/p>\n

\"\"<\/a>Vi kan se att i USA, trots st\u00e4ndigt \u00e5terkommande skjutningar p\u00e5 skolor, p\u00e5 religi\u00f6sa platser och andra offentliga milj\u00f6er, beh\u00e4rskas \u00e4nnu de flesta amerikaner av tanken att det b\u00e4sta skyddet mot bev\u00e4pnade f\u00f6r\u00f6vare \u00e4r att sj\u00e4lv vara bev\u00e4pnad. I ett s\u00e5dant samh\u00e4llsklimat dominerar tanken p\u00e5 \u201ddet onda v\u00e5ldet\u201d och \u201ddet goda v\u00e5ldet\u201d. Bauman beskriver detta tragiska dilemma p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dVi tycks n\u00f6ja oss med att framtiden best\u00e5r av ett kontinuerligt och aldrig upph\u00f6rande utn\u00f6tningskrig mellan \u2019det goda v\u00e5ldet\u2019 och \u2019det onda v\u00e5ldet\u2019 (illd\u00e5d i syfte att undergr\u00e4va, bryta och oskadligg\u00f6ra den r\u00e5dande uppfattningen om lag och ordning.). Det onda \u00e4r dessutom \u2019ont\u2019 f\u00f6r att det f\u00f6rs\u00e5tligen lockar \u2019det goda v\u00e5ldets\u2019 krafter att anamma sin fiendes verktyg och strategier. En v\u00e4rld fri fr\u00e5n v\u00e5ld \u00e4r kanske den vackraste utopi vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss \u2013 men tyv\u00e4rr ocks\u00e5 den minst ouppn\u00e5eliga\u201d (Bauman, 2018, s. 29\u221230). <\/em><\/p>\n

Martinus har, som vi vet, en betydligt mer optimistisk framtidssyn \u00e4n Bauman, d\u00e5 han i sina kosmiska analyser beskriver en framtid f\u00f6r m\u00e4nskligheten som \u00e4r helt befriad fr\u00e5n v\u00e5ldshandlingar. Detta som en konsekvens av gjorda erfarenheter p\u00e5 lidandets omr\u00e5de (se vidare l\u00e4ngre fram i artikeln).<\/p>\n

Bauman skriver vidare om vad modern nationalism djupast sett handlar om, sett ur ett sociologiskt perspektiv, varf\u00f6r v\u00e5ld alltid kommer att finnas med i den kontexten:<\/p>\n

\u201dModern nationalism \u00e4r och f\u00f6rblir en maktkamp och det som \u00e4r s\u00e5 hett eftertraktat i den kampen och de extremt lockande krigsbyten som uppror, inb\u00f6rdeskrig eller internationella milit\u00e4ra och diplomatiska konflikter f\u00f6r med sig, \u00e4r och f\u00f6rblir den politiskt och territoriellt suver\u00e4na statens egendom\u201d (Bauman, 2018, s. 94).<\/p>\n

Den brittiske socialantropologen Ernest Gellner formulerar problematiken, eller myten <\/em>om nationalismen, p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dNationer som ett naturligt och av Gud givet s\u00e4tt att klassificera m\u00e4nniskor och som ett inneboende \u2013 om \u00e4n f\u00f6rdr\u00f6jt \u2013 \u00f6de, \u00e4r en myt: nationalismen, som ibland tar redan existerande kulturer och f\u00f6rvandlar dem till nationer och ibland uppfinner dem och ofta utpl\u00e5nar dem, det \u00e4r p\u00e5 gott och ont en realitet, och det \u00e4r en realitet vi i allm\u00e4nhet inte kommer undan\u201d (citerat ur Bauman, 2018, s. 94\u221295).<\/p>\n

Att bygga murar eller stamsamh\u00e4llets \u00e5terkomst<\/strong><\/p>\n

I sin bok Us Against Them. How Tribalism Affects the Way We Think <\/em>(2008) beskriver f\u00f6rfattaren Bruce Rozenblit vad som h\u00e4nder n\u00e4r vi m\u00e4nniskor b\u00f6rjar dra upp gr\u00e4nser eller bygga murar. D\u00e5 kan:<\/p>\n

\u201d… olikheter som m\u00e4nniskor kan peka ut \u2026 anv\u00e4ndas f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga den ena gruppens \u00f6verl\u00e4gsenhet \u00f6ver den andre. [ \u2026 ] Varf\u00f6r reduceras olikheter mellan befolkningsgrupper alltid till en relation mellan underl\u00e4gsen\/\u00f6verl\u00e4gsen? Svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan \u00e4r stamsamh\u00e4llet. [\u2026 ] Och syftet med stamsamh\u00e4llet \u00e4r att best\u00e4mma vem man skall st\u00f6dja och vem man skall d\u00f6da\u201d (Rozenblit, Us Against Them. How Tribalism Affects the Way We Think, <\/em>Trancendent Publications, 2008, s.74\u221275.)<\/p>\n

\"\"<\/a>Bauman skriver f\u00f6ljande om den mentala processen i stamrelaterande konflikter:<\/p>\n

\u201dI ett territorium bebott av konkurrerande stammar drar sig de olika sidorna best\u00e4mt fr\u00e5n att \u00f6vertyga, omv\u00e4nda eller konvertera varandra; underl\u00e4gsenheten hos en medlem, vilken medlem som helst, fr\u00e5n en fr\u00e4mmande stam \u00e4r och m\u00e5ste f\u00f6rbli en f\u00f6rutbest\u00e4md belastning \u2013 evig och obotlig \u2013 eller \u00e5tminstone betraktas som en s\u00e5dan och behandlas d\u00e4refter. Den andra stammens underl\u00e4gsenhet m\u00e5ste vara ett outpl\u00e5nligt och obotligt tillst\u00e5nd, ett evigt stigma bortom all r\u00e4ddning och dess \u00f6de \u00e4r att mots\u00e4tta sig varje f\u00f6rs\u00f6k till rehabilitering. N\u00e4r \u00e5tskillnaden mellan \u2019vi\u2019 och \u2019dem\u2019 har blivit etablerad enligt dessa regler s\u00e5 blir syftet med eventuella m\u00f6ten antagonisterna emellan inte l\u00e4ngre att m\u00e4kla fred, utan att f\u00f6rst\u00e4rka fientligheten eller finna flera bevis f\u00f6r att en fred vore ot\u00e4nkbar eller f\u00f6rnuftsvidrig\u201d (Bauman, 2018, s.77\u221278).<\/p>\n

Som vi kan se av ovanst\u00e5ende citat, finns det i en konkurrerande stamsituation inte en ambition att skapa fred, utan tv\u00e4rtom att f\u00f6rst\u00e4rka fiendskapen och d\u00e4rmed uppb\u00e5da eller f\u00f6rst\u00e4rka den aggressiva mentala kraft som skapar underlag f\u00f6r kommande v\u00e4pnade aggressioner eller krigshandlingar.<\/p>\n

\u201dAktion T4\u201d, Nazityskland 1939<\/strong>\u22121941<\/strong><\/p>\n

Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel, h\u00e4mtade fr\u00e5n myndigheten Forum f\u00f6r levande historia<\/a>s webbplats, p\u00e5 det primitiva Nazitysklands destruktiva psykologiska mekanismer och vilka d\u00f6dliga konsekvenser detta fick f\u00f6r funktionshindrade och psykiskt sjuka m\u00e4nniskor:<\/p>\n

\u201d\u00c5r 1933 inf\u00f6rdes tv\u00e5ngssterilisering av m\u00e4nniskor med vissa funktionsneds\u00e4ttningar och sjukdomar, och i oktober 1939 inleddes den s\u00e5 kallade barnaktionen (Kinderaktion), \u2019d\u00f6dshj\u00e4lp\u2019 f\u00f6r barn. Barn som nazisterna bed\u00f6mde som \u2019icke livsdugliga\u2019 skulle i hemlighet m\u00f6rdas p\u00e5 psykiatriska kliniker och institutioner. De vanligaste metoderna var \u00f6verdosering av s\u00f6mnmedel eller utsv\u00e4ltning.\u201d<\/p>\n

\u201dUnder h\u00f6sten 1939 p\u00e5b\u00f6rjades ocks\u00e5 f\u00f6rberedelserna f\u00f6r Aktion T4. Den omfattade alla vuxna med n\u00e5gon form av funktionsneds\u00e4ttning, psykiskt sjuka och \u00e4ven m\u00e4nniskor som led av \u00e4rftliga sjukdomar. Kliniker och institutioner \u00f6ver hela Tyskland ombads fylla i formul\u00e4r med upplysningar om sina patienter, och skicka dem till Berlin. Formul\u00e4ren bed\u00f6mdes av l\u00e4kare, som avgjorde vilka patienter som skulle m\u00f6rdas. F\u00f6r det \u00e4ndam\u00e5let byggde nazisterna gaskammare i anslutning till sex s\u00e4rskilda anstalter. Patienterna trodde att de skulle duschas men i st\u00e4llet gasades de ihj\u00e4l. D\u00e4refter kremerade personalen kropparna f\u00f6r att d\u00f6lja alla sp\u00e5r.\u201d<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u201dDen katolske kardinalpr\u00e4sten och biskopen i M\u00fcnster, greven Clemens von Galen, h\u00f6ll i b\u00f6rjan av augusti 1941 en predikan i vilken han kraftfullt f\u00f6rd\u00f6mde \u2019m\u00f6rdandet av oskyldiga\u2019. Den allm\u00e4nna oron som aktionen v\u00e4ckte b\u00f6rjade bli besv\u00e4rande f\u00f6r den nazistiska ledningen, vilket bidrog till att Aktion T4 st\u00e4lldes in i slutet p\u00e5 augusti 1941. Vid det laget hade enligt aktionens interna statistik ca 70 000 m\u00e4nniskor \u2019desinficerats\u2019, det vill s\u00e4ga m\u00f6rdats\u201d (Aktion T4 – om m\u00e4nniskosyn i Nazityskland, h\u00e4mtat 181216 fr\u00e5n Forum f\u00f6r levande historias webbplats<\/a>).<\/p>\n

Enligt min mening kan vi i dag se begynnande tecken p\u00e5 det som ledde till F\u00f6rintelsen i Nazityskland. Hos dagens extremnationalistiska ledare hittar vi samma sorts tankearter, eller retoriska grepp,\u00a0 som fanns hos de fascistiska och nazistiska ledarna i Europa under 1930-talet. Nutida extremnationalistiska ledare har, som sin f\u00f6reg\u00e5ngare, klart och tydligt identifierat fienden: den fria pressen, invandrarna och globaliseringen. \u00c4nnu har m\u00e5nga av dem inte tagit steget fullt ut, av taktiska sk\u00e4l, utan bidar sin tid tills tillr\u00e4ckligt stor del av respektive lands befolkning har smittas av det fascistiska viruset eller fallit f\u00f6r den l\u00f6gnaktiga propagandan.<\/p>\n

Identitetst\u00e4nkandet eller populisternas anti-pluralism och faktaresistens<\/strong><\/p>\n

En annan av de mekanismer som jag menar \u00e4r betecknande f\u00f6r stamsamh\u00e4llets och den primitiva nationalstatens mentalitet \u00e4r identitetst\u00e4nkandet. George Lakoff, professor i kognitiv lingvistik vid University of California, varnar f\u00f6r att m\u00e4nniskor i politiska val inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis r\u00f6star utifr\u00e5n egna intressen. Lakoff skriver:<\/p>\n

\u201dDe r\u00f6star p\u00e5 sin identitet. De r\u00f6star p\u00e5 sina v\u00e4rderingar. De r\u00f6star p\u00e5 den de identifierar sig med. De kanske identifierar sig med egna intressen. Det kan mycket v\u00e4l vara s\u00e5. Det \u00e4r inte s\u00e5 att folk aldrig bryr sig om sina egna intressen. Men de r\u00f6star efter sin identitet. Och om deras identitet st\u00e4mmer \u00f6verens med deras egna intressen s\u00e5 kommer de att r\u00f6sta p\u00e5 dem. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 den saken\u201d (Lakoff, The All New Don\u00b4t Think of an Elephant,<\/em>\u00a0Chelsea Green Publishing, 2014, s. 1).<\/p>\n

\"\"<\/a>Den h\u00e4r inst\u00e4llningen till livet och tillvaron \u00e4r n\u00e5got som de populistiska partierna \u00e4r experter p\u00e5 att utnyttja. Donald Trump \u00e4r ett lysande exempel p\u00e5 en politiker som har tillskansat sig v\u00e4rlden m\u00e4ktigaste politiska position med hj\u00e4lp av pengar, l\u00f6gner och f\u00f6rtal. Genom att stimulera och uppmuntra anh\u00e4ngarnas aggressiva och revanschistiska sidor, lyckades Trump sedan f\u00e5 sympatis\u00f6rerna att rikta denna v\u00e5g av hat mot i stort s\u00e4tt allt och alla utom honom sj\u00e4lv. Denna kanaliserade revanschism omformulerades av Trumps administration till den solkiga sloganen \u201dMake America great again\u201d. Hatet drev v\u00e4ljark\u00e5ren fram till valurnorna och bar sedermera Trump \u00e4nda fram till valsegern.<\/p>\n

\u201dTrump \u00e4r bara ett exempel (l\u00e5t vara det mest spektakul\u00e4ra och \u00f6k\u00e4nda) p\u00e5 en stor och v\u00e4xande kategori av \u2019vredens politiker\u2019, som titeln p\u00e5 en artikel av Harvardprofessorn Dani Rodrik i Social Europa<\/em> antyder att de kan vara.\u00a0 \u2019Konflikterna mellan en hyperglobaliserad ekonomi och social sammanh\u00e5llning \u00e4r verkliga\u2019, noterar f\u00f6rfattaren; \u2019tv\u00e5 typer av politisk splittring f\u00f6rv\u00e4rras i processen: dels en identitetssplittring, som handlar om nationstillh\u00f6righet, etnicitet eller religion, och dels en inkomstsplittring som handlar om social klass. Populisterna h\u00e4mtar sin attraktionskraft fr\u00e5n den eller den andra av dessa kategorier \u2026 I b\u00e5da fallen finns det en tydlig \u2019annan\u2019 som man kan rikta sin vrede mot. Attraktionskraften hos populisterna ligger i deras f\u00f6rm\u00e5ga att ge r\u00f6st \u00e5t de uteslutnas vrede\u201d (citerat ur Bauman, 2018, s. 102\u2212103).<\/p>\n

Bauman menar att populisternas framg\u00e5ngsrecept bygger p\u00e5 att m\u00e4nniskors vrede, de uteslutnas vrede, ska forts\u00e4tta pyra och gl\u00f6da. Det \u00e4r ur den mentala dom\u00e4nen som Trump h\u00e4mtar sina anh\u00e4ngare. Ur denna grupp, menar Bauman, g\u00e5r det att utvinna ett kontinuerligt och rikligt fl\u00f6de av politiskt kapital. Bauman sp\u00e5r att detta kommer att forts\u00e4tta under en \u00f6versk\u00e5dlig tid, inte minst med tanke p\u00e5 det st\u00e4ndigt v\u00e4xande ekonomiska klyftorna mellan rika och fattiga (Bauman, 2018).<\/p>\n

Dessa v\u00e4xande ekonomiska klyftor skapar ytterligare r\u00e4dsla, frustration och os\u00e4kerhet hos de redan utsatta m\u00e4nniskorna, som l\u00e4tt kan kanaliseras i manipulativt utarbetade destruktiva handlingsplaner som fr\u00e4mjar t.ex. Trumps politiska agenda, vilket kan<\/em> m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r honom blomma ut som fullblodsdiktator.<\/p>\n

H\u00e4r ger det nationalistiska budskapet \u2212 att man m\u00e5ste bygga murar, f\u00f6rst\u00e4rka gr\u00e4nserna och utvisa fr\u00e4mlingar, denna utsatta och marginaliserade grupp m\u00e4nniskor en k\u00e4nsla av att vara beskyddade och att n\u00e5gon visar dem omtanke. Genom dessa enkla retoriska grepp skapas en illusorisk k\u00e4nsla av gemenskap och trygghet. N\u00e5got som de h\u00e4r m\u00e4nniskorna \u00e4r sv\u00e4ltf\u00f6dda p\u00e5 och intensivt l\u00e4ngtar efter.<\/p>\n

Men, forts\u00e4tter Bauman, de flesta experter \u00e4r \u00f6verens om att s\u00e5dana h\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r d\u00f6mda att misslyckas. En f\u00f6rslagen terrorist kan ta sig igenom vilket s\u00e4kerhetssystem som helst, skriver Bauman. Men detta \u00e4r n\u00e5got som dessa m\u00e4nniskor, Trumpanh\u00e4ngarna, inte f\u00e4ster n\u00e5gon som helst vikt vid. Denna grupp m\u00e4nniskor lider av faktaresistens.<\/em> Det som Trump s\u00e4ger \u00e4r det enda som r\u00e4knas, d\u00e5 han bekr\u00e4ftar och f\u00f6rst\u00e4rker den inneboende r\u00e4dsla och os\u00e4kerhet som dominerar hos dessa m\u00e4nniskor, och lovar att komma med en l\u00f6sning p\u00e5 problemet. En av deras identitetsmark\u00f6rer \u00e4r just att k\u00e4nna r\u00e4dsla och os\u00e4kerhet. H\u00e4r finner de en gemenskap med andra r\u00e4dda och os\u00e4kra individer. Detta blir deras mentala plattform i livet, deras bas och utg\u00e5ngspunkt. Trump blir deras fr\u00e4lsare och r\u00e4ddare i n\u00f6den. Han blir mannen som f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6r\u00e4ndra deras liv och ge nationen tillbaka den kraft och styrka som den tidigare hade, men som nu, enligt Trump, har f\u00f6rsvagats under\u00a0 Obamaadministrationens regeringstid.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren Anthony D. Smith (1939\u22122016) st\u00e4ller sig fr\u00e5gan varf\u00f6r eldarna fr\u00e5n den vildsinta nationalismen flammar upp p\u00e5 nytt, inte ens fyrtio \u00e5r efter andra v\u00e4rldskrigets slut. Nationalismens eldar har aldrig varit sl\u00e4ckta, svarar Smith, utan det \u00e4r bara tillf\u00e4lligt skymda av v\u00e5r skuldmedvetna insikt om deras fruktansv\u00e4rda konsekvenser (Smith, Nations and Nationalism in a Golden Era<\/em>, citerat ur Bauman, 2018, s. 2018).<\/p>\n

\"\"<\/a>Enligt Jan-Werner M\u00fcller \u00e4r populister inte bara anti-elitistiska, utan principiellt anti-pluralistiska:
\n\u201dDeras anspr\u00e5k lyder alltid: vi och endast vi representerar det \u00e4kta folket. Och deras politiska distinktioner g\u00e5r alltid ut p\u00e5 moralisk \u2019r\u00e4tt\u2019 och \u2019or\u00e4tt\u2019; aldrig bara h\u00f6ger eller v\u00e4nster. Ingen populism utan moraliskt laddad polarisering\u201d (M\u00fcller, 2016, s. 149).<\/p>\n

M\u00fcller menar vidare att kritik mot den falska representationen leder till kritik av de demokratiska institutionerna:<\/p>\n

\u201dKritik mot den falska representationen leder snabbt till fundamental kritik av demokratiska institutioner som s\u00e5dana. Eftersom populisterna f\u00f6retr\u00e4der den tysta majoriteten (egentligen alla) m\u00e5ste det vara n\u00e5got som inte st\u00e4mmer med institutionerna, annars skulle ju populisterna ha f\u00e5tt makten f\u00f6r l\u00e4nge sedan\u201d (M\u00fcller, 2016, s.150).<\/p>\n

M\u00fcller skriver vidare:<\/p>\n

\u201dPopulister f\u00f6rest\u00e4ller sig representationsf\u00f6rh\u00e5llandet som ett imperativt mandat: folkets tydliga identifierbara vilja m\u00e5ste helt enkelt oms\u00e4ttas. Men det h\u00e4r intrycket av en viljerepresentation \u00e4r vilseledande. Just f\u00f6r att en singul\u00e4r vilja hos ett homogent folk inte finns empiriskt (och aldrig skulle kunna fastst\u00e4llas a priori), urlakas populisternas representationsf\u00f6rest\u00e4llning till en mer symboliskt s\u00e5dan, d\u00e4r det \u00e4kta folket f\u00f6rst m\u00e5ste utkristalliseras ur den empiriska helheten\u201d (M\u00fcller, 2016, s.150).<\/p>\n

H\u00e4r kan man ana det anti-demokratiska fr\u00f6et som har s\u00e5tts. Ett fr\u00f6 som under det r\u00e4tta omst\u00e4ndigheterna kan sl\u00e5 ut som ondskans blommar, vilka suger ut all n\u00e4ring ur den demokratiska jorden, dr\u00e4nerar den fullst\u00e4ndigt p\u00e5 allt vad humanitet, medk\u00e4nsla och medm\u00e4nsklighet heter och s\u00e4tter ig\u00e5ng en n\u00e4rmast f\u00f6ruts\u00e4gbar process, vilken demoniserar f\u00f6rhatliga och o\u00f6nskade individer. Detta kan f\u00e5 de mest f\u00f6rf\u00e4rliga konsekvenser f\u00f6r de m\u00e4nniskor som r\u00e5kar ut f\u00f6r denna nationalistiska vrede. Om detta vittnar ett otal historiskt dokumenterade h\u00e4ndelser.<\/p>\n

Fascismen, totalitarismen eller den fullt utvecklade populistiska varb\u00f6lden<\/strong><\/p>\n

Innan vi g\u00e5r vidare med att anl\u00e4gga ett Martinusperspektiv p\u00e5 de populistiska partierna agendor, kan det var p\u00e5 sin plats att kort titta p\u00e5 vad fascism eller totalitarism egentligen \u00e4r f\u00f6r en ideologi. F\u00f6r att verkligen f\u00f6rst\u00e5 faran med den inbyggda mentala stegringen i dessa ideologiers inbyggda krigs- och underg\u00e5ngsscenario, vill jag ge ordet till n\u00e5gra experter p\u00e5 omr\u00e5det fascism.<\/p>\n

F\u00f6rst ut \u00e4r den amerikanske statsvetaren Carl J. Friedrich, med sin ber\u00f6mda definition av totalitarism:<\/p>\n

    \n
  1. Ett enda massparti lett av en stark man, som bildar regimens h\u00e5rda k\u00e4rna och vanligen st\u00e5r \u00f6ver eller \u00e4r sammanfl\u00e4tad med f\u00f6rvaltningen.<\/li>\n
  2. Ett polisi\u00e4rt och s\u00e4kerhetspolisi\u00e4rt terrorv\u00e4lde som \u00e4r riktat mot regimens verkliga och inbillade fiender.<\/li>\n
  3. Fullst\u00e4ndig kontroll \u00f6ver massmedierna.<\/li>\n
  4. Central kontroll \u00f6ver ekonomin.<\/li>\n
  5. Ett n\u00e4stan fullst\u00e4ndig vapenmonopol.<\/li>\n
  6. En elaborerad ideologi som t\u00e4cker alla aspekter av tillvaron och har ett starkt kiliastiskt [messianskt eller religi\u00f6st] moment.<\/li>\n<\/ol>\n

    (Citerat ur Kevin Passmores bok Vad \u00e4r fascism?, <\/em>Arx F\u00f6rlag, 2015, <\/em>s. 25)<\/p>\n

    \"\"<\/a>Kevin Passmore l\u00e5ter sedan Roger Graffin, professor i modern historia, och Emilio Gentile, historiker, vidareutveckla begreppet totalitarism:<\/p>\n

    \u201dRoger Graffin ser fascismen som en form av \u2019populistisk ultranationalism\u2019 som syftar till att \u00e5teruppbygga nationen efter en period av upplevd kris och tillbakag\u00e5ng \u2013 han anv\u00e4nder den viktorianska termen palingenetic, som syftar p\u00e5 en \u2019p\u00e5nyttf\u00f6delse ur aska\u2019, f\u00f6r att karakt\u00e4risera fascismen. F\u00f6rs\u00f6ket till nationell \u00e5teruppst\u00e5ndelse utmynnar i en revolution under vilken fascismen kompenserar f\u00f6r traditionens uppl\u00f6sning genom att sprida en moderniserad, utopisk ideologi\u201d (Passmore, <\/em>2015, s. 27).\u00a0Den italienske historien Emilio Gentile beskrivning av fascismen \u00e4r en komplement\u00e4r, politisk religi\u00f6s tolkning:<\/p>\n

    \u201dEnligt Emilio Gentile var fascismens integrerande ideologi liktydig med en sekul\u00e4r religion. Han menade att moderniseringen tog d\u00f6d p\u00e5 de traditionella religionerna utan att upph\u00e4va massornas \u00f6nskan om att tro. Fascismen tillm\u00f6tesgick deras behov genom att helga partiet, staten och ledaren. Denna politiska religion f\u00f6rs\u00f6kte med sina ritualer, kanoniska texter och \u00f6verstepr\u00e4ster ocks\u00e5 skapa en \u2019ny fascistisk m\u00e4nniska\u2019 som uteslutande lever f\u00f6r fascismen, inte f\u00f6r familjen eller kapitalismen. Fascismen var d\u00e4rf\u00f6r revolution\u00e4r\u201d (Passmore, 2015, s. 27).<\/p>\n

    Den svenske historikern Henrik Arnstad redog\u00f6r i sin bok \u00c4lskade fascism<\/em> (Norstedts F\u00f6rlagsgrupp, 2013) f\u00f6r de svartbruna r\u00f6relsernas ideologi och historia. I bokens nionde kapitel, med rubriken \u201d\u00c5terf\u00f6delse och kulturbiologi\u201d, beskriver Arnstad den kosmetiska f\u00f6rvandlingen som den franske filosofen Alain de Benoist genomf\u00f6rde i den politiska r\u00f6relsen Nouvelle Droites (\u201dNya h\u00f6gern\u201d) regi. Alain de Benoist utarbetade en huvudteori kring kulturens \u00f6verh\u00f6ghet gentemot den politiska hegemonin. Detta \u00e4r extra intressant, d\u00e5 denna Nouvelle Droites huvudteori \u00e4n i dag utg\u00f6r en plattform f\u00f6r populistiska och kryptofascistiska partier som Sverigedemokraterna och dess gelikar. En speciell m\u00e5ltavla f\u00f6r Alain de Benoist och Nouvelle Droites under 1970-talet blev \u201dmassinvandringen\u201d.<\/p>\n

    \"\"<\/a>\u201dMen hans stora innovation var avf\u00e4rdandet av av biologisk rasism, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en mer sofistikerad ideologi. Enligt de Benoist var den nationella identiteten och s\u00e4rarten hotad \u2013 snarare \u00e4n n\u00e5gon biologisk ras. Fienden var inte \u2019underl\u00e4gsna raser\u2019 utan globaliseringen, homogeniseringen och multikulturalismen. Den politiska utopin f\u00f6r Nouvelle Droite \u2013 som konkretiserades efter mycket tankem\u00f6da \u2013 var inte att den liberala demokratin skulle avskaffas, d\u00e4remot skulle dess respekt f\u00f6r individens s\u00e4rart motarbetas\u201d (Arnstad, 2013, s. 356).<\/p>\n

    Alain de Benoist nydaning av fascismen koncentrerades till fem huvudomr\u00e5den:<\/p>\n

      \n
    1. Det pluralistiska och m\u00e5ngkulturella samh\u00e4llet m\u00e5ste avskaffas, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r ett etniskt homogent samh\u00e4lle.<\/li>\n
    2. Den v\u00e4sterl\u00e4ndska demokratin \u2013 s\u00e5som baserad p\u00e5 universella m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och individens frihet \u2013 ska ers\u00e4ttas av en demokrati baserad p\u00e5 id\u00e9n om ett \u201dorganiskt samh\u00e4lle\u201d.<\/li>\n
    3. Den moderna tidens kosmopolitism, rotl\u00f6shet och atomisering m\u00e5ste besegras via ett hyllande av autentisk nationell kultur.<\/li>\n
    4. Insikt m\u00e5ste n\u00e5s om att de europeiska kulturerna befinner sig inf\u00f6r ett akut hot, de har n\u00e4stan g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Multikulturalism och multietnicitet undergr\u00e4ver de homogena och etniska identiteterna i Europa.<\/li>\n
    5. Den \u201dnya h\u00f6gern\u201d ska presenteras som en innovativ tredje v\u00e4g, mellan traditionell v\u00e4nster och h\u00f6ger.<\/li>\n<\/ol>\n

      (Citerat ur Arnstad, 2013, s. 357)<\/p>\n

      Vad g\u00e4ller det f\u00f6rr\u00e4diska begreppet kulturbiologi, som utg\u00f6r alla<\/em> extremnationella h\u00f6gerpartiers gemensamma n\u00e4mnare och kanske viktigaste ideologiska utg\u00e5ngspunkt, skriver Arnstad f\u00f6ljande:<\/p>\n

      \u201dDen b\u00e4rande tanken i ordet kulturbiologi \u00e4r att kulturen finns ned\u00e4rvd i generna \u2013 i \u2019fr\u00e4mlingens\u2019 eller \u2019invandrarens\u2019 fysiska kropp. Detta har omfattande konsekvenser, eftersom \u00e4ven invandrarens barn, barnbarn och barnbarnsbarn f\u00f6ruts\u00e4tts vara genetiska b\u00e4rare av den \u2019fr\u00e4mmande\u2019 kulturen. De blir\u00a0 \u2013 per definition \u2013 icke inhemska kulturb\u00e4rare, trots att de kanske inte ens \u00e4r f\u00f6dda. Denna rasistiska innovation har en stor f\u00f6rdel f\u00f6r f\u00f6rf\u00e4ktarna, eftersom de kan avf\u00e4rda anklagelser om rasism. [ \u2026 ] Att denna \u2019kultur\u2019 \u00e4r f\u00f6r evigt inpr\u00e4ntad i den f\u00f6rhatliges kropp antyds enbart implicit, \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lls det f\u00f6r en sj\u00e4lvklarhet i denna nya rasism\u201d (Arnstad, 2013, s. 360).<\/p>\n

      Om s\u00e5 bara genom en ytlig f\u00f6rst\u00e5else av en av fascismen och nazismens b\u00e4rande grundid\u00e9er \u2013 den om vissa permanenta eller of\u00f6r\u00e4nderliga kulturella egenskaper hos olika folkslag \u2013 inser vi snabbt den explosiva faran i detta tankegods. Ett <\/em>bland m\u00e5nga exempel p\u00e5 id\u00e9n om of\u00f6r\u00e4nderliga kulturella f\u00e4rgade egenskaper hos ett folkslag hittar vi den tyska propagandafilmen Der ewige Jude <\/em>(Den evige juden<\/em>) fr\u00e5n 1940:<\/p>\n

      \"\"<\/a>\u201dFilmen skildrar judarna som ett ondskefullt och girigt folkslag, som v\u00e4grar arbeta och lever likt parasiter p\u00e5 sitt v\u00e4rdfolk, i huvudsak ariska folk…. Enligt filmen har m\u00e5nga judar assimilerat sig med sina v\u00e4rdfolk, vilket g\u00f6r dem \u00e4nnu farligare d\u00e5 de \u00e4r sv\u00e5rare att identifiera….I slutet av den n\u00e5got \u00f6ver en timme l\u00e5nga filmen visas delar fr\u00e5n ett tal av Adolf Hitler, d\u00e4r denne s\u00e4ger: \u2019Om den internationella finansjudendomen, inom och utom Europa, \u00e4n en g\u00e5ng skulle lyckas st\u00f6rta folken in i ett v\u00e4rldskrig, d\u00e5 blir resultatet inte \u2026 judendomens seger, utan f\u00f6rintelsen av den judiska rasen i Europa!\u2019\u201d (citerat urartikeln\u00a0Den eviga juden<\/a>\u00a0p\u00e5 Wikipedia, h\u00e4mtad 181216).<\/p>\n

      I det citerade talet ovan, ser vi ett exempel p\u00e5 hur Hitler anv\u00e4nder sig av nyspr\u00e5k (jfr. anv\u00e4ndningen av nyspr\u00e5k som\u00a0\u201dKrig \u00e4r fred. Fred \u00e4r slaveri. Okunnighet \u00e4r styrka.\u201d i George Orwells dystopiska roman\u00a01984<\/em>\u00a0.) Hitler\u00a0v\u00e4nder p\u00e5 begreppen och anklagar den internationella finansjudendomen f\u00f6r att vilja starta det krig som han sj\u00e4lv st\u00e5r i begrepp att starta. Hitler beh\u00f6vde en syndabock och fann den bland annat i tanken om \u201dDen evige juden\u201d och \u201dDen internationella finansjudendomen\u201d. Filmen\u00a0Der ewige Jude\u00a0<\/em>menar att judar som familjen Rothschild genom sina banker tillskansat sig makt \u00f6ver hela v\u00e4rldens ekonomi och politik.\u00a0H\u00e4r talar Hitler klarspr\u00e5k vad g\u00e4ller judarna: Ett fullst\u00e4ndigt f\u00f6rintande av denna folkgrupp \u00e4r det enda s\u00e4tt varp\u00e5 fred och stabilitet i v\u00e4rlden kan skapas (tillsammans med krossandet av den ryska bolsjevismen). En f\u00f6resats han n\u00e4ra nog lyckades med, genom inf\u00f6randet av de industriellt inriktade massmorden av judarna i koncentrationsl\u00e4gren i Polen.<\/p>\n

      \u00a0<\/strong>Vi hittar en variant p\u00e5 detta tankes\u00e4tt om enhetliga och of\u00f6r\u00e4nderliga kulturella egenskaper i Sverigedemokraternas valfilm fr\u00e5n 2010. I filmen st\u00e4lls en ensam \u00e4ldre kvinna med rullator mot en grupp burkakl\u00e4dda kvinnor med barnvagnar. H\u00e4r \u00e4r budskapet kristallklart: vem vill vi att v\u00e5ra skattepengar ska g\u00e5 till? Pension\u00e4rer eller illasinnade, o\u00f6nskade muslimska invandrare?\u00a0I tidningen Expo<\/em> kan vi bland annat l\u00e4sa f\u00f6ljande rader om Sverigedemokraternas valfilm:<\/p>\n

      \u00a0<\/strong>\u201dExpo<\/em> kan nu avsl\u00f6ja hur det l\u00e5ter internt i partiet. I ett mejl som skickades ut av Jimmie \u00c5kesson samma dag som partiet omdiskuterade valfilm lanserades f\u00f6rklarar han hur filmen ska f\u00f6rklaras. Mejlet \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rekomma den kritik som d\u00e5 riktades mot det grova tonfallet i filmen.\u00a0D\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att vi inte k\u00f6per etablissemangets tolkning av filmen, att den handlar om att \u2019st\u00e4lla grupper mot varandra\u2019 eller att vi hetsar mot \u2019muslimer\u2019 . S\u00e5 \u00e4r det n\u00e4mligen inte\u201d (citerat ur artikeln Val 2010: Internt mejl avsl\u00f6jar strategi bakom SD-film<\/a>\u00a0h\u00e4mtad 181216 fr\u00e5n Expos webbplats).<\/p>\n

      \u00a0<\/strong>Sverigedemokraternas partiledare s\u00e4ger f\u00f6ljande om valfilmen:<\/p>\n

      \u00a0<\/strong>\u201dFilmen illustrerar vad vi menar att valet (borde) handla om – konflikten mellan v\u00e4lf\u00e4rd och m\u00e5ngkultur. Precis som vi s\u00e4ger i filmen, handlar all politik om prioriteringar – vi kan inte ge allt till alla och d\u00e5 v\u00e4ljer vi svensk v\u00e4lf\u00e4rd framf\u00f6r massinvandring.\u201d <\/em><\/p>\n

      \u00a0<\/strong>\u00c5kesson forts\u00e4tter:<\/p>\n

      \u00a0<\/strong>Vad vi d\u00e4remot s\u00e4ger \u00e4r:<\/em><\/p>\n

      att det finns en v\u00e4rdekonflikt mellan vissa invandrarkulturer och v\u00e5rt svenska levnadss\u00e4tt
      \natt all politik handlar om prioriteringar, och vi prioriterar v\u00e4lf\u00e4rd framf\u00f6r massinvandring<\/p>\n

      Nu \u00e4r det upp till mig och alla ni andra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r partiet att se till att det \u00e4r DENNA bild som s\u00e4tter sig. Vi m\u00e5ste f\u00e5 ut v\u00e5r egen bild av filmen i hela partiorganisationen innan media hugger tag i oerfarna f\u00f6retr\u00e4dare ute i kommunerna\u201d<\/em> (citerat ur artikeln Val 2010: Internt mejl avsl\u00f6jar strategi bakom SD-film<\/a>\u00a0h\u00e4mtad 181216 fr\u00e5n Expos<\/em> webbplats).<\/p>\n

      \"\"<\/a><\/strong>Dessa ideologiers totala avsaknad av kunskap om m\u00e4nniskans innersta, eviga v\u00e4sensk\u00e4rna, i kombination med en iskall, cynisk materialistisk livssyn, g\u00f6r att vi har en skyldighet att s\u00e4tta oss in i det t\u00e4nkande som k\u00e4nnetecknar detta utvecklingssteg och som m\u00f6jliggjorde d\u00f6dsfabrikerna i Polen under andra v\u00e4rldskriget. Detta f\u00f6r att kunna skydda oss sj\u00e4lva och andra mot de initialt f\u00f6rs\u00e5tliga, och till synes oskyldiga spr\u00e5kbruket om nationell identitet, och v\u00e4rnandet av det egna landets kulturella s\u00e4rart och traditioner. (I Sverige p\u00e5g\u00e5r i skrivande stund, december 2018, en debatt om luciafirandets vara eller icke vara, d\u00e4r nationalistisk sinnade debatt\u00f6rer menar att vi inte l\u00e4ngre f\u00e5r fira lucia p\u00e5 ett traditionellt s\u00e4tt i Sverige; att vissa skolor inte till\u00e5ter detta av h\u00e4nsyn till olika religi\u00f6sa grupper eller minoriteter. N\u00e5got som naturligtvis inte \u00e4r sant.) S\u00e5 fort politiker eller andra personer i besj\u00e4lade ordalag b\u00f6rjar hylla nationen och tala om vikten av att sl\u00e5 fast vilka som tillh\u00f6r respektive inte tillh\u00f6r den, eller om vikten av att dra sig ur internationella samarbetsorgan eller b\u00f6rjar propagera f\u00f6r ett \u00e5teruppr\u00e4ttande av gamla nationalistiska v\u00e4rderingar och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, som i Martinus terminologi betecknas som \u201denpoliga k\u00f6ns- och maktstrukturer\u201d, d\u00e5 kan vi med s\u00e4kerhet fastsl\u00e5 att vi har att g\u00f6ra med ett begynnande fascistiskt eller nazistiskt tankegods.<\/p>\n

      Martinus, dj\u00e4vulsmedvetandet och dess manifestationer och yttringar<\/strong><\/p>\n

      Hur ska man d\u00e5 betrakta dessa populistiska och fascistiska r\u00f6relser ur ett Martinusperspektiv? R\u00f6relser som verkar i det mentala klimat som Martinus kallar \u201ddj\u00e4vulsmedvetande\u201d. Och vad st\u00e5r uttrycket dj\u00e4vulsmedvetande f\u00f6r?<\/p>\n

      Martinus ger i st. 2533 i Livets Bog<\/em>, del 7, f\u00f6ljande f\u00f6rklaring till detta medvetandetillst\u00e5nd. Martinus h\u00e4rleder dj\u00e4vulsmedvetandets bakomliggande orsak till en mycket stark utveckling av intelligensen, utan motsvarande utveckling av medk\u00e4nslan eller humaniteten. (Ett stadium vi alla genomg\u00e5r under utvecklingen fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska.) Martinus skriver:<\/p>\n

      \u201dDet \u00e4r p\u00e5 grund av denna f\u00f6rm\u00e5gas utveckling som den mentalt sett v\u00e4xande m\u00e4nniskan snabbt blir djuret \u00f6verl\u00e4gsen, ja, blir dess herre, samtidigt som hon i stor utstr\u00e4ckning blir herre \u00f6ver materien och naturens krafter. Denna utveckling av intelligensen, utan en motsvarande utveckling av humanitets- eller k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5gan<\/em>, g\u00f6r, som vi redan vet, m\u00e4nniskomedvetandet till \u2019dj\u00e4vulsmedvetande\u2019, genom vilket medvetandetillst\u00e5nd hon kommer att kulminera i m\u00f6rkerskapandet\u201d (Livets Bog, del 7<\/em>, st. 2533, V\u00e4rldsbild f\u00f6rlag, 1982, min kursivering).<\/p>\n

      Detta mentala klimat ser vi i dag representerat hos politiska ledare v\u00e4rlden \u00f6ver. Vi ser hur \u00e4regirigheten, sj\u00e4lvbel\u00e5tenhet och makthungern hos dessa personer \u00e4r de mentala komponenter som styr och reglerar deras politiska g\u00e4rningar, i kombination med en starkt utvecklad cynism, storhetsvansinne och ett illa dolt f\u00f6rakt f\u00f6r ett \u00f6ppet, pluralistiskt samh\u00e4llssystem med en fri press och demokratiska spelregler, fritt fr\u00e5n korruption och nepotism.<\/p>\n

      Martinus skriver i Den eviga v\u00e4rldsbilden<\/em>, del 3, st. 33.44 under rubriken \u201dDj\u00e4vulsmedvetande\u201d, bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n

      \"\"<\/a>\u201dMed hj\u00e4lp av sin begynnande m\u00e4nskliga beg\u00e5vning i intelligens, och som en f\u00f6ljd av en \u00e4nnu mycket sp\u00e4d eller helt fr\u00e5nvarande human k\u00e4nsla, blev denna begynnande m\u00e4nniska dr\u00e5psf\u00f6rm\u00e5ga m\u00e5ngfaldigad.[…] Det var nu ett v\u00e4sen som var s\u00e5 genialt beg\u00e5vat i m\u00f6rkrets fav\u00f6r att det kunde utl\u00f6sa ett kulminerande ragnar\u00f6k, ett d\u00f6dsflammande helvete med leml\u00e4stning, pl\u00e5ga och sm\u00e4rta, d\u00f6d och underg\u00e5ng f\u00f6r miljoner och \u00e5ter miljoner m\u00e4nniskor. Vi st\u00e5r s\u00e5ledes h\u00e4r inf\u00f6r m\u00f6rkrets kulmination. Det \u00e4r kulminationen av en m\u00e4nsklig beg\u00e5vning utan k\u00e4rlek\u201d (Den eviga v\u00e4rldsbilden<\/em>, del 3, st. 33.44, V\u00e4rldsbild f\u00f6rlag, 2009).<\/p>\n

      Jag h\u00e4mtar n\u00e5gra ytterligare karakt\u00e4ristika g\u00e4llande dj\u00e4vulsmedvetandets yttringar fr\u00e5n symbolf\u00f6rklaringen till symbol 33 i Den eviga v\u00e4rldsbilden<\/em>, del 3, st. 33.60. I denna beskrivning har vi tagit steget fr\u00e5n populism till fascism och nazism, eller till diktaturprincipens djupt primitiva mentalitetsniv\u00e5:<\/p>\n

      \u201dHela dess struktur och existens \u00e4r i allra h\u00f6gsta grad baserad p\u00e5 militarism, krig och mordvapen. Den \u00e4r \u00e4nnu i alltf\u00f6r h\u00f6g grad baserad p\u00e5 makt, sak samma om denna makt \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdig eller or\u00e4ttf\u00e4rdig. Maktut\u00f6vning utan r\u00e4ttf\u00e4rdighet \u00e4r absolut ingen kultur. Det \u00e4r \u2013 anarki. [\u2026] Anarki \u00e4r i sin tur detsamma som v\u00e5ldsherrav\u00e4lde\u201d (Den eviga v\u00e4rldsbilden, <\/em>del 3, st.33.60).<\/p>\n

      \"\"<\/a><\/p>\n

      Martinus beskriver i samma stycke hur de desillusionerade folkmassorna hyllade och tillbad diktatorerna som gudomar, och detta fick \u201dstorhetsvansinnet att flamma och brinna i deras psyke och hj\u00e4rta och fick deras \u00e4regirighet och h\u00e4rsklystnad att bli om\u00e4ttlig. [ \u2026 ] Vi har sett att f\u00f6ljden h\u00e4rav i v\u00e4rsta fall blev v\u00e5ldsamma \u00f6verfall, ockupation eller f\u00f6rtyck av andra stater…\u201d (Den eviga v\u00e4rldsbilden <\/em>del 3, st.33.60)<\/p>\n

      Martinus skriver vidare att m\u00e4nniskorna av dessa diktatorer h\u00f6lls \u201dfj\u00e4ttrade i gudl\u00f6sa tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder baserade p\u00e5 sataniska koncentrationsl\u00e4ger och tortyrkammare, vars mission var att uts\u00e4tta de olyckliga v\u00e4sendena f\u00f6r de mest fasansfulla sadistiska eller sadismliknande pl\u00e5gor… [ … ] Detta \u00e4r det renodlade helvetet.\u201d\u00a0(Den eviga v\u00e4rldsbilden <\/em>del 3, st.33.60)<\/p>\n

      \u00c5terigen: h\u00e4r ser vi slutresultatet hos de ideologier som till en b\u00f6rjan, f\u00f6rs\u00e5tligt eller tillsynes oskyldigt, talar om nationella s\u00e4rarter och vikten av r\u00e4tten att best\u00e4mma vem som tillh\u00f6r respektive inte tillh\u00f6r en nation, och som genom ett \u201dvi – och dem t\u00e4nkande\u201d best\u00e4mmer vem som \u00e4r v\u00e4n eller fiende; vem som utg\u00f6r ett hot mot den nationella sammanh\u00e5llningen och vem som inte g\u00f6r det, och vem som i f\u00f6rl\u00e4ngningen har r\u00e4tt att leva och vem som ska d\u00f6. Allt f\u00f6r att s\u00e4kra den egna nationens fortlevnad, v\u00e4lg\u00e5ng och segerrika framtid.<\/p>\n

      M\u00f6rkrets och ljusets skydds\u00e4ngel<\/strong><\/p>\n

      H\u00e4r har vi nu f\u00e5tt en liten inblick i det mentala klimatet som ligger till grund f\u00f6r det vi bland annat kan l\u00e4sa om i artiklarna \u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d (Kosmos<\/em> nr 3\/2009) eller \u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d (Kosmos<\/em> nr 8\/2010). Dessa artiklar, samt n\u00e5gra andra utvalda exempel fr\u00e5n Martinus hand i artikelform, ska vi nu ge oss i kast med. Jag b\u00f6rjar med artikeln \u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d.\u00a0Martinus ger i denna artikel en redog\u00f6relse f\u00f6r den djupast bakomliggande orsaken till dessa politiska r\u00f6relsers existens. H\u00e4r kommer Martinus in p\u00e5 begreppet skydds\u00e4nglar och deras funktion i m\u00e4nniskans utveckling:<\/p>\n

      \u201dLiksom det i den enskilda jordm\u00e4nniskans medvetande finns \u2019tv\u00e5 sinnen\u2019 som vi kallar \u2019det onda\u2019 och \u2019det goda\u2019, finns det ocks\u00e5 tv\u00e5 sinnen i jordklotets medvetande\u00a0 [\u2026] \u2019Tv\u00e5 sinnen\u2019 \u00e4r liktydigt med tv\u00e5 huvudtalanger i medvetandet, och f\u00f6r s\u00e5dana huvudtalanger finns s\u00e4rskilda kraftcentra eller talangk\u00e4rnor, som \u00e4r levande andliga v\u00e4sen. Dessa tv\u00e5 levande v\u00e4sen \u00e4r ocks\u00e5 skydds\u00e4nglar f\u00f6r m\u00e4nskligheten, och vi kan gott kalla dem \u2019m\u00f6rkrets \u00e4ngel\u2019 och \u2019ljusets \u00e4ngel\u2019…\u201d (\u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d, Kosmos <\/em>nr 8\/2010).<\/p>\n

      Martinus forts\u00e4tter:<\/p>\n

      \"\"<\/a>\u201dDe levande v\u00e4sendenas upplevelse av m\u00f6rker och ljus \u00e4r en v\u00e4sentlig sida av denna princip, och den f\u00f6rbinds allts\u00e5 med spiralprincipen p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att makrov\u00e4sendets och mikrov\u00e4sendenas m\u00f6rker- och ljusupplevelser och motsvarande manifestationer \u00e4r f\u00f6rbundna med och beroende av varandra.<\/p>\n

      Jordklotsv\u00e4sendets mentala organ f\u00f6r m\u00f6rker- respektive ljusupplevelser \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e5 kraftcentrum eller talangk\u00e4rnor, tv\u00e5 v\u00e4sen som var och en p\u00e5 sitt s\u00e4tt \u00e4r skydds\u00e4nglar f\u00f6r m\u00e4nskligheten. De har andra skydds\u00e4nglar under sig, och s\u00e5v\u00e4l de ljusa som de m\u00f6rka skydds\u00e4nglarna utg\u00f6r just s\u00e5 m\u00e5nga \u2019transformatorer\u2019 som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga far att jordklotsv\u00e4sendets m\u00f6rker- och ljusimpulser skall komma p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngd med jordm\u00e4nniskornas medvetandevibration av m\u00f6rk och ljus karakt\u00e4r. [\u2026] Denna skydds\u00e4ngels (m\u00f6rkrets skydds\u00e4ngel) fysiska organism best\u00e5r av alla de v\u00e4sen p\u00e5 klotet, som manifesterar den dr\u00e4pande principen \u00e4nda fr\u00e5n k\u00f6tt\u00e4tande v\u00e4xter till jordm\u00e4nniskor [….] men dess mest utvecklade talangk\u00e4rnor \u00e4r de m\u00e4nniskor som hyllar maktens princip och i samband med det ocks\u00e5 den dr\u00e4pande principen\u201d (\u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d, Kosmos <\/em>nr 8\/2010).<\/p>\n

      Martinus beskriver den m\u00f6rka talangk\u00e4rnas avtagande makt i relation till den ljusa talangk\u00e4rnans \u00f6kande inflytande i m\u00e4nniskors mentalitet. En process som \u00e4r naturgiven och ofr\u00e5nkomlig, bland annat beroende p\u00e5 spiralkretsloppsprincipens och kontrastprincipens inbyggda automatfunktioner i det gudomliga N\u00e5gots innersta livsstruktur.<\/p>\n

      \u201dD\u00f6ende v\u00e4sen utl\u00f6ser en viss kamp emot d\u00f6den, en kamp som ibland kan visa stor kraftutveckling som ett slags kramp. Det \u00e4r vad som h\u00e5ller p\u00e5 att ske med maktprincipens skydds\u00e4ngel och d\u00e4rmed den gamla \u2019m\u00f6rka v\u00e4rlds\u00e5terl\u00f6sningsprincipen\u2019, som under en l\u00e5ng period har varit absolut n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r jordm\u00e4nsklighetens utveckling, f\u00f6r att den ska kunna l\u00e4ra sig att \u2019k\u00e4nna skillnad p\u00e5 gott och ont\u2019. Men samtidigt som en huvudtalangk\u00e4rna h\u00e5ller p\u00e5 att d\u00f6 bort fr\u00e5n v\u00e5rt makrov\u00e4sens medvetande och fysiska organism, \u00e4r det en annan som h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6das, vilket kommer att betyda att jordjaget skall uppleva \u2019den stora f\u00f6delsen\u2019, och att \u2019det riktiga m\u00e4nniskoriket\u2019 kommer att bli en fysisk och andlig verklighet bland m\u00e4nniskorna\u201d (\u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d, Kosmos <\/em>nr 8\/2010).<\/p>\n

      Martinus beskriver att ljusets skydds\u00e4ngel p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00f6rkrets skydds\u00e4ngel \u00e4r rotf\u00e4st i jordv\u00e4sendets medvetande:<\/p>\n

      \"\"<\/a>\u201d\u2019Ljusets skydds\u00e4ngel\u2019 \u00e4r rotf\u00e4st som talangk\u00e4rna i jordv\u00e4sendets medvetande och har b\u00f6rjat inkarnera i samma v\u00e4sens fysiska organism, och liksom diktaturens skydds\u00e4ngels fysiska inkarnation bildas av v\u00e4sen \u00e4nda fr\u00e5n k\u00f6tt\u00e4tande v\u00e4xter till djur jordm\u00e4nniskor, som hyllar kamp och makt och diktatur, h\u00e5ller den ljusa \u00e4ngelns organism p\u00e5 bildas av alla de jordm\u00e4nniskor som efter hand naturligt kommer att kunna bli dess mikrov\u00e4sen, d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e4stank\u00e4rlekens och f\u00f6rst\u00e5elsens vibrationer beh\u00e4rskar deras sinnen. Det \u00e4r fr\u00e5n denna n\u00e4stank\u00e4rlekens talangk\u00e4rnor i jordv\u00e4sendets medvetande som v\u00e4rlds\u00e5terl\u00f6sarna, som representerar den ljusa v\u00e4rlds\u00e5terl\u00f6sningen, utg\u00e5r. [\u2026] En skara av ljusets v\u00e4sen, som har kosmiskt medvetande och som tillh\u00f6r samma utvecklingsspiral som jordm\u00e4nniskorna, befinner sig i jordklotsv\u00e4sendets andliga kroppar, som \u00e4r de andliga v\u00e4rldar jordm\u00e4nniskorna upplever efter d\u00f6den. Dessa andliga v\u00e4sen \u00e4r andliga talangk\u00e4rnor f\u00f6r n\u00e4mnda ljusets skydds\u00e4ngel. De har kommit som b\u00e4rare av en kosmisk impuls fr\u00e5n h\u00f6gre v\u00e4rldar, dvs klot med kosmiskt medvetande och representerar F\u00f6rsynen eller sj\u00e4lva Gudomens tankev\u00e4rld, som de \u00e4r ett <\/em>med.(\u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d, Kosmos <\/em>nr 8\/2010).<\/p>\n

      \"\"<\/a>H\u00e4r beskriver Martinus de bakomliggande andliga f\u00f6reteelserna, eller de kosmiskt medvetna v\u00e4sendenas n\u00e4rvaro i jordklotets aura, som m\u00f6jligg\u00f6r ljusets intr\u00e4de i det m\u00e4nskliga medvetandet. Det \u00e4r dessa v\u00e4sen, som genom sitt inflytande p\u00e5 den sj\u00e4lsliga utvecklingen hos oss jordm\u00e4nniskor,\u00a0 bidrar med det k\u00e4rleksfulla ljus som till slut kommer att om\u00f6jligg\u00f6ra m\u00f6rkrets fortsatta manifestationer p\u00e5 jorden. Martinus forts\u00e4tter denna ytterst intressanta redog\u00f6relse p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

      \u201dJu mer enskilda jordm\u00e4nniskor efter hand besj\u00e4las av den andliga\u00a0v\u00e5gl\u00e4ngden, som \u00e4r k\u00e4rlek till sin n\u00e4sta i praktisk till\u00e4mpning, desto mer f\u00f6renas deras medvetande med de ljusv\u00e4sen som \u00e4r andliga talangk\u00e4rnor i den v\u00e4xande huvudtalangk\u00e4rnan f\u00f6r kristusmedvetandet eller kosmiskt medvetande i jordklotets mentalitet. Jordm\u00e4nniskorna b\u00f6rjar d\u00e5 bli fysiska talangk\u00e4rnor f\u00f6r samma kristusmedvetande, det \u00e4r \u201dKristi \u00e5terkomst p\u00e5 jorden\u201d. […] Genom detta s\u00e4tt att vara f\u00f6renar m\u00e4nniskan sin vilja med jordklotsv\u00e4sendets vilja och blir efter hand ett gudomligt redskap i k\u00e4rlekens och visdomens tj\u00e4nst liksom ljusets skydds\u00e4ngel i jordv\u00e4sendets medvetande. M\u00e4nniskan blir d\u00e5 sj\u00e4lv i sin dagliga g\u00e4rning och livsmanifestation en ljusets skydds\u00e4ngel f\u00f6r de levande v\u00e4sen, som hon kommer i ber\u00f6ring med\u201d (\u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d, Kosmos <\/em>nr 8\/2010).<\/p>\n

      De h\u00e4r sista \u00e5tergivna styckena inger en f\u00f6rtr\u00f6stansfull k\u00e4nsla av framtidshopp, och f\u00f6rklarar detta ljusets efterstr\u00e4vansv\u00e4rda medvetandetillst\u00e5nds successiva intr\u00e4ngande i allas v\u00e5rt medvetande. Men \u00e4nnu har vi en bit kvar p\u00e5 v\u00e5r vandring genom djurrikets olika sv\u00e5righeter och utmaningar. Den nu starkt v\u00e4xande populismen och extremnationalismen v\u00e4rlden \u00f6ver, \u00e4r just en s\u00e5dan utmaning som vi alla m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5llas oss till, p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt.<\/p>\n

      Krigets mentala virus<\/strong><\/p>\n

      Martinus skriver i artikeln \u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d (Kosmos <\/em>nr 3\/2009), att Kosmos Ferieby \u201d\u00e4r avsedd att vara en samlingsplats f\u00f6r m\u00e4nniskor som har b\u00f6rjat vakna upp det d\u00f6da tillst\u00e5nd, som kommer till uttryck i andlig okunnighet, dumhet och naivitet. Dessa tre uttryck \u00e4r allts\u00e5 tillsammans endast uttryck f\u00f6r en och samma sak, just den d\u00f6d som skulle bli f\u00f6ljden av \u00e4tandet av kunskapens tr\u00e4d p\u00e5 gott och ont\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      H\u00e4r understryker Martinus den betydelse som Kosmos Ferieby kommer att f\u00e5 f\u00f6r framtidens m\u00e4nniskor, vilka hungrar efter ett svar p\u00e5 de stora fr\u00e5gorna om livets mening, om ont och gott, om livet efter d\u00f6den. Kosmos Ferieby (i dag Martinus Center Klint) \u00e4r en plats d\u00e4r man kan studera de kosmiska analyserna eller den v\u00e4rldsbild som Martinus presenterar f\u00f6r v\u00e4rlden genom Tredje testamentet\u00a0\u2212\u00a0den intellektualiserade kristendomen manifesterad i logiskt sammanh\u00e4ngande tankekedjor.<\/p>\n

      Martinus skriver vidare att varje v\u00e4sen \u201dsom allts\u00e5 mer eller mindre \u00e4r smittad med denna d\u00f6d, visar sig allts\u00e5 som mycket andligt ovetande. N\u00e4r denna okunnighet finns hos en m\u00e4nniska som samtidigt \u00e4r mycket egoistisk, blir den till dumhet. Dumheten leder till handlingar, som oundvikligen m\u00e5ste bli s\u00e5rande, leml\u00e4stande och dr\u00e4pande f\u00f6r omgivningen. Omgivningen kommer i enlighet med sin sj\u00e4lvbevarelsedrift att f\u00f6rsvara sig och blir d\u00e4rmed en krigsfront f\u00f6r samma individ, som denne allts\u00e5 i sin tur m\u00e5ste f\u00f6rsvara sig emot och s\u00e5 vidare. V\u00e4sendet blir s\u00e5ledes i sig sj\u00e4lv en krigsfront och omgivningen blir ocks\u00e5 en krigsfront, och v\u00e4sendets hela v\u00e4rld eller livsupplevelse blir endast krig\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009)<\/p>\n

      \"\"<\/a>Martinus kommer nu i forts\u00e4ttningen av artikeln in p\u00e5 n\u00e5got mycket intressant. N\u00e5got han kallar f\u00f6r \u201ddet krigsbefordande viruset i m\u00e4nniskans psyke\u201d. Det \u00e4r de ovan beskrivna m\u00e4nniskorna som, enligt Martinus, utg\u00f6r en fara f\u00f6r v\u00e4rldsfreden. S\u00e5 l\u00e4nge som dessa \u00e4r i majoritet p\u00e5 jorden, skriver Martinus, kan vi inte f\u00f6rv\u00e4nta oss en permanent fred.<\/p>\n

      \u201dAlla andligt ovetande m\u00e4nniskor utg\u00f6r allts\u00e5 krigets f\u00f6rsta orsak. [\u2026] Kriget \u00e4r allts\u00e5 inte en fr\u00e5ga om hur det g\u00e5r i Korea; kriget \u00e4r inte en fr\u00e5ga om kommunism, fascism eller nazism. Det \u00e4r \u00f6ver huvud taget inte en fr\u00e5ga om n\u00e5gon som helst slags dr\u00e4pande ism. Det \u00e4r heller inte en fr\u00e5ga om diktatur, kanoner, tanks eller v\u00e4tebomber\u201d\u00a0(\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      Martinus utvecklar vidare tanken om att v\u00e4rldsfreden inte kan skapas av varken politiska eller religi\u00f6sa r\u00f6relser.<\/p>\n

      \u201dVad tj\u00e4nar det till att en m\u00e4nniska ropar h\u00f6gt om skapandet av v\u00e4rldsfred, skapandet av kommande ljusa och lyckliga f\u00f6rh\u00e5llanden n\u00e4r hon sj\u00e4lv \u00e4r fylld med krigets virus eller smitt\u00e4mne. Vad kan det tj\u00e4na till att hon i h\u00f6g grad \u00e4r med om att f\u00f6rd\u00f6ma den eller den krigsmakten, det eller det politiska partiet, den eller den religi\u00f6sa livs\u00e5sk\u00e5dningen osv, n\u00e4r hon sj\u00e4lv i kraft av sin v\u00e4ldiga, k\u00e4rleksl\u00f6sa kritik f\u00f6rd\u00f6mer andra m\u00e4nniskor…\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      Martinus skriver att hela m\u00e4nsklighetens historia \u00e4r en ber\u00e4ttelse om krigsvirus. \u201dDet \u00e4r m\u00e4rkligt att man \u00e4nnu inte har uppt\u00e4ckt detta farligaste gift av alla. [\u2026] Men hur kan man g\u00f6ra sig immun emot ett gift man inte k\u00e4nner till,\u00a0 ja, till och med i kraft av sin andliga dumhet och naivitet i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6rnekar? \u2212 Det l\u00e5ter sig inte g\u00f6ras. Vi ser d\u00e4rf\u00f6r att miljoner m\u00e4nniskor hamnar i gaskamrar, miljoner andra \u00e5ter g\u00e5r under i sorg \u00f6ver stupade och leml\u00e4stade anh\u00f6riga eller i spekulationer, ruin och konkurs och de h\u00e4rav f\u00f6ljande nervsammanbrotten och sinnessjukdomarna. Andra \u00e5ter kommer in i krigspsykoser d\u00e4r de blint tror p\u00e5 st\u00f6rsta m\u00f6jliga upprustning och skapande av de mest effektiva mordvapnen… \u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      \"\"<\/a><\/p>\n

      L\u00e4ngre fram i artikeln beskriver Martinus propagandans och reklamens l\u00f6gner och tendenser till \u00f6verdrift som krigsvirusets r\u00e4tta element.<\/p>\n

      \u201dFolk st\u00f6rtar till sina tidningar och tidskrifter, till partiers och sekters m\u00f6ten och slukar med \u00f6ppen sj\u00e4l och kropp krigets virus, som i r\u00f6krid\u00e5n \u00e4r kamouflerat till l\u00f6ften om sk\u00f6na paradisiska sf\u00e4rer med uppn\u00e5endet av de allra sk\u00f6naste ideal och paradisiska tillst\u00e5nd, bara man hatar och f\u00f6rf\u00f6ljer alla andra annorlunda t\u00e4nkande v\u00e4sen\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      \u00c4r det inte bland annat detta vi kan lyssna till, i en eller annan form, runt om i v\u00e4rlden i dag? Budskap som basuneras ut fr\u00e5n nationellt, halvfascistiska partiers propagandamaskineri, och som undergr\u00e4ver varje form av gemensamma, fredliga eller demokratiska l\u00f6sningar p\u00e5 problem som inte l\u00e4ngre \u00e4r av nationell natur, utan av internationell natur? V\u00e4rldens l\u00e4nder \u00e4r sedan l\u00e4nge intimt sammanv\u00e4vda i ekonomiska och handelsm\u00e4ssiga f\u00f6rbindelser. Den tiden d\u00e5 enskilda l\u00e4nder var f\u00f6rm\u00f6gna att l\u00f6sa sv\u00e5ra problem, \u00e4r sedan l\u00e4nge f\u00f6rbi. Vare sig man vill inse det eller inte, s\u00e5 \u00e4r den nationalistiska tidsepoken \u00f6ver. Det finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gon v\u00e4g tillbaka till ett inbillat, idealiserat f\u00f6rflutet. F\u00f6r som Zygmunt Bauman, och andra har samh\u00e4llsvetare och sociologer har konstaterat: den tidsepoken har aldrig existerat annat som en dr\u00f6m hos vilsekomna och upplevt marginaliserade individer, vilka nu blir l\u00e4tta offer f\u00f6r populistiska demagoger eller \u201dvredens politiker\u201d \u00e0 la Trump.<\/p>\n

      Eller med Martinus egna ord:<\/p>\n

      \u201dDessa v\u00e4rldsherrar tror sig kunna skapa fred f\u00f6r m\u00e4nskligheten och kan inte se att de \u00e4r i f\u00e4rd med att elda under det helvetesb\u00e5l, i vilket de sj\u00e4lva och deras livsverk kommer att g\u00e5 under\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      En mer klockren summering av \u201dvredens politiker\u201d och deras demagogiska d\u00f6dsdans p\u00e5 v\u00e4rldens scener \u00e4r sv\u00e5r att finna.<\/p>\n

      V\u00e4gen fr\u00e5n dj\u00e4vulsmedvetande till fredsmedvetande<\/strong><\/p>\n

      Vad kan vi, var och en som b\u00e4r p\u00e5 en l\u00e4ngtan efter fred, d\u00e5 g\u00f6ra f\u00f6r att avskaffa kriget? P\u00e5 denna fr\u00e5ga ger Martinus f\u00f6ljande svar:<\/p>\n

      \u201dDet absolut b\u00e4sta och enda ofelbara medlet f\u00f6r att avl\u00e4gsna kriget \u00e4r uteslutande detta enda att rensa upp inom sig sj\u00e4lv, s\u00e5 att man kan garantera att man inte i n\u00e5gon som helst riktning \u00e4r smittad av krigets virus och d\u00e4rf\u00f6r inte kan vara smittfarlig f\u00f6r n\u00e5gon som helst. Har man \u00f6vervunnit krigets virus i sitt eget inre \u00e4r man immun inf\u00f6r all krigf\u00f6ring och dess verkningar. Freden har d\u00e5 blivit sj\u00e4lens fundament. [\u2026]\u00a0 Bek\u00e4mpandet av v\u00e4rldens st\u00f6rsta onda, krigets virus, m\u00e5ste vara det absolut enda n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r varje utvecklad, intellektuell m\u00e4nniska\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009).<\/p>\n

      Ja, h\u00e4r har vi alla ett projekt som f\u00f6rmodligen str\u00e4cker sig \u00f6ver flera liv. H\u00e4r g\u00e4ller det att ta fram den mentala sopborsten och sopa rent framf\u00f6r egen d\u00f6rr. Men, skriver Martinus, \u201dett bek\u00e4mpande av krigets virus kan inte g\u00f6ras med andlig dumhet. Det kan uteslutande endast g\u00f6ras med ett enda existerande medel, n\u00e4mligen ett andligt vaccin. Detta andliga vaccin best\u00e5r uteslutande i att bek\u00e4mpa andlig eller psykisk dumhet. Hur bek\u00e4mpar man dumhet? Det bek\u00e4mpas absolut inte med en inbillad \u00f6verl\u00e4gsenhet, en fariseisk uppfattning om sig sj\u00e4lv. […] Skryt och sj\u00e4lvbel\u00e5tenhet och inbillad \u00f6verl\u00e4gsenhet eller detta att skryta med att man \u00e4r s\u00e5 och s\u00e5 kl\u00e4rvoajant, att man \u00e4r s\u00e5 och s\u00e5 psykiskt beg\u00e5vad, har l\u00e4st s\u00e5 och s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rfattare, detta att tro att man k\u00e4nner livet utan och innan s\u00e5 att det inte finns n\u00e5gon som kan l\u00e4ra en n\u00e5got, \u00e4r ett ofelbart k\u00e4nnetecken p\u00e5 andlig dumhet, som \u00e4r krigsvirusets smitt\u00e4mne\u201d (\u201dKrigets sanna orsak, virus eller smitt\u00e4mne\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/2009)<\/p>\n

      Men vem ska d\u00e5 st\u00e5 upp mot realiserad, vapenburen andlig dumhet? F\u00f6r man kan v\u00e4l inte bara st\u00e5 och se p\u00e5 n\u00e4r fr\u00e4mmande soldater ut\u00f6var v\u00e5ld, sk\u00f6vlar och m\u00f6rdar, eller n\u00e4r r\u00f6vare och banditer med brutalitet och v\u00e5ld mot vuxna och barn h\u00e4rjat och plundrar? Ja, vad ska man d\u00e5 g\u00f6ra?<\/p>\n

      \"\"<\/a>Martinus ger f\u00f6ljande svar p\u00e5 den fr\u00e5gan i artikeln \u201dV\u00e4gen till freden\u201d (Kosmos <\/em>nr 2\/1991), vad g\u00e4ller vem som \u00e4r l\u00e4mpad att sk\u00f6ta f\u00f6rsvaret, och vem som inte \u00e4r det:<\/p>\n

      \u201dV\u00e4gen till freden g\u00e5r endast genom f\u00f6rst\u00e5elsen av att urvalet av soldater, vilket vill s\u00e4ga urvalet av krigare, endast f\u00e5r ske bland den som i hj\u00e4rtat verkligen \u00e4r krigare. Att tvinga individer, som av hj\u00e4rtat \u00e4r humanister och inte kan n\u00e4nnas dr\u00e4pa eller leml\u00e4sta levande v\u00e4sen, till att bli krigare \u00e4r allts\u00e5 det samma som att sabotera och \u00f6del\u00e4gga den redan skapade freden. Freden blir endast till i n\u00e4stank\u00e4rlekens jordm\u00e5n. Om man inte passar och v\u00e5rdar denna jordm\u00e5n, skall man inte tro att man h\u00e4r kan frambringa fredens livgivande frukter\u201d (\u201dV\u00e4gen till freden\u201d,\u00a0Kosmos <\/em>nr 2\/1991).<\/p>\n

      Enligt Martinus kommer vi allts\u00e5 att beh\u00f6va soldater s\u00e5 l\u00e4nge som det stora flertalet av jordens m\u00e4nniskor befinner sig p\u00e5 v\u00e5rt nuvarande utvecklingssteg. En<\/em> v\u00e4g mot den efterl\u00e4ngtade freden g\u00e5r s\u00e5lunda genom att l\u00e5ta de personer som \u00e4r l\u00e4mpade f\u00f6r detta ing\u00e5 i de stridande f\u00f6rbanden. De andra personerna beh\u00f6vs f\u00f6r att bygga upp ett kommande fredligt samh\u00e4lle. Ett resonemang som tydligg\u00f6rs i f\u00f6ljande stycke:<\/p>\n

      \u201dInom stater och folk finns det ett omr\u00e5de av v\u00e4sen, som \u00e4nnu \u00e4r f\u00f6dda krigare, vilket vill s\u00e4ga v\u00e4sen som tror att allt skall avg\u00f6ras med makt. Det \u00e4r dessa v\u00e4sen som \u00e4r krigets och ofredens jordm\u00e5n. Det \u00e4r dessa v\u00e4sen, som \u00e4r de r\u00e4ttm\u00e4tiga fienderna till andra staters krigare. S\u00e5 l\u00e4nge en stat m\u00e5ste ha milit\u00e4r och skall m\u00f6nstra soldater, m\u00e5ste den psykologiskt kunna skilja krigarna fr\u00e5n humanisterna, s\u00e5 att den kan utv\u00e4lja krigarna till soldater och friskriva humanisterna, som ju inte har den minsta skuld i krigets existens. Staterna har ju alls inte r\u00e5d att mista sina humanister, eftersom ingen fred kan skapas annat \u00e4n genom f\u00f6dda humanister. Att l\u00e5ta humanisterna eller fredsexperterna k\u00e4mpa p\u00e5 slagf\u00e4lten tillsammans med\u00a0 krigarna \u00e4r ju det samma som att kasta ut barnet med badvattnet. D\u00e4rmed saboteras alla betingelser eller m\u00f6jligheter att skapa fred.\u201d (\u201dV\u00e4gen till freden\u201d (Kosmos <\/em>nr 2\/1991).<\/p>\n

      I artikeln \u201dV\u00e4gen till freden\u201d sl\u00e5r Martinus fast att den verkliga v\u00e4gen till fred inte g\u00e5r genom \u00f6verfall, v\u00e5ld och brutalitet mot andra, utan att vi var och en g\u00f6r upp med v\u00e5ra djuriska sidor i medvetandet \u2013 den \u201dinre plats\u201d d\u00e4r alla yttre konflikter har sin verkliga b\u00f6rjan. Martinus skriver:<\/p>\n

      \u201dDen enda v\u00e4gen till beskydd mot det onda, mot andras \u00f6verfall, v\u00e5ld och brutalitet, \u00e4r inte d\u00f6dsbringande sabotage, mord och dr\u00e5p utan d\u00e4remot detta att befria sig sj\u00e4lv fr\u00e5n allt av det slaget som som finns i ens inre, ty det djuriska och dr\u00e4pande i m\u00e4nniskans inre \u00e4r k\u00e4llan till hennes eventuella krig mot n\u00e4stan och de skador och m\u00f6rka \u00f6de, detta medf\u00f6r. [\u2026] Den som dr\u00e4per med sv\u00e4rd, han skall sj\u00e4lv bli dr\u00e4pt med sv\u00e4rd.<\/em> V\u00e4gen till fred g\u00e5r s\u00e5ledes uteslutande genom detta att ge v\u00e5r n\u00e4sta den fred och v\u00e4lsignelse, som vi sj\u00e4lva \u00f6nskar leva i\u201d (\u201dV\u00e4gen till freden\u201d (Kosmos <\/em>nr 2\/1991)<\/p>\n

      \"\"<\/a>Till sist ska vi lyssna till vad Martinus har att s\u00e4ga om de ondas innersta orsak. Den kan sammanfattas med orden \u201dbristen p\u00e5 kunskap\u201d.\u00a0 En helt central tankeg\u00e5ng i Martinus moraliska utvecklingsl\u00e4ra \u00e4r just detta att vi endast kan utvecklas vidare genom ett konkret till\u00e4gnande av kunskap p\u00e5 livets alla t\u00e4nkbara omr\u00e5den. Denna helt avg\u00f6randen kunskapsinh\u00e4mtande utvecklingsprocess beskriver Martinus i artikeln \u201d\u2019Det onda\u2019\u201d och dess orsak\u201d (Kosmos <\/em>nr 3\/1994). H\u00e4r skriver han ocks\u00e5 om en kommande befrielse fr\u00e5n den dr\u00e4pande principens manifestationer:<\/p>\n

      \u201dUtvecklingen kommer att frig\u00f6ra m\u00e4nniskorna fr\u00e5n den tunga b\u00f6rdan att beh\u00f6va vidmakth\u00e5lla sitt liv i kamp mot fiender, att beh\u00f6va vidmakth\u00e5ll sitt liv genom att dr\u00e4pa, att beh\u00f6va leva i oro och fruktan f\u00f6r andra v\u00e4sen, att beh\u00f6va leva i fruktan f\u00f6r d\u00f6den\u201d (\u201dDet onda\u2019\u201d och dess orsak\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/1994).<\/p>\n

      Med detta framtidsscenario framf\u00f6r \u00f6gonen, kan jag inte se annat \u00e4n att hela underlaget f\u00f6r populistiska partier eller demagogiska ledares v\u00e4mjeliga orerande om \u201ddet \u00e4kta folket\u201d har f\u00f6rlora sitt bas. H\u00e4r finns inget kvar av det som tidigare kunde locka och f\u00e5nga en \u00e4ngslig eller frustrerad, upplevt marginaliserad individs uppm\u00e4rksamhet. H\u00e4r \u00e4r dessa krigshetsande energier f\u00f6rpassade till historiens skr\u00e4ph\u00f6g, d\u00e4r de r\u00e4tteligen h\u00f6r hemma. H\u00e4r har detta mentala klimat n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde.<\/p>\n

      I det avslutande stycket i samma artikel sammanfattar Martinus vad som \u00e4r den verkliga orsaken till det onda och v\u00e4gen bort fr\u00e5n detta mentala tillst\u00e5nd:<\/p>\n

      \"\"<\/a>\u201dOrsaken till det onda \u00e4r allts\u00e5 att n\u00e4stan alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden \u00e4nnu \u00e4r ovetande, instinktledda trosm\u00e4nniskor i sitt f\u00f6rh\u00e5llande till den levande materien, sin n\u00e4sta, de levande v\u00e4sendena, \u00e4ven om de \u00e4r h\u00f6gvetenskapliga i sitt f\u00f6rh\u00e5llande till den fysiska materien. De kommer att se att orsaken till all ondska \u00e4r okunnighet. Och inf\u00f6r okunnigheten \u00e4r den enda v\u00e4gen upplysning, undervisning, erfarenhetsskapande, f\u00f6rst\u00e5else och v\u00e4nskap och inte fiendskap. M\u00e4nniskorna \u00f6vertro i dag \u00e4r allts\u00e5 att de tror att fiendskap kan utrotas genom fiendskap, hat genom hat och krig genom krig. Fiendskap kan endast avl\u00e4gsnas med v\u00e4nskap, hat med k\u00e4rlek, krig med fred. Vetenskapen p\u00e5 de andliga eller sj\u00e4lsliga omr\u00e5den \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rldens fr\u00e4lsning eller frig\u00f6relse fr\u00e5n det onda\u201d\u00a0(\u201dDet onda\u2019\u201d och dess orsak\u201d, Kosmos <\/em>nr 3\/1994).<\/p>\n

      Avslutning<\/strong><\/p>\n

      Ovanst\u00e5ende ord fr\u00e5n Martinus f\u00e5r avsluta den h\u00e4r artikeln. Djupast sett \u00e4r livet en fr\u00e5ga om k\u00e4rlek. En k\u00e4rlek som vi \u00e4nnu inte har en f\u00f6rm\u00e5gan att realisera fullt ut i vardagen, i f\u00f6rh\u00e5llandet till varandra. Den k\u00e4rleken \u00e4r villkorsl\u00f6s och kr\u00e4ver inget tillbaka. Den finns d\u00e4r som en gudomlig g\u00e5va till m\u00e4nskligheten att f\u00f6rverkliga den dag d\u00e5 vi alla har genomlevt djurrikets strapatsrika vandring och n\u00e5tt fram till det riktiga m\u00e4nniskorikets port. D\u00e5 beh\u00f6ver vi inte knacka p\u00e5 d\u00f6rren eller \u00f6ppna den med en nyckel. D\u00f6rren \u00e4r redan vid\u00f6ppen, v\u00e4lkomnande och s\u00e5 innerligt efterl\u00e4ngtad. Nu har vi \u00f6msat skinn och l\u00e4mnat v\u00e5r djuriska skepnad och mentala kl\u00e4dedr\u00e4kt bakom oss.<\/p>\n

      Vi g\u00f6r nu entr\u00e9 i ett annat mentalt klimat, som de dubbelpoliga och allk\u00e4rleksfulla v\u00e4sen vi nu \u00e4r. En vidunderlig tillvaro i en hundraprocentigt k\u00e4rleksfull samvaro med likasinnade v\u00e4sen ligger nu och v\u00e4ntar p\u00e5 oss, inte som g\u00e4ster mellan tv\u00e5 inkarnationer, utan som permanenta inv\u00e5nare i detta jordiskt f\u00f6rverkligade paradis. En b\u00f6rjan p\u00e5 n\u00e5got helt nytt har nu inletts. Vi kan se fram emot \u00e5rmiljoner av \u00f6verjordisk sk\u00f6nhet i alla t\u00e4nkbara former; visuella, auditiva\u00a0 taktila. Vi \u00e4r nu tillbaka d\u00e4r vi djupast s\u00e4tt h\u00f6r hemma \u2212 i Guds prim\u00e4ra medvetandezon. Vi \u00e4r nu \u00e5ter dagsmedvetet f\u00f6renade med alltets mittpunkt, tillika v\u00e5r innersta k\u00e4rna. Vi omfamnas nu dagsmedvetet av den evige Faderns gr\u00e4nsl\u00f6sa k\u00e4rlek. Vi har \u00e4ntligen kommit hem igen.<\/p>\n

      Lars Palerius, december 2018<\/em><\/p>\n

      \"\"<\/a><\/p>\n

       <\/p>\n

       <\/p>\n

       <\/p>\n

      <\/span><\/div>
      <\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Martinus skriver i inledningen av sitt huvudverk Livets Bog, del 1, att allt som h\u00f6r hemma under begreppet ondska \u00e4r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3147,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-3142","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3142","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3142"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3142\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3230,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3142\/revisions\/3230"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3147"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3142"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}