{"id":3482,"date":"2019-07-11T06:26:51","date_gmt":"2019-07-11T06:26:51","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3482"},"modified":"2019-07-12T05:05:43","modified_gmt":"2019-07-12T05:05:43","slug":"karin-boyes-dikt-ingenstans-och-den-sexuella-polforvandlingsprocessen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3482","title":{"rendered":"Karin Boyes dikt \u201dIngenstans\u201d och den sexuella polf\u00f6rvandlingen"},"content":{"rendered":"

 <\/p>\n

Ingenstans<\/strong><\/p>\n

Jag \u00e4r sjuk av gift. Jag \u00e4r sjuk av en t\u00f6rst,<\/p>\n

till vilken naturen icke skapade n\u00e5gon dryck.<\/p>\n

Ur alla marker springer b\u00e4ckar och k\u00e4llor.<\/p>\n

Jag b\u00f6jer mig ner och dricker ur jordens \u00e5dror<\/p>\n

dess sakrament.<\/p>\n

Och rymderna sv\u00e4mmar \u00f6ver av heliga floder.<\/p>\n

Jag str\u00e4cker mig upp och k\u00e4nner l\u00e4pparna v\u00e5ta<\/p>\n

av vita extaser.<\/p>\n

Men ingenstans, ingenstans …<\/p>\n

Jag \u00e4r sjuk av gift. Jag \u00e4r sjuk av en t\u00f6rst,<\/p>\n

till vilken naturen icke skapade n\u00e5gon dryck.<\/p>\n

Tons\u00e4ttning och framf\u00f6rande: Lars Palerius.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>
Karin Boye (1900-1941)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Min l\u00e4sning och tons\u00e4ttning av Karin Boyes dikt \u201dIngenstans\u201d utg\u00e5r fr\u00e5n \u2212 som jag ser det \u2212 det faktum att hennes homosexuella l\u00e4ggning inte accepterades av samh\u00e4llet. Att hon inte fullt ut kunde leva som den polf\u00f6rvandlade person hon var. Karin Boye s\u00e4ger sig vara sjuk av gift, sjuk av en t\u00f6rst till vilken naturen icke skapade n\u00e5gon dryck. Hon kan njuta av naturens alla b\u00e4ckar och k\u00e4llor, av rymdernas heliga floder och extatiskt uppleva livets och existensens svindlande sk\u00f6nhet utom p\u00e5 ett omr\u00e5de \u2013 det sexuella. I Sverige finner Karin Boye inte det fysiska och mentala utrymme som hon s\u00e5 innerligt l\u00e4ngtar efter. Det g\u00f6r hon d\u00e4remot i Berlin, dit hon reser i b\u00f6rjan av 1930-talet. F\u00f6rfattaren Pia-Kristina Garde ger en intressant inblick i Karin Boyes tid i Berlin, d\u00e4r hon kunde leva ut sin homosexuella l\u00e4ggning, i en f\u00f6r henne nyfunnen frihet bland likasinnade.<\/p>\n

\u201d1932 \u00e5ker Karin Boye till Berlin. Den officiella anledningen \u00e4r att hon ska g\u00e5 i psykoanalys hos en doktor Schindler och, bland annat, bli botad fr\u00e5n sina \u2019homoerotiska besv\u00e4r\u2019. Samtidigt har Berlin just den \u00f6ppenhet och det gayliv som Sverige och Stockholm saknar. \u2019Jag brukar s\u00e4ga att hon stod mellan tv\u00e5 eldar, f\u00f6r i Berlin hade hon ju det liv hon hade l\u00e4ngtat efter. Det m\u00e5ste ha varit v\u00e4ldigt p\u00e5frestande att f\u00f6rs\u00f6ka v\u00e4lja bort det\u2019, s\u00e4ger Pia-Kristina Garde, som utifr\u00e5n sitt eget privata intresse \u00e4gnat sig \u00e5t biografisk Boyeforskning under st\u00f6rre delen av sitt vuxna liv.\u00a0\u2019Jag m\u00e5ste vara ovanligt sinnlig\u2019, skrev Boye i sina anteckningar. Hon vill inte bli botad, klagar doktor Schindler i samtal med en av den svenska poetens manliga \u00e4lskare, Spektrumredakt\u00f6ren Josef Riwkin, som kommit p\u00e5 bes\u00f6k till Berlin.\u00a0I st\u00e4llet byter hon psykoanalytiker och tar ocks\u00e5 chansen att tr\u00e4ffa kvinnor p\u00e5 ett s\u00e4tt som hon inte gjort tidigare. Bland hennes nya v\u00e4nner finns Margot Hanel, den kvinna som skulle bli hennes sambo i Stockholm.\u00a0\u2026 \u2019L\u00e5t oss vara omoraliska i gott kamratskap, det \u00e4r d\u00e5 sk\u00f6nt att man inte \u00e4r ensam\u2019 skriver Boye i ett brev till Victor Svanberg, hennes tidigare l\u00e4rare, v\u00e4n och \u00e4lskare, tillika bisexuell. Garde intervjuade honom l\u00e5ngt nere bland hyllorna i Kungliga biblioteket. Svanberg, m\u00e5n om relationen till sin fru, var f\u00f6rst motstr\u00e4vig och ville inte att n\u00e5gon skulle h\u00f6ra.\u201d\u00a0(K\u00e4lla: https:\/\/www.gd.se\/artikel\/karin-boye-befriad-fran-helgonglorian-1<\/a>)<\/p>\n

\"\"<\/a>I Livets Bog<\/em>, del 5, st. 1866, skriver Martinus om den kategori m\u00e4nniskor som sv\u00e4nger mellan k\u00f6nen i den sexuella k\u00f6nsakten. En kategori som Karin Boye f\u00f6rmodligen tillh\u00f6r, men som hon i den h\u00e4r inkarnationen nu \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att l\u00e4mna?<\/p>\n

\u201dN\u00e4sta typ av v\u00e4sen i den jordm\u00e4nskliga sexualismens f\u00f6rvandlingszon vill vi kalla \u2019E-m\u00e4nniskor\u2019. H\u00e4r \u00e4r det fr\u00e5ga om v\u00e4sen, vilkas sexuella inst\u00e4llning sv\u00e4nger mellan deras eget k\u00f6n och det motsatta k\u00f6net. De kan ha perioder, d\u00e5 de \u00e4r inst\u00e4llda p\u00e5 det egna k\u00f6net, f\u00f6r att d\u00e4refter ha perioder, d\u00e5 de \u00e4r inst\u00e4llda p\u00e5 det motsatta k\u00f6net, f\u00f6r att s\u00e5 \u00e5ter sv\u00e4nga tillbaka till det egna k\u00f6net och s\u00e5 vidare. Det \u00e4r ytterst s\u00e4llan som dessa v\u00e4sen g\u00e5r in i ett \u00e4ktenskapligt samliv. Och i de fall d\u00e5 detta sker, blir de naturligtvis inte s\u00e4rskilt lyckliga, liksom de inte heller \u00e4r lyckliga utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet. De utg\u00f6r v\u00e4sen, hos vilka den motsatta polens struktur \u00e4r i f\u00e4rd med att tr\u00e4nga in i deras vakna dagsmedvetande. Mannen h\u00e5ller s\u00e5lunda p\u00e5 att bli medveten i sin egen feminina natur, och kvinnan h\u00e5ller likaledes p\u00e5 att bli medveten i sin maskulina natur. Detta utvecklingstillst\u00e5nd \u00e4r i sig sj\u00e4lvt helt normalt och skapar inte n\u00e5gra s\u00e4rskilt obehagliga situationer f\u00f6r den m\u00e4nniska, vars intellektualitet, moral och gudsf\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r situationerna \u00f6verl\u00e4gsna. En s\u00e5dan m\u00e4nniska kommer inte att f\u00f6rarga sina medm\u00e4nniskor med sin speciella natur. Hon \u00e4r tillr\u00e4ckligt klok att kunna skapa en s\u00e5dan kontakt mellan sig sj\u00e4lv och omgivningen att hennes natur inte blir alltf\u00f6r i\u00f6gonfallande eller antipati- och ledaskapande hos andra m\u00e4nniskor eller de s\u00e5 kallade \u2019normala\u2019. Ja, omgivningen kommer n\u00e4stan inte alls att l\u00e4gga m\u00e4rke till dessa v\u00e4sens natur p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att de i regel lever ogifta. P\u00e5 grund av denna deras vaknande motsatta pol har de stora intresseomr\u00e5den inom konst, litteratur och musik och ibland \u00e4ven inom vetenskapen. M\u00e5nga av dem framtr\u00e4der d\u00e4rf\u00f6r som stora konstn\u00e4rer, genier eller virtuoser, under det att andra kanske s\u00e4rskilt h\u00e4nger sig \u00e5t det religi\u00f6sa, blir pr\u00e4ster eller ledare f\u00f6r religi\u00f6sa r\u00f6relser etc. F\u00f6r dem alla g\u00e4ller det h\u00e4r, att deras moraliska standard och gudsf\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r av en s\u00e5dan struktur att den skyddar dem fr\u00e5n varje ursp\u00e5ring och s\u00e5lunda h\u00e5ller dem p\u00e5 den naturliga utvecklingslinjen. Om dessa v\u00e4sen har sexuellt umg\u00e4nge med v\u00e4sen av det egna k\u00f6net, sker det mycket intimt och osj\u00e4lviskt och utan n\u00e5gon som helst f\u00f6r\u00e4lskelsetendens eller lust till samliv och d\u00e4rav f\u00f6ljande kval\u201d (Livets Bog,<\/em> del 5, st. 1866. V\u00e4rldsbild f\u00f6rlag 1980).<\/p>\n

\"\"<\/a>Karin Boyes k\u00e4rleksdikter<\/strong><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r beskriver Johan Svedjedal, f\u00f6rfattaren till boken Den nya dagen gryr. Karin Boyes f\u00f6rfattarliv <\/em>(1917) Karin Boyes sexuella l\u00e4ggning som Svedjedal menar avspeglar sig i hennes k\u00f6nsneutrala k\u00e4rleksdikter. I dem kan alla m\u00e4nniskor k\u00e4nna igen sig.<\/p>\n

\u201dHon var bisexuell, men fr\u00e4mst homosexuell. Talade aldrig om sig sj\u00e4lv som lesbisk, men uppt\u00e4ckte tidigt att hon drogs till kvinnor \u2013 vilket inte var ett problem f\u00f6r henne, men d\u00e4remot f\u00f6r omgivningen. Hon visste att det skulle skr\u00e4mma dem. Hon uppt\u00e4ckte psykoanalysen som d\u00e5 sade att man kan \u2019bota\u2019 homosexualitet genom att ha heterosexuella relationer.\u00a0\u2019\u2013 Det \u00e4r min teori om den ber\u00f6mda aff\u00e4ren hon hade med Victor Svanberg, att de b\u00e5da f\u00f6rs\u00f6kte \u2019bota\u2019 sig, s\u00e4ger Johan Svedjedal som tolkar hennes \u00e4ktenskap med en man mer som ett sorts \u2019kompis\u00e4ktenskap\u2019. Och ur ljuset av allt detta f\u00e5r Karin Boyes mest k\u00e4nda k\u00e4rleksdikter ett helt nytt perspektiv:\u00a0\u2019K\u00e4rleksdikterna riktas aldrig till ett namngivet k\u00f6n, vilket man kan spekulera i och ger en uppenbarelse till de som l\u00e4ser dem. Det \u00e4r kanske d\u00e4rf\u00f6r alla k\u00e4nner sig s\u00e5 drabbade.\u00a0L\u00e4ser man dikterna s\u00e5 ser man att det var ett medvetet grepp, och kan man f\u00f6lja vad som h\u00e4nde henne i tiden och l\u00e4sa in det som h\u00e4nde samtidigt i hennes ord.\u201d\u00a0(K\u00e4lla: selmastories.se, Johanna Stenius:\u00a0https:\/\/www.selmastories.se\/artikel\/insikten-som-vander-upp-och-ner-pa-karin-boyes-karleksdikter\/<\/a>)<\/p>\n

I Livets Bog<\/em>, del 3, st. 857, beskriver Martinus fenomenet \u201dkompis\u00e4ktenskap\u201d med f\u00f6ljande ord:<\/p>\n

\u201dSom vi tidigare n\u00e4mnt \u00e4r det ocks\u00e5 p\u00e5 det ovann\u00e4mnda stadiet som individen ibland tror sig kunna \u2019r\u00e4dda\u2019 sig genom gifterm\u00e5l. Men n\u00e5got s\u00e5dant l\u00e5ter sig sj\u00e4lvfallet inte g\u00f6ra. Det periodiska tillbakav\u00e4ndandet av det \u2019onormala\u2019 tillst\u00e5ndet kan inte hejdas. Det \u00e4r ett lika orubbligt led i spiralkretsloppet som sj\u00e4lva reinkarnationen. Efter hand blir det d\u00e5 ocks\u00e5 allt kortare avst\u00e5nd mellan de \u2019abnorma\u2019 perioderna, tills dessa slutligen \u00f6verg\u00e5r i ett oavbrutet eller permanent tillst\u00e5nd. Individen m\u00e5ste d\u00e5 leva hela den k\u00f6nsmogna delen av sitt liv med en tilltagande eller v\u00e4xande sympatisk inst\u00e4llning till v\u00e4sen av sitt eget k\u00f6n. Denna v\u00e4xande sympati kan till och med bli s\u00e5 stark, att den i alltf\u00f6r h\u00f6g grad g\u00e5r ut \u00f6ver individens allm\u00e4nna j\u00e4mviktsk\u00e4nsla eller balans gentemot det motsatta k\u00f6net. Han kan h\u00e4r tidvis mista s\u00e5 mycket av sin sympatif\u00f6rm\u00e5ga, att han inte ens kan visa vanlig h\u00e4nsynsfullhet mot detta k\u00f6n.\u00a0Det \u00e4r denna \u00f6verdrivna sympati f\u00f6r det egna k\u00f6net och bristande sympati f\u00f6r det motsatta k\u00f6net som ligger till grund f\u00f6r begreppen \u2019kvinnohatare\u2019 och \u2019karlhatare\u2019\u201d (Livets Bog<\/em>, del 3, st. 857, V\u00e4rldsbild f\u00f6rlag 1975).<\/p>\n

\"\"<\/a>Vidare kallar Martinus homosexualitet f\u00f6r en \u201dv\u00e5rbrytning\u201d, som f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor kan te sig nog s\u00e5 problematisk, f\u00f6r att inte s\u00e4ga direkt motbjudande p\u00e5 grund av sina ibland i\u00f6gonfallande och fr\u00e5n flocken explicit avvikande yttringar:<\/p>\n

\u201d\u2019Homosexualitet\u2019 \u00e4r i verkligheten allm\u00e4nhetens beteckning f\u00f6r hela den ovan beskrivna \u2019v\u00e5rbrytningen\u2019, med alla dess f\u00f6rgreningar av avvikelser fr\u00e5n den s\u00e5 kallade \u2019naturliga\u2019 sexualiteten. D\u00e5 denna allm\u00e4nhet hittills inte haft den ringaste f\u00f6rm\u00e5ga att tr\u00e4nga in i vad det var som den egentligen var vittne till, och d\u00e4rf\u00f6r endast var i st\u00e5nd att uppfatta allting som avvek fr\u00e5n dess egen sexualitet som \u2019villfarelser\u2019, vilka med all makt m\u00e5ste bek\u00e4mpas, n\u00e4stan \u00e4nnu mer \u00e4n r\u00f6vare och m\u00f6rdare, blev den en mycket h\u00e5rd domare och f\u00f6rf\u00f6ljare av denna avvikande sexualitet och bek\u00e4mpade den med juridiska lagar, f\u00e4ngelse och d\u00f6dsstraff\u201d (Livets Bog<\/em>, del 3, st. 858).<\/p>\n

Under huvuddelen av perioden i djurriket sitter ned\u00e4rvda och skoningsl\u00f6st straffande flockbeteenden mot sexuellt avvikande individer djupt rotf\u00e4sta i den enpoliga m\u00e4nniskans psyke. Det som avviker fr\u00e5n fortplantningssexualiteten m\u00e5ste undanr\u00f6jas. Till och med v\u00e5ld eller d\u00f6dsstraff om det bed\u00f6ms vara n\u00f6dv\u00e4ndigt. I djurriket \u2212 den enpoliga sexualitetens dom\u00e4n \u2212 g\u00e4ller det att f\u00f6lja de religi\u00f6sa l\u00e4rornas p\u00e5bud, vilka endast sanktioner det sexuella umg\u00e4nget mellan mannen och kvinnan.<\/p>\n

I slutfasen av djurriket b\u00f6rjar en p\u00e5taglig f\u00f6rvandling av det m\u00e4nskliga psyket, hennes sexuella karakt\u00e4r, ge sig till k\u00e4nna i det m\u00e4nskliga psyket. Individen b\u00f6rjar d\u00e5 bli medveten i sin motsatta pol, vilket leder till en \u00f6kad sympatik\u00e4nsla f\u00f6r det egna k\u00f6net. F\u00f6rst p\u00e5 en platonisk niv\u00e5, sedan p\u00e5 en allt mer sexuellt inriktad s\u00e5dan (se ovan citatet ur Livets Bog<\/em>, del 5, st. 1866), f\u00f6r att till sist blomma ut i en fullt utvecklad homosexualitet.<\/p>\n

Karin Boyes tid i Berlin 1932\u22121933<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I f\u00f6rfattaren Jessica Kolterjahns roman om Karin Boye, Den b\u00e4sta dagen \u00e4r en dag av\u00a0 t\u00f6rst<\/em> (2013), f\u00e5r vi ta del av en fiktiv ber\u00e4ttelse som bygger p\u00e5 Karin Boyes omv\u00e4lvande liv i Berlin. I romanen bes\u00f6ker hon bland annat en historisk gayklubb, Eldorado, som ocks\u00e5 \u00e5terfinns i romanen Farv\u00e4l till Berlin (1954) av Christopher Isherwood, vilken i sin tur blir f\u00f6rlaga till filmen Cabaret. N\u00e5gra m\u00e5nader senare blir klubben ett nazistiskt h\u00f6gkvarter. Christopher Isherwood och Karin Boye var i Berlin samtidigt och Jessica Kolterjahn har l\u00e4st Karin Boyes brev och bem\u00f6dat sig att \u00e5terge hennes spr\u00e5k i sin roman:<\/p>\n

\u201d\u2019Jag tyckte det var viktigt att ha med hennes r\u00f6st i boken eftersom det \u00e4r en jagroman, det \u00e4r mitt och hennes spr\u00e5k.\u2019 N\u00e4stan alla m\u00e4nniskor i romanen \u00e4r framskrivna utifr\u00e5n Karin Boyes verkliga liv i Berlin. \u00c4ven romanens pojkkl\u00e4dda grekinna \u00e4r baserad p\u00e5 den kvinnliga gigolo som den svenska poeten l\u00e4rde k\u00e4nna. I Kolterjahns fiktion \u00e4r det tillsammans med henne som Boye blir sexuellt f\u00f6rl\u00f6st. \u2019\u2013 Karin Boye f\u00f6rf\u00f6rde b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor, jag blev lite lycklig av det, av att hon var s\u00e5 stark\u2019, s\u00e4ger Jessica Kolterjahn som sj\u00e4lv har f\u00e5tt en helt ny bild av henne. \u2019\u2013 Ibland k\u00e4nde hon att hon hade en manlig kraft, och det hade nog n\u00e5got att g\u00f6ra med att kvinnor inte fick vara s\u00e5 driftiga p\u00e5 den tiden, det d\u00e4r finns ju fortfarande kvar i dag.\u2019\u201d (https:\/\/www.gd.se\/artikel\/karin-boye-befriad-fran-helgonglorian-1<\/a>)<\/p>\n

I den sista meningen finns en intressant kommentar om en \u201dmanlig kraft\u201d som Boye menar sig k\u00e4nna av. En manlig kraft som hon \u2013 som jag ser det \u2212 kan f\u00f6rnimma genom den l\u00e5ngt framskridna utvecklingen av hennes motsatta maskulina pol:<\/p>\n

\u201dMed den \u2019maskulina polen\u2019 f\u00f6rst\u00e5r vi h\u00e4r alla s\u00e5dana tankar som \u00e4r uttryck f\u00f6r beg\u00e4r efter, eller s\u00e5dana medvetandefunktioner som verkar befordrande f\u00f6r \u00f6verl\u00e4gsenhet i styrka och makt\u201d (Livets Bog<\/em>, del 3, st. 829).<\/p>\n

Den fiktiva skildringen i Jessica Kolterjahns roman bekr\u00e4ftas ocks\u00e5 av de biografiska uppgifter som vi k\u00e4nner till om Karin Boye, bland annat hennes obesvarade k\u00e4rlek till teologen och f\u00f6rfattaren Anita Nathorst, samt att hon levde tillsammans med den unga tysk-judiska kvinnan Margot Hanel fram till sin d\u00f6d, i en tid d\u00e5 homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige. (K\u00e4lla: https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Karin_Boye<\/a>)<\/p>\n

\"\"<\/a>
1932 Berlin:\u00a0SA-Propagandamarsch in Spandau<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Nazisternas totalit\u00e4ra v\u00e4rldsbild gjorde ett ytterst skr\u00e4mmande intryck p\u00e5 Karin Boye. Det var en samh\u00e4llsmodell som utgjorde underlaget till hennes skildring av den totalit\u00e4ra V\u00e4rldsstaten i den dystopiska framtidsromanen Kallocain<\/em> (1940). S\u00e5 h\u00e4r beskriver Crister Enander romanens bakgrund och tillkomst och vilket intryck tidens politiska st\u00e4mningar g\u00f6r p\u00e5 Karin Boye:<\/p>\n

\u201dKarin Boyes Kallocain<\/em> \u00e4r inte f\u00f6rst och fr\u00e4mst, som m\u00e5nga ansett, en skildring av en i tiden avl\u00e4gsen totalit\u00e4r stat. Den oinskr\u00e4nkta makten, det despotiska v\u00e4ldet, \u00e4r en given och sj\u00e4lvklar f\u00f6ruts\u00e4ttning. Karin Boye skrev sin roman i skuggan av den tyska st\u00f6velklacken. Tredje riket var en blodig realitet och beh\u00f6vde d\u00e4rf\u00f6r inte skapas eller konstrueras som litter\u00e4r fiktion. [\u2026] Hatet, blodt\u00f6rsten och den v\u00e4xande fanatismens f\u00f6rblindning iakttar Karin Boye p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll under sina olika bes\u00f6k i Tyskland, fr\u00e4mst d\u00e5 i Berlin. En kv\u00e4ll f\u00e5r Boye tillf\u00e4lle att se b\u00e5de G\u00f6ring och Hitler framtr\u00e4da. Det \u00e4r Vilhelm Scharp – vilken genom n\u00e4ra f\u00f6rbindelser med G\u00f6rings svenska sl\u00e4kt hade tilltr\u00e4de till nazismens h\u00f6gsta och allra innersta kretsar – som ordnar biljetter \u00e5t Boye och Nic Hoel (senare Nic Waal) till ett valm\u00f6te den 14 mars l932 i Sportpalats, d\u00e4r framf\u00f6r allt G\u00f6rings retorik g\u00f6r ett outpl\u00e5nligt intryck p\u00e5 Boye. […] N\u00e4r Karin Boye efter att romanen kommit ut h\u00e4vdade att hon med Kallocain<\/em> k\u00e4nde det som om hon \u2019fullgjort sin andliga v\u00e4rnplikt\u2019 var det sannerligen ingen tom eller sj\u00e4lvgod retorisk fras. I Boyes fall var denna v\u00e4rnplikt mot barbariet dyrk\u00f6pt. Hon drabbas av en sv\u00e5rartad depression, varp\u00e5 ett nytt misslyckat sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k f\u00f6ljer och hon har under en l\u00e4ngre period sv\u00e5rt att \u00e5terv\u00e4nda till ett n\u00e5gorlunda normalt liv\u201d. (K\u00e4lla: Crister Enander, 1997, https:\/\/www.karinboye.se\/om\/biografi\/relief.shtml<\/a>)<\/p>\n

\"\"<\/a>Sammanfattningsvis kan man konstatera att det f\u00f6rmodligen var b\u00e5de den starkt polariserade tidsandan och sv\u00e5righeten att leva ut sin homosexualitet p\u00e5 denna tid, samt den obesvarade k\u00e4rleken till v\u00e4ninnan Anita Nathorst som n\u00e4mndes ovan, som bidrog till Karin Boyes d\u00f6d genom sj\u00e4lvmord \u00e5r 1941.<\/p>\n

Martinus syn p\u00e5 homosexualitet<\/strong><\/p>\n

Varf\u00f6r finns det d\u00e5 en s\u00e5dan stor motvilja, ja, rent av hat mot homosexualitet och homosexuella m\u00e4nniskor? Detta f\u00f6rklarar Martinus bland annat p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dSom vi h\u00e4r har sett, ligger kulminationen av spiralkretsloppets m\u00f6rker i sj\u00e4lva polf\u00f6rvandlings- eller hank\u00f6ns- och honk\u00f6nsomr\u00e5det. H\u00e4r m\u00f6ter vi alla slagen av sj\u00e4lsliga eller andliga lidanden. F\u00f6rst m\u00f6ter vi de olyckliga \u00e4ktenskapens zon. D\u00e4refter m\u00f6ter vi de andra, \u00e4nnu mera fr\u00e5n flocken avvikande v\u00e4sendenas sf\u00e4rer och typer. Vi har h\u00e4r betecknat de olika zonerna med bokst\u00e4verna A, B, C, D, E, F och G. Och det vi sett i dessa sf\u00e4rer och typer har inte varit s\u00e4rskilt uppmuntrande. Det \u00e4r inte s\u00e5 m\u00e4rkv\u00e4rdigt, om m\u00e5nga m\u00e4nniskor med fruktan och avsky i r\u00f6sten fr\u00e5gar sig, om alla verkligen m\u00e5ste g\u00e5 igenom dessa sf\u00e4rers tillst\u00e5nd, innan de n\u00e5r invigningen. Fr\u00e5gan formas i regel mycket konkret i orden: \u2019Ska alla m\u00e4nniskor bli homosexuella?\u2019 Vad som v\u00e4cker de sp\u00f6rjandes f\u00f6rakt f\u00f6r homosexualiteten \u2212 ty det \u00e4r detta det r\u00f6r sig om \u2212 \u00e4r inte s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, n\u00e4r man k\u00e4nner till v\u00e5ra f\u00f6reg\u00e5ende analyser. Det \u00e4r som om begreppet \u2019homosexualitet\u2019 f\u00f6r flertalet eller flockens v\u00e4sen blivit inbegreppet av alla t\u00e4nkbara sexuella abnormiteter. Enbart detta, att se \u2019den kvinnliga mannen\u2019 och \u2019den manliga kvinnan\u2019, att se v\u00e4sendena prostitueras inf\u00f6r sitt eget k\u00f6n, att se dem bli kraftl\u00f6sa eller kroniskt arbetsl\u00f6sa p\u00e5 grund av sexuella f\u00f6rvillelser, inre psykopatiska tendenser eller sjukliga tankearter, \u00e4r ju mer \u00e4n tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att skapa f\u00f6rvirring hos den \u00e4nnu kosmiskt ovetande, den s\u00e5 kallade \u2019normala\u2019 m\u00e4nniskan. Men saken \u00e4r den, att allm\u00e4nheten eller flocken i verkligheten inte alls f\u00e5r se och d\u00e4rf\u00f6r inte heller f\u00e5r kunskap om den verkligt rena och fullt normala sexuella f\u00f6rvandlingens v\u00e4sen, eftersom dessa i regel \u00e4r s\u00e5 h\u00f6gt kultiverade och s\u00e5 medvetna om flockens totala okunnighet p\u00e5 det sexuella omr\u00e5det och dess ben\u00e4genhet att missf\u00f6rst\u00e5 problemet, att de undviker att naivt eller dumt blotta sitt psyke f\u00f6r flockens v\u00e4sen\u201d (Livets Bog<\/em>, del 5, st. 1871).<\/p>\n

\"\"<\/a>I artikeln \u201d\u00c4ktenskapet och allk\u00e4rleken\u201d (Kosmos <\/em>nr 7\/1987) ger Martinus ytterligare f\u00f6rklaringar till m\u00e5nga m\u00e4nniskors djupa aversion mot sexuellt avvikande beteenden, n\u00e5got som har rottr\u00e5dar l\u00e5ngt tillbaka i djurrikets olika primitiva utvecklingszoner. H\u00e4r beskriver han denna aversion som \u201dnaturens egen sj\u00e4lvbevarelsestruktur\u201d, d\u00e4r djuren har en tendens \u201datt dr\u00e4pa v\u00e4sen av sin egen art, som \u00e4r abnorma och mer eller mindre avvikande fr\u00e5n det normala\u201d:<\/p>\n

\u201dDenna v\u00e4sendets antipati mot den intima sympatin f\u00f6r sitt eget k\u00f6n har sin rot i naturens egen sj\u00e4lvbevarelsestruktur. Djuren har i n\u00e5gon grad tendens att dr\u00e4pa v\u00e4sen av sin egen art, som \u00e4r abnorma och mer eller mindre avvikande fr\u00e5n det normala och ur st\u00e5nd att klara de f\u00f6r arten g\u00e4llande livsbetingelserna. Och det \u00e4r denna tendens, som vi kan se g\u00e5 igen \u00e4nda upp i den \u00e4nnu mycket starkt enpoliga m\u00e4nniskan, som \u00e4nnu \u00e4r helt blottad p\u00e5 behov att intimt smeka v\u00e4sen av sitt eget k\u00f6n. Ja, hon kan rent av hata och f\u00f6rf\u00f6lja ett s\u00e5dant v\u00e4sen. Men efter hand som polutvecklingen skrider fram och framtr\u00e4der hos fler och fler m\u00e4nniskor, och det likas\u00e5 m\u00e4rks, att denna f\u00f6rvandling fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet \u00e4r en naturlig process, som \u00e4r en livsbetingelse f\u00f6r v\u00e4sendets f\u00f6rvandling fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska, kommer man att st\u00e4lla sig helt annorlunda f\u00f6rst\u00e5ende och sympatisk gentemot v\u00e4sendena p\u00e5 detta stadium i utvecklingen \u00e4n man tidigare varit i st\u00e5nd till\u201d (\u201d\u00c4ktenskapet och allk\u00e4rleken\u201d (Kosmos <\/em>nr 7\/1987).<\/p>\n

\"\"<\/a>Karin Boyes sj\u00e4lvmord<\/strong><\/p>\n

S\u00e5 kommer vi d\u00e5 fram till det oundvikliga (?) sj\u00e4lvmordet. Karin Boye hade uppenbarligen kommit till en punkt i livet d\u00e5 hennes depressioner, livsleda och krossade k\u00e4rleksf\u00f6rhoppningar blev f\u00f6r sv\u00e5ra f\u00f6r henne att b\u00e4ra. Hon orkade helt enkelt inte leva l\u00e4ngre. Genom att ta sitt s\u00f6mnmedel avslutade Karin Boye sitt liv sittande i den mjuka mossan vid ett par stora stenar p\u00e5 utsiktsplatsen med utsikt \u00f6ver sj\u00f6n Mj\u00f6rn. Slutet p\u00e5 hennes liv beskrivs h\u00e4r i en artikel i G\u00f6teborgsposten<\/em>:<\/p>\n

\u201dS\u00e5 kom onsdagen den 23 april 1941. Karin Boye och Anita Nathorst hade best\u00e4mt att de skulle bes\u00f6ka en gemensam v\u00e4n och d\u00e4refter g\u00e5 p\u00e5 bio. N\u00e4r hon fick beskedet att Anita inte orkade blev hon arg och gick tillbaka till sitt rum. Men strax var hon nere i k\u00f6ket hos trotj\u00e4narinna M\u00e4rta Forsberg och la n\u00e5got p\u00e5 en b\u00e4nk. Karin Boye stod sedan vid d\u00f6rren och tvinnade en n\u00e4sduk mellan fingrarna. Hon fr\u00e5gade Forsberg vad klockan var. \u2019Tjugo \u00f6ver ett\u2019 blev svaret. S\u00e5 f\u00f6rsvann hon ut p\u00e5 gatan. En stund senare uppt\u00e4ckte M\u00e4rta Forsberg att Boye l\u00e4mnat sina nycklar p\u00e5 b\u00e4nken. Det gjorde henne \u00e4ngslig. Anita Nathorst gick in p\u00e5 Karins rum och s\u00e5g att s\u00f6mntabletterna var borta. Hon larmade polisen och f\u00f6reslog att de skulle s\u00f6ka vid platser d\u00e4r hon och Karin brukade promenera, bland annat ett utsiktsberg vid Nolby. Men polisen letade i Simmen\u00e4s utanf\u00f6r staden d\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5stod sig ha sett henne g\u00e5 av en buss. P\u00e5 kv\u00e4llen l\u00e4ste TT i radion: \u2019Stadsfiskalen i Alings\u00e5s har beg\u00e4rt efterlysning av 40-\u00e5riga Karin Boye fr\u00e5n Stockholm som tillf\u00e4lligt vistas i Alings\u00e5s och som i dag f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n sin bostad.\u2019 Spaningarna fortsatte de f\u00f6ljande dagarna med sp\u00e5rhundar och milit\u00e4r. V\u00e4nner och Karins bror Ulf Boye deltog ocks\u00e5. Doktor Bratt menade att Karins s\u00f6mnmedel, Adofenyl, var svagt och inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att sl\u00e4cka hennes liv. S\u00f6ndagen den 27 april var en solig och varm v\u00e5rdag, tussilagon hade kommit. Vid halv tretiden p\u00e5 eftermiddagen gick lantbrukaren Carl Gottfridsson en promenad i skogen vid Nolby. Han kom till utsiktsplatsen varifr\u00e5n man kunde se sj\u00f6n Mj\u00f6rn i v\u00e4ster d\u00e4r isen fortfarande l\u00e5g vid str\u00e4nderna. Vid ett par stora stenar i den mjuka ljungen hittade han en kvinna \u2019gr\u00e5kl\u00e4dd, i nedhukad st\u00e4llning, med m\u00f6ssan \u00f6ver ansiktet och armarna i kors \u00f6ver br\u00f6stet, till synes sovande.\u2019 Hon hade en vichyvattenflaska brevid sig\u201d. (K\u00e4lla: https:\/\/www.gp.se\/kultur\/kultur\/hon-tog-sitt-liv-i-en-skogsdunge-i-alings%C3%A5s-1.198831<\/a>)<\/p>\n

\"\"<\/a>I artikeln ovan n\u00e4mns att Karin Boye hade frusit till d\u00f6ds. En m\u00e5nad senare tog \u00e4ven hennes livskamrat Margot Hanel (se ovan) sitt liv. I augusti samma \u00e5r avled ocks\u00e5 v\u00e4ninnan Anita Nathorst. I dag finns en minnesplats f\u00f6r Karin Boye i Alings\u00e5s.<\/p>\n

P\u00e5 webbplatsen selmastories.se beskriver Johanna Stenius under rubriken \u201dInsikten som v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 Karin Boyes k\u00e4rleksdikter\u201d Karin Boyes sj\u00e4lvmord p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dKarin Boye \u00e4r intimt f\u00f6rknippad med sitt sj\u00e4lvmord och enligt Johan Svedjedal har hon l\u00e4nge blivit alltf\u00f6r tolkad utifr\u00e5n det, n\u00e4r det egentligen inte borde tolkas som n\u00e5got s\u00e4rskilt. Lika lite som vi tolkar en manlig konstn\u00e4r utifr\u00e5n hans missbruk. \u2019Bilden av sj\u00e4lvmordet har format bilden av henne j\u00e4ttemycket. Den storstilade d\u00f6den som inneb\u00e4r att offra sig \u00e4r en typisk kvinnoposition. Hon beskrivs som en kvinna som gick under f\u00f6r sina affekter. Och ja, Karin Boye var knepig. Hon hade depressioner och gjorde sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k men ville alltid bli stoppad, uppt\u00e4ckt. Allt var rop p\u00e5 hj\u00e4lp. Till slut tog hon s\u00f6mnmedel och satte sig ute i skogen. Natten var ov\u00e4ntat kall \u2013 hon fr\u00f6s ihj\u00e4l. \u2013 Jag tror att det h\u00e4r var ett rop p\u00e5 hj\u00e4lp som blev fel. Vi ska akta oss f\u00f6r att l\u00e4sa hennes liv utifr\u00e5n hennes d\u00f6d\u2019, avslutar Johan Svedjedal\u201d. (K\u00e4lla: (https:\/\/www.selmastories.se\/artikel\/insikten-som-vander-upp-och-ner-pa-karin-boyes-karleksdikter<\/a>)<\/p>\n

\"\"<\/a>Avslutande reflektion<\/strong><\/p>\n

Som jag n\u00e4mnde i inledningen har jag i min tons\u00e4ttning av Karin Boyes dikt \u201dIngenstans\u201d f\u00f6rs\u00f6kt ge r\u00f6st \u00e5t den st\u00e4mning som \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs i dikten. Texten pr\u00e4glas av en fysisk och mental \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd, d\u00e4r frustrationen och hoppl\u00f6sheten framtr\u00e4der i hennes sm\u00e4rtsamt starka och koncentrerade textrader.<\/p>\n

Aversionen mot homosexualitet \u00e4r enligt Martinus, som vi har sett i citaten ovan, ett naturligt utvecklingssteg i m\u00e4nniskans utvecklingsprocess mot ett kommande, humant pr\u00e4glat samh\u00e4llsklimat. Denna aversion \u00e4r allts\u00e5 en fullt naturlig reaktion p\u00e5 det fr\u00e5n flocken avvikande sexuella beteendet p\u00e5 ett utvecklingssteg d\u00e4r enpoligheten \u00e4r den dominerade mentala egenskapen hos jordm\u00e4nniskan. Allteftersom utvecklingen framskrider kommer denna sexuella l\u00e4ggning att betraktas f\u00f6r vad den \u00e4r \u2013 en f\u00f6rel\u00f6pare till det mentala tillst\u00e5nd som i sitt fullt utvecklade tillst\u00e5nd, dubbelpoligheten, i slut\u00e4ndan kommer att leda till f\u00f6rverkligandet att ett fredens rike, d\u00e4r den fullt utvecklade allk\u00e4rleken, tillika universums grundton, kommer att vara det sammanfogande mentala kitt som sammanf\u00f6r m\u00e4nskligheten till den gudomliga enhet som den en g\u00e5ng i framtiden \u00e4r \u00e4mnad att vara.<\/p>\n

Lars Palerius, juli 2019.<\/em><\/p>\n

<\/span><\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Ingenstans Jag \u00e4r sjuk av gift. Jag \u00e4r sjuk av en t\u00f6rst, till vilken naturen icke skapade n\u00e5gon dryck.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3488,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-3482","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3482","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3482"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3521,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3482\/revisions\/3521"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3488"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}