{"id":3595,"date":"2019-09-22T19:03:04","date_gmt":"2019-09-22T19:03:04","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3595"},"modified":"2019-09-22T19:03:04","modified_gmt":"2019-09-22T19:03:04","slug":"william-blake-martinus-och-det-sanna-gudsforhallandet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=3595","title":{"rendered":"William Blake, Martinus och det sanna gudsf\u00f6rh\u00e5llandet"},"content":{"rendered":"

\u201dImaginationen \u00e4r inte ett tillst\u00e5nd: den \u00e4r m\u00e4nniskans sj\u00e4lva existens.\u201d <\/span><\/p>\n

\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0William Blake (1757\u22121827)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>William Blake \u00e4r idag k\u00e4nd som en av de st\u00f6rsta poeterna och konstn\u00e4rerna inom den engelska konsten och litteraturen. Som s\u00e5 m\u00e5nga andra genier f\u00f6rblev han under sin samtid dock relativt ok\u00e4nd f\u00f6r allm\u00e4nheten. Som poet, grav\u00f6r, m\u00e5lare, eventuellt \u00e4ven komposit\u00f6r och framf\u00f6r allt vision\u00e4r, var Blake ett allkonstgeni, vars betydelse idag utg\u00f6rs just av hans originella f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rmedla sina visioner, snarare \u00e4n hans enskilda prestationer inom de olika konstarterna. Sj\u00e4lv s\u00e5g sig Blake framf\u00f6r allt som vision\u00e4r och profet. Under hela sitt liv kunde Blake, vilket s\u00e5v\u00e4l hans egna som hans v\u00e4nners brev vittnar om, umg\u00e5s med \u00e4nglar, andar, b\u00e5de behagliga och obehagliga, och tr\u00e4ffa avlidna personer. William hade en yngre bror, Robert, som stod honom mycket n\u00e4ra. N\u00e4r denne broder dog vid endast drygt 20 \u00e5rs \u00e5lder, kunde William se hans sj\u00e4l r\u00f6ra sig genom taket, klappande h\u00e4nder av gl\u00e4dje. \u00c4ven efter Roberts d\u00f6d fortsatte William att ha daglig kontakt med honom. Bland annat s\u00e5g han vid ett tillf\u00e4lle sin avlidne bror i en vision visa honom hur han skulle g\u00e5 tillv\u00e4ga f\u00f6r att trycka b\u00f6cker sj\u00e4lv, med en speciell f\u00e4rgtrycksteknik. B\u00e5de hans samtida och efterv\u00e4rlden har ofta betraktat Blakes visioner med stor misst\u00e4nksamhet. Han ans\u00e5gs helt enkelt vara ”mad”, och \u00e4ven i dag kan man l\u00e4sa p\u00e5 Wikipedia att Blake f\u00f6rmodligen inspirerades till sina mytologiska verk av hallucinationer. Men f\u00f6r Blake stod det helt klart att det var den andliga verkligheten som var den riktiga verkligheten, och att det var den nutida m\u00e4nniskans st\u00f6rsta misstag och illusion att enbart se den yttre, materiella verkligheten som sann.<\/span><\/p>\n

\u201dIntroduction”<\/span><\/strong><\/p>\n

I denna dikt illustreras m\u00e4nniskans fall. Det \u00e4r natt, b\u00e5de fysiskt och andligt, och m\u00e4nniskan \u00e4r ensam, men det finns hopp \u2212 en avglans av ljuset avspeglas i det m\u00f6rka vattnet, och n\u00e5gon g\u00e5ng kommer dagen att intr\u00e4da. Profetens uppgift \u00e4r att f\u00f6rmedla det Heliga Ordet som han h\u00f6rt \u201dg\u00e5 omkring\u201d i det f\u00f6rg\u00e5ngna; han ser nuet, d\u00e5tid och framtid, och han kallar nu p\u00e5 m\u00e4nniskan \u2013 \u201dthe lapsed soul\u201d att erinra sig sitt ursprung. Dikten\u201dIntroduction\u201d inleder Blakes diktsamling Songs of Experience,<\/i> och bygger i h\u00f6g grad p\u00e5 en gnostisk uppfattning om livet p\u00e5 jorden som \u201dnatten\u201d, som den egentliga d\u00f6den.<\/span><\/p>\n

Hear the voice of the Bard,
\nWho present, past, and future, sees;
\nWhose ears have heard
\nThe Holy Word
\nThat walk’d among the ancient trees;<\/span><\/p>\n

Calling the lapsed soul,
\nAnd weeping in the evening dew;
\nThat might control
\nThe starry pole,
\nAnd fallen, fallen light renew!<\/span><\/p>\n

’O Earth, O Earth, return!
\nArise from out the dewy grass!
\nNight is worn,
\nAnd the morn
\nRises from the slumbrous mass.<\/span><\/p>\n

’Turn away no more;
\nWhy wilt thou turn away?
\nThe starry floor,
\nThe watery shore,
\nIs given thee till the break of day.’<\/span><\/p>\nhttp:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/William-Blake_Introduction_Lars-Palerius.mp3<\/a><\/audio>\n

Musik:\u00a0\u201dIntroduction\u201d tonsatt och framf\u00f6rd av Lars Palerius<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
William Blakes illustration till dikten \u201d<\/span>Milton: a Poem, To Justify the Ways of God to Men\u201d.<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

William Blake presenterar poeten som en bard. Ursprungligen var en bard en professionell poet, anst\u00e4lld av h\u00e4rskaren f\u00f6r att lovsjunga denna. H\u00e4r adresserar han dock den fallna och syndiga jorden, ber denna att \u00e5terv\u00e4nda till Gud. Det \u00e4r dock inte klart vilken Gud barden tj\u00e4nar. D\u00e5 barden \u00e4r en talesperson f\u00f6r regenten, och h\u00e4rskare generellt sett misstros av Blake, verkar det troligt att barden inte \u00e4r en r\u00f6st att lita p\u00e5. Som en professionell poet, vilken r\u00f6r sig genom alla tider, finns den frihetliga kontrasten hos barn\u00e4ngeln, vilken introducerar diktsamlingen Songs of Innocence<\/i> fr\u00e5n 1789.<\/span><\/p>\n

(En bard, av g\u00e4lisk bard, \u201ds\u00e5ngare\u201d, var ursprungligen en keltisk episk diktare eller s\u00e5ngare som ofta verkade vid de medeltida hoven som genealog och s\u00e4ndebud. Fr\u00e5n 1700-talet har ordet bard mer kommit att anv\u00e4ndas som en poetisk omskrivning f\u00f6r diktare i allm\u00e4nhet.)<\/span><\/p>\n

F\u00f6ljande analys eller beskrivning av dikten \u201dIntroduction\u201d \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n nedanst\u00e5ende hemsida och \u00e4r fritt \u00f6versatt av mig. (https:\/\/crossref-it.info\/textguide\/songs-of-innocence-and-experience\/13\/1539<\/a><\/u><\/span><\/span>)<\/span><\/p>\n

\u201dBlake var starkt influerad av John Milton. H\u00e4r anv\u00e4nder Blake Miltons id\u00e9 fr\u00e5n Paradise Lost (1667), att Kristus, som i Bibeln ben\u00e4mns som \u2019Ordet\u2019, uppt\u00e4cker Adams olydnad i Edens lustg\u00e5rd.\u00a0<\/span>Ancient trees: De gamla tr\u00e4den framkallar bilden av Edens lustg\u00e5rd. Gud beskrivs som vandrandes runt d\u00e4r, s\u00f6kande efter sin skapelse. D\u00e5 Adam och Eva inte f\u00f6ljde Gud p\u00e5bud att inte \u00e4ta av kunskapens tr\u00e4d p\u00e5 gott och ont, g\u00f6mde de sig bland tr\u00e4den, f\u00f6r att de nu ins\u00e5g att de vara nakna. (Skapelseber\u00e4ttelsen 3:8-9)\u00a0<\/span>Lapsed Soul: Den fallna sj\u00e4len. Barden refererar till sj\u00e4len efter fallet. Blakes utg\u00e5ngspunkt g\u00e4llande denna bibliska l\u00e4rdom var att:\u00a0<\/span>Sj\u00e4len faller till ett tillst\u00e5nd av \u201ddelat sj\u00e4lvmedvetande\u201d \u2212 divided self-consciousness \u2013 och till separation av k\u00f6nen.\u00a0<\/span>Denna fallna sj\u00e4l skapar sig ett religi\u00f6st system som binder m\u00e4nniskor i grymhet, avundsjuka, habeg\u00e4r och egendomsr\u00e4tt.\u00a0<\/span>Emellertid, dessa \u00e4r sj\u00e4lens egna b\u00f6jelser \u2212 tendencies \u2013 och av dessa b\u00f6jelser frambringar den en Gud och en v\u00e4rld utifr\u00e5n sin egen bild.\u00a0<\/span>H\u00e4r \u00e4r det heller inte riktigt s\u00e4kert om barden vill att sj\u00e4len ska \u00e5terv\u00e4nda till sitt odelade tillst\u00e5nd, eller om han \u00f6nskar att sj\u00e4len borde \u00e5terv\u00e4nda till en h\u00e4rskande, m\u00f6jligtvis auktorit\u00e4r, \u2019Gud\u2019.\u00a0<\/span>Ljus och m\u00f6rker \u2013 tidsperioden f\u00f6r m\u00e4nskligt liv som \u00f6vervakas av barden \u00e4r de tolv timmar mellan skymningen och gryningen:\u00a0<\/span>Ordet som vandrar mellan tr\u00e4den \u00e4r f\u00f6rknippad med tidig kv\u00e4ll \u2013 dagens svalka m\u00f6jliggjord genom daggens ankomst. (Skapelseber\u00e4ttelsen 3:8)\u00a0\u00a0<\/span>Kv\u00e4llsdaggen ger plats \u00e5t en stj\u00e4rnhimmel. (P\u00e5 andra st\u00e4llen i Blakes poesi associerar han stj\u00e4rnorna med en rationell Gud.)\u00a0\u00a0<\/span>D\u00e4refter n\u00e4rmar sig natten (den \u00e4r \u2019sliten\u2019) och himlens stj\u00e4rnor b\u00f6rjar lysa.\u00a0<\/span>Slutligen intr\u00e4der dagen \u00e5ter med gryningens intr\u00e4de.\u00a0<\/span>Scenen beskriver den fallna m\u00e4nskligheten som har tr\u00e4tt in i syndens och nattens m\u00f6rker, genom vilken de kan ledas fram till en ny gryning som erbjuds av Ordet.\u201d<\/span><\/p>\n

Martinus, den gudomliga skaparprincipen och spiralkretsloppen<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Martinus f\u00f6rklarar i sin beskrivning av den eviga v\u00e4rldsbilden ljusets och m\u00f6rkrets oumb\u00e4rliga funktion och samspel. F\u00e5 saker \u00e4r s\u00e5 grundl\u00e4ggande i hans kosmologi som v\u00e4xelspelet mellan just m\u00f6rker och ljus. Dessa b\u00e5da evigt pendlande kosmiska principer ligger till grund f\u00f6r sj\u00e4lva livsupplevelsen \u2013 utan upplevelsen av m\u00f6rkret ingen upplevelse av ljuset, och vise versa. Den gudomliga skaparprincipen, huvudfaktorn i X2, tillika ett evigt p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rnyande av Guds och d\u00e4rmed alla livsenheters medvetande och livsupplevelse, verkar bland annat genom det Martinus kallar f\u00f6r \u201dutvecklingsspiraler\u201d (Se g\u00e4rna f\u00f6rklaringen till symbol 14, \u201dDet kosmiska spiralkretsloppet I\u201d, i Den eviga v\u00e4rldsbilden<\/i>, del 1).<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dS\u00e5som redan p\u00e5pekats utg\u00f6r denna skaparprincip fundamentet f\u00f6r all utveckling eller upplevelse av livet, men f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta m\u00e5ste man kunna \u00f6verblicka ett s\u00e5 stort kosmiskt horisontomr\u00e5de som kr\u00e4vs f\u00f6r att principen ska kunna iakttas i sin helhet eller med sina yttersta konsekvenser. Ett s\u00e5dant omr\u00e5de finner vi inom vart och ett av de kosmiska utvecklingsavsnitt som i denna bok betecknas som \u2019utvecklingsspiraler\u2019, och som vart och ett just utg\u00f6r en helhet, inom vilken alla v\u00e4rldsalltets ledande kosmiska realiteter eller principer kommer till likformig manifestation. Inom ett s\u00e5dant omr\u00e5de avsl\u00f6jar sig \u2019den gudomliga skaparprincipen\u2019 genom tv\u00e5 sinsemellan rakt motsatta tendenser. Dessa beh\u00e4rskar varandra \u00f6msesidigt, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den ena tendensen har \u00f6vertaget i f\u00f6rsta h\u00e4lften av en \u2019spiral\u2019, medan den andra har \u00f6vertaget i den senare h\u00e4lften. D\u00e4rigenom kommer de levande v\u00e4sendenas upplevelse av livet inom vardera av de tv\u00e5 h\u00e4lfterna av en spiral att forma sig ytterst kontrastm\u00e4ssigt.\u201d (Livets Bog <\/i>del 1. st. 34)<\/span><\/p>\n

Martinus skriver vidare om det han kallar det eviga livets \u201ddagar\u201d och \u201dn\u00e4tter\u201d eller den m\u00f6rka och den ljusa utstr\u00e5lningen:<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dDen gudomliga skaparprincipens helhetsutveckling i v\u00e4rldsalltet manifesterar sig allts\u00e5 i form av en\u00a0ljus och en m\u00f6rk utstr\u00e5lning. I enlighet h\u00e4rmed befordras s\u00e5ledes v\u00e4sendenas eviga\u00a0utvecklingsvandring genom en zon d\u00e4r den m\u00f6rka utstr\u00e5lningen \u00e4r h\u00e4rskande och d\u00e4refter genom en zon d\u00e4r den ljusa utstr\u00e5lningen besj\u00e4lar allt. Tv\u00e5 s\u00e5dana zoner bildar tillsammans ett utvecklingsavsnitt, inom vilket de levande v\u00e4sendenas upplevelser av livet i lika m\u00e5n kommer att kulminera i kosmiskt m\u00f6rker och ljus. N\u00e4r ett v\u00e4sen har passerat ett s\u00e5dant avsnitt, har det f\u00e5tt sina kvalifikationer s\u00e5 mycket utvecklade, att dess upplevelse av livet kan f\u00f6ras vidare in i ett nytt avsnitt av samma slag men naturligtvis i en h\u00f6gre form, och s\u00e5 vidare. De levande v\u00e4sendenas eviga liv kommer d\u00e4rigenom att forma sig till en upplevelse av v\u00e4xlande perioder av ljus och m\u00f6rker,\u00a0det eviga livets \u2019dagar\u2019 och \u2019n\u00e4tter\u2019. Den gudomliga skaparprincipen s\u00e4nder s\u00e5ledes i kraft av sina
\ntv\u00e5 motsatta poler sina andliga \u2019dagar\u2019 och \u2019n\u00e4tter\u2019 in genom v\u00e4rldsalltet, p\u00e5 samma s\u00e4tt som den
\nl\u00e5ter solarna i f\u00f6rening med sina planeter s\u00e4nda dagar och n\u00e4tter in i den fysiska v\u00e4rlden.\u201d<\/p>\n

(Livets Bog<\/i> del 1, st. 37)<\/span><\/p>\n

\u00a0\u201dThe Garden of Love\u201d<\/span><\/strong><\/p>\n

I went to the Garden of Love,
\nAnd saw what I never had seen:
\nA Chapel was built in the midst,
\nWhere I used to play on the green.<\/span><\/p>\n

And the gates of this Chapel were shut,
\nAnd Thou shalt not writ over the door;
\nSo I turn\u2019d to the Garden of Love,
\nThat so many sweet flowers bore.<\/span><\/p>\n

And I saw it was filled with graves,
\nAnd tomb-stones where flowers should be:
\nAnd Priests in black gowns, were walking their rounds,
\nAnd binding with briars, my joys & desires.<\/span><\/p>\nhttp:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/William-Blake_The-Garden-Of-Love_Lars-Palerius.mp3<\/a><\/audio>\n

Musik: \u201dThe Garden of Love\u201d tonsatt och framf\u00f6rd av Lars Palerius<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>M\u00e5nga av Blakes st\u00f6rsta dikter \u00e4r skrivna med ett klart och enkelt spr\u00e5k. Han anv\u00e4nder sig ibland av kvatrinen i en dikt indelad i grupper om fyra rader. Men n\u00e5gra av hans dikter, allegoriska och symboliska till sin natur, kr\u00e4ver en mer n\u00e4rg\u00e5ende l\u00e4sning och textlig analys. Dikten \u201dThe garden of Love\u201d \u00e4r ett s\u00e5dant exempel. F\u00f6ljande analys eller beskrivning av dikten \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n nedanst\u00e5ende hemsida och fritt \u00f6versatt av mig. (https:\/\/interestingliterature.com\/2018\/01\/08\/a-short-analysis-of-william-blakes-the-garden-of-love\/<\/a><\/u><\/span><\/span>)<\/span><\/p>\n

Vad handlar d\u00e5 dikten om? <\/span><\/p>\n

\u201dI den of\u00f6rst\u00f6rda naturen finns den naturliga gl\u00e4djen, leken, blommorna, ljuset och k\u00e4rleken, vilket kan tolkas b\u00e5de generellt och mer specifikt i sexuellt avseende; i vilket fall som helst ges i princip en vision av paradiset, d\u00e4r allting b\u00e4r frukt. Men nu \u00e4r paradiset f\u00f6rst\u00f6rt \u2212 ett kapell har byggts, det g\u00e5r inte l\u00e4ngre att leka h\u00e4r. Men inte bara det, portarna till kapellet \u00e4r st\u00e4ngda, det finns bara en avvisande d\u00f6rr, d\u00e4r det st\u00e5r \u2019Du skall inte\u2019 p\u00e5 d\u00f6rren. D\u00e4r blommorna fanns, ligger nu gravar och gravstenar, och pr\u00e4ster g\u00e5r runt i avskr\u00e4ckande svarta dr\u00e4kter; med t\u00f6rneblommor binds den naturliga gl\u00e4djen och l\u00e4ngtan. Motsatsen mellan den \u2019naturliga\u2019 religionen, d\u00e4r Gud sv\u00e4ljs i allt och blommorna i naturen utg\u00f6r en korrespondens till k\u00e4rlekens allmakt, och den \u2019m\u00e4nskliga’ kristna religionen full av f\u00f6rbud, skr\u00e4ck och missf\u00f6rst\u00e5nd, kan inte bli st\u00f6rre \u2212 \u00e5terigen f\u00f6rst\u00e5r vi att m\u00e4nniskan i sin materialistiska okunnighet bara skapar d\u00f6d och ofruktbarhet, d\u00e4r det av sig sj\u00e4lv annars skulle funnits liv och k\u00e4rlek.<\/span><\/p>\n

Denna s\u00e5ng anses, liksom de tv\u00e5 sista s\u00e5ngerna som f\u00f6ljer senare, vara tydligt inspirerad av Swedenborgs tankar om korrespondenser mellan allt i skapelsen \u2212 det som finns i det lilla avspeglas i det stora, det materialistiska avspeglas i det andliga. Man kan dock f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5ngerna idag utan att g\u00e5 in p\u00e5 detaljer i Swedenborgs l\u00e4ra, men en av de viktigaste grundtankarna som Blake h\u00e4mtade fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Swedenborg som framf\u00f6r allt B\u00f6hme var den panteistiska gudssynen, att Gud finns i allt och att Naturen inneb\u00e4r ett st\u00e4ndigt p\u00e5nyttf\u00f6dande av Guds kraft.\u201d <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>[\u2026] \u201dTr\u00e4dg\u00e5rdar i dikter syftar ofta p\u00e5 den f\u00f6rsta bibliska tr\u00e4dg\u00e5rden, Eden lustg\u00e5rd, och det paradis som Adam och Eva f\u00f6rlorade n\u00e4r de inte kunde motst\u00e5 frestelsen, frestade av Ormen som de var, och smakade p\u00e5 den f\u00f6rbjudna frukten. \u201dThe Graden of Love\u201d \u00e4r en dikt som visar p\u00e5 Blakes inst\u00e4llning till den organiserade religionen. Blake var en djupt spirituell artist och poet, men han ogillade institutioner som associerades med religion. Detta \u00e4r n\u00e5got som med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet framtr\u00e4der i den h\u00e4r dikten, d\u00e4r the garden och love, tidigare f\u00f6rknippad med lek och en sorgl\u00f6s barndom, vilket klart och tydligt framg\u00e5r i texten, nu \u00e4r platsen f\u00f6r ett kapell: ett fysisk f\u00f6rkroppsligande av kyrkan. Detta \u00e4r inte ett v\u00e4lkomnande kapell. Grindarna \u00e4r st\u00e4ngda och kapellet \u00e4r markerad med p\u00e5bud som f\u00f6rbjuder vissa saker: \u2019Du skall icke\u2019 \u00e5terkallar de tio budorden fr\u00e5n Gamla testamentet. Men \u00e4ven om tr\u00e4dg\u00e5rden som omsluter kapellet \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrad, den har blivit en kyrkog\u00e5rd med gravstenar: d\u00f6den har ersatt livet. Pr\u00e4sterna sprider vidare religi\u00f6sa p\u00e5bud som begr\u00e4nsar poetens \u2019gl\u00e4dje och \u00f6nskningar\u2019. Budskapet \u00e4r klart och entydigt: den organiserade religionen \u00e4r ett anatema till k\u00e4rleken (bannlysnings eller f\u00f6rbannelseformel eller senare uteslutning ur kyrkans eller f\u00f6rsamlingens gemenskap). Religionen inf\u00f6r restriktioner och begr\u00e4nsningar, den d\u00f6dar v\u00e5r gl\u00e4dje och h\u00e4mmar v\u00e5ra naturliga beg\u00e4r och \u00f6nskningar. Den styr v\u00e4rlden fr\u00e5n en tr\u00e4dg\u00e5rd till gravstenar.\u201d<\/span><\/p>\n

Som konstn\u00e4r m\u00e5ste Blake alltid f\u00f6lja sitt eget temperament i sitt skapande. Han var mycket arbetsvillig och \u00e5tog sig ocks\u00e5 illustrationsuppdrag till andras dikter, inte s\u00e4llan dikter som konstn\u00e4rligt sett var underl\u00e4gsna hans egna dikter. En del av dessa illustrationsuppdrag r\u00e4knas i dag heller inte till Blakes mer betydande verk.<\/span><\/p>\n

Ofta k\u00e4nde Blake sig missf\u00f6rst\u00e5dd och uppgiven, d\u00e5 han k\u00e4nde att v\u00e4nner och bekanta och \u201dpatrons\u201d inte hade samma uppfattning som han sj\u00e4lv om naturens sanna andliga v\u00e4sen:<\/span><\/p>\n

\u201dI feel that a Man may be happy in this world. And I know that This World is a World of Imagination and Wisdom. I see everything I paint in this world, but Everybody does not see alike. To the eyes of a Miser a Guinea is far more beautiful than the Sun & and a Bag worn with the use of Money has more beautiful proportions than a Vine filled with Grapes. The Tree which moves some to tears of Joy is in the Eyes of others only a green thing that stands in the way. […] But to the Eyes of the Man of Imagination, Nature is Imagination itself. As a Man is, so he sees. As the Eye is formed, such are its Powers.\u2019 (1799) \u2212 Mottagaren av brevet, en Dr Trusler, kommenterade det med \u201cBlake, f\u00f6rvirrad av vidskeplighet\u201d.<\/span><\/p>\n

(https:\/\/interestingliterature.com\/2018\/01\/08\/a-short-analysis-of-william-blakes-the-garden-of-love\/<\/a><\/u><\/span><\/span>)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>M\u00e4nniskan och den degenererade trosf\u00f6rm\u00e5gan<\/span><\/strong><\/p>\n

Var befinner sig den enskilda m\u00e4nniskan p\u00e5 den religi\u00f6sa utvecklingsskalan? Hur mycket av den traditionella religionens dogmatiska l\u00e4rosatser styr den enskildes t\u00e4nkande i vardagen? Vem eller vilka har eventuellt frigjort sig mentalt fr\u00e5n detta djupt inarbetade sj\u00e4lsliga regelverk och syns\u00e4tt p\u00e5 relationen mellan Gud och m\u00e4nniskan, och b\u00f6rjat betrakta relationen mellan Gud och m\u00e4nniskan mer som en fr\u00e5ga om villkorsl\u00f6s k\u00e4rlek fr\u00e5n Guds sida och en l\u00e5ngsam utvecklingsprocess mot ett h\u00f6gre medvetandestadium f\u00f6r m\u00e4nniskans vidkommande, d\u00e4r vi kan komma p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngd med denna Guds k\u00e4rlek och oms\u00e4tta den i vardagen, i form av omtanke och osj\u00e4lviskhet gentemot allt levande vi m\u00f6ter i v\u00e5r vardag? Skulle man kunna s\u00e4ga att William Blake har gjort det? I vilken m\u00e5n har vi sj\u00e4lva gjort det? G\u00e5r det att m\u00e4ta eller registrera det? Ja, det g\u00f6r det. Martinus anv\u00e4nder begreppet \u201dden gamla v\u00e4rldsimpulsen\u201d som den fasta punkt varifr\u00e5n man kan se eller konstatera den mentala utvecklingens fram\u00e5tskridande process. Nedanst\u00e5ende stycken \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n Livets Bog, del 1, kapitel 5, under rubriken \u201dJordm\u00e4nsklighetens mottaglighet f\u00f6r den nya v\u00e4rldsimpulsen.\u201d<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dN\u00e4r vi s\u00e5 skall b\u00f6rja analysera eller m\u00e4ta jordm\u00e4nsklighetens andliga standard, m\u00e5ste vi ha en fast punkt utifr\u00e5n vilken vi kan utl\u00e4sa resultatet av v\u00e5r m\u00e4tning. En s\u00e5dan fast punkt f\u00e5r vi just i m\u00e4nsklighetens inst\u00e4llning till den gamla v\u00e4rldsimpulsen. Genom denna inst\u00e4llning kan vi se, att f\u00f6r tusentals jordm\u00e4nniskor har n\u00e4mnda impuls blivit f\u00f6r\u00e5ldrad, oavsett om den nu framtr\u00e4der som buddhism, islam eller kristendom och helt oberoende av om man \u00e4r f\u00f6dd som \u00f6ster \u2212 eller v\u00e4sterl\u00e4nning. […] Religionerna var allts\u00e5 bara utformade f\u00f6r att ge svar p\u00e5 de f\u00f6r den tiden mest aktuella fr\u00e5gorna. Och eftersom jordm\u00e4nsklighetens andliga standard, s\u00e4rskilt p\u00e5 intelligensens omr\u00e5de, var mycket primitiv, var \u00e4ven fr\u00e5gorna, eller det beg\u00e4r efter verkligt vetande som man d\u00e5 uppn\u00e5tt, i motsvarande grad primitiva. Religionerna m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r, f\u00f6r att inte verka alltf\u00f6r fantastiska eller osannolika, anpassas till dessa v\u00e4sens primitiva utvecklingsniv\u00e5.<\/span><\/p>\n

Men eftersom \u00e5rtusenden nu passerat sedan den gamla v\u00e4rldsimpulsen \u00f6versattes till religionsform, och dessa \u00e5rtusenden inom alla \u00f6vriga omr\u00e5den av jordm\u00e4nskligt medvetande satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 utvecklingen, medan religionsformerna inte genomg\u00e5tt n\u00e5gon motsvarande f\u00f6rvandling eller utvidgning, utan alltj\u00e4mt i form av dogmer endast t\u00e4cker sina primitiva eller begr\u00e4nsade omr\u00e5den, s\u00e5 \u00e4r det givet att de mest framskridna eller av utvecklingen mest p\u00e5verkade v\u00e4sendena i tillvaron med stora delar av sitt medvetande m\u00e5ste f\u00e4rdas utanf\u00f6r religionernas gr\u00e4nser, ja, de m\u00e5ste rent av r\u00e5ka i konflikt med dessas ordformer, n\u00e4r de uppfattas bokstavligt och inte symboliskt, s\u00e5som egentligen \u00e4r den ursprungliga meningen\u00a0<\/span>med dem i v\u00e4rldsplanen. Och ju st\u00f6rre de utanf\u00f6r religionerna existerande nya medvetandeskikten \u00e4r \u2212 vilka framf\u00f6r allt representeras av teknik, vetenskap och konst \u2212 desto mer kommer deras upphov att vara i disharmoni med ordformen eller dogmerna. Och genom att konsekvenserna av detta f\u00f6r stora delar av jordm\u00e4nsklighetens vidkommande blivit en frig\u00f6relse, helt eller delvis, fr\u00e5n dogmerna eller en l\u00f6sryckning fr\u00e5n religionerna, blir det allts\u00e5 tydligt f\u00f6r oss att denna m\u00e4nsklighet framtr\u00e4der f\u00f6r oss i tv\u00e5 stora huvudgrupper. Av dessa utg\u00f6rs allts\u00e5 den ena av de nyss n\u00e4mnda v\u00e4sendena som l\u00f6sgjort sig fr\u00e5n religionerna, dogmerna eller den gamla v\u00e4rldsimpulsen, medan den andra d\u00e4remot best\u00e5r av de individer f\u00f6r vilka dessa f\u00f6reteelser fortfarande har sin fulla inspirationskraft, och f\u00f6r vilka de d\u00e4rf\u00f6r \u00e4nnu \u00e4r en oumb\u00e4rlig v\u00e4lsignelse. Dessa tv\u00e5 stora huvudgrupper kommer h\u00e4r i Livets Bog att ben\u00e4mnas \u2019grupp A\u2019 och \u2019grupp B\u2019.\u201d<\/p>\n

(Livets Bog <\/i>del 1, st.122)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dLiksom det nyf\u00f6dda barnet inte kan sm\u00e4lta eller intaga gr\u00f6vre och fastare livsmedel, utan m\u00e5ste n\u00e4ras genom mj\u00f6lk eller annan flytande f\u00f6da, kan inte heller jordm\u00e4nniskorna sj\u00e4lva i sina f\u00f6rsta utvecklingszoner fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska uppta religi\u00f6s n\u00e4ring fr\u00e5n de gr\u00f6vre dagliga materiella h\u00e4ndelserna och upplevelserna, utan m\u00e5ste s\u00e5 att s\u00e4ga n\u00e4ras med \u2019flytande\u2019 religi\u00f6s f\u00f6da. Denna \u2019flytande\u2019 n\u00e4ring har h\u00e4r i Livets Bog f\u00e5tt namnet \u2019den gudomliga suggestionen\u2019. Eftersom suggestion utg\u00f6r en f\u00f6rest\u00e4llning som p\u00e5f\u00f6rs individen – inte genom intelligensen utan helt genom k\u00e4nslan \u2212 och som till f\u00f6ljd h\u00e4rav f\u00e5r verklighetspr\u00e4gel och makt \u00f6ver individens sinne utan n\u00e5gon materiell eller intelligensm\u00e4ssig motivering, s\u00e5 blir den \u2019flytande\u2019 religi\u00f6sa n\u00e4ringen eller den gudomliga suggestionen allts\u00e5 en religi\u00f6s f\u00f6rest\u00e4llning, som p\u00e5 detta s\u00e4tt p\u00e5f\u00f6rts individen och som \u2212 utan att hos denne vara intelligensm\u00e4ssigt underbyggd, medveten eller motiverad \u2212 helt beh\u00e4rskar honom. D\u00e5 ett s\u00e5dant beh\u00e4rskande i sin tur \u00e4r detsamma som \u2019tro\u2019, blir alla de individer vilkas religi\u00f6sa tillst\u00e5nd g\u00f6r dem till \u2019troende\u2019, identiska med v\u00e4sen vilkas religiositet \u00e4nnu uppr\u00e4tth\u00e5lls genom den gudomliga suggestionen. Att vara orubbligt \u2019troende\u2019 p\u00e5 n\u00e5got som inte \u00e4r intelligensm\u00e4ssigt bevisat \u00e4r allts\u00e5 detsamma som att vara suggererad. Och alla \u2019troende\u2019 v\u00e4sen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r undantagsl\u00f6st individer som \u00e4nnu inte f\u00f6rm\u00e5r att p\u00e5 egen hand f\u00e5 religi\u00f6s inspiration eller f\u00f6rst\u00e5else genom de dagliga materiella h\u00e4ndelserna, utan som f\u00e5r sina religi\u00f6sa behov tillfredsst\u00e4llda genom \u2019tro\u2019.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>[\u2026 ] ”Tron” \u00e4r allts\u00e5 den absolut enda v\u00e4g p\u00e5 vilken det kosmiskt sett \u00e4nnu primitiva v\u00e4sendet kan erh\u00e5lla sin religi\u00f6sa n\u00e4ring och tillfredsst\u00e4llelse. Den \u00e4r den enda v\u00e4g p\u00e5 vilken det kan tillf\u00f6ras den f\u00f6r sin vidare utveckling n\u00f6dv\u00e4ndiga kosmiska kraften eller energin. Att komma till tro p\u00e5 ett religi\u00f6st ideal \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6r en s\u00e5dan individ ett andligt livsvillkor. Men eftersom detta att tro inte \u00e4r underkastat viljan \u2212 varf\u00f6r det ju ocks\u00e5 \u00e4r om\u00f6jligt att med fysisk makt p\u00e5tvinga n\u00e5gon en tro \u2212 m\u00e5ste den bibringas individerna p\u00e5 andra v\u00e4gar. Ju mindre intelligent individen \u00e4r, desto l\u00e4ttare har han att tro. Och ju l\u00e4ttare han har att tro, desto mera \u00f6ppen och mottaglig \u00e4r han f\u00f6r andliga energier utan intelligensm\u00e4ssig motivering. Han tar allts\u00e5 emot de religi\u00f6sa eller andliga energierna mera i form av impulser eller psykisk p\u00e5verkan \u00e4n i form av verkliga analyser, medan motsatsen \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet med den mer framskridna jordm\u00e4nniskan. Ju mer utvecklad hon \u00e4r, desto sv\u00e5rare blir det f\u00f6r henne att tro utan intelligens \u2212 eller f\u00f6rnuftsm\u00e4ssig motivering. Hon kan d\u00e4rf\u00f6r, efter hand som hennes utveckling skrider fram\u00e5t, endast bli mottaglig f\u00f6r religi\u00f6s n\u00e4ring eller kosmisk kraft genom verkliga analyser, egna erfarenheter och upplevelser, vilket \u00e4r detsamma som verkligt ’vetande\u2019. Och vi har h\u00e4rmed kommit fram till skillnaden mellan grupp A och grupp B.\u00a0<\/span>[\u2026 ] Grupp A best\u00e5r allts\u00e5 av v\u00e4sen som inte l\u00e4ngre kan f\u00e5 sitt medvetande eller sin v\u00e4xande intelligens i en f\u00f6r dem tillfredsst\u00e4llande samklang med den gamla v\u00e4rldsimpulsen, medan\u00a0<\/span>Grupp B d\u00e4remot best\u00e5r av v\u00e4sen som \u00e4nnu inte har tillr\u00e4cklig intelligensf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att\u00a0<\/span>b\u00f6rja kunna f\u00f6rst\u00e5 livets stora och verkliga kosmiska analyser, och som d\u00e4rf\u00f6r kan ledas fram\u00e5t mot ljuset enbart genom den gudomliga suggestionen eller tron.\u201d<\/p>\n

(Livets Bog<\/i> del 1, st.140)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Martinus och det sanna gudsf\u00f6rh\u00e5llandet<\/span><\/strong><\/p>\n

Finns det ett sant gudsf\u00f6rh\u00e5llande? Vad eller vilket \u00e4r det i s\u00e5 fall? I artikeln Det sanna Gudsf\u00f6rh\u00e5llandet 2 – \u201dL\u00f6nnkammaren\u201d, Kosmos 2013\/10, redog\u00f6r Martinus f\u00f6r det han kallar det sanna gudsf\u00f6rh\u00e5llandet. Han inleder artikeln med att prata om att det g\u00e4ller att f\u00e5 en \u201dgrundlig kunskap om och f\u00f6rst\u00e5else av den tekniska sidan av f\u00f6rh\u00e5llandet till Gud, ty utan den kommer det inte vara m\u00f6jligt att n\u00e5 fram till en verkligt fullkomlig korrespondens med honom.\u201d Martinus \u00f6nskar hj\u00e4lpa oss att st\u00e4lla in medvetandet p\u00e5 den fasta punkten i v\u00e4rldsalltet.<\/span><\/p>\n

\u201dS\u00e5 l\u00e4nge en m\u00e4nniska inte har n\u00e5tt fram till det sanna gudsf\u00f6rh\u00e5llandet \u2013 och det har hon inte s\u00e5 l\u00e4nge Gudomen inte har blivit \u00e4nnu mer levande f\u00f6r henne \u00e4n hennes medv\u00e4sen \u2013 finns det oro, rastl\u00f6shet och otillfredsst\u00e4llelse i hennes sinne oro, rastl\u00f6shet och otillfredsst\u00e4llelse i hennes sinne. I ena \u00f6gonblicket intresserar hon sig f\u00f6r en sak, men f\u00f6rkastar snart denna sak, d\u00e4rf\u00f6r att hon inte d\u00e4rigenom har f\u00e5tt frid och j\u00e4mvikt i sinnet, i andra \u00f6gonblicket f\u00f6r n\u00e5got helt annat, och nu menar hon \u00e5terigen att hon i det nya som hon har intresserat sig f\u00f6r, har funnit det riktiga, men efter en tid mister hon intresset ocks\u00e5 f\u00f6r detta, d\u00e4rf\u00f6r att det inte var det som hon s\u00f6kte, och s\u00e5 s\u00f6ker hon p\u00e5 nytt.\u201d ( \u201dDet sanna Gudsf\u00f6rh\u00e5llandet 2 – L\u00f6nnkammaren\u201d, Kosmos <\/i>10\/2013, st. 1)<\/span><\/p>\n

Jag tror det \u00e4r f\u00e5 s\u00f6kande m\u00e4nniskor som inte k\u00e4nner igen sig i ovanst\u00e5ende rader. Mig tycks denna \u201doro, rastl\u00f6shet och otillfredsst\u00e4llelse\u201d vara ett oundvikligt steg p\u00e5 v\u00e5r v\u00e4g mot en verkligt meningsbyggande relation till allt och alla. Vi s\u00f6ker med ljus och lykta efter en plats d\u00e4r vi kan vila, b\u00e5de mentalt och fysiskt. Inte s\u00e4llan handlar det om ett l\u00e4sande av en m\u00e4ngd litteratur p\u00e5 omr\u00e5det. Kanske letar vi efter kurser eller liknade aktiviteter, f\u00f6r att uppn\u00e5 det efterl\u00e4ngtade lugnet i sinnet och slippa brottningsmatchen med egot \u2013 denna evig jagande och aldrig n\u00f6jda best\u00e5ndsdel i v\u00e5rt psyke.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Martinus betonar b\u00f6nens betydelse i denna process. H\u00e4r handlar det om n\u00e5got mycket mer \u00e4n att be om n\u00e5gonting:<\/span><\/p>\n

\u201dNi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att \u00e4ven om allt \u00e4r mycket gott, \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt att be till Gud, ty detta att be till Gud omfattar mycket mer \u00e4n bara detta att be om n\u00e5got. Ni ska helst n\u00e5 fram till att utveckla ett medvetet, intimt f\u00f6rh\u00e5llande till Gudomen, som ligger l\u00e5ngt \u00f6ver \u00e4ven det mest intima och harmoniska materiella f\u00f6rh\u00e5llandet till er allra b\u00e4sta v\u00e4n, era f\u00f6r\u00e4ldrar, er \u00e4kta h\u00e4lft, f\u00f6rlovade eller vem ni \u00e4n h\u00e5ller mest av. Det \u00e4r detta medvetna, intima f\u00f6rh\u00e5llande till Gudomen som uttrycks med hj\u00e4lp av \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019.\u201d (Kosmos <\/i>10\/2019, st. 2)<\/span><\/p>\n

Begreppet \u201dl\u00f6nnkammaren\u201d definierar Martinus som en \u201dplats\u201d d\u00e4r vi kan be lugnt och tyst f\u00f6r oss sj\u00e4lva, f\u00f6r att d\u00e4rigenom uppn\u00e5 en intim och personlig kontakt med Gud. D\u00e4rigenom f\u00e5r det karakt\u00e4ren av ett f\u00f6rtroligt samtal mellan oss sj\u00e4lva och Gud, \u201dutan att det finns n\u00e5gon ovidkommande som blandar sig i.\u201d Vi finner ett exempel p\u00e5 detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i liknelsen om den f\u00f6rlorade sonen. Martinus rekommenderar vidare att vi innan l\u00e4ggningsdags g\u00f6r en summering av dagens h\u00e4ndelser. Han skriver f\u00f6ljande:<\/span><\/p>\n

\u201dOch slutligen h\u00f6r det ocks\u00e5 till den verkliga b\u00f6nen i \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019 att man varje kv\u00e4ll, innan man g\u00e5r och l\u00e4gger sig g\u00f6r en personlig v\u00e4rdering av sitt handlingss\u00e4tt under dagens lopp, s\u00e5 att man s\u00e5 snart som m\u00f6jligt kan l\u00e4gga den aktuella dagens manifestationer bakom sig och f\u00f6rst\u00e5 essensen av dem, s\u00e5 att man inser vad man helst inte ska g\u00f6ra en annan g\u00e5ng.\u201d (Kosmos<\/i> 10\/2019, st. 3)<\/span><\/p>\n

I stycke fyra i artikeln formulerar sig Martinus p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt om begreppet \u201dl\u00f6nnkammaren\u201d:<\/span><\/p>\n

\u201dNu \u00e4r ni vana vid att se allt det som existerar, naturkrafter, klot, solar, stj\u00e4rnor, vintergatssystem, m\u00e4nniskor, djur, v\u00e4xter, mineraler m.m., som en m\u00e5ngfald, och d\u00e5 ni genom mina analyser har l\u00e4rt er att allt detta tillsammans \u00e4r Gudomen, s\u00e5 betyder det att ni snarare ser Gudomen som en m\u00e5ngfald, men att se Gudomen som en m\u00e5ngfald leder inte till n\u00e5got intimt, sant gudsf\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e4rf\u00f6r existerar det en annan princip i tillvaron, som leder fram till att se Gudomen som en enhet, och denna andra princip \u00e4r det jag kallar \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019. I \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019 \u00e4r man i st\u00e5nd att manifestera den h\u00f6gsta och mest intima formen av \u2019b\u00f6n\u2019. B\u00f6nen \u00e4r inte n\u00e5got som ska bli omodernt en g\u00e5ng och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rsvinna. Tv\u00e4rtom, den utvecklade m\u00e4nniskan kommer att n\u00e5 fram till att anv\u00e4nda b\u00f6nen varje dag i en utstr\u00e4ckning som man i dag endast vagt kan f\u00f6rest\u00e4lla sig. B\u00f6nen \u00e4r ju en princip som finns nedlagd i varje levande v\u00e4sen som en inst\u00e4llning mot F\u00f6rsynen.\u201d (Kosmos <\/i>10\/2019, st. 4)<\/span><\/p>\n

I stycke 11 skriver Martinus f\u00f6ljande om \u201dl\u00f6nnkammarens\u201d roll i relation till energiutveckling och skapelse:<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dVandringen mot ljuset \u00e4r samma sak som vandringen mot en direkt inst\u00e4llning p\u00e5 Gudomen. N\u00e4r man \u00e4r direkt inst\u00e4lld p\u00e5 Gudomen, d\u00e5 f\u00f6rnimmer man hela v\u00e4rldsalltet, alla levande v\u00e4sen som ett enda v\u00e4sen, d\u00e5 blir hela tillvaron en enda korrespondens med ett enda v\u00e4sen, Gudomen. Hela tillvaron blir en enda stor \u2019b\u00f6n\u2019 till Gudomen i \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019. Det blir en enda stor koncentration av hela v\u00e5r energiutveckling. Oavsett vad vi g\u00f6r mot v\u00e5r n\u00e4sta, blir det n\u00e5got vi g\u00f6r mot Gudomen. Men precis som vi inte kan g\u00f6ra n\u00e5got som helst mot v\u00e5r n\u00e4sta, mot Gudomen, utan att anv\u00e4nda v\u00e5ra sinnesorgan, p\u00e5 samma s\u00e4tt kan Gudomen inte heller g\u00f6ra n\u00e5got mot oss utan att anv\u00e4nda sinnesorgan. Ska Gudomen f\u00f6rnimma oss, m\u00e5ste det ske genom sinnesorgan. Vem \u00e4r d\u00e5 Gudomens sinnesorgan? Det \u00e4r alla de levande v\u00e4sen som existerar. N\u00e4r Gudomen \u2019talar\u2019 till oss genom ett av de levande v\u00e4sendena som \u00e4r hans f\u00f6rnimmelseredskap, utstr\u00e5lar han energi. Denna energi g\u00e5r inte ut i tomma rymden. Den m\u00f6ter en energiv\u00e5g uts\u00e4nd fr\u00e5n ett annat v\u00e4sen, och d\u00e4r de m\u00f6ts, uppst\u00e5r det skapelse [… ] Men all denna energiutveckling skulle ingenting betyda, om den inte var en reaktion p\u00e5 en annan energiutstr\u00e5lning som kommer fr\u00e5n v\u00e4rldsalltets centrum. D\u00e4r det enskilda levande v\u00e4sendets energier m\u00f6ter energierna fr\u00e5n Gudomen, d\u00e4r uppst\u00e5r det skapelse, d\u00e4r uppst\u00e5r det en reaktion mellan Gudomens kraft och det enskilda levande v\u00e4sendets kraft. N\u00e4r ni h\u00f6r n\u00e5got och upptar det med era sinnen, har det skett en reaktion mellan den energi som ni uts\u00e4nder med hj\u00e4lp av era sinnen, och den energi som det aktuella v\u00e4sendet, som ber\u00e4ttar n\u00e5got f\u00f6r er, uts\u00e4nder. \u201d (Kosmos <\/i>10\/2019, st. 11)<\/span><\/p>\n

Martinus skriver vidare om m\u00e5ngfalden och enheten:<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dS\u00e5 l\u00e4nge som vi endast ser de enskilda mineralerna, kloten, solarna, stj\u00e4rnorna, v\u00e4xterna m.m. och inte f\u00f6rst\u00e5r att de \u00e4r levande v\u00e4sen, som \u00e4r Gudomens f\u00f6rnimmelseredskap, \u00e4r v\u00e4rlden i verkligheten ett d\u00f6tt ting f\u00f6r oss och Gudomen djupast sett ingenting som har med oss att g\u00f6ra. D\u00e5 ser vi endast Gudomen som en m\u00e5ngfald, men vi b\u00f6r l\u00e4ra oss att se Gudomen inte endast som en m\u00e5ngfald, utan mer som en enhet, som det enda som i verkligheten existerar f\u00f6r oss, som det centrum som kan dirigera allt annat. Men h\u00e4r har F\u00f6rsynen ocks\u00e5 kommit oss till hj\u00e4lp. Det \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rn\u00e4mligt inr\u00e4ttat att vi inte kan se allt p\u00e5 en g\u00e5ng, ty om vi kunde det, skulle det bli sv\u00e5rt att uppfatta Gudomen som en enhet. Nu finns det alltid n\u00e5got som vi kan omfatta med v\u00e5ra sinnen. Det \u00e4r det k\u00e4nda. Det \u00e4r m\u00e5ngfalden. S\u00e5 finns det n\u00e5got som vi inte kan omfatta med v\u00e5ra sinnen, n\u00e4mligen det ok\u00e4nda. Men vi kan v\u00e4nda oss till det ok\u00e4nda i \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019, som vi har var vi \u00e4n befinner oss, om det s\u00e5 \u00e4r p\u00e5 oceanen, i \u00f6knen, i skogen, eller var det nu \u00e4r, d\u00e4r kan vi v\u00e4nda oss till Gudomen som en enhet. Det ok\u00e4nda \u00e4r i verkligheten \u2019l\u00f6nnkammaren\u2019, d\u00e4r vi ska finna Gudomen.\u201d<\/span><\/p>\n

(Kosmos<\/i> 10\/2019, st. 25)<\/span><\/p>\n

Om vikten av att studera de kosmiska analyserna i f\u00f6rh\u00e5llande till hj\u00e4rnans utveckling kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande i stycke 27:<\/span><\/p>\n

\u201dDetta studium av den andliga vetenskapen g\u00f6r att vissa latenta hj\u00e4rnceller, som ligger och v\u00e4ntar p\u00e5 att tas i bruk, b\u00f6rjar utvecklas s\u00e5 att man med hj\u00e4lp av kombinerad intelligens och k\u00e4nsla b\u00f6rjar utforska de kosmiska realiteterna. Ni f\u00e5r efter hand ett visst behov av att f\u00e5 dessa latenta hj\u00e4rncentrum utvecklade, och det medf\u00f6r att ni tr\u00e4nar upp dem mer och mer till att bli mottagliga f\u00f6r de h\u00f6gre kosmiska energierna, och d\u00e5 sker det n\u00e5got egendomligt.\u201d (Kosmos<\/i> 10\/2019, st. 27)<\/span><\/p>\n

Utifr\u00e5n den horisont, den \u00f6verblick som Martinus har tillg\u00e5ng till, kan han uttala sig p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt om sitt kosmiska medvetande, och om vilket enormt privilegium detta medvetande sk\u00e4nker sin innehavare:<\/span><\/p>\n

\u201dDen kosmiskt medvetna ser hela tiden v\u00e4rldsalltet som en str\u00e5lande ljusocean, ser samma ljusgloria antingen det \u00e4r en m\u00f6rdare eller ett helgon det r\u00f6r sig om, ser samma ljus \u00f6verallt. D\u00e5 kan man endast h\u00e4nge sig helt \u00e5t Gudomen och g\u00f6ra Kristi ord till sina, d\u00e4r han s\u00e4ger: \u2019Fader ske inte min vilja, utan din gudomliga vilja\u2019. Har man kosmiskt medvetande, beh\u00f6ver man absolut inte fr\u00e5ga n\u00e5gon om det \u00e4r n\u00e5got man g\u00e4rna vill veta. I samma \u00f6gonblick som \u00f6nskan om att veta n\u00e5gonting infinner sig, riktar man in sitt medvetande p\u00e5 detta. V\u00e4rldsalltet \u00f6ppnar sig f\u00f6r en, och man ser fritt det man \u00f6nskar.\u201d (Kosmos <\/i>10\/2019, st. 29)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Avslutning<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6r mig \u00e4r William Blake en person som genom sitt geniala konstn\u00e4rskap har hj\u00e4lpt mig att \u00e5terknyta kontakten med svunna tider och med en andlig inriktning, i huvudsak den gnostiska v\u00e4rldsbilden, som en g\u00e5ng var min egen. Blake \u00e4r en portalfigur, vars visuella uttryck och skrivna ord, \u00e4n i dag g\u00f6r ett mycket starkt intryck p\u00e5 mig. Min str\u00e4vsamma vandring genom seklernas g\u00e5ng, har nu i denna inkarnation f\u00f6rt mig fram till Martinus kosmiska analyser. Detta g\u00f6r att jag nu en g\u00e5ng f\u00f6r alla, kan l\u00e4gga tanken p\u00e5 en sj\u00e4lvst\u00e4ndigt existerande ont makt \u00e5t sidan. Martinus beskrivning av ondskan, eller med hans egna ord \u201ddet obehagligt goda\u201d, som utg\u00f6rande en integrerad del i det gudomliga allv\u00e4sendet eviga \u201dljus- och m\u00f6rkermaskineri\u201d, ger mig den n\u00f6dv\u00e4ndiga teoretiska f\u00f6rst\u00e5elsens f\u00f6r denna krafts absoluta n\u00f6dv\u00e4ndighet vad g\u00e4ller Gudomens uppr\u00e4tth\u00e5llande av v\u00e4rldsalltets yttre fysiska v\u00e4rld och den inre andliga v\u00e4rlden, samt vad g\u00e4ller det evigt p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rnyandet och uppr\u00e4tth\u00e5llandet av medvetandet.<\/span><\/p>\n

Kommer det d\u00e5 n\u00e5gon ytterligare person efter Martinus som kommer att presentera en ny epokg\u00f6rande v\u00e4rldsbild? N\u00e5gon som v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 min nuvarande syn p\u00e5 Gud, universum och det levande v\u00e4sendets? Nej, det g\u00f6r det inte. Martinus har genom sitt verk Tredje testamentet<\/em> gett m\u00e4nskligheten den logiska och grundl\u00e4ggande beskrivningen av Gud och v\u00e4rldsalltets o\u00f6versk\u00e5dliga m\u00e5ngfald och uttrycksformer. Martinus har genom X-analysen beskrivit det levande v\u00e4sendets evighets- och od\u00f6dlighetsdimension. Vad som kommer att ske fram\u00f6ver \u00e4r, enligt Martinus, att kosmiskt medvetna personer efterhand kommer att inkarnera p\u00e5 jorden, f\u00f6r att komplettera och vidareutveckla de delar av analyserna som han sj\u00e4lv inte har gick in p\u00e5 djupet med. Detta kommer att ske i kontakt med jordm\u00e4nsklighetens moraliska utveckling, som allteftersom den framskrider, \u00f6ppnar upp v\u00e5ra medvetanden f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av \u00e4nnu mer avancerad och livsbejakande kunskap om livets innersta och djupaste mysterier. Det material Martinus har efterl\u00e4mnat till oss r\u00e4cker mer \u00e4n v\u00e4l f\u00f6r att vi ska f\u00e5 kosmiskt medvetande en g\u00e5ng i framtiden. Intill dess f\u00e5r vi str\u00e4va p\u00e5 och efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga tackla v\u00e5ra olika utmaningar med hj\u00e4lp av den fantastiska kunskapsk\u00e4llan Livets Bog<\/em> vi nu har f\u00e5tt till sk\u00e4nks, f\u00f6r att till sist med hela v\u00e5rt hj\u00e4rta inst\u00e4mma i Martinus uttalande att \u201dallt \u00e4r mycket gott.\u201d <\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Lars Palerius, september 2019<\/i><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

<\/span><\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dImaginationen \u00e4r inte ett tillst\u00e5nd: den \u00e4r m\u00e4nniskans sj\u00e4lva existens.\u201d \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3316,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-3595","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3595"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3611,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3595\/revisions\/3611"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3316"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}