{"id":4014,"date":"2020-06-02T19:00:42","date_gmt":"2020-06-02T19:00:42","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=4014"},"modified":"2020-06-03T06:50:20","modified_gmt":"2020-06-03T06:50:20","slug":"ljusets-och-morkrets-kamp-om-psykets-domaner-del-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=4014","title":{"rendered":"Ljusets och m\u00f6rkrets kamp om psykets dom\u00e4ner, del 2"},"content":{"rendered":"

Den h\u00e4r artikeln \u00e4r den andra i en serie p\u00e5 tre artiklar som handlar om de ljusa och m\u00f6rka psykiska krafter som k\u00e4mpar om herrad\u00f6met i oss m\u00e4nniskor. I f\u00f6rra artikeln<\/a> diskuterade jag psykes roll i v\u00e5r livsupplevelse och i relation till v\u00e4rldssituationen, som i h\u00f6g grad \u00e4r en spegelbild av v\u00e5ra inre mentala processer. Jag diskuterade ocks\u00e5, med utg\u00e5ngspunkt i Martinus v\u00e4rldsbild, de kosmiska detaljer och principer som m\u00f6jligg\u00f6r v\u00e5r livsupplevelse. I den h\u00e4r delen kommer jag att forts\u00e4tta p\u00e5 samma tema och utforska de eviga kosmiska strukturerna som styr tillvaron\u00a0 och som m\u00f6jligg\u00f6r v\u00e5r egen och Guds gemensamma livsupplevelse.<\/p>\n

Spiralkretsloppet, de kosmiska tillvaroplanen och medvetandets utveckling<\/strong><\/p>\n

De sex grundenergierna instinkt, tyngd, k\u00e4nsla, intelligens, intuition och minne \u00e4r i olika styrkegrader och genomslagskraft medverkande i skapandet av organismer och medvetande, alltefter vilken del av \u201dspiralkretsloppet\u201d individen befinner sig p\u00e5. Spiralkretsloppet \u00e4r i Martinus terminologi en spiralformad utvecklingsbana best\u00e5ende av sex stycken tillvaroplan, d\u00e4r varje grundenergi \u00e4r den dominerande p\u00e5 ett av de sex tillvaroplanen. Utvecklingen g\u00e5r fr\u00e5n primitivitet och l\u00e5gintellektualitet, det tv\u00e5 f\u00f6rsta tillvaroplanen, till h\u00f6gintellektualitet och kosmisk klarsyn, de fyra resterande tillvaroplanen. M\u00e4nskligheten befinner sig i slutet av det andra tillvaroplanet – djurriket. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r som kampen om psykets m\u00f6rka och ljusa dom\u00e4ner \u00e4ger rum. Vi som m\u00e4nsklighet \u00e4r nu, sakta men s\u00e4kert, p\u00e5 v\u00e4g att v\u00e4nja oss av med v\u00e5r egoistiskt, djuriskt betingade livsstil, d\u00e4r var och en \u00e4r sig sj\u00e4lv n\u00e4rmast, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r utvecklandet av en organiskt betingad osj\u00e4lviskhet, d\u00e4r var och en \u00e4r sin n\u00e4sta n\u00e4rmast. Denna utvecklingsprocess kommer att ge oss m\u00e4nniskor tillg\u00e5ng till en annan, h\u00f6gre energifrekvens eller medvetandeniv\u00e5. Detta skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r etablerandet av ett annat, mer humant inriktat samarbets- och samf\u00f6rst\u00e5ndsklimat p\u00e5 jorden, \u00e4n det i dag r\u00e5dande n\u00e4rmast rovdjursliknade spekulationsekonomiska tillst\u00e5ndet, d\u00e4r makt g\u00e5r f\u00f6re r\u00e4tt. Eller jag kanske ska s\u00e4ga: d\u00e4r vapenmakt g\u00e5r f\u00f6re r\u00e4tt.<\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6rverkligandet av \u201dhimmelriket p\u00e5 jorden\u201d<\/strong><\/p>\n

M\u00e4nsklighetens framtida politiker och ledare kommer, n\u00e4r r\u00e4tt <\/i>g\u00e5r f\u00f6re makt, genom ett batteri av ekonomiska och socialpolitiska \u00e5tg\u00e4rder se till att alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden lever i ett socialt och materiellt v\u00e4lst\u00e5nd som vi i dag inte ens kan dr\u00f6mma om. H\u00e4r f\u00f6rekommer inga or\u00e4ttvisor, missf\u00f6rh\u00e5llanden, fattigdom eller social utslagning. Ingen m\u00e4nniska lever p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad, i n\u00e5gon form. Dessa primitiva, djuriska f\u00f6reteelser \u00e4r vid den h\u00e4r tidpunkten s\u00e5 gott som utraderade ur m\u00e4nniskors medvetandet och har ersatt av ett mentalt klimat som har tj\u00e4nandet av sin n\u00e4sta som den naturliga utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r vardagens alla sysslor och g\u00f6rom\u00e5l. H\u00e4r h\u00e4rskar fred, frihet och r\u00e4ttvisa. Himmelriket har nu flyttat ner p\u00e5 jorden. H\u00e4r kan vi till fullo inst\u00e4mma i Martinus uttalande: \u201dAllt \u00e4r mycket gott\u201d.<\/p>\n

Varje individ i v\u00e4rldsalltet utg\u00f6r en strukturell kopia av Gud<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r genom denna eviga princip, passagen genom spiralkretsloppets m\u00f6rka och ljusa dom\u00e4ner, som \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d kan f\u00f6rnya och vidmakth\u00e5lla sitt medvetande. Detta f\u00f6rnyande och vidmakth\u00e5llande av medvetandet sker genom detta \u201dn\u00e5gots\u201d skapar- och upplevelsef\u00f6rm\u00e5gas aktiviteter i X3-omr\u00e5det, den fysiska v\u00e4rlden. Dessa aktiviteter manifesteras och kommer till uttryck genom v\u00e4rldsalltets or\u00e4kneliga antal livsenheters dagliga livsupplevelse. Alla existerande livsenheter utg\u00f6r Guds manifestations- och upplevelseorgan. Rent \u201dtekniskt\u201d utg\u00f6r varje livsenhet i v\u00e4rldsalltet en strukturell kopia av Gud, d\u00e5 alla livsenheter har ett Jag, X1, en skapar- och upplevelsef\u00f6rm\u00e5ga, X2, med vilken de manifesterar sig i den skapade fysiska v\u00e4rlden, X3-omr\u00e5det.<\/p>\n

Det eviga, \u00f6msesidiga beroendef\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och v\u00e4rldsalltets livsenheter<\/strong><\/p>\n

Det existerar ett evigt, \u00f6msesidigt beroendef\u00f6rh\u00e5llande mellan Gud och v\u00e4rldsalltets alla livsenheter. Utan Gud, inga livsenheter. Utan livsenheter, ingen livsupplevelse f\u00f6r Gud. Gud skulle visserligen existera utan alla livsenheter som ett \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d bortom tid och rum. Men, Gud skulle vara totalt omedveten om sin egen existens, d\u00e5 det inte skulle finnas n\u00e5gonting f\u00f6r Gud att \u201dspegla\u201d sig i eller uppleva sin existens igenom. Detta \u00f6msesidiga beroendef\u00f6rh\u00e5llande, och genom det faktum av vi alla har samma Jag som Gud (d\u00e5 det till sin natur \u00e4r odelbart), g\u00f6r att alla existerande livsenheter i hela v\u00e4rldsalltet \u00e4r garanterade en evig existens. Varje livsenhets od\u00f6dlighet \u00e4r d\u00e4rmed orubbligt fastslagen.<\/p>\n

X2 och skapandet av illusioner<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r i X2 som r\u00f6relsen har sin b\u00f6rjan, sin upprinnelse. Det \u00e4r d\u00e4r stillheten transformeras till r\u00f6relse. Jaget best\u00e5r inte av r\u00f6relse eller energi, det utg\u00f6r absolut stillhet och tomhet, men kan genom X2-principen skapa en kontrast till denna sin absoluta stillhet och tomhet, och d\u00e4rigenom skapa en v\u00e4rld av r\u00f6relse och f\u00f6rvandling, vilket \u00e4r synonymt med upplevelsen av kontraster. Genom X2-principen kan Jaget eller X1, genom en speciell spaltningsprocess i moderenergins regi, skapa ett o\u00e4ndligt antal livsenheter utifr\u00e5n sin suver\u00e4na egennatur. X1 eller \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d \u00e4r djupast sett det enda som har verklig existens i v\u00e4rldsalltet. Allt annat i v\u00e4rldsalltet, alla r\u00f6relser, skapelser och manifestationsformer \u00e4r illusoriska, timliga utg\u00e5vor av detta evigt omanifesterade, evigt or\u00f6rliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d eller X1. <\/i><\/p>\n

Livet och tillvaron \u00e4r ett gigantiskt, evigt p\u00e5g\u00e5ende sk\u00e5despel d\u00e4r \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d manifesterar och upplever sig sj\u00e4lv genom myriader av livsenheters individuella manifestations- och upplevelsem\u00f6jligheter eller skapande aktiviteter. Livsenheternas manifestations- och upplevelsem\u00f6jligheter \u00e4r obegr\u00e4nsade till sin natur, d\u00e5 evigheten och o\u00e4ndligheten per definition inte har n\u00e5gra begr\u00e4nsningar. Variationsm\u00f6jligheterna, vad g\u00e4ller skapandet av organismer, livsupplevelser och uttrycksformer, \u00e4r helt enkelt obegr\u00e4nsade.<\/p>\n

X1 och illusionernas v\u00e4rld<\/strong><\/p>\n

Men det ska understyrkas att illusionernas v\u00e4rld \u00e4r nog s\u00e5 p\u00e5taglig och verklig. Det \u00e4r i illusionernas v\u00e4rld vi framlever v\u00e5ra liv. D\u00e5 jaget eller X1 utg\u00f6r allt som \u00f6ver huvud taget existerar, dvs. innefattar alla t\u00e4nkbara kontraster, mots\u00e4ttningar och gl\u00e4dje\u00e4mnen samtidigt,<\/i> upph\u00e4ver alla dessa kontraster, mots\u00e4ttningar och gl\u00e4dje\u00e4mnen varandra och blir lika med X1 eller jaget. Evigheten och o\u00e4ndligheten, X1, har per definition inga kontraster, utan utg\u00f6r den eviga princip som genom sin obegr\u00e4nsade potential av skapar- och upplevelsem\u00f6jligheter, blir den k\u00e4lla varur alla timliga skapelser och manifestationer emanerar. F\u00f6r att det ska bli m\u00f6jligt att uppleva X1 m\u00e5ste evigheten och o\u00e4ndligheten, X1, utpl\u00e5na sin evighets- eller tomhetsnatur och f\u00f6rvandla sig till timliga, kontrasterande skapelser med en b\u00f6rjan och ett slut. Detta \u00e4r en om\u00f6jlighet d\u00e5 X1 inte best\u00e5r av energi eller r\u00f6relse, dvs. inte utg\u00f6r n\u00e5got som \u00e4r f\u00f6rvandlings- eller delbart. X1, som allts\u00e5 utg\u00f6r den absoluta, odelbara Ettheten, Varat eller Urgrunden, finns till f\u00f6re skapelsens tillblivelse och forts\u00e4tter att finnas till efter det att den timliga skapelsen har upph\u00f6rt att finnas till. D\u00e4rf\u00f6r blir det endast m\u00f6jligt att uppleva X1 indirekt, genom illusoriska utg\u00e5vor av densamma. L\u00f6sningen p\u00e5 mysteriet med den eviga och den skapade verkligheten, \u00e4r allts\u00e5 att alla kontraster i den skapade v\u00e4rlden upph\u00e4ver varandra och blir lika med X<\/i>, eller noll om man s\u00e5 vill. Det \u00e4r i X vi hittar utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r livet och f\u00f6r v\u00e5r livsupplevelse. Illusionerna \u00e4r de tillf\u00e4lliga materiella \"\"<\/a>f\u00f6rkl\u00e4dnaderna vi ikl\u00e4r oss, vilka markerar r\u00f6relse och f\u00f6rvandling och d\u00e4rmed tid och rum. Illusionerna \u00e4r den \u201dbox\u201d vi upplever livet i. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r vi t\u00e4nker utanf\u00f6r boxen som det blir m\u00f6jligt att f\u00e5 \u00f6gonen p\u00e5 X. Den f\u00f6rsta illusionen vi m\u00e5ste g\u00f6ra oss av med f\u00f6r att detta ska bli m\u00f6jligt \u00e4r s\u00e5ledes att vi ser boxen f\u00f6r just vad den \u00e4r \u2013 en enda stor illusion, evigt emanerande ur X eller \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d.<\/p>\n

X3 och illusionernas v\u00e4rld<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r i illusionernas v\u00e4rld som det g\u00f6r ont att handla felaktigt, och det \u00e4r d\u00e4r som det \u00e4r fantastiskt att uppleva det man s\u00e5 hett har eftertraktat. Livet best\u00e5r, skulle man kunna s\u00e4ga, av en absolut verklighet bortom tid och rum, och en skapad, timlig upplevelsesf\u00e4r d\u00e4r den ena manifestationsformen efter den andra avl\u00f6ser varandra i en aldrig sinande str\u00f6m. D\u00e4r, i X3-omr\u00e5det eller skapelsernas v\u00e4rld, kan jaget eller \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d dansa sin kosmiska skapelsedans genom spiralkretslopp efter spiralkretslopp efter spiralkretslopp i all evighet och genom ett oavbrutet skapande av nya och hittills opr\u00f6vade organism- och manifestationsformer och medvetandeuttryck, f\u00e5 en konstant bekr\u00e4ftelse p\u00e5 sin egen, eviga existens.<\/p>\n

X2 och perspektivprincipen<\/strong><\/p>\n

I X2 finns ocks\u00e5 \u201dperspektivprincipen\u201d. Perspektivprincipen \u00e4r den kosmiska skaparprincip som g\u00f6r att det obegr\u00e4nsade, evigheten och o\u00e4ndligheten kan bli till begr\u00e4nsningar, till illusioner, och d\u00e4rmed m\u00f6jliga att uppleva. Eller som Martinus skriver i Livets Bog,\u00a0<\/i>del 1, st. 267:<\/p>\n

\u201dPerspektivprincipen utg\u00f6r allts\u00e5 i sin h\u00f6gsta analys den begr\u00e4nsning som g\u00f6r o\u00e4ndligheten eller v\u00e4rldsalltet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r f\u00f6rnimmelse och som d\u00e4rmed g\u00f6r upplevelsen av livet till ett faktum\u201d (Livets Bog<\/i> del 1, st. 267).<\/p>\n

I samma stycke skriver Martinus att all materia \u00e4r ljus och att detta ljus blir tillg\u00e4nglig f\u00f6r f\u00f6rnimmelse genom perspektivprincipen:<\/p>\n

\u201dDen ’kosmiska kemin’ visar oss, att all ’materia’ \u00e4r ’ljus’ och att detta genom ’perspektivprincipen’ blir tillg\u00e4ngligt f\u00f6r f\u00f6rnimmelse, i det att jaget genom samma princip upplever det i form av en skala, vilket vill s\u00e4ga att det upplever det liksom framtr\u00e4dande i olika, efter varandra f\u00f6ljande grader eller stadier av styrka, kraft eller glans. D\u00e5 f\u00f6rnimmelsen av de svagare ’ljusgraderna’ uppfattas som ’m\u00f6rker’, har jaget allts\u00e5 genom ’perspektivprincipen’ f\u00e5tt f\u00f6rm\u00e5gan att uppleva sj\u00e4lva ’ljuset’, vilket d\u00e5 framtr\u00e4der som tv\u00e5 olika fenomen, n\u00e4mligen som ’ljus’ och som ’m\u00f6rker’. Dessa tv\u00e5 fenomen \u00e4r, som redan framh\u00e5llits, en och samma f\u00f6reteelse. Genom ’perspektivprincipen’ uppr\u00e4tth\u00e5lles f\u00f6rm\u00e5gan att uppleva denna f\u00f6reteelse. F\u00f6reteelsen skulle utan denna princip vara absolut otillg\u00e4nglig f\u00f6r f\u00f6rnimmelse. Inga kontraster skulle d\u00e5 existera och d\u00e4rmed heller ingen som helst grundval f\u00f6r f\u00f6rnimmelse. Genom ’perspektivprincipen’ blir jaget allts\u00e5 i st\u00e5nd att uppleva ’n\u00e5got’ som genom f\u00f6rnimmandet blir till ’ljus’ och ’m\u00f6rker’, till ’\u00e4mnen’ eller ’materia’, till ’skapelse’ och ’upplevelse’ av livet, med andra ord: blir till den realitet som g\u00f6r jaget till ’ett levande v\u00e4sen’ (Livets Bog,<\/em> del 2, st. 504).<\/p>\n

Om perspektivprincipen och de illusoriska storleksf\u00f6rh\u00e5llandena kan vi ocks\u00e5 l\u00e4sa f\u00f6ljande i Livets Bog,<\/em>\u00a0del 1, st. 267:<\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dVad perspektivprincipen betr\u00e4ffar, \u00e4r det denna vi upplever n\u00e4r vi befinner oss p\u00e5 en v\u00e4g, som i en l\u00e5ng r\u00e4t linje f\u00f6rsvinner vid horisonten. Vi ser d\u00e5 att denna v\u00e4g, som \u00f6verallt \u00e4r exempelvis femton meter bred, vid horisonten krymper samman till en spets. Fr\u00e5n horisonten och till det st\u00e4lle d\u00e4r vi befinner oss visar sig allts\u00e5 denna storlek f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rnimmelsef\u00f6rm\u00e5ga i alla olika storlekar upp till femton meter. Liksom dessa olika storlekar \u00e4r lika med en och samma storlek eller enhet, \u00e4r ocks\u00e5 allt annat som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rnimmelse, det vill s\u00e4ga all manifestation, lika med samma enhet, samma facit, n\u00e4mligen ’X’ eller o\u00e4ndligheten. Perspektivprincipen utg\u00f6r allts\u00e5 i sin h\u00f6gsta analys den begr\u00e4nsning som g\u00f6r o\u00e4ndligheten eller v\u00e4rldsalltet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r f\u00f6rnimmelse och som d\u00e4rmed g\u00f6r upplevelsen av livet till ett faktum.\u00a0De levande v\u00e4sendenas \u00e5lder, utvecklingsstandard, deras storlek, manifestation eller hela deras framtr\u00e4dande f\u00f6r f\u00f6rnimmelsef\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r allts\u00e5 i absolut mening inte n\u00e5got uttryck f\u00f6r \u00e5lder, utan f\u00f6r ett kosmiskt perspektivf\u00f6rh\u00e5llande. Varje levande v\u00e4sens s\u00e5 kallade \u00e5lder kommer i realiteten, allts\u00e5 i form av dess eviga existens, att utg\u00f6ra f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att denna existens kan komma till det levande v\u00e4sendets egen k\u00e4nnedom\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 1, st. 267).<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r beskriver Martinus i Livets Bog,<\/em>\u00a0del 2, st. 535 den process d\u00e4r X1 genom X2 skapar en \u201dsyn\u201d av sig sj\u00e4lv, X3:<\/p>\n

\u201dDet f\u00f6rsta ’n\u00e5got’ kan allts\u00e5 i kraft av ’n\u00e5got nr 2’ ’skapa sig en synlighet av sig sj\u00e4lvt’. Denna ’synlighet’ \u00e4r som n\u00e4mnt ’n\u00e5got nr 3’. Detta tredje ’n\u00e5got’ \u00e4r s\u00e5lunda en syn av ’n\u00e5got’ som i sig sj\u00e4lvt \u00e4r ’osynligt’. Denna ’syn’ blir d\u00e4rf\u00f6r en illusion. Den framtr\u00e4der blott som en utifr\u00e5n den absoluta verkligheten frambragt, skapad eller ’t\u00e4nkt’ verklighet och kan under inga omst\u00e4ndigheter bli n\u00e5got annat. Det kommer alltid att finnas en o\u00f6verstiglig mur mellan den absoluta verkligheten och den illusoriska eller ’skapade’ verkligheten.\u201d (Livets Bog<\/em>, del 2, st. 535)<\/p>\n

I Livets Bog<\/i> del 2, st. 549 kan vi l\u00e4sa att principerna X2 och X3 tillsammans utg\u00f6r en \u201dillusionsprincip\u201d:<\/p>\n

\u201dSom du ser, k\u00e4re l\u00e4sare, \u00e4r ’n\u00e5got nr 1’ det allt dominerande, det enda absolut existerande. Allt annat \u00e4r och f\u00f6rblir illusioner. Men illusionerna \u00e4r en oumb\u00e4rlig faktor i det levande v\u00e4sendets analys, eftersom det inte kan finnas n\u00e5got ’levande v\u00e4sen’ utan dessa. De \u00e4r livets detaljer. Livet \u00e4r ’n\u00e5got’, best\u00e5ende av illusioner. Detta ’n\u00e5got’ \u00e4r, som vi nu har sett, detsamma som ’n\u00e5got nr 2’ och ’n\u00e5got nr 3’, som \u00e5ter i sin h\u00f6gsta analys \u00e4r detsamma som ’n\u00e5got nr 1’.\u00a0Den treeniga principens tv\u00e5 principer ’X2’ och ’X3’ utg\u00f6r allts\u00e5 tillsammans en ’illusionsprincip’. Det \u00e4r denna princip som vi i det dagliga livet m\u00f6ter i form av allt som kommer in under begreppet ’perspektiv’. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r h\u00e4r i ’Livets Bog’ ben\u00e4mna denna princip ’perspektivprincipen’.\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 2, st. 549)<\/p>\n

I Livets Bog <\/i>del 2, st. 549 Martinus skriver att f\u00f6rst\u00e5elsen av perspektivprincipen utg\u00f6r l\u00f6sningen p\u00e5 livets g\u00e5ta. En full f\u00f6rst\u00e5else av denna kosmiska princip inneb\u00e4r att det inte l\u00e4ngre finns n\u00e5got \u201dlivets mysterium\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dDen treeniga principens tv\u00e5 principer ’X2’ och ’X3’ utg\u00f6r allts\u00e5 tillsammans en ’illusionsprincip’. Det \u00e4r denna princip som vi i det dagliga livet m\u00f6ter i form av allt som kommer in under begreppet ’perspektiv’. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r h\u00e4r i ’Livets Bog’ ben\u00e4mna denna princip ’perspektivprincipen’. Som vi sett, skulle all f\u00f6rnimmelse vara om\u00f6jlig utan denna princip. Men n\u00e4r all f\u00f6rnimmelse \u00e4r om\u00f6jlig utan denna princip, blir denna ju f\u00f6rnimmelsens och d\u00e4rmed sj\u00e4lva livets eller medvetandets allra h\u00f6gsta analys, ty liv och f\u00f6rnimmelse \u00e4r ju identiska begrepp.\u00a0’Perspektivprincipen’ \u00e4r s\u00e5lunda l\u00f6sningen p\u00e5 sj\u00e4lva ’livets g\u00e5ta’. Med l\u00f6sningen eller f\u00f6rst\u00e5endet av denna princip finns inte l\u00e4ngre n\u00e5got ’livets mysterium’\u201d (Livets Bog<\/em> del 2, st. 549).<\/p>\n

En full f\u00f6rst\u00e5else av kontrastprincipen, vilken bland annat m\u00f6jligg\u00f6r upplevelsen av avst\u00e5nd och storlekar, ligger och v\u00e4ntar p\u00e5 oss i en avl\u00e4gsen framtid, d\u00e5 vi har genomg\u00e5tt den stora f\u00f6delsen och uppn\u00e5tt kosmiskt medvetande. Fram till dess f\u00e5r vi n\u00f6ja oss med v\u00e5ra egna och andras intelligensm\u00e4ssiga spekulationer, vad g\u00e4ller denna princips centrala betydelse f\u00f6r livets upplevelse. F\u00f6r inte sant, vad \u00e4r det f\u00f6r inneboende kosmiska krafter i denna princip som g\u00f6r att vi kan uppleva olika storlekar och hur g\u00e5r detta till?<\/p>\n

En summering av X-analysen, livsupplevelsens \u201dmaskineri\u201d och spiralkretsloppets funktion <\/strong><\/p>\n

D\u00e5 Jaget \u00e4r odelbart till sin natur, betyder det att alla individer, oavsett fysisk eller andlig manifestationsform, har samma jag. V\u00e5r djupaste och innersta natur h\u00e4rstammar fr\u00e5n det gudomliga allv\u00e4sendet – X1.<\/p>\n

Vi upplever i all evighet en \u201dkopia\u201d av det gudomliga n\u00e5got eller oss sj\u00e4lva – aldrig det gudomliga n\u00e5gots innersta sj\u00e4lv, och d\u00e4rmed heller inte v\u00e5r egen djupaste best\u00e5ndsdel. \u201dDet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d m\u00e5ste, d\u00e5 det inte best\u00e5r av energi eller r\u00f6relse, hela tiden skapa en illusorisk kontrast till sin egennatur, stillhet och tomhet, f\u00f6r att f\u00e5 en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 sin egen existens. Detta \u00e5stadkommer allts\u00e5 X1, stillheten, via X2, energi, genom X3-principen, r\u00f6relsernas och manifestationernas v\u00e4rld.<\/p>\n

I X3-omr\u00e5det manifesterar sig Jaget i all evighet i st\u00e4ndigt nya organismer, variationer och former, genom spiralkretslopp efter spiralkretslopp. X1, X2 och X3-principerna, tillsammans med urbeg\u00e4ret, moderenergin, perspektiv- och kontrastprincipen, garanterar Gud och alla livsenheter i v\u00e4rldsalltet en evig livsupplevelse tack vare den eviga vandring som varje livsenhet i v\u00e4rldsalltet f\u00f6retar mellan spiralkretsloppens m\u00f6rker- och ljusdom\u00e4ner. Det \u00e4r livsenheternas eviga vandring genom spiralkretslopp efter spiralkretslopp som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r Gud att uppleva sig sj\u00e4lv, dvs. f\u00e5 en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 sin existens, och som utg\u00f6r inneh\u00e5llet i Guds livsupplevelse.<\/p>\n

Variationerna mellan m\u00f6rker och ljus, och j\u00e4mvikten dem emellan i de andliga v\u00e4rldarna, \u00e4r de f\u00f6reteelser varp\u00e5 Guds och alla livsenheters livsupplevelse vilar. Det \u00e4r det full\u00e4ndade kosmiska samspelet; samspelet mellan Gud och den enskilde individen, vars syfte \u00e4r f\u00f6rnyandet och uppr\u00e4tth\u00e5llandet av medvetandet och d\u00e4rmed vidmakth\u00e5llandet av sj\u00e4lva livsupplevelsen, i all evighet.<\/p>\n

Talangk\u00e4rnor eller jagets f\u00f6rvarande av talanger, erfarenheter och f\u00e4rdigheter<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Det finns enligt Martinus eviga och timliga talangk\u00e4rnor. De eviga talangk\u00e4rnorna, de kosmiska skaparprinciperna och grundtalangk\u00e4rnorna eller spiralcentra, finns i den evigt existerande delen av oss sj\u00e4lva, X2, \u00f6vermedvetandet eller evighetskroppen, bortom tid och rum. Dessa talangk\u00e4rnor kan inte f\u00f6r\u00e4ndras eller p\u00e5verkas av jagets vilja. De \u00e4r lika eviga som jaget sj\u00e4lvt och tillh\u00f6r dess kosmiska grundstruktur. En talangk\u00e4rna \u00e4r ett slags kosmiskt \u201dfr\u00f6\u201d, en matris eller prototyp (g\u00e5r principiellt att j\u00e4mf\u00f6ra med ett v\u00e4xtfr\u00f6), d\u00e4r essensen eller mallen till olika talanger, f\u00e4rdigheter och erfarenheter finns lagrade.<\/p>\n

De timliga talangk\u00e4rnorna d\u00e4remot, kan p\u00e5verkas och f\u00f6r\u00e4ndras av jaget genom dess skapande verksamhet. Vi till\u00e4gnar oss st\u00e4ndigt nya f\u00e4rdigheter, erfarenheter och f\u00f6rm\u00e5gor, vilka om de inte anv\u00e4nds, kommer att \u201df\u00f6rtvina\u201d och bytas ut mot nya och b\u00e4ttre fungerande f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5gor, mentala s\u00e5v\u00e4l som kroppsliga. Dessa f\u00f6rv\u00e4rvade f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5gor lagras i nya talangk\u00e4rnor, tills \u00e4ven de en dag byts ut mot nya, f\u00f6rv\u00e4rvade f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5gor som l\u00e4mpar sig b\u00e4ttre f\u00f6r den utvecklingsniv\u00e5 vi d\u00e5 har utvecklats till. Det \u00e4r lite som att vi v\u00e4xer ur f\u00f6r tr\u00e5nga kl\u00e4der och byter ut dessa mot en mer passande storlek.<\/p>\n

Moderk\u00e4rnan eller huvudtalangk\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n

I det levande v\u00e4sendets X2-omr\u00e5de, \u00f6vermedvetandet eller evighetskropp, finns en \u00f6verordnad huvudtalangk\u00e4rna: den s\u00e5 kallade \u201dmoderk\u00e4rnan\u201d eller \u201dden eviga livsk\u00e4rnan\u201d. Denna moderk\u00e4rna \u00e4r det f\u00f6rmedlande \u201dhuvudorganet\u201d f\u00f6r det Martinus kallar \u201dden h\u00f6gsta elden\u201d. Den h\u00f6gsta eldens h\u00f6gsta struktur, denna v\u00e4ldiga kosmiska urkraft, \u00e4r identisk med det levande v\u00e4sendets \u00f6vermedvetande eller X2 (Livets Bog<\/i> del 5, st. 1802). Den h\u00f6gsta elden har sitt ursprung i urbeg\u00e4rets m\u00f6te med moderenergin, och utg\u00f6r individens f\u00f6rm\u00e5ga eller \u201dredskap\u201d f\u00f6r att uppleva lust eller olust, behag eller obehag, v\u00e4lbehag eller livsleda osv. S\u00e5 h\u00e4r definierar Martinus den h\u00f6gsta elden i Livets Bog,\u00a0<\/i>del 4, st. 1473:<\/p>\n

\u201dDenna ’h\u00f6gsta eld’ \u00e4r allts\u00e5 i sig sj\u00e4lv helt neutral. Den \u00e4r varken ’ond’ eller ’god’. Den utg\u00f6r det namnl\u00f6sa ’X1:s’ utstr\u00e5lning av ’n\u00e5got som \u00e4r’ och \u00e4r d\u00e4rmed en sj\u00e4lvbevarelsens eviga urkraft, genom vilken jaget kan uppleva och skapa. Den \u00e4r sj\u00e4lva skaparf\u00f6rm\u00e5gan eller ’X2:s’ vibrationsdom\u00e4n, genom vilken jaget eller ’X1’ utformar ’X3’, som d\u00e4rvid blir kulminationen av ’den allra h\u00f6gsta eldens’ tillfredsst\u00e4llelse. Hela tillvaron \u00e4r en sexuell njutning. Det eviga livet \u00e4r ett \u00e4ktenskapligt samliv med Gud. Ja, i sanning, ’k\u00e4rleken till n\u00e4stan’ framtr\u00e4der d\u00e4rigenom som uppfyllelsen av alla lagar” ( Livets Bog<\/em>\u00a0del 4, st. 1473).\"\"<\/a><\/p>\n

Martinus skriver f\u00f6ljande om den h\u00f6gsta elden, \u201dden allra h\u00f6gsta och fullkomligaste utl\u00f6sande kraften i sj\u00e4lva livsupplevelsen\u201d, i Livets Bog,<\/em>\u00a0del 4, st. 1138:<\/p>\n

\u201dDen f\u00f6r m\u00e4nskligheten f\u00f6reskrivna ’k\u00e4rleken till n\u00e4stan’, som allts\u00e5 \u00e4r ’uppfyllelsen’ av alla intellektuella lagar, \u00e4r i absolut mening ’sexualitet’. Men n\u00e4r den allra h\u00f6gsta sympatin eller k\u00e4rleksutl\u00f6sningen \u00e4r ’sexualitet’, \u00e4r ju ’sexualitet’ den allra h\u00f6gsta och fullkomligaste utl\u00f6sande kraften i sj\u00e4lva livsupplevelsen. Det \u00e4r av denna anledning som den h\u00e4r i Livets Bog uttrycks med begreppet ’den h\u00f6gsta elden’.\u201d Livets Bog<\/em>\u00a0del 4, st. 1138)<\/p>\n

 <\/p>\n

Moderk\u00e4rnan eller den eviga livsk\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n

Moderk\u00e4rnan, som best\u00e5r av den maskulina och den feminina polen, administrerar och reglerar dessa b\u00e5da polers inb\u00f6rdes styrka och manifestationskraft, och utg\u00f6r jagets h\u00f6gsta \u201dredskap\u201d f\u00f6r mottagande och avgivande av energi. Den inb\u00f6rdes balansen mellan dessa b\u00e5da poler \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r vilken typ av livsupplevelse vi kommer att ha, och vilken manifestationsform vi kommer att framtr\u00e4da med. Moderk\u00e4rnan \u00e4r rotf\u00e4st i X2 eller \u00f6vermedvetandet och organiserar \u00e4ven de sex grundenergierna i X3-omr\u00e5det – instinkt, tyngd, k\u00e4nsla, intelligens, intuition och minne – via sex spiralcentra eller grundtalangk\u00e4rnor, som \u00e4ven de \u00e4r rotf\u00e4sta i X2 eller \u00f6vermedvetandet. Talangk\u00e4rnorna bildar ett organ, \u00f6deselementet, d\u00e4r alla v\u00e5ra talanger, erfarenheter och f\u00e4rdigheter lagras. Talangk\u00e4rnorna har en inb\u00f6rdes hierarkisk struktur och rangordning. H\u00e4r spelar moderk\u00e4rnan en \u00f6verordnad roll. Moderk\u00e4rnan kan f\u00f6ljaktligen beskrivas som sj\u00e4lva huvudtalangk\u00e4rnan i \u00f6vermedvetandet. Martinus beskriver moderk\u00e4rnan och de sex grundtalangk\u00e4rnorna som eviga realiteter, vilka reglerar individens eviga liv i sm\u00e5 och stora kretslopp.<\/p>\n

Jag \u00e5terkommer till den maskulina och den feminina polen l\u00e4ngre fram i artikeln.<\/p>\n

Reinkarnation, materialisation och dematerialisation<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I Martinus v\u00e4rldsbild \u00e4r reinkarnation en fundamental princip, en oumb\u00e4rlig faktor och grundbult i spiralkretsloppet m\u00f6rkerzon. Reinkarnationen en absolut f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den utvecklingsprocess som varje individ genomg\u00e5r under sin passage genom de fysiska tillvaroplanen. Reinkarnationsprincipen tar sin sp\u00e4da b\u00f6rjan i v\u00e4xtriket, kulminerar i djurriket och upph\u00f6r successivt fr\u00e5n mitten av det riktiga m\u00e4nniskoriket. Den fysiska f\u00f6delse- och d\u00f6dsprocessen avl\u00f6ses d\u00e5 av materialisation och dematerialisation. Individen har vid den tidpunkten uppn\u00e5tt en s\u00e5 stark koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, att denna med sin tankef\u00f6rm\u00e5ga kan skapa en interimistisk organism f\u00f6r sin tempor\u00e4ra vistelse i den fysiska v\u00e4rlden. Med sin utvecklade tankef\u00f6rm\u00e5ga kan individen likas\u00e5 uppl\u00f6sa organismen vid \u00e5terv\u00e4ndandet till den andliga v\u00e4rlden. Individen kan allts\u00e5 i den sista delen av det riktiga m\u00e4nniskoriket v\u00e4xla mellan en fysisk och en andlig tillvaro. Det riktiga m\u00e4nniskoriket kan ses som en \u00f6verg\u00e5ngsform mellan en fysisk och en rent andlig tillvaroform.<\/p>\n

Individen lever efter tiden i det riktiga m\u00e4nniskoriket endast i de andliga v\u00e4rldarna: visdomsriket, den gudomliga v\u00e4rlden och salighetsriket. Denna \u00e4r nu hemmah\u00f6rande i Guds prim\u00e4ra medvetandeomr\u00e5de – det dubbelpoliga, hundraprocentigt k\u00e4rleksfulla mentala tankeklimatets dom\u00e4ner.<\/p>\n

Reinkarnationen i v\u00e4xtriket<\/strong><\/p>\n

I v\u00e4xtriket \u00e4r reinkarnationen partiell: \u201dV\u00e4xten kan bara utskifta sitt bladverk, medan dess stam och grenar i viss grad alltj\u00e4mt kan h\u00e5lla st\u00e5nd emot \u00e5rskretsloppets vinterk\u00f6ld. Dock blir efter hand vinterns p\u00e5verkan och annan yttre p\u00e5verkan av dr\u00e4pande natur s\u00e5 stark, att stam och grenar till slut \u00e5ldras och f\u00f6rg\u00e5r och avskiljs fr\u00e5n v\u00e4xtens mentalomr\u00e5den, till vilka de \u00e4r knutna. Och detta \u00e4r b\u00f6rjan till den totala reinkarnationen\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 6, st. 1968).<\/p>\n

Reinkarnationen i djurriket<\/strong><\/p>\n

I djurriket \u00e4r reinkarnationen total: \u201dHos djur och m\u00e4nniskor, d.v.s. de animaliska v\u00e4sendena, sker reinkarnationen inte l\u00e4ngre delvis. H\u00e4r \u00e4r det endast fr\u00e5ga om en total reinkarnation eller utskiftning av organismen. V\u00e4sendet l\u00e4mnar helt den fysiska v\u00e4rlden, n\u00e4r det mister sin fysiska organism. Och dagsmedvetandem\u00e4ssigt l\u00e4mnar det den andliga v\u00e4rlden, n\u00e4r det inkarnerar i den fysiska organismen\u201d (Livets Bog\u00a0<\/em>del 6, st. 1969).<\/p>\n

Reinkarnationsprocessen i det riktiga m\u00e4nniskoriket<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I det riktiga m\u00e4nniskoriket avtar reinkarnationsf\u00f6rm\u00e5gan och ers\u00e4tts av materialisation och dematerialisation:<\/p>\n

\u201dF\u00f6rst i de senare och h\u00f6gst utvecklade stadierna av sin inkarnation i den fysiska materien kan v\u00e4sendet f\u00e5 andligt dagsmedvetande med sig in p\u00e5 det materiella eller fysiska planet. Det \u00e4r detta som sker till fullkomlighet vid den stora f\u00f6delsen eller invigningen. Men h\u00e4r befinner sig ocks\u00e5 reinkarnationsprincipen i f\u00f6rfall eller \u00e4r i avtagande, i samma grad som det andliga dagsmedvetandet tr\u00e4nger in i den fysiska hj\u00e4rnan. Och v\u00e4sendets inkarnation eller framtr\u00e4dande i fysisk materia blir alltmer eterisk. Den fysiska organismen blir efter hand s\u00e5 genomsyrad av andliga materier, att reinkarnation i detta tillst\u00e5nd f\u00f6rsigg\u00e5r i vaken dagsmedveten viljestyrning av v\u00e4sendet sj\u00e4lvt. Det \u00e4r denna form av reinkarnation som redan nu \u00e4r under utveckling genom de s\u00e5 kallade materialisationsseanserna\u201d (Livets Bog,\u00a0<\/em>del 6, st.1969).<\/p>\n

Martinus skriver vidare i samma stycke:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r denna form av reinkarnation som redan nu \u00e4r under utveckling genom de s\u00e5 kallade materialisationsseanserna. V\u00e4sendet kommer allts\u00e5 att kunna reinkarnera utanf\u00f6r de animaliska f\u00f6dslar eller d\u00e4ggdjursf\u00f6dslar, d\u00e4r kvinnan f\u00f6der sina barn med sm\u00e4rta. Denna reinkarnation blir en gudomlig, vaken, hj\u00e4rnmedveten upplevelse, varvid v\u00e4sendet s\u00e5 att s\u00e4ga f\u00f6ds vuxet eller f\u00e4rdigt och inte beh\u00f6ver genomg\u00e5 de drastiska repetitionerna i form av fostertillst\u00e5nd i moderlivet och det efterf\u00f6ljande hj\u00e4lpl\u00f6sa tillst\u00e5nd i den fysiska v\u00e4rlden som vi kallar barndom. Detta \u00e4r det riktiga m\u00e4nniskorikets stora privilegium, att v\u00e4sendena h\u00e4r p\u00e5 det fysiska planet f\u00e5r uppleva himmelriket eller kulminationen av ljus p\u00e5 det materiella planet, liksom de i djurriket eller den dr\u00e4pande principens regioner f\u00e5tt uppleva kulminationen av m\u00f6rker\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 6, st.1969).<\/p>\n

I stycket nedan f\u00e5r vi en liten inblick i de mekanismer som m\u00f6jligg\u00f6r reinkarnationsprocessen. H\u00e4r spelar X1 och X2, tillsammans med talangk\u00e4rnorna, en helt central roll.<\/p>\n

\u201dD\u00e5 individens fysiska kroppar h\u00f6r till ’det frambragta’, m\u00e5ste de ha en ’frambringare’ som existerar utanf\u00f6r dem och f\u00f6re dem. I kraft av sitt ’\u00f6vermedvetande’, d.v.s. i kraft av sitt ’X1’ och ’X2’, blir det levande v\u00e4sendet allts\u00e5 identiskt med denna ’frambringare’, vilken h\u00e4rigenom uppenbarar sig som en evig realitet. Det \u00e4r s\u00e5lunda i kraft av ’\u00f6vermedvetandet’ som det levande v\u00e4sendet existerar som od\u00f6dligt. Och genom detta ’\u00f6vermedvetande’ \u00e4r v\u00e4sendet s\u00e5ledes permanent fungerande. Det \u00e4r i kraft av detta som det skapar sin ’reinkarnation’ eller \u00e4r sina inkarnationers eller \u00e5terf\u00f6delsers verklige herre och skapare. I kraft av samma ’\u00f6vermedvetande’ lever det allts\u00e5 i en oavbruten tillvaro, st\u00e4ndigt f\u00f6rnyande sina kroppar eller manifestationsredskap. I kraft av sitt ’\u00f6vermedvetande’ existerar individen livslevande och fungerande, likav\u00e4l i det vi kallar ’d\u00f6den’ som i det vi kallar ’livet’. D\u00e5 ’\u00f6vermedvetandet’ allts\u00e5 blir det levande v\u00e4sendets f\u00f6rn\u00e4msta redskap, eftersom det \u00e4r organet f\u00f6r kroppsuppbyggandet och i sig sj\u00e4lvt befinner sig utanf\u00f6r ’det timliga’, trots sin inre f\u00f6rvandlingsf\u00f6rm\u00e5ga, kan vi ocks\u00e5 kalla samma ’\u00f6vermedvetande’ f\u00f6r ’evighetskroppen’. I denna kropp har det levande v\u00e4sendet i fr\u00f6tillst\u00e5nd (’talangk\u00e4rnorna’) g\u00f6mt ned konsekvenserna av tidigare liv, d.v.s. s\u00e4deskornen till dess framtida talangm\u00e4ssiga m\u00f6jligheter. Den \u00e4r s\u00e5lunda dess verkliga ’\u00f6deskropp’.\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 2, st. 328)<\/p>\n

Karma<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>En kosmisk princip som driver utvecklingen fram\u00e5t i djurriket \u00e4r karmalagen – lagen om orsak och verkan. Utan upplevelsen av \u00e5terverkningarna fr\u00e5n tidigare handlingar, i synnerhet handlingar som sker p\u00e5 andra m\u00e4nniskors bekostnad, alltifr\u00e5n baktaleri och skvaller till grova v\u00e5ldshandlingar fr\u00e5n misshandel till mord, skulle vi m\u00e4nniskor inte kunna utveckla humanitet och medk\u00e4nsla. Intelligensen utvecklas genom olika utmaningar i tillvaron vars l\u00f6sningar kr\u00e4ver logiskt t\u00e4nkande, medan humanitet och medk\u00e4nsla utvecklas genom sj\u00e4lvupplevelse av det fysiska eller psykiska lidande som vi har p\u00e5f\u00f6rt andra personer. Intelligensen kan vi allts\u00e5 utveckla genom t ex studier. Medk\u00e4nslans utveckling kr\u00e4ver d\u00e4remot lidandeupplevelser in p\u00e5 bara skinnet, s\u00e5 att s\u00e4ga.<\/p>\n

Karmalagen har sin grund i att det inte finns n\u00e5gra r\u00e4ta linjer i universum. De uts\u00e4nda energierna, vilka alltid har ett levande v\u00e4sen som avs\u00e4ndare, v\u00e4nder f\u00f6rr eller senare tillbaka till sitt upphov. P\u00e5 denna lag grundar sig varje livsenhets livsupplevelse. Man kan se karmalagen som ett feedback-system, som ger oss ett svar p\u00e5 de handlingar och tankar vi har riktat mot v\u00e5ra medm\u00e4nniskor och djuren.<\/p>\n

Varje handling representerar en egen energiform. Det \u00e4r den energiformen som \u00e5terv\u00e4nder till oss i form av v\u00e5ra medv\u00e4sens handlingar gentemot oss. Dessa medv\u00e4sen kan ses som kosmiska budb\u00e4rare, vilka levererar det \u00e5terv\u00e4ndande verkningarna av v\u00e5ra egna, tidigare handlingar. Karmalagen \u00e4r ett konsekvenspedagogiskt redskap som F\u00f6rsynen anv\u00e4nder f\u00f6r att skola oss i humanitet och utveckla medk\u00e4nslan och osj\u00e4lviskheten.<\/p>\n

D\u00e5 ingen upplevelse kan \u00e4ga rum annat \u00e4n som ett svar p\u00e5 v\u00e5ra egna uts\u00e4nda energier (en verkan har alltid en orsak, p\u00e5 detta faktum bygger hela karmalagen) inneb\u00e4r det att vi sj\u00e4lva, djupast sett, alltid <\/i>\u00e4r orsaken till v\u00e5rt eget \u00f6de. Med en full f\u00f6rst\u00e5else av karmalagens fysiska, psykiska och inte minst moraliska konsekvenser, kan vi p\u00e5 allvar bli medvetna, aktiva medskapare i v\u00e5ra egna liv. Karmalagens betydelse f\u00f6r v\u00e5r fortsatta moraliska utveckling \u00e4r en av de viktigaste best\u00e5ndsdelarna i Martinus v\u00e4rldsbild, menar jag. Den utg\u00f6r nyckeln till vad vi sj\u00e4lva, rent konkret, kan g\u00f6ra f\u00f6r att vi ska f\u00e5 det liv vi sj\u00e4lva \u00f6nskar.<\/p>\n

\"\"<\/a>I Livets Bog,<\/em> del 4, st. 1262 beskriver Martinus karmalagen som en \u201dspegelprincip\u201d, grundad p\u00e5 \u201dlagen om orsak och verkan\u201d. Det \u00e4r en lag som bygger p\u00e5 energiernas lagbundenhet; en lagbundenhet som ligger till grund f\u00f6r uttrycket \u201dsom man s\u00e5r, f\u00e5r man sk\u00f6rda\u201d.<\/p>\n

\u201d\u00c5terg\u00e4ldandet av \u00f6de eller karman \u00e4r ju en ’spegelprincip’ som \u2013 om inget annat ingriper \u2013 utl\u00f6ser en absolut exakt \u00e5tergivning i ens eget \u00f6de av det man sj\u00e4lv befordrar i andra v\u00e4sens \u00f6de. Om man f\u00f6rtrycker ett annat v\u00e4sen eller ber\u00f6var det n\u00e5got av dess frihet, m\u00e5ste s\u00e5ledes denna utl\u00f6sning ovillkorligen \u00e5stadkomma ett motsvarande f\u00f6rtryck och frihetsber\u00f6vande i ens eget \u00f6de. Man kan inte \u00e5terg\u00e4lda eller ers\u00e4tta ett f\u00f6rtryck eller frihetsber\u00f6vande som man utsatt ett annat v\u00e4sen f\u00f6r med n\u00e5got slag av sjukdom eller kroppslig sv\u00e5righet i sitt eget \u00f6de. Hur skulle v\u00e4l en s\u00e5dan sv\u00e5righet kunna gagna det andra v\u00e4sendet? Och p\u00e5 vad s\u00e4tt skulle det gagna en sj\u00e4lv i den givna situationen? Karma eller \u00e5terg\u00e4ldande \u00e4r ju inte i n\u00e5got avseende en ’straffprincip’. Det finns inte n\u00e5got lidande eller obehag som i absolut mening kan existera som utl\u00f6sning av ’h\u00e4mnd’. En s\u00e5dan uppfattning kan bara f\u00f6rekomma i den \u00e4nnu djuriska delen av den primitiva m\u00e4nniskans medvetande eller mentalitet. All utl\u00f6sning av energi, r\u00f6relse eller manifestation kan ju i sin djupaste analys endast existera som ’orsak och verkan’. Inf\u00f6r denna ’lag om orsak och verkan’ st\u00e5r det levande v\u00e4sendet. Med sin sj\u00e4lvbevarelsedrift och sin viljef\u00f6ring, med tillfredsst\u00e4llandet av sina \u00f6nskningar och beg\u00e4r, griper v\u00e4sendet in i denna lags dom\u00e4ner. Det s\u00e4tter vissa slag av energiv\u00e5gor eller sv\u00e4ngningar i r\u00f6relse. Och vissa best\u00e4mda energiv\u00e5gor m\u00e5ste enligt denna lag \u00e5stadkomma vissa best\u00e4mda ’verkningar’. Varje ’orsak’ kan bara ha sin egen best\u00e4mda ’verkan’. ’Salt’ m\u00e5ste alltid verka som ’salt’. Det kan inte ibland verka som ’socker’, lika lite som ’socker’ ibland kan verka som ’salt’ eller n\u00e5got annat \u00e4mne. En viss best\u00e4md utl\u00f6st handling kan heller inte i ett fall skapa n\u00e5got helt annat \u00e4n i ett annat fall. Den m\u00e5ste alltid utl\u00f6sa samma verkan. Om den inte utl\u00f6ser samma verkan, betyder detta bara att det vid det nya tillf\u00e4llet har kommit till nya moment, som har f\u00f6r\u00e4ndrat verkan. G\u00e5r man p\u00e5 stegen uppf\u00f6r en trappa, m\u00e5ste verkan av detta oundvikligen bli att man oupph\u00f6rligt stiger ’upp\u00e5t’. Verkan kan aldrig i n\u00e5got fall bli att man d\u00e5 stiger ’ned\u00e5t’ i samma trappa. Man kan inte g\u00e5 ’nedf\u00f6r’ en trappa genom att f\u00f6lja dess trappsteg ’upp\u00e5t’. Varje ’verkan’ har s\u00e5ledes sin best\u00e4mda ’orsak’, utan vilken den om\u00f6jligt kan utl\u00f6sas. Varje g\u00e5ng man vill uppn\u00e5 en best\u00e4md ’verkan’, m\u00e5ste man absolut utl\u00f6sa den s\u00e4rskilda ’orsak’ av vilken denna ’verkan’ \u00e4r ett resultat. Och h\u00e4r i dessa exempel ser vi s\u00e5ledes sj\u00e4lva \u00e5terg\u00e4ldnings- eller karmalagens orubbliga struktur.\u201d (Livets Bog<\/em>\u00a0del 4, st. 1262)<\/p>\n

Om karmalagens absoluta n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r medvetandets utveckling skriver Martinus i p\u00e5f\u00f6ljande stycke:<\/p>\n

\u201dI och med att allt s\u00e5ledes \u00e4r ’bundet av orsak och verkan’, m\u00f6jligg\u00f6rs skapandet av mentalitet eller medvetande. Detta best\u00e5r ju enbart av den genom erfarenheterna samlade st\u00f6rre eller mindre kunskapen om ’lagen om orsak och verkan’ och den genom denna kunskap utvecklade f\u00f6rm\u00e5gan att s\u00e4tta sig sj\u00e4lv i kontakt med denna lag.\u201d (Livets Bog\u00a0<\/em>del 4, st. 1263)<\/p>\n

\"\"<\/a>Karmalagen g\u00e4ller naturligtvis \u00e4ven f\u00f6r de goda och k\u00e4rleksfulla handlingar och tankar vi manifesterar och s\u00e4nder ut mot v\u00e5r omgivning. De \u00e5terv\u00e4nder till oss som motsvarande goda och k\u00e4rleksfulla handlingar och tankar fr\u00e5n v\u00e5r omgivning. Det l\u00f6nar sig med andra ord att vara god.<\/p>\n

Det \u00e4r denna universella princip, \u201dlagen om orsak och verkan\u201d, som driver utvecklingen fram\u00e5t. Det \u00e4r ocks\u00e5 den lag som g\u00f6r att alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden inom en inte allt f\u00f6r avl\u00e4gsen framtid, kommer att v\u00e4nda sig bort fr\u00e5n krig, konflikter och v\u00e5ldshandlingar i alla dess former, s\u00e5v\u00e4l\u00a0m\u00e4nniskor som l\u00e4nder emellan. Det \u00e4r ocks\u00e5 den lag som g\u00f6r att vi alla till slut kommer att utveckla en hundraprocentigt, osj\u00e4lvisk k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5ga i handling och tanke, och d\u00e4rmed ta steget \u00f6ver till det riktiga m\u00e4nniskoriket, vars grundinst\u00e4llning till alla och alla just b\u00e4rs upp av den hundraprocentigt, osj\u00e4lviska k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5gans totala beh\u00e4rskande av v\u00e5ra sinnen, handlingar och beteendem\u00f6nster.<\/p>\n

Den h\u00f6gsta elden<\/strong><\/p>\n

Den h\u00f6gsta elden utg\u00f6r den kosmiska kraft med vilken Gud styr och reglerar varje livsenhets upplevelse av m\u00f6rker och ljus, ont och gott, k\u00e4rlek och hat, genom hela spiralkretsloppet.\u00a0Den h\u00f6gsta elden \u00e4r synonymt med sexualitet i dess mest skiftande former. Hos Martinus har begreppet sexualitet en central betydelse och funktion. Den innefattar f\u00f6reteelser som traditionell sexualitet, f\u00f6rnimmelse, intellektualitet, inspiration, intuition och gudsupplevelse. Sexualiteten har med andra ord b\u00e5de en fysisk och en mental sida. Den h\u00f6gsta elden utg\u00f6r den kosmiska k\u00e4rleks- eller sexualkraft som ligger till grund f\u00f6r varje individs beg\u00e4r efter behagsupplevelse. Det \u00e4r den mest grundl\u00e4ggande specificeringen av urbeg\u00e4rets verksamhet.\u00a0Den h\u00f6gsta elden styr och reglerar ocks\u00e5 den maskulina och den feminina polens inb\u00f6rdes styrkef\u00f6rh\u00e5llande via moderk\u00e4rna, och ligger bakom den process som Martinus ben\u00e4mner polf\u00f6rvandlingen – det skifte av psykosexuell karakt\u00e4r, fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet, som varje individ genomg\u00e5r i djurrikets sista stadium. Vi ska \u00e5terkomma till denna process l\u00e4ngre fram i texten.<\/p>\n

Den maskulina och den feminina polen<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Den h\u00f6gsta elden \u00e4r ocks\u00e5 den styrande faktorn bakom regleringen av den maskulina och den feminina polens kapacitet. Det \u00e4r dessa b\u00e5da polers inb\u00f6rdes relation som avg\u00f6r individens mentala uttrycksm\u00f6jligheter. Ju mer \u201denpolig\u201d en individ \u00e4r, dvs. utpr\u00e4glat manlig eller kvinnlig i sitt t\u00e4nkande och beteende, desto mer mentalt begr\u00e4nsad, osj\u00e4lvst\u00e4ndig och gruppbetonad \u00e4r denna. Hos dessa personer och grupper \u00e4r de traditionella, heteronormativa k\u00f6nsrollerna som mest p\u00e5tagliga, vilket h\u00e4r betraktas som n\u00e5got helt naturligt. Andra former av sexuella yttringar, s\u00e5 som homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet, betraktas som onaturliga, ja, rent av fr\u00e5nst\u00f6tande och motbjudande. Detta resulterar allt som oftast i en stigmatisering och utst\u00f6tning ur den heteronormativa samh\u00e4llsgemenskapen. Denna stigmatisering och utst\u00f6tning \u00e4r en n\u00e5got mildare kvarleva fr\u00e5n det renodlade djurriket barska livsvillkor, d\u00e4r skadade eller avvikande djur d\u00f6das av dess flockmedlemmar.<\/p>\n

Flockt\u00e4nkande och nationalism \u00e4r tydliga mentala mark\u00f6rer inom den h\u00e4r samh\u00e4llsgruppen. H\u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntas det, i egendomsr\u00e4ttens anda, att personer ing\u00e5r \u00e4ktenskap och skaffar barn, att man v\u00e4rnar om gruppens religi\u00f6sa och sekul\u00e4ra traditioner och f\u00f6r dessa vidare, och att man \u00e4r p\u00e5 sin vakt mot nyt\u00e4nkande som hotar gruppens sammanh\u00e5llning eller det status quo som utg\u00f6r ett livsstilsideal, ett mentalt kitt, f\u00f6r dessa m\u00e4nniskor. H\u00e4r \u00e4r m\u00e4n m\u00e4n och kvinnor kvinnor. Det \u00e4r h\u00e4r, inom detta mentala omr\u00e5de, som man finner det st\u00f6rsta motst\u00e5ndet mot andra religi\u00f6sa inriktningar, internationalism, pacifism, vegetarism, homo- och transsexualitet, genusforskning, j\u00e4mst\u00e4lldhet och ett k\u00f6nsneutralt syns\u00e4tt p\u00e5 individen. H\u00e4r inom detta mentala omr\u00e5de \u00e4r de r\u00e5dande k\u00f6nsnormerna st\u00f6pta i en betongliknade form. Detta \u00e4r ocks\u00e5 kampen och krigets hemvist, d\u00e4r \u00f6ga f\u00f6r \u00f6ga \u00e4r den moral som styr m\u00e4nniskornas h\u00e4mndinriktade och i h\u00f6gsta grad intoleranta konfliktbeteende.<\/p>\n

Att, som Jesus s\u00e4ger i Lukas 6:27-29: \u201d\u00c4lska era fiender och g\u00f6r gott mot dem som hatar er. V\u00e4lsigna dem som f\u00f6rbannar er och be f\u00f6r dem som f\u00f6ror\u00e4ttar er. Och om n\u00e5gon sl\u00e5r dig p\u00e5 den ena kinden, s\u00e5 v\u00e4nd ocks\u00e5 den andra kinden till\u201d<\/i>, \u00e4r f\u00f6r denna grupp m\u00e4nniskor en total om\u00f6jlighet. Denna citerade mentala inst\u00e4llning ligger m\u00e5nga inkarnationer framf\u00f6r dem.<\/p>\n

\"\"<\/a>Verklig, villkorsl\u00f6s f\u00f6rl\u00e5telse \u00e4r en mental utmaning som vi m\u00e4nniskor kommer att f\u00e5 k\u00e4mpa med under m\u00e5nga inkarnationer fram\u00f6ver. H\u00f6gmod och sj\u00e4lvgodhet, dessa tunga enpoliga st\u00f6testenar, \u00e4r n\u00e5gra av de hinder som m\u00e5ste genomsk\u00e5das och \u00f6vervinnas f\u00f6r att verklig f\u00f6rl\u00e5telse ska bli m\u00f6jlig. F\u00f6r den m\u00e4nniska som \u00e4r l\u00e5ngt kommen i sin f\u00f6rvandlingsprocess fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet, kan Jesus uppmaningar vara m\u00f6jliga att f\u00f6rverkliga steg f\u00f6r steg. Detta tar tid, men tid \u00e4r n\u00e5got som vi har till v\u00e5rt f\u00f6rfogande i \u00f6verfl\u00f6d, sett ur ett kosmiskt perspektiv. Och som med allt annat i tillvaron, f\u00e5r vi \u00e4ven p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det g\u00f6ra s\u00e5 gott vi kan och ta en sak i s\u00e4nder. Tids nog l\u00f6ser vi \u00e4ven den mentala knuten…<\/p>\n

I nedanst\u00e5ende stycken, \u201dEnpolighet – m\u00f6rkrets dom\u00e4n\u201d och \u201dEnpolighetens grundl\u00e4ggande egenskaper och uttrycksformer\u201d, kan vi l\u00e4sa mer om vad Martinus skriver om den maskulina polen och den feminina polen.<\/p>\n

Enpolighet – m\u00f6rkrets dom\u00e4n<\/strong><\/p>\n

I Martinus terminologi finns det tv\u00e5 grundl\u00e4ggande stadier i polernas inb\u00f6rdes balans – det enpoliga stadiet och det dubbelpoliga stadiet. Den enpoliga individen \u00e4r h\u00e4nvisad till djurrikets dr\u00e4pande och konkurrensinriktade dom\u00e4ner \u201dd\u00e4r makt \u00e4r r\u00e4tt\u201d. H\u00e4r har vi krigets och lidandets hemvist. Detta medvetandeomr\u00e5de ben\u00e4mner Martinus \u201dGud sekund\u00e4ra medvetandezon\u201d. Tillika m\u00f6rkrets dom\u00e4n i spiralkretsloppet.<\/p>\n

Enpolighetens grundl\u00e4ggande egenskaper och uttrycksformer<\/strong><\/p>\n

I \u00f6vermedvetandet f\u00f6rmedlas och regleras den h\u00f6gsta elden, som tidigare n\u00e4mnts, av \u201dmoderk\u00e4rnan\u201d eller \u201dden eviga livsk\u00e4rnan\u201d. Moderk\u00e4rnan inneh\u00e5ller tv\u00e5 sexuella poler – den maskulina och den feminina polen. Dessa poler \u00e4r enligt Martinus talangk\u00e4rnor f\u00f6r avgivande av energi, den maskulina polen, och f\u00f6r mottagande av energi, den feminina polen. Det \u00e4r p\u00e5 denna eviga process, avgivande av energi och mottagande av energi, som hela livsupplevelsen grundar sig. I Livets Bog<\/em> del 3, st. 941 kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande om dessa b\u00e5da poler:<\/p>\n

\u201dMed dessa tv\u00e5 poler har vi kommit in till allt livs, allt medvetandes inre k\u00e4rna. Alla materier, \u00e4mnen, energier, krafter, mentala och fysiska funktioner har sin rot i dessa tv\u00e5 poler. Alla andra former av talanger hos det levande v\u00e4sendet \u00e4r underavdelningar till dessa tv\u00e5 stora huvudtalanger. Ingen manifestation, ingen uppenbarelse av liv kan existera utan att vara ett utslag, en rytm eller en nyans i dessa tv\u00e5 polers speciella verkningss\u00e4tt eller samspel. Vi kan sp\u00e5ra detta samspel i varje manifestation. I somliga manifestationer \u00e4r den ’maskulina polen’ s\u00e4rskilt dominerande. Och i andra \u00e4r den ’feminina polen’ den b\u00e4rande. Kulminationen av den ’maskulina polens’ verkningar framtr\u00e4der f\u00f6r oss i skapelsen av det fullkomliga ’hank\u00f6net’ eller ’hanv\u00e4sendet’, liksom skapelsen av det fullkomliga ’honk\u00f6net’ utg\u00f6r kulminationen av den ’feminina polens’ verkningar\u201d (Livets Bo<\/em>g del 3, st. 941).<\/p>\n

Polf\u00f6rvandlingen och den begynnande dubbelpoliga m\u00e4nniskans utmaningar<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Men utvecklingen st\u00e5r inte stilla. Till sist eroderar de ovan beskrivna betongliknande ramarna f\u00f6r enpolighetens levnads- och t\u00e4nkes\u00e4tt. Detta gruppcentrerade mentala tillst\u00e5nd kommer en dag att utmanas av en \u00f6nskan hos individen om att leva sitt liv p\u00e5 ett annat s\u00e4tt, \u00e4n det f\u00f6rv\u00e4ntande grupporienterade levnadss\u00e4ttet. Denna \u00f6nskan om f\u00f6r\u00e4ndring blir den naturliga f\u00f6ljden av den motsatta polens tilltagande utveckling och kapacitet inom varje m\u00e4nniska. Detta <\/b>frammanar en l\u00e4ngtan efter ett <\/b>levnadss\u00e4tt d\u00e4r den individuella friheten – med m\u00f6jligheten att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv p\u00e5 sina egna, icke grupprelaterade villkor – \u00e4r den mentala inriktning som individen nu riktar sin moraliska kompass emot. Det \u00e4r en inte helt l\u00e4tt transformationsprocess detta att g\u00e5 fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet. M\u00e5nga bittra och sorgfyllda t\u00e5rar rinner nu ner p\u00e5 kinderna p\u00e5 den person som har betr\u00e4tt den v\u00e4g som leder bort fr\u00e5n flocken.<\/p>\n

Den nyvunna sexuella orienteringen, med en begynnande eller fullt utvecklad homosexualitet, erbjuder en m\u00e5ngfald av personliga och samh\u00e4lleliga utmaningar. H\u00e4r i den sexuella \u00f6verg\u00e5ngens omtumlande tid, d\u00e4r den motsatta polens d\u00e4r den motsatta polens mildare och mer k\u00e4rleksfulla behov och uttrycksformer allt mer s\u00e4tter sin pr\u00e4gel p\u00e5 individens mentalitet, samsas olika sv\u00e5rare och l\u00e4ttare personliga motg\u00e5ngar med gl\u00e4djen \u00f6ver den nyvunna friheten att \u00e4ntligen kunna vara och ge uttryck f\u00f6r den man innerst inne \u00e4r p\u00e5 det sexuella omr\u00e5det. Att individen snubblar och faller i sin iver att leva ut sin nya sexuella l\u00e4ggning, \u00e4r inget att f\u00f6rv\u00e5na sig \u00f6ver. Det handlar ofta om ett bejakande av en, kanske under flera inkarnation dold eller hemlig, tillbakah\u00e5llen sexualitet, som inte har f\u00e5tt en m\u00f6jlighet att hitta sina naturliga uttrycksformer. Det tar tid att finna sig sj\u00e4lv, sin nya identitet och hitta den mentala balans som g\u00f6r att den nya sexualiteten blir en lika naturlig och harmonisk del i den personliga repertoaren, som den tidigare enpoliga heterosexuella l\u00e4ggningen.<\/p>\n

Begynnande dubbelpolighet och kosmiska glimtar<\/strong><\/p>\n

Den begynnande dubbelpoliga m\u00e4nniskan kan under s\u00e4rskilt gynnsamma omst\u00e4ndigheter f\u00e5 uppleva det Martinus ben\u00e4mner \u201dkosmiska glimtar\u201d – momentana ljusglimtar av eviga, kosmiska detaljer och principer. Om detta skriver Martinus f\u00f6ljande i Livets Bog,\u00a0<\/em>del 6, st. 2139:<\/p>\n

\u201dDe l\u00e4ngst framskridna m\u00e4nniskorna har n\u00e5tt d\u00e4rh\u00e4n, att de inte endast h\u00e5ller av sina medm\u00e4nniskor. De kan inte n\u00e4nnas att dr\u00e4pa djur eller f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e4xter. Och det \u00e4r i och med denna k\u00e4rleksgrad som m\u00e4nniskan blir kvalificerad till att ta emot f\u00f6rsta graden av den stora f\u00f6delsen, vilken utl\u00f6ser sig som ’kosmiska glimtar’. Med kosmiska glimtar skall h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s moment- eller \u00f6gonblicksupplevelser p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 sekunder av det mentala ljus som i Bibeln betecknas som ’den helige Ande’. N\u00e4r denna \u00f6verskyggning av Guds ande \u00e4r i renodlad form och inte \u00e4r en p\u00e5 konstgjord v\u00e4g framkallad upplevelse, f\u00e5r v\u00e4sendet allts\u00e5 i en glimt uppleva sin egen od\u00f6dlighet, f\u00e5r uppleva att v\u00e4rldsalltets struktur \u00e4r fullkomlig samt att k\u00e4rleken \u00e4r universums grundton. Likas\u00e5 b\u00f6rjar v\u00e4sendet genom s\u00e5dana kosmiska glimtar f\u00f6rst\u00e5, att alla naturens skapelseprocesser i sina slutfacit \u00e4r till gl\u00e4dje och v\u00e4lsignelse f\u00f6r levande v\u00e4sen. Dessa kosmiska glimtar eller upplevelser bibringas v\u00e4sendet i kraft av dess intuitionsf\u00f6rm\u00e5ga, vilken h\u00e4r b\u00f6rjar utvecklas s\u00e5som den prim\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5gan till kosmiskt f\u00f6rnimmande. V\u00e4sendets begynnande kosmiska f\u00f6rnimmande sker allts\u00e5 endast genom enstaka glimtar. Upplevelsen \u00e4r s\u00e5ledes inte permanent. Och det kan g\u00e5 mycket l\u00e5ng tid mellan varje s\u00e5dan glimt. Det \u00e4r ytterst s\u00e4llsynt att det kommer mer \u00e4n en kosmisk glimt under ett jordeliv. Men efter hand som v\u00e4sendet \u00f6vervinner resterna av den djuriska naturen i sin mentalitet, \u00e5terkommer upplevelserna av de kosmiska glimtarna allt oftare f\u00f6r att till sist bli helt permanenta. Intuitionen kommer under viljans kontroll och kan begagnas av v\u00e4sendet n\u00e4r helst det\u00a0s\u00e5 \u00f6nskar. Den har allts\u00e5 upph\u00f6rt med att vara n\u00e5got som endast utl\u00f6ses automatiskt vid en eller annan lycklig sinnesst\u00e4mning. Och v\u00e4sendet har h\u00e4rmed uppn\u00e5tt den organiska invigning vi k\u00e4nner till som ’den stora f\u00f6delsen’\u201d (Livets Bog,<\/em> del 6, st. 2139).<\/p>\n

Dubbelpolighet – den riktiga m\u00e4nniskans poltillst\u00e5nd<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Den dubbelpoliga m\u00e4nniskan har l\u00e4mnat den djuriska parningssexualiteten bakom sig och \u00e4lskar nu allt och alla f\u00f6rbeh\u00e5llsl\u00f6st, utan n\u00e5gon form av egendomsr\u00e4tt eller favorisering. Den dubbelpoliga m\u00e4nniskans psyke beh\u00e4rskas fullt ut av den organiska osj\u00e4lviskhetens livgivande kraft eller mentala tillst\u00e5nd. Den dubbelpoliga m\u00e4nniskan framlever sina dagar under k\u00e4rleksfulla och fredliga samlevnadsformer, d\u00e4r det \u00e4r \u201dsaligare att giva \u00e4n att taga\u201d. H\u00e4r \u00e4r krig, konkurrens och exploatering av v\u00e5r n\u00e4sta och naturens resurser sedan l\u00e4nge \u00e4r ett passerat stadium i utvecklingen. Fred ett lika naturligt inre tillst\u00e5nd, som krig \u00e4r i djurriket. M\u00f6rkret har f\u00e5tt ge vika f\u00f6r ljuset.<\/p>\n

Individen har nu likt dagsl\u00e4ndan l\u00e4mnat sin puppa, den kosmiska livmoderzonen med sitt v\u00e4xt- och djurrike, och flyger nu utan begr\u00e4nsningar, vare sig i tid eller rum, fritt i de andliga ljusv\u00e4rldarna p\u00e5 intuitionens vingar. Vederb\u00f6rande \u00e4r nu en k\u00e4rlekscell i Guds prim\u00e4ra medvetandezon Detta medvetandeomr\u00e5de ben\u00e4mner Martinus \u201dGud prim\u00e4ra medvetandezon\u201d. Tillika ljusets dom\u00e4n i spiralkretsloppet.<\/p>\n

Genom studiet av den eviga konstellationen: jaget, urbeg\u00e4ret, moderenergin, \u00f6deselementet, \u00f6ver- och undermedvetandet, den h\u00f6gsta elden, moderk\u00e4rnan, den maskulina och den feminina polen, kan vi med hj\u00e4lp av Martinus analyser redan nu g\u00f6ra oss en teoretisk f\u00f6rest\u00e4llning av den verkliga evighetsmaskin – den kosmiska perpetuum mobile eller \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d. F\u00f6r den uppriktigt intresserade, handlar det i m\u00e5nga fall om ett livsl\u00e5ngt studium av dessa kosmiska realiteter som avsl\u00f6jar vilka vi \u00e4r, varifr\u00e5n vi kommer och vart vi p\u00e5 v\u00e4g. Jag skulle vilja str\u00e4cka mig s\u00e5 l\u00e5ngt som att s\u00e4ga, att ett m\u00e5ng\u00e5rigt, djupg\u00e5ende studium av Martinus kosmiska analyser ger individen ett slags teoretiskt <\/i>kosmiskt medvetande. Detta \u00e4mnesomr\u00e5de \u00e4r ett, vill jag mena, obligatoriskt studium som f\u00f6rbereder oss f\u00f6r det kommande, fullst\u00e4ndiga, <\/i>kosmiska medvetandets intr\u00e4de i v\u00e5rt medvetande. Det \u00e4r med andra ord v\u00e4l anv\u00e4nd tid, detta att f\u00f6rdjupa sig i Tredje testamentet, <\/i>Martinus samlade verk.<\/p>\n

F\u00f6r vidare l\u00e4sning om ang\u00e5ende denna psyko-sexuella f\u00f6rvandlingsprocess fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet, h\u00e4nvisar jag till Martinus egen litteratur, i synnerhet Livets Bog,\u00a0<\/i>del 5.<\/p>\n

Intuitionen, den stora f\u00f6delsen och kosmiskt medvetande<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Individen uppn\u00e5r sin fullst\u00e4ndiga mentala frihet och potential vid \u201dden stora f\u00f6delsen\u201d. Denna f\u00f6delse \u00e4r synonym med intuitionens intr\u00e4de i medvetandet. Intuitionen \u00e4r det kosmiska klarseendets grundenergi. Det \u00e4r den grundenergi som ger individen fri tillg\u00e5ng till visdomsoceanen, Guds samlade vetande om sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r med hj\u00e4lp av intuitionsenergin som individen, genom sj\u00e4lvsyn, kan uppleva livsmysteriets l\u00f6sning och sin egen od\u00f6dlighet som ett faktum. Intuitionsenergin \u00e4r den intr\u00e4desbiljett till de andliga v\u00e4rldarna som g\u00f6r det m\u00f6jlig f\u00f6r individen att dagsmedvetet, med sin kosmiska klarsyn, utforska visdomsoceanens obegr\u00e4nsade inneh\u00e5ll av gudomligt vetande om det eviga livets m\u00e5ngfald och yttringar. Intuitionsenergin \u00e4r det magiska nyckel som ger innehavaren m\u00f6jligheten av \u00f6ppna d\u00f6rren till Guds hj\u00e4rta, till det innersta rummet, d\u00e4r den eviga tillvarons alla hemligheter och mysterier finns lagrade i form av guldkopior – kosmiska facit eller sj\u00e4lva essensen av gjorda erfarenheter, handlingarna och f\u00f6rem\u00e5l. Eller med Martinus ord:<\/p>\n

\u201dMed intuitionen eller den kosmiska synen ’ser’ man allts\u00e5 inte f\u00f6rem\u00e5len, utan de i f\u00f6rem\u00e5len inkarnerade id\u00e9erna och orsakerna\u201d (Livets Bog,<\/em> del 1, st. 216).<\/p>\n

Vid den stora f\u00f6delsen \u00e4r de b\u00e5da polerna, den maskulina och den feminina polen, i fullst\u00e4ndig balans och helt j\u00e4mb\u00f6rdiga styrkem\u00e4ssigt. V\u00e4sendet har nu genomlevt passagen genom v\u00e4xt- och djurriket, och har d\u00e4rmed uppn\u00e5tt den moraliska standard som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r denna att tr\u00e4da in i det riktiga m\u00e4nniskorikets vidunderliga och renodlade k\u00e4rleksregioner. Den kosmiska f\u00f6delsen \u00e4ger rum i det sista stadiet av djurriket, p\u00e5 gr\u00e4nsen till det riktiga m\u00e4nniskoriket, i varje spiralkretslopp. Det \u00e4r en evig kosmisk princip som inneb\u00e4r att individen \u00e5nyo \u201df\u00f6ds in i\u201d Guds prim\u00e4ra medvetandezon och \u00e5terer\u00f6vrar sin prim\u00e4ra mentala identitet, som varande en k\u00e4rlekscell i Guds organism – det o\u00e4ndliga och eviga v\u00e4rldsalltet.<\/p>\n

F\u00f6r att ge en liten inblick i vad detta nya medvetandetillst\u00e5nd, kosmiskt medvetande, inneb\u00e4r f\u00f6r den enskilde, ska jag ge ordet till Martinus, som i Livets Bog<\/i> del 1, st. 20 och 21 beskriver sin egen upplevelse av denna medvetandef\u00f6r\u00e4ndring och vilka uttryck det Martinus kallar \u201dmin kosmiska f\u00f6rnimmelsehorisont\u201d, tog sig f\u00f6r honom.<\/p>\n

\u201dTill upplysning om mig sj\u00e4lv kan jag endast meddela, att min f\u00f6rm\u00e5ga att uppleva livet p\u00e5 det s\u00e4tt som beskrivits i detta f\u00f6retal uteslutande beror p\u00e5 realiteter som kommer att belysas mer ing\u00e5ende l\u00e4ngre fram i Livets Bog under rubriken ’Den stora f\u00f6delsen’. H\u00e4r i f\u00f6retalet skall d\u00e4rf\u00f6r endast n\u00e4mnas att denna f\u00f6delse \u00e4r identisk med utl\u00f6sningen av en \u00f6verfysisk eller andlig process, som intr\u00e4der i varje individs medvetandekultur n\u00e4r denna bragts fram till manifestationen av ett f\u00f6r k\u00e4rlek, intelligens och intuition s\u00e4rskilt avpassat utvecklingsstadium, varigenom den just har till f\u00f6ljd att de i detta v\u00e4sen boende latenta, \u00f6verfysiska eller andliga f\u00f6rm\u00e5gorna kommer till utl\u00f6sning, och d\u00e4rvid bibringar individen en motsvarande andlig eller kosmisk f\u00f6rnimmelsehorisont, i vilken han fundamentalt upplever sin egen od\u00f6dlighet, livets mening och den eviga Gudomen. Under nuvarande inkarnation upplevde jag denna andliga process i dess fulla vidd d\u00e5 jag var trettio \u00e5r. Efter att upprepade g\u00e5nger ha g\u00e5tt igenom dess starka vita och gyllene elddop, uppt\u00e4ckte jag att jag hade f\u00e5tt helt nya f\u00f6rm\u00e5gor. Jag b\u00f6rjade liksom kunna sk\u00e5da in i sj\u00e4lva evigheten (Livets Bog,<\/em> del 1, st. 20).<\/p>\n

\"\"<\/a>I stycke 21 beskriver Martinus det han kallar \u201dmin kosmiska f\u00f6rnimmelsehorisont\u201d. Det \u00e4r allts\u00e5 denna f\u00f6rnimmelsehorisont vi alla, hur m\u00e4rkligt det \u00e4n kan l\u00e5ta, en dag kommer att utvecklas fram till. \u00d6ppnandet av det kosmiska medvetandet \u00e4ger allts\u00e5 rum den dag d\u00e5 v\u00e5ra nuvarande enpoliga djuriska beg\u00e4r, drifter och beteendem\u00f6nster har levts ut och l\u00e4mnat plats f\u00f6r den dubbelpoliga m\u00e4nniskans diametralt motsatta \u00f6nskningar och beg\u00e4r. Dessa kan i korthet beskrivas som en obetvinglig, njutningsfull lust eller \u00f6nskan att tj\u00e4na och vara till gl\u00e4dje f\u00f6r alla m\u00e4nniskor vi kommer i ber\u00f6ring med. Det \u00e4r det medvetande som Martinus \u00e4ven ben\u00e4mner \u201dkristusmedvetande\u201d.<\/p>\n

\u201dJag s\u00e5g att jag var ett od\u00f6dligt v\u00e4sen och att alla andra v\u00e4sen i tillvaron var eviga realiteter, vilka liksom jag sj\u00e4lv hade en o\u00e4ndlig kedja av tidigare upplevda liv bakom sig, att vi alla utvecklats fr\u00e5n l\u00e5ga, primitiva tillvaroformer till v\u00e5rt nuvarande stadium, och att detta endast var ett tillf\u00e4lligt led i denna utvecklingsskala, och att vi s\u00e5ledes var p\u00e5 v\u00e4g fram\u00e5t mot gigantiskt h\u00f6ga former av tillvaroplan i fj\u00e4rran. Jag s\u00e5g att v\u00e4rldsalltet utgjorde ett enda stort, levande v\u00e4sen, i vilket alla andra v\u00e4sen var f\u00f6r sig var organ, och att vi alla – m\u00e4nniskor, djur, v\u00e4xter och mineraler – utgjorde en enda familj, bildligt talat var av samma k\u00f6tt och blod. Jag s\u00e5g lysande och str\u00e5lande v\u00e4rldar med oanade m\u00e4nskligheter, m\u00e4nskligheter med en moral och idealitet som i fr\u00e5ga om gudomlig utveckling och harmoni med lagen f\u00f6r tillvaron och i f\u00f6rh\u00e5llande till den allm\u00e4ngiltiga jordiska moralen kan liknas vid oasen i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6knen. Men jag s\u00e5g ocks\u00e5 v\u00e4rldar av vida l\u00e4gre natur, v\u00e4rldar i vilka barbariet utgjorde en s\u00e5 tvingande makt att de levande v\u00e4sendena d\u00e4r m\u00e5ste dr\u00e4pa f\u00f6r att leva; allts\u00e5 v\u00e4rldar d\u00e4r den h\u00f6gsta, b\u00e4rande livsbetingelsen \u00e4r identisk med den mest uppenbara form f\u00f6r \u00f6vertr\u00e4delse av lagen f\u00f6r tillvaron, vilket g\u00f6r dessa v\u00e4rldar till de fr\u00e4msta sk\u00e5deplatserna f\u00f6r utvecklandet av sjukdom och n\u00f6d, el\u00e4nde, sorg och lidande – det vill s\u00e4ga en kategori av himlakroppar som jordklotet \u00e4nnu inte helt kan frik\u00e4nnas fr\u00e5n att tillh\u00f6ra.<\/p>\n

Vidare s\u00e5g jag att m\u00f6rkret eller det s\u00e5 kallade ’onda’ i verkligheten var identiskt med individernas utveckling av de kvalifikationer som \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att livet i de h\u00f6gre v\u00e4rldarna av samma v\u00e4sen senare skall kunna upplevas som lycka eller salighet. Och jag ins\u00e5g d\u00e4rvid att ’m\u00f6rkret’ i kosmisk mening \u00e4r en lika stor v\u00e4lsignelse som ljuset och att allt fr\u00e5n gudomlig synpunkt \u00e4r mycket gott. Men jag k\u00e4nde ocks\u00e5 att denna kunskap aldrig n\u00e5gonsin kunde bli upplevd eller framtr\u00e4da som sann verklighet f\u00f6r n\u00e5got v\u00e4sen, f\u00f6rr\u00e4n dess k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5ga blivit s\u00e5 l\u00e5ngt framskriden i sin utveckling, att v\u00e4sendet endast kan vara god eller k\u00e4rleksfull mot alla levande v\u00e4sen, och allts\u00e5 inte kan missbruka denna kunskap genom att utifr\u00e5n densamma skapa sig f\u00f6rsvar f\u00f6r egoistiska eller k\u00e4rleksl\u00f6sa handlingar. Jag k\u00e4nde s\u00e5ledes hela v\u00e4rldsalltet genomstr\u00f6mmat av en o\u00e4ndlig k\u00e4rlek och visdom. Vart jag \u00e4n riktade min blick i ’m\u00f6rkret’ blev det ljust. – Jag hade blivit min egen ljusk\u00e4lla. Det kosmiska elddop jag genomg\u00e5tt, och vars n\u00e4rmare analys jag inte h\u00e4r kan g\u00e5 in p\u00e5, hade allts\u00e5 resulterat i det faktum att det hos mig hade utl\u00f6sts helt nya sinnesf\u00f6rm\u00e5gor, f\u00f6rm\u00e5gor som satte mig i st\u00e5nd att – inte glimtvis, utan i ett tillst\u00e5nd av permanent vaket dagsmedvetande – sk\u00e5da alla de bakom den fysiska v\u00e4rlden existerande b\u00e4rande andliga krafterna, osynliga orsakerna, eviga v\u00e4rldslagarna, grundenergierna och grundprinciperna. Tillvarons mysterium var d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre n\u00e5got mysterium f\u00f6r mig. Jag hade blivit medveten i v\u00e4rldsalltets liv och invigd i ’den gudomliga skaparprincipen’.\u201d (Livets Bog<\/em> del 1, st. 21)<\/p>\n

Som en gl\u00f6dlampa i ett m\u00f6rkt rum<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>En liknelse som beskriver vad kosmiskt medvetande \u00e4r, skulle kunna vara denna: som en gl\u00f6dlampa i ett m\u00f6rkt rum. T\u00e4nk dig att du \u00e4r en gl\u00f6dlampa som h\u00e4nger i en sladd fr\u00e5n taket i ett n\u00e4stan helt m\u00f6rkt rum. Du anar svagt konturerna av en soffa, ett bord och n\u00e5gra stolar, samt av n\u00e5got som h\u00e4nger p\u00e5 v\u00e4ggen. Du misst\u00e4nker att det \u00e4r en tavla, men du \u00e4r inte helt s\u00e4ker.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt t\u00e4nds den gl\u00f6dlampa som \u00e4r du och lyser upp hela rummet. Du ser nu, genom att du har blivit din egen ljus- och kunskapsk\u00e4lla, alla detaljer i det m\u00f6blerade rummet. Du ser f\u00e4rgen p\u00e5 soffan, sm\u00e5 skavanker p\u00e5 bord och stolar, och motivet p\u00e5 tavlan som h\u00e4nger p\u00e5 v\u00e4ggen. Nu kan du ta in hela rummet, med m\u00f6blerna och tavlan, in i minsta detalj. Inget av det du ser \u00e4r dig l\u00e4ngre fr\u00e4mmande. Du har en fullst\u00e4ndigt klar bild av vad det \u00e4r du ser, b\u00e5de intellektuellt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt. Om det \u00e4r n\u00e5got du skulle undra \u00f6ver, f\u00e5r du ett svar n\u00e4stan i samma sekund som du t\u00e4nker tanken.<\/p>\n

Nu utvidgar vi denna parabel ett steg till genom att s\u00e4ga elektriciteten, som g\u00f6r att lampan lyser, \u00e4r det samma som den intuitionsenergi som nu fritt str\u00f6mmar till, och in i, ditt medvetande. Ditt nyvunna kosmiska medvetande manifesterar sig genom gl\u00f6dlampan, som \u00e4r din fysiska kropp, och g\u00f6r att du ser och f\u00f6rst\u00e5r allt i rummet – den fysiska v\u00e4rlden, eller \u201dmellankosmos\u201d. Mellankosmos \u00e4r i Martinus terminologi det samma som den jordm\u00e4nskliga f\u00f6rnimmelsesf\u00e4ren.<\/p>\n

Men inte nog med att du ser och f\u00f6rst\u00e5r allt som g\u00e4ller rummet du befinner dig i – den jordm\u00e4nskliga f\u00f6rnimmelsesf\u00e4ren. Du ser nu att detta rum ligger i en l\u00e4genhet p\u00e5 andra v\u00e5ningen. Ovanf\u00f6r dig finns ytterligare ett v\u00e5ningsplan, och under dig finns likas\u00e5 ett v\u00e5ningsplan. Du kan nu med ditt nyvunna kosmiska medvetande utan sv\u00e5righeter se vad som finns i v\u00e5ningen under dig \u2013 mikrokosmos. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r v\u00e5ningen \u00f6ver dig – makrokosmos. Utan vidare f\u00f6rst\u00e5r du allt du ser i det lilla och det stora. Allt fr\u00e5n mikroskopiskt sm\u00e5 detaljer till v\u00e4ldiga, gigantiska f\u00f6reteelser. Det finns nu inte l\u00e4ngre n\u00e5gra mysterier i tillvaron. Du l\u00e4ser alla tre v\u00e5ningarna, med m\u00f6blemang och allt, stort som sm\u00e5tt, som en \u00f6ppen bok. Det \u00e4r inneb\u00f6rden av att ha kosmiskt medvetande. Du \u00e4r nu en fullst\u00e4ndigt suver\u00e4n livsenhet, vars enda \u00f6nskan \u00e4r att vara till nytta och gl\u00e4dje f\u00f6r alla du kommer i kontakt med. Du \u00e4r den osj\u00e4lviska, uppoffrande k\u00e4rleken personifierad.<\/p>\n

Denna liknelse kanske haltar en aning, men den ger \u00e4nd\u00e5 en svag f\u00f6raning om vad kosmiskt medvetande inneb\u00e4r: du \u00e4r din egen ljus- och kunskapsk\u00e4lla. Du kommunicerar fritt med den andliga v\u00e4rldens inv\u00e5nare och dess upphov \u201ddet gudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d. Du har nu fullst\u00e4ndig tillg\u00e5ng till visdomsoceanen, Guds samlade vetande om sig sj\u00e4lv. Du ser att du \u00e4r en evig, od\u00f6dligt livsenhet i den stora k\u00e4rleksoceanen som \u00e4r den k\u00e4lla varifr\u00e5n allt h\u00e4rstammar och \u00e5terv\u00e4nder till. Du \u00e4r lika med evigheten och o\u00e4ndligheten. Du \u00e4r tidens och rummets herre. Du \u00c4R.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ett kortare avsnitt nedan, ur Livets Bog <\/i>del 2, st. 383, f\u00e5r avsluta beskrivningen av det kosmiska medvetandet och hur det genomsyrar och pr\u00e4glar den dagliga tillvaron i de andliga v\u00e4rldarna. F\u00f6r vidare l\u00e4sning om detta \u00e4mne h\u00e4nvisar jag till Martinus egen litteratur.<\/p>\n

\u201dDet dagliga livet i spiralens h\u00f6gsta v\u00e4rldar b\u00e4res allts\u00e5 av ’kosmiskt medvetande’, vilket ju \u00e4r detsamma som ’den helige Ande’, som \u00e5ter \u00e4r detsamma som de tankeformationer eller medvetenhetsnyanser som utg\u00f6r den allra h\u00f6gsta harmoniska kosmisk-kemiska sammans\u00e4ttningen av grundenergierna. Det \u00e4r sj\u00e4lva intellektualitetens, vilket vill s\u00e4ga f\u00f6rst\u00e5ndets och k\u00e4rlekens, kulmination. Det \u00e4r upplevelsen av ett liv som \u00e4r fullkomliggjort genom v\u00e4sendets allra h\u00f6gsta utnyttjande av intelligensen f\u00f6r manifestation av osj\u00e4lviskhet, och i kraft av denna gudomliga inst\u00e4llning kan v\u00e4sendet endast befinna sig i sj\u00e4lva Gudomens mentalitet. Det har gjort sig v\u00e4rlden underd\u00e5nig. Gudens visdom, \u00f6nskningar, makt och k\u00e4rlek har blivit dess egen mentalitet. Oberoende av tyngdlagar eller dr\u00e4pande explosioner, s\u00e5v\u00e4l inuti som utanf\u00f6r v\u00e4sendet sj\u00e4lvt, men med materien lystrande till dess minsta tanke, blir detta v\u00e4sen h\u00e4r en str\u00e5lande upplevelse f\u00f6r sig sj\u00e4lvt och andra\u201d (Livets Bog<\/em> del 2, st. 383).<\/p>\n

Guds prim\u00e4ra och sekund\u00e4ra medvetandezoner<\/strong><\/p>\n

Guds prim\u00e4ra medvetandezon t\u00e4cker \u00f6ver fyra av de sex tillvaroplanen, varav det f\u00f6rsta \u00e4r det riktiga m\u00e4nniskoriket och den avslutande delen \u00e4r salighetsriket. V\u00e4xt- och djurriket representerar Guds sekund\u00e4ra medvetande – spiralkretsloppets m\u00f6rkeravsnitt. Det \u00e4r h\u00e4r som individens nya medvetandestruktur och manifestationsformer utvecklas och tar sin form. N\u00e4r denna fysiska och mentala resa har n\u00e5tt sitt slutm\u00e5l, kr\u00f6nt av dubbelpolighetens psykosexuella intuitionsbaserade genombrott, intr\u00e4der individen i det riktiga m\u00e4nniskoriket – det f\u00f6rsta av fyra tillvaroplan i Guds prim\u00e4ra medvetandezon. I den avslutande delen av det riktiga m\u00e4nniskoriket har m\u00e4nniskan l\u00e4mnat den fysiska v\u00e4rlden till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den renodlat andliga tillvaroformen. Denna andliga tillvaroform str\u00e4cker sig sedan vidare genom visdomsriket, den gudomliga v\u00e4rlden och salighetsriket. Dessa tillvaroplan representerar spiralkretsloppets ljusavsnitt.<\/p>\n

I dessa andliga ljusv\u00e4rldar eller guds prim\u00e4ra medvetandezon, dvs. den avslutande delen av det riktiga m\u00e4nniskoriket, visdomsriket, den gudomliga v\u00e4rlden och salighetsriket, framlever individen sina dagar under miljontals och \u00e5ter miljontals \u00e5r i den h\u00f6gsta av alla upplevelsetillst\u00e5nd – den fullkomliga k\u00e4rlekens totala uppfyllande av uppmaningen:<\/p>\n

\u201dDu skall \u00e4lska Herren din Gud av hela ditt hj\u00e4rta, av hela din sj\u00e4l, av hela ditt f\u00f6rst\u00e5nd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall \u00e4lska din n\u00e4sta som dig sj\u00e4lv. Inget annat bud \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n dessa\u201d (Markus 12:30-31).<\/p>\n

Salighetsriket \u2013 den gudomliga extasens tillvaroplan<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I den avslutande delen av salighetsriket, det sj\u00e4tte och sista tillvaroplanet i varje spiralkretslopp, knyter individen an till den fysiska v\u00e4rlden i n\u00e4stkommande spiralkretslopp i form av mineralriket: den yttre, fysiska delen av salighetsriket. I sitt medvetande befinner sig individen fortfarande i salighetsriket, d\u00e4r det i slutskedet av vistelsen p\u00e5 detta tillvaroplan, under extatiska former, fr\u00e4mst koncentrerar sig p\u00e5 forna tiders m\u00f6rkerepok. Det \u00e4r denna, nu s\u00e5 attraktiva och \u00e5terupplevda konstrast till den andliga ljusv\u00e4rldarna, som upptar individens hela medvetande. Det \u00e4r allts\u00e5 dessa extasupplevelser som fortplantar sig in till den fysiska v\u00e4rlden i form av mineralrikets glittrande och glimmande manifestationer. \u00c4ven blommorna i v\u00e4xtriket, med sina praktfulla och f\u00e4rg- och doftrika variationer, utg\u00f6r ett \u00e5tersken i fysisk materia av den extatiska utstr\u00e5lningen fr\u00e5n salighetsrikets mentala k\u00e4rleksklimat.<\/p>\n

Salighetsriket och minnesenergins kulmination<\/strong><\/p>\n

I salighetsriket, det sj\u00e4tte och sista tillvaroplanet i spiralkretsloppet, har individen l\u00e4mnat de yttre andliga v\u00e4rldarna, visdomsriket och den gudomliga v\u00e4rlden, och framlever nu sina dagar i en inre, helt privat v\u00e4rld. Individen kan nu i sitt minne r\u00f6ra sig fritt mellan de tidigare avsnitten av det nu genomlevda spiralkretsloppet. Allt vad individen har upplevt under passagen genom spiralkretsloppet under denna gigantiska, m\u00e5ngmiljon\u00e5riga tidsepok (samt m\u00f6ten med andra fr\u00e4mmande livsformer och klot i andra spiralkretslopp som det upplevde under sin tid i den gudomliga v\u00e4rlden, d\u00e4r det inte finns n\u00e5gra som helst upplevelsem\u00e4ssiga gr\u00e4nser i v\u00e4rldsalltet, varken i det stora eller det lilla) kan det nu, med en detaljrikedom som vi i dag har sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla oss, in i minsta detalj <\/i>\u00e5teruppleva igen tack vare sitt kristallklara minne. Det kan nu obehindrat under extatiska former, d\u00e5 den h\u00f6gsta elden verkar utifr\u00e5n sin fulla kapacitet, vandra fram och tillbaka genom spiralkretsloppets tillvaroplan efter eget tycke och smak. Salighetsv\u00e4sendet f\u00e5r nu uppleva tillvaron p\u00e5 samma principiella s\u00e4tt som det \u201dgudomliga n\u00e5got som \u00e4r\u201d. N\u00e4rmare \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r det inte att komma Guds egen form av livsupplevelse. H\u00e4r i salighetsriket kulminerar minnesenergin och d\u00e4rmed all livsupplevelses livsupplevelse.<\/p>\n

Salighetsv\u00e4sendet, kontrastprincipen och medvetandets f\u00f6rnyande<\/strong><\/p>\n

Men d\u00e5 medvetandet \u00e4r n\u00e5got skapat, beh\u00f6ver det skapas p\u00e5 nytt. Likas\u00e5 \u00e4r v\u00e5r repertoar av olika manifestations- och uttrycksformer i varje spiralkretslopp, trots sin i det n\u00e4rmaste obegr\u00e4nsade m\u00e5ngfald, \u00e4nd\u00e5 begr\u00e4nsad. Variationsm\u00f6jligheterna har en b\u00f6rjan och ett slut, alla t\u00e4nkbara motsats- och kontrastf\u00f6rh\u00e5llanden till trots. H\u00e4r tr\u00e4der nu kontrastprincipen in i bilden. Individen dras nu till motsatsen till de manifestationsformer det har upplevt under sitt \u00e5rmiljoner l\u00e5nga uppeh\u00e5ll i ljusv\u00e4rldarna. Nu \u00e4r det tillvaron i djurriket, m\u00f6rkerzonens kulminationsomr\u00e5de i spiralkretsloppet, som individen har fullt fokus p\u00e5 och dras till. Det \u00e4r d\u00e4r, i djurriket, som individen kan f\u00e5 utlopp f\u00f6r sitt behov och sin \u00f6nskan att utveckla, och medvetandem\u00e4ssigt uppleva, konkreta manifestationer i fysisk materia, och d\u00e4rigenom \u00e4n en g\u00e5ng f\u00e5 sin individualitet bef\u00e4st och utvecklad.<\/p>\n

Denna f\u00f6reteelse, v\u00e4xlandet mellan m\u00f6rker och ljus, drivs ocks\u00e5 p\u00e5 av den princip Martinus ben\u00e4mner \u201dhunger- och m\u00e4ttnadsprincipen\u201d. Denna princip finns \u201dinbyggd\u201d i v\u00e5rt \u00f6vermedvetande och g\u00f6r att vi, n\u00e4r vi \u00e4r m\u00e4tta p\u00e5 n\u00e5gonting, k\u00e4nner en l\u00e4ngtan efter n\u00e5got annat. Precis som n\u00e4r vi \u00e4ter n\u00e5gonting. F\u00f6r mycket av samma sak, \u00e4ven v\u00e5r favoritr\u00e4tt, skapar oundvikligen en m\u00e4ttnad p\u00e5 den samma och en l\u00e4ngtan efter n\u00e5got annat att \u00e4ta. Hunger- och m\u00e4ttnadsprincipen \u00e4r en av de grundl\u00e4ggande komponenterna eller principerna i den process som vidmakth\u00e5ller den eviga livsupplevelsen.<\/p>\n

Det kommande spiralkretsloppet och de nya, hittills opr\u00f6vade manifestationsformerna<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I det kommande spiralkretsloppet kommer individen att framtr\u00e4da i hittills opr\u00f6vade manifestationsformer och p\u00e5b\u00f6rjar s\u00e5ledes denna stundande, gigantiska tidsepok med att utveckla ett nytt medvetande och en ny individualitetsk\u00e4nsla. I de tidigare, nu genomlevda ljusv\u00e4rldarna, gick individen i den gudomliga v\u00e4rlden helt upp i en kollektiv, hundraprocentigt k\u00e4rleksfull manifestationsform, som till slut hotade att utpl\u00e5na individualitetsf\u00f6rnimmelsen. Individen riskerade d\u00e4rmed att bli en slags ljusrobot utan k\u00e4nnedom om n\u00e5got annat \u00e4n denna kollektiva ljusv\u00e4rld, vars manifestationer utg\u00f6rs av i det n\u00e4rmaste oreflekterade, automatiserade k\u00e4rlekshandlingar. K\u00e4nnedomen om m\u00f6rkret \u00e4r h\u00e4r i detta skede av spiralkretsloppet att betrakta som h\u00f6gst rudiment\u00e4r. H\u00e4r tr\u00e4der nu kontrastprincipen och hunger- och m\u00e4ttnadsprincipen in i bilden. Individens k\u00e4nnedomen om m\u00f6rkret som kontrastform till ljuset, beh\u00f6ver \u00e5terigen bli fullt dagsmedveten. Individen dras nu till det gudomliga ljusets motsats, m\u00f6rkret, som vid den tidpunkten i utvecklingen upplevs som det h\u00f6gsta ljuset. Det \u00e4r denna kontrastprincip, v\u00e4xlandet mellan en m\u00f6rker- och en ljustillvaro som m\u00f6jligg\u00f6r, och d\u00e4rmed ligger till grund f\u00f6r, v\u00e5r eviga existens.<\/p>\n

V\u00e5r individualitet och v\u00e5rt \u00f6desskapande<\/strong><\/p>\n

Vi avslutar del tv\u00e5 i denna tredelade artikelserie med att st\u00e4lla oss fr\u00e5gan: vad \u00e4r v\u00e5r individualitet, vilken roll spelar den f\u00f6r v\u00e5rt \u00f6desskapande och vilken roll eller betydelse har moderenergin i denna process? I Livets Bog<\/em> del 4, st. 1093 och i Livets Bog<\/em> del 2, st. 532 ger Martinus ett svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n

I Livets Bog,\u00a0<\/i>del 4, st. 1093 f\u00e5r vi en liten inblick i individualitetens roll f\u00f6r skapandet av v\u00e5rt \u00f6de:<\/p>\n

\u201dDet som g\u00f6r ’det levande v\u00e4sendet’ till en ’individualitet’ \u00e4r dess identitet som centrum i ett ’perspektiv’, vilket i sin tur \u00e4r detsamma som ’det iakttagnas’ placering i f\u00f6rh\u00e5llande till centrum i f\u00f6rnimmelseomr\u00e5det. Eftersom inget v\u00e4sen kan vara centrum i ett annat v\u00e4sens f\u00f6rnimmelseomr\u00e5de, kan tingen, som redan n\u00e4mnts, om\u00f6jligt uppvisa precis samma f\u00f6rh\u00e5llande till det centrum vi sj\u00e4lva utg\u00f6r i f\u00f6rnimmelsen, som de uppvisar till det centrum ’n\u00e4stan’ utg\u00f6r i f\u00f6rnimmelseomr\u00e5det. Och det \u00e4r denna skillnad i tingens placering i f\u00f6rh\u00e5llande till centrum som \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r ’det levande v\u00e4sendets’ eviga ’individualitet’. H\u00e4r st\u00e5r vi inf\u00f6r den allvarligaste f\u00f6reteelsen i hela ’det levande v\u00e4sendets’ framtr\u00e4dande. Ty dess ’identitet’ som ’individualitet’ \u00e4r k\u00e4rnan i hela v\u00e4sendets \u00f6desuppbyggnad, vilket \u00e5ter vill s\u00e4ga fundamentet f\u00f6r v\u00e4sendets upplevelse av sin ’n\u00e4sta’ och d\u00e4rmed av Gudomen, och blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt helt avg\u00f6rande f\u00f6r hur f\u00f6rh\u00e5llandet mellan denna ’n\u00e4sta’ och v\u00e4sendet sj\u00e4lvt kommer till utl\u00f6sning. V\u00e4sendets ’individuella’ f\u00f6rnimmelseupplevelse eller utblick best\u00e4mmer s\u00e5ledes helt v\u00e4sendets ’f\u00f6rh\u00e5llande’ till ’n\u00e4stan’ eller tingen, best\u00e4mmer om f\u00f6reteelserna i dess omgivning skall vara ’fiendskap’, ’krig’ och ’leml\u00e4stning’, ’d\u00f6d’ och ’underg\u00e5ng’, eller om de skall vara ’v\u00e4nskap, ’sympati’ eller ’k\u00e4rlek’, ’smekning’ och ’v\u00e4lsignelse’. Att finna grunden eller orsaken till ’individualiteten’ \u00e4r allts\u00e5 detsamma som att finna roten till allt ont’, liksom \u00e4ven till allt ’gott’. Den fullst\u00e4ndiga kunskapen om ’individualitetens’ orsak \u00e4r i h\u00f6gsta grad ’de vises sten’. Den visar till hundra procent det d\u00e5raktiga i att utveckla ’vrede’, ’brutalitet’, ’v\u00e5ld’, ’h\u00e4mnd’ och ’f\u00f6rf\u00f6ljelse’. Den g\u00f6r Jesu ord till vetenskaplig sanning, n\u00e4r han s\u00e4ger om sina b\u00f6dlar \u2013 och det g\u00e4ller i sj\u00e4lva verket alla som i en eller annan form utl\u00f6ser ’inhumanitet’ eller ’k\u00e4rleksl\u00f6shet’ \u2013 att ’de vet inte vad de g\u00f6r’\u201d (Livets Bog,<\/em> del 4, st. 1093).<\/p>\n

\"\"<\/a>I Livets Bog,<\/em> del 2, st. 532 beskriver Martinus moderenergins helt centrala roll f\u00f6r skapandet och vidmakth\u00e5llandet av v\u00e5rt medvetande och v\u00e5r individualitet.<\/p>\n

\u201dMen i det att jaget s\u00e5lunda blir ett med denna energi, [moderenergin] framtr\u00e4der det h\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som reaktionsdugligt. Det kan reagera gentemot de \u00f6vriga sex grundenergierna i tillvaron. Resultatet h\u00e4rav \u00e4r ett uppr\u00e4tth\u00e5llande och vidmakth\u00e5llande av \u00f6vermedvetandet. Med hj\u00e4lp av denna realitet uppr\u00e4tth\u00e5ller jaget sin eviga ’individualitet’ och utg\u00f6r allts\u00e5 en sj\u00e4lvst\u00e4ndig enhet i v\u00e4rldsalltet. \u00d6vermedvetandets existens beror allts\u00e5 i f\u00f6rsta hand p\u00e5 jagets delvisa identitet med ’moderenergin’ och dess h\u00e4rigenom framtr\u00e4dande f\u00f6rm\u00e5ga att reagera inf\u00f6r de \u00f6vriga energierna i tillvaron. Denna reaktion \u00e4r desto viktigare f\u00f6r jaget som den utg\u00f6r hela dess samlade medvetenhetsliv och g\u00f6r jaget till ’ett levande v\u00e4sen’.\u201d (Livets Bog<\/em> del 2, st. 532)<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 genom eller tack vare denna individualitet eller gudomliga ”jagdel” som vi sj\u00e4lva existerar och kan uppleva och skapa. (Den intellektualiserade kristendomen<\/em> st. 137)<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I den tredje och avslutande delen av artikelserien \u201dLjusets och m\u00f6rkrets kamp om psykets dom\u00e4ner\u201d kommer jag att diskutera jordklotets tv\u00e5 mentala sidor –\u00a0 ljuset och m\u00f6rkret. Vi ska f\u00f6rdjupa oss i jordklotets m\u00f6rka talangk\u00e4rna, djuret i oss kontra m\u00e4nniskan i vardande, diktaturens talangk\u00e4rna eller skydds\u00e4ngel, jordklotets talangk\u00e4rnor f\u00f6r det \u201donda\u201d och det \u201dgoda\u201d, den \u201dm\u00f6rka skydds\u00e4ngelns\u201d d\u00f6d och jordm\u00e4nniskorna som blivande fysiska talangk\u00e4rnor f\u00f6r \u201dljusets skydds\u00e4ngel\u201d. Jag kommer i f\u00f6rsta hand att luta mig mot det Martinus skriver i artikeln \u201dJordm\u00e4nniskornas skydds\u00e4ngel nr 1\u201d.<\/p>\n

Lars Palerius, juni 2020<\/p>\n

<\/span><\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r artikeln \u00e4r den andra i en serie p\u00e5 tre artiklar som handlar om de ljusa och m\u00f6rka psykiska<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4064,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-4014","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4014","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4014"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4014\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4099,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4014\/revisions\/4099"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/4064"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4014"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}