{"id":4360,"date":"2021-12-25T00:42:19","date_gmt":"2021-12-25T00:42:19","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=4360"},"modified":"2022-03-07T09:00:02","modified_gmt":"2022-03-07T09:00:02","slug":"hilma-af-klint-martinus-och-det-mentala-sexuella-konsoverskridandets-mysterium-del-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=4360","title":{"rendered":"Hilma af Klint, Martinus och det mentala sexuella k\u00f6ns\u00f6verskridandets mysterium, del 1"},"content":{"rendered":"

Inledning<\/strong><\/p>\n

\u201dMed polf\u00f6rvandlingen utl\u00f6ses kontrastprincipen, v\u00e4sendets m\u00f6jlighet att uppleva ljus och m\u00f6rker p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Utan ljus kunde m\u00f6rkret inte markeras och utan m\u00f6rker kunde ljuset inte markeras, och utan markering kan \u00f6ver huvud taget ingenting upplevas eller skapas.\u201d<\/p>\n

(Martinus,\u00a0Livets Bog,\u00a0<\/em>del 6, st. 1972)<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint: Svanen, nr 1<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

F\u00f6reningen av manligt och kvinnligt, m\u00f6rker och ljus utg\u00f6r ett genomg\u00e5ende tema i Hilma af Klints konstn\u00e4rskap. Likas\u00e5 fr\u00e5gan om dualism, polaritet, dualv\u00e4sendet och den m\u00e4nskliga evolution\u00e4ra utvecklingsprocessen. Det \u00e4r en genomgripande process d\u00e4r m\u00e4nniskan, fr\u00e5n sitt nuvarande uppdelade k\u00f6nstillst\u00e5nd i manligt och kvinnligt, finner tillbaka till sitt ursprungliga mentala tillst\u00e5nd, d\u00e4r det manliga och det kvinnliga \u00e4r \u00e5terf\u00f6renade i en manifestationsform som avspeglar en harmonisk och balanserad blandning av respektive k\u00f6nskarakt\u00e4ristika, b\u00e5de fysiskt och mentalt. Denna f\u00f6rening av manligt och kvinnligt utg\u00f6r den framtida m\u00e4nniskans konstitution. Detta var n\u00e5got som Hilma af Klint visste en dag ska bli verklighet h\u00e4r p\u00e5 jorden. Det \u00e4r vad hela den l\u00e5nga mentala och fysiska utvecklingsprocessen handlar om \u2013 att denna utveckling leder fram till en m\u00e4nniskotyp som k\u00e4nnetecknas av ett fredligt och k\u00e4rleksfullt sinnelag, vilket p\u00e5 ett djupg\u00e5ende s\u00e4tt pr\u00e4glar individens hela existens och handlande mot allt och alla.<\/p>\n

Och det \u00e4r h\u00e4r som Martinus kommer in i bilden med sin f\u00f6rklaringsmodell, d\u00e4r m\u00e4nniskan, fr\u00e5n att vara styrd av utpr\u00e4glat manliga respektive kvinnliga karakt\u00e4rsdrag, utvecklas fram till ett helk\u00f6nsv\u00e4sen d\u00e4r dessa b\u00e5da sidor \u00e4r integrerade i en harmonisk balans. Detta sker enligt Martinus genom den s\u00e5 kallade polf\u00f6rvandlingsprocessen, som beskrivs n\u00e4rmare nedan. Reinkarnationen utg\u00f6r f\u00f6r b\u00e5de Martinus och Hilma af Klint en naturlig och n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att denna genomgripande,\u00a0personliga utvecklingsprocess ska kunna \u00e4ga rum, b\u00e5de sj\u00e4lsligt och fysiskt. Reinkarnationen, eller detta att vi lever m\u00e5nga liv, utg\u00f6r med andra ord en kosmisk naturlag eller princip.<\/p>\n

Denna inre mentala process utg\u00f6r \u00e4mnet f\u00f6r denna tv\u00e5delade artikel. Jag anv\u00e4nder h\u00e4r Hilma af Klint som ett exempel p\u00e5 effekterna av denna polf\u00f6rvandlingsprocess, och Martinus analyser som en f\u00f6rklaringsmodell f\u00f6r de bakomliggande andliga orsakerna till denna genomgripande f\u00f6rvandling av det m\u00e4nskliga psyket. Det \u00e4r en f\u00f6rvandling som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt ber\u00f6r oss alla.<\/p>\n

Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att denna artikel kan v\u00e4cka ett intresse f\u00f6r Martinus v\u00e4rldsbild hos dem som inte sedan tidigare \u00e4r bekant med den, och att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r m\u00e4nniskan och konstn\u00e4ren Hilma af Klint i skenet av hennes l\u00e5ngt framskridna polf\u00f6rvandling.<\/p>\n

Just det faktum att hon var l\u00e5ngt kommen i sin polf\u00f6rvandlingsprocess, tillsammans med hennes h\u00f6gt utvecklade konstn\u00e4rliga f\u00f6rm\u00e5ga gjorde henne, menar jag, till en enast\u00e5ende kanal f\u00f6r mottagande av de budskap hon fick fr\u00e5n sina andliga ledare. Budskap som hon sedan \u00e5tergav p\u00e5 sina m\u00e5lningar, vilka utg\u00f6r en ov\u00e4rderlig dokumentation av andliga realiteter.<\/p>\n

Hilma af Klints konstn\u00e4rliga skatt, som p\u00e5 ett sj\u00e4lsligt plan ber\u00f6r m\u00e5nga p\u00e5 ett djupg\u00e5ende s\u00e4tt, finns nu tillg\u00e4nglig f\u00f6r vem som helst att utforska.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kortfattad information om polf\u00f6rvandlingens ontologiska ursprung, uttrycksformer och medvetandem\u00e4ssiga konsekvenser<\/strong><\/p>\n

Polf\u00f6rvandlingen utg\u00f6r i korthet den psyko-sexuella f\u00f6rvandlingsprocess som alla m\u00e4nniskor genom reinkarnationen genomg\u00e5r under sin utveckling, d\u00e4r m\u00e4nniskan under tusentals \u00e5r har levt med utpr\u00e4glat manliga respektive kvinnliga karakt\u00e4rs- och s\u00e4rdrag. H\u00e4r \u00e4r individen styrd av en starkt utvecklad sj\u00e4lvbevarelsedrift, d\u00e4r fokuspunkten utg\u00f6r familjen, beskyddandet av avkomman och kampen om de materiella v\u00e4rdena. Detta tillst\u00e5nd innebar, tillsammans med efterlevandet av de strukturella, hierarkiska k\u00f6nsmaktsordningsnormer och v\u00e4rderingar, som p\u00e5 alla m\u00e4nskliga plan djupg\u00e5ende pr\u00e4glade det samh\u00e4lle man levde i, f\u00f6retr\u00e4desvis ett klansamh\u00e4lle. (I ett klansamh\u00e4lle \u00e4rvs klantillh\u00f6righeten fr\u00e5n fadern genom en s\u00e5 kallad agnatisk eller patrilinj\u00e4r h\u00e4rstamning, dvs. en h\u00e4rstamning genom m\u00e4n. H\u00e4r handlar det i allm\u00e4nhet om arv av egendom, r\u00e4ttigheter, namn eller titlar av personer som har en relation till de manliga sl\u00e4ktingarna. Klansystemet ligger bland annat till grund f\u00f6r organisationen av vardagslivet f\u00f6r boskapssk\u00f6tare, arrangemang av gifterm\u00e5l och en juridisk reglering av konflikter.)<\/p>\n

Mot denna forntida, och delvis nutida samh\u00e4llsform, st\u00e4ller Martinus en samh\u00e4llsmodell som utg\u00f6r en diametral motsats till dessa klanbaserade system, och de senare framv\u00e4xande nationalstaterna, med sina mer eller mindre demokratiska styrelseskick\u00a0\u2013 det kommande fredsriket p\u00e5 jorden, styrd av en helt igenom transparent v\u00e4rldsregering med representanter fr\u00e5n v\u00e4rldens all h\u00f6rn p\u00e5 alla beslutsfattande poster. Vid den tidpunkten har m\u00e4nniskan n\u00e5tt en s\u00e5dan etisk och moralisk utvecklingsniv\u00e5, att de har en global samsyn vad g\u00e4ller alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde. De omfamnar utan sv\u00e5righet tanken om att det endast finns en gemensam m\u00e4nsklighet p\u00e5 jorden, att inga skarpa och exkluderande landsgr\u00e4nser existerar, och att det finns en globalt genomf\u00f6rd r\u00e4ttvisepolitik, administrerad av v\u00e4rldsregeringens v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande representanter, samt att pengar inte l\u00e4ngre fungerar som betalningsmedel och slutligen att milit\u00e4ra styrkor i f\u00f6rsvars- och anfallssyfte \u00e4r ett minne blott. H\u00e4r i i detta framtida v\u00e4rldssamfund blir det den egna arbetsf\u00f6rm\u00e5gan som utg\u00f6r grunden f\u00f6r den egna f\u00f6rs\u00f6rjningen. (Se g\u00e4rna Martinus Livets Bog <\/em>del 1, kapitel fyra \u201dEtt internationellt v\u00e4rldsrike under skapande\u201d, f\u00f6r att att ta del av Martinus beskrivning av v\u00e4gen till det kommande v\u00e4rldsrikets, vilket k\u00e4nnetecknas av helt igenom m\u00e4nskliga samlevnadsformer.)<\/p>\n

Utvecklingen mot denna samh\u00e4llsform sker gradvis under mycket l\u00e5ng tid. De karakt\u00e4rsdrag som k\u00e4nnetecknar det manliga respektive kvinnliga k\u00f6net ing\u00e5r i en evolution\u00e4r kosmisk utvecklingsplan som, helt basalt, har till uppgift att s\u00e4kra sl\u00e4ktets fortbest\u00e5nd och l\u00e4ra m\u00e4nniskan att skilja p\u00e5 gott och ont i alla dess t\u00e4nkbara former. Endast genom upplevelsen av det egna lidandet kan medlidandef\u00f6rm\u00e5gan utvecklas hos varje individ. Intelligensf\u00f6rm\u00e5gan utvecklas hos den samma genom vardagens alla utmaningar i stort och sm\u00e5tt.<\/p>\n

Martinus bud p\u00e5 denna polf\u00f6rvandlingsprocess grundar sig p\u00e5 det faktum att varje m\u00e4nniska i sin andliga struktur har en ordinarie pol, den maskulina polen hos det manliga k\u00f6net och den feminina polen hos de kvinnliga k\u00f6net, samt en motsatt pol \u2013 den feminina polen hos det manliga k\u00f6net och den maskulina polen hos det kvinnliga k\u00f6net. De ordinarie polerna hos mannen och kvinnan styr deras parningsinstinkt, egendomsr\u00e4ttst\u00e4nkande och familjestruktur. Dessa tre f\u00f6reteelser,\u00a0 tillsammans med andra liknade instinktstyrda tankes\u00e4tt, utgjorde den b\u00e4rande mentala och fysiskt utformade strukturen i de tidighistoriska klanstyrda samh\u00e4llen, vilka \u00e4ven i dag s\u00e4tter sin pr\u00e4gel p\u00e5 ett flertal av jordens l\u00e4nder. Inom de traditionella religionerna, f\u00f6r att n\u00e4mna ytterligare ett exempel, r\u00e5der en k\u00f6nsmaktsordningen d\u00e4r det manliga k\u00f6net har en dominerande maktposition i f\u00f6rh\u00e5llande till det kvinnliga k\u00f6nets mer underl\u00e4gsna st\u00e4llning.<\/p>\n

Ja, den patriarkalt styrda samlevnadsformen har fram till v\u00e5ra dagar, d\u00e4r det nu sker en l\u00e5ngsam uppl\u00f6sning av dessa cementerade strukturer, styrt den f\u00f6rdelnings- och milit\u00e4rpolitiska dagordningen v\u00e4rlden \u00f6ver, utan egentlig konkurrens fr\u00e5n n\u00e5got h\u00e5ll. Denna i huvudsak manligt maktfullkomliga dagordning utg\u00f6r en genom reinkarnationen personligt ned\u00e4rvd djurisk princip, vilken grundar sig p\u00e5 det arkaiska tankes\u00e4ttet \u201dmakt \u00e4r r\u00e4tt\u201d. Ett tankes\u00e4tt som har fungerat som en mental automatfunktion sedan urminnes tider, men som inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid kommer att ha n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde, d\u00e5 den vid den tidpunkten har fullgjort sin kosmiska mission. L\u00f6sningen, eller svaret p\u00e5 fr\u00e5gan om ett annat samh\u00e4llssystem \u00e4n det nu r\u00e5dande \u00e4r m\u00f6jlig att genomf\u00f6ra och inte bara \u00e4r en utopi, finns allts\u00e5 i den polf\u00f6rvandlingsprocess som \u00e4ger rum inom varje m\u00e4nniska.<\/p>\n

Hur g\u00e5r d\u00e5 denna polf\u00f6rvandling till och vad \u00e4r det som m\u00f6jligg\u00f6r den? Lite kortfattat kan den beskrivas som f\u00f6ljer:<\/p>\n

I takt med den motsatta polens framv\u00e4xt i m\u00e4nniskan, den feminina hos mannen och den maskulina hos kvinnan, sker det en gradvis f\u00f6r\u00e4ndring av den r\u00e5dande k\u00f6nsmaktsordningen och d\u00e4rmed av den patriarkala dominans som har k\u00e4nnetecknat samh\u00e4llsstrukturen p\u00e5 livets alla omr\u00e5den i bl.a. v\u00e4stv\u00e4rlden. Den motsatta polens karakt\u00e4ristika innefattar alla intresse- och verksamhetsomr\u00e5den som ligger utanf\u00f6r de traditionella familjestrukturerna, med sitt enkelriktade fokus p\u00e5 \u00e4ktenskapspartnern, beskyddandet av avkomman och tryggandet av den egen \u00f6verlevnaden. S\u00e5 h\u00e4r beskriver Martinus den motsatta polens tillv\u00e4xt och de effekter det har p\u00e5 m\u00e4nniskans sinnelag och uttrycksm\u00f6jligheter.<\/p>\n

\u201dMed den motsatta polens utveckling i v\u00e4sendet uppst\u00e5r ett nytt medvetandeomr\u00e5de, n\u00e4mligen det begynnande\u00a0m\u00e4nskliga medvetandeomr\u00e5det. Och det \u00e4r i detta, den motsatta polens tillv\u00e4xtomr\u00e5de, som den jordiska m\u00e4nniskan befinner sig. Den jordiska m\u00e4nniskan kommer d\u00e4rigenom att representera denna nya form av medvetande i samma m\u00e5n som den motsatta polen i hennes psyke v\u00e4xer. Detta nya medvetandeomr\u00e5de frambringar alla sinnesegenskaper som kommer in under begreppen intellektualitet och humanitet samt d\u00e4refter intuitionsf\u00f6rm\u00e5gan. I kraft av denna f\u00f6rm\u00e5gas utveckling blir v\u00e4sendet till sist identiskt med den absolut fullkomliga m\u00e4nniskan, Guds avbild, just s\u00e5som det levande v\u00e4sendets best\u00e4mmelse \u00e4r formulerad i den kristna v\u00e4rldsreligionen\u201d (Livets Bog<\/em> del 7, st. 2405).<\/p>\n

Djupt inne i varje m\u00e4nniskas andliga struktur finns det allts\u00e5 tv\u00e5 stycken sexuella poler eller kraftcentra. En maskulin och en feminin pol. P\u00e5 ett helt basalt eller grundl\u00e4ggande plan st\u00e5r den maskulina polen f\u00f6r avgivande av energi och den feminina polen f\u00f6r mottagande av energi. Dessa b\u00e5da polers inb\u00f6rdes relation och verkansf\u00f6rm\u00e5ga eller styrkegrad, avg\u00f6r en m\u00e4nniskan placering p\u00e5 den mentala utvecklingsstegen, dess sexuella disposition och vilka uttrycks- och manifestationsm\u00f6jligheter som st\u00e5r till buds f\u00f6r henne. Utvecklingen g\u00e5r fr\u00e5n ett inhumanitet t\u00e4nkande och handlande, d\u00e4r sj\u00e4lvbevarelsedriften \u00e4r som starkast, till ett humant eller altruistiskt t\u00e4nkande och handlande, d\u00e4r omsorgen om sin n\u00e4sta utg\u00f6r ledstj\u00e4rnan. H\u00e4r har sj\u00e4lvbevarelsedriften klingat av \u2013 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r framv\u00e4xten av det humana sinnelaget. Dessa sj\u00e4lsliga f\u00f6reteelser kommer att behandlas l\u00e4ngre fram i texten.<\/p>\n

I denna artikel om Hilma af Klint och Martinus kommer jag att ber\u00f6ra ett flertal av de begrepp som Martinus anv\u00e4nder i sina texter f\u00f6r att f\u00f6rklara m\u00e4nniskans mentala och sexuell utvecklingsprocess fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska. Begrepp som behandlas \u00e4r bland annat polf\u00f6rvandlingen, evighetsplanet, det kosmiska spiralkretsloppet, de djuriska och m\u00e4nskliga tankeklimaten, jagstrukturen, urbeg\u00e4ret, kosmiskt medvetande, den maskulina respektive feminina principen, m\u00e4nniskans sexuella utvecklingsprocess, urbeg\u00e4ret, begreppet talangk\u00e4rna och f\u00f6rklaringen p\u00e5 varf\u00f6r den maskulina och feminina principen kr\u00e4ver tv\u00e5 spiralkretslopp f\u00f6r sin totala utveckling. I slutet av artikeln finns det n\u00e5gra till\u00e4ggstexter med\u00a0ytterligare information om dessa begrepp, f\u00f6r den som s\u00e5 \u00f6nskar.<\/p>\n

Polf\u00f6rvandlingen och dess konsekvenser p\u00e5 det sexuella och konstn\u00e4rliga omr\u00e5det utg\u00f6r huvudtemat f\u00f6r denna tv\u00e5delade artikel om Hilma af Klint och Martinus. (F\u00f6r den intresserade kan jag n\u00e4mna att jag tidigare har skrivit en tredelad artikel med titeln \u201dHilma af Klint, Martinus och Atomserien<\/a>\u201d, d\u00e4r jag j\u00e4mf\u00f6r Hilmas och Martinus syn p\u00e5 atomen som ett levande v\u00e4sen.)<\/p>\n

Min ambition \u00e4r att i en kommande serie artiklar forts\u00e4tta diskussionen om Hilma af Klints och Martinus syn p\u00e5 olika andliga realiteter, f\u00f6r att se huruvida det finns en samsyn och vad som eventuellt skiljer dem \u00e5t n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gan om hur de andliga och fysiska v\u00e4rldarna \u00e4r beskaffade.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
Hilma af Klint, De stora figur-m\u00e5lningarna, nr 6<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Del 1<\/strong><\/p>\n

Hilma af Klint var l\u00e5ngt kommen i sin polf\u00f6rvandlingsprocess. Detta var n\u00e5got som kom att s\u00e4tta sin pr\u00e4gel p\u00e5 hennes sexuella l\u00e4ggning och, menar jag, hennes m\u00f6jlighet f\u00f6r att bli det medium hon blev n\u00e4r det g\u00e4ller gestaltandet av de andliga budskapen hon mottog fr\u00e5n sina andliga ledare. Hilma af Klints psyko-sexuella, sj\u00e4lsliga konstitution gjorde henne till ett i det n\u00e4rmaste perfekt \u201dredskap\u201d f\u00f6r de andliga budskap hon mottog. Dessa budskap, som kom fr\u00e5n en grupp h\u00f6gt utvecklade individer, \u201dDe h\u00f6ga\u201d, n\u00e5dde Hilma via hennes andliga ledare och omsattes i bilder och m\u00e5lningar d\u00e4r Hilma med sitt s\u00e4regna bildspr\u00e5k visar betraktaren de andliga v\u00e4rldarnas olika realiteter.<\/p>\n

Hilma af Klints konstn\u00e4rliga g\u00e4rning utg\u00f6r en epokg\u00f6rande insats p\u00e5 h\u00f6gsta niv\u00e5. En uppgift som hon tog p\u00e5 st\u00f6rsta allvar och of\u00f6rtrutet \u00e4gnade sitt liv \u00e5t att genomf\u00f6ra.<\/p>\n

Men det st\u00e4llde ocks\u00e5 till med sv\u00e5righeter i relationen med de andra personerna i gruppen \u201dDe fem\u201d, inklusive Gusten Andersson. Som jag bed\u00f6mer det hade ingen av dem en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r, eller snarare kunskap om, hur detta polf\u00f6rvandlade tillst\u00e5nd yttrade sig hos Hilma af Klint. Detta var n\u00e5got som blev en mycket sm\u00e4rtsam upplevelse f\u00f6r Hilmas del under en gemensam festlighet p\u00e5 julafton \u00e5r 1907. L\u00e5t oss se vad den tyska konsthistorikern Julia Voss skriver om det faktum att Hilma af Klint s\u00e5g sig sj\u00e4lv som den manliga gestalten i ett intimt m\u00f6te med Gusten Andersson, gestaltat p\u00e5 bild nr 6 i De stora figurm\u00e5lningarna<\/em>.<\/p>\n

I den nyligen utkomna svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av Julia Voss gedigna arbete Hilma af Klint \u2013 M\u00e4nskligheten kommer att f\u00f6rundras<\/em> (Albert Bonniers F\u00f6rlag, 2021), m\u00f6ter vi p\u00e5 sidan 212 f\u00f6ljande rader ang\u00e5ende De stora figurm\u00e5lningarna<\/em>, nr 6:<\/p>\n

\u201dP\u00e5 duken, den sj\u00e4tte bilden i serien, visas nu en man och kvinna, b\u00e5da utan kl\u00e4der (ill. 24). Kvinnan sitter i mannens kn\u00e4, ur deras gemensamma mitt reser sig ett kors, flankerat av tv\u00e5 vita cirklar. I dem syns symboler som liknar stiliserade k\u00f6nsorgan \u2013 hyskor och hakar, som de kallas hos\u00a0 Hilma af Klint. Denna g\u00e5ng f\u00f6renas den kvinnliga och den manliga principen i ordets sanna bem\u00e4rkelse: det \u00e4r ett samlag som visas, och dessutom i en ovanlig st\u00e4llning. Hilma af Klint kommenterar bilden i anteckningsboken: \u201dMannens bild var jag\u201d, skriver hon, \u201dGusten kvinnan\u201d.<\/p>\n

Magdalena Augusta Andersson, kallad Gusten, var en av kvinnorna som verkade i Hilmas direkta n\u00e4rhet. Hon var inte medlem i gruppen \u201dDe fem\u201d.\u00a0Vidare kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande p\u00e5 sidan 215:<\/p>\n

\u201dKonstn\u00e4rer har genom \u00e5rhundradena framst\u00e4llt h\u00e4nryckta troende eller heliga, som darrande mottager gudomliga budskap.\u00a0\u2019Extasens verktyg det var jag\u2019, skrev Hilma af Klint redan i januari 1906 i anteckningsboken, den som Anna Cassel\u00a0och hon p\u00e5b\u00f6rjade tillsammans n\u00e4r de l\u00f6ste sig fr\u00e5n \u2019De fem\u2019. Ordet \u2019extas\u2019 \u00e4r en avledning av det grekiska verbet som betyder \u2019tr\u00e4da ut ur sig\u2019. Det s\u00e4gs att tro och sex \u00e4r de erfarenheter som oftast kan frammana det tillst\u00e5ndet. I samband med att Hilma af Klint f\u00f6rklarade att mannen p\u00e5 m\u00e5lningen f\u00f6rkroppsligade henne sj\u00e4lv och kvinnan Gusten, skickar hon med en inledande mening i anteckningsboken: \u2019Mannens ansikte p\u00e5 m\u00e5lningen skulle uttrycka beg\u00e4r utan sinnlighet\u2019.\u201d<\/p>\n

Anna Cassel var konstn\u00e4rinna och medlem i gruppen \u201dDe fem\u201d. Hon var den ena av Hilma af Klints tv\u00e5 stora k\u00e4rlekar. Den andra var Thomasine Anderson, som jag \u00e5terkommer till l\u00e4ngre fram i artikeln.\u00a0Slutligen kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande rader p\u00e5 sidan 216:<\/p>\n

\u201d\u00c4nnu \u00e4r mycket oklart, och anteckningarna vittnar inte om var gr\u00e4nsen g\u00e5r mellan \u00f6nskan och verklighet och n\u00e4r den andliga extasen sl\u00e5r \u00f6ver i kroppsligt beg\u00e4r eller tv\u00e4rtom. Konstn\u00e4ren har l\u00e4mnat samtliga framst\u00e4llningskonventioner bakom sig, de som traditionen bjuder. Hon har f\u00f6r l\u00e4nge sedan vikit av fr\u00e5n konsthistoriens breda rymliga v\u00e4g, men ocks\u00e5 fr\u00e5n alkemins upptrampade stig.\u201d<\/p>\n

Lite l\u00e4ngre ned p\u00e5 samma sida skriver Julia Voss dessa f\u00f6r denna artikel centrala rader:<\/p>\n

\u201dHelt ur ramen faller ocks\u00e5 hennes p\u00e5st\u00e5ende att hon sj\u00e4lv ska inta mannens roll i processen. Tillsammans med Anna Cassel\u00a0var hon Asketen vid sidan av Vestalen, d\u00e5 handlade det fortfarande om avh\u00e5llsamhet. Tillsammans med Gusten Andersson \u00e4r hon den nakna manliga gestalten i vars famn kvinnan tar plats. Hur ska man f\u00f6rst\u00e5 det? F\u00f6rh\u00e5llandena r\u00e5kar i gungning, beg\u00e4ret f\u00e4rdas mellan v\u00e4rldarna, fr\u00e5n den andliga till den fysiska och sedan tillbaka igen. Sista ordet i relationen till Anna och Gusten har \u00e4nnu inte sagts.\u201d<\/p>\n

H\u00e4r ska ocks\u00e5 inom parentes n\u00e4mnas att Hilma af Klints konstn\u00e4rliga uttryck genomsyras av tanken om \u201dDualv\u00e4sendet\u201d. Dualen representerar ett v\u00e4sen som f\u00f6renar tillst\u00e5ndet d\u00e5 mannen och kvinnan var ett. Hilma tilldelar de b\u00e5da k\u00f6nen f\u00e4rgerna bl\u00e5tt och gult. Bl\u00e5tt st\u00e5r f\u00f6r den kvinnliga principen och gult f\u00f6r den manliga. I Hilmas anteckningsb\u00f6cker dyker Anna Cassel och Hilma af Klint upp i olika gestalter. Hilma ben\u00e4mner sig sj\u00e4lv som \u201dAsket\u201d(avh\u00e5llsamhet och sj\u00e4lvkontroll) och Anna som \u201dVestal\u201d (efter antikens pr\u00e4stinnor som vaktade elden i Vestas tempel). Dessa b\u00e5da, den manlige Asketen och den kvinnliga Vestalen, utg\u00f6r tillsammans en enhet. Uttrycket \u201dVestalasket\u201d \u00e5terkommer flera g\u00e5ng i Hilmas anteckningsb\u00f6cker. Likas\u00e5 \u00e5terfinns det bland annat p\u00e5 m\u00e5lningarna i serien Urkaos<\/em>.<\/p>\n

P\u00e5 sidorna 216\u2013<\/em>217, d\u00e4r Julia Voss skriver om dualismen i Hilma af Klints m\u00e5lningar, kan vi ocks\u00e5 l\u00e4sa om de olika uttryck som Hilma af Klint anv\u00e4nder f\u00f6r den kvinnliga respektive manliga principen i dualv\u00e4sendet.<\/p>\n

\u201dFram till slutet av \u00e5r 1907 har beg\u00e4ret att f\u00f6renas och \u00f6vervinna dualismen p\u00e5 flera s\u00e4tt genomstr\u00f6mmat Hilma af Klints m\u00e5lningar och anteckningar och frambringat en rad nyskapelser och alter egon. Asket och Vestal, Ros och Lilja, Frygier, Spartakister, Hyska och Hake. Likt en centrifug slungar arbetet med \u2019dualv\u00e4sendet\u2019 under de kommande m\u00e5naderna ut ytterligare tre bildserier, mer \u00e4n femtio bilder sammanlagt. En av dem f\u00e5r titeln Evolution.<\/em> Hilma af Klint l\u00e5ter sv\u00e4rmar av spermier simma runt p\u00e5 bilden, i bl\u00e5tt och gult, den manliga och kvinnliga principens f\u00e4rger\u201d (Julia Voss, 2021).<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint (1862\u20131944<\/em>)<\/figcaption><\/figure>\n

Hilma af Klints k\u00f6ns\u00f6verskridande mentala f\u00f6rm\u00e5ga<\/strong><\/p>\n

\u201dHur ska man f\u00f6rst\u00e5 det?\u201d, skriver Julia Voss. Det som menas \u00e4r att Hilma af Klint \u00e4r \u201dden nakna manliga gestalten i vars famn kvinnan tar plats\u201d <\/em>p\u00e5 bild nr 6 (De stora figurm\u00e5lningarna<\/em>).<\/p>\n

Ja, hur ska man d\u00e5 uppfatta Hilmas konstaterande att hon utg\u00f6r den manliga gestaltningen i det skildrade samlaget? \u00c4r det m\u00f6jligt att, utifr\u00e5n denna knapph\u00e4ndiga information om ett \u201df\u00f6rest\u00e4llt sexuellt k\u00f6nsbyte\u201d, dra n\u00e5gra slutsatser om vad Hilma af Klint kan t\u00e4nkas mena med sin gestaltning? Julia Voss skriver att det i skrifter om magi eller alkemi finns f\u00f6rebilder f\u00f6r n\u00e5gra av de motiv som Hilma af Klint gestaltar i sina m\u00e5lningar.<\/p>\n

\u201dDen kroppsliga f\u00f6reningen mellan man och kvinna \u00e4r en etablerad symbol f\u00f6r att motsatser f\u00f6rm\u00e4ls och materien \u00f6vervinns. \u2019Alkemiskt br\u00f6llop\u2019 lyder begreppet i ber\u00e4ttelsen med samma namn, i vilken Christian Rosenkreutz genomg\u00e5r de sju stadierna av sin f\u00f6rvandling, som mynnar ut i ett hemlighetsfullt br\u00f6llop d\u00e4r kung och drottnings vigs samman. I illustrerade alkemiska b\u00f6cker kan vi ofta se att det dualistiska upph\u00e4vs med hj\u00e4lp av en bild, till exempel ett kopulerande par, som i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6renas i en s\u00e4ng tar till en kolv, d\u00e5 det r\u00f6r sig om transformation, att omvandla stoff till ande. Eller s\u00e5 har vi den gudomliga hermafroditen som framtr\u00e4der med br\u00f6st och penis och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6renar k\u00f6nen\u201d (Julia Voss, s. 214).<\/p>\n

Vad g\u00e4ller fenomenet ”alkemiska br\u00f6llop”, f\u00f6renandet av de b\u00e5da k\u00f6nen, finns det inom \u00e5tskilliga esoteriska och religi\u00f6sa traditioner v\u00e4rlden \u00f6ver liknade symboliska beskrivningar av denna v\u00e4g, eller redan fullbordade v\u00e4g, till uppn\u00e5endet av ett gudomligt fysiskt och mentalt tillst\u00e5nd, d\u00e4r alla universum hemligheter ligger framf\u00f6r adeptens f\u00f6tter. T. ex. anv\u00e4nder teosofen Helena Blavatsky i boken Den hemliga l\u00e4ran <\/em>av uttrycken \u201dYoni\u201d och Lingham\u201d f\u00f6r de b\u00e5da k\u00f6nen, med h\u00e4nvisning till hinduismen, d\u00e4r de utg\u00f6r de tantriska begreppen f\u00f6r de manliga och kvinnliga k\u00f6nsorganen. Hilma af Klint anv\u00e4nder sig av begreppen \u201dhyskan\u201d och \u201dhaken\u201d f\u00f6r det kvinnliga respektive manliga k\u00f6nsorganet. I en anteckning fr\u00e5n 1907 st\u00e5r det: \u201dHyskan hade blivit h\u00e4ktad av haken.\u201d Metaforen f\u00f6r manlig och kvinnlig f\u00f6rening.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 Martinus (1890\u20131981)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Martinus och det mentala sexuella k\u00f6ns\u00f6verskridandet<\/strong><\/p>\n

Den f\u00f6rklaringsmodell jag t\u00e4nker anv\u00e4nda mig av i denna artikel, som ger svar p\u00e5 Julia Voss fr\u00e5ga \u201dHur ska man f\u00f6rst\u00e5 det?\u201d, utg\u00e5r fr\u00e5n Martinus. I hans huvudverk, Livets Bog,\u00a0<\/em>del 5, stycke 1909\u20131910, hittar vi f\u00f6rklaringen till Hilma af Klints identifikation med mannen p\u00e5 bilden, och svaret p\u00e5 Julia Voss fr\u00e5ga om hur man ska f\u00f6rst\u00e5 detta att Hilma af Klint \u00e4r den nakna manliga gestalten i vars famn kvinna tar plats.<\/p>\n

I stycke 1909 skriver Martinus f\u00f6ljande rader, som \u00e4r en f\u00f6rklaring till Hilma af Klints \u201dk\u00f6ns\u00f6verskridande beteende, hennes identifikation med den manliga gestalten\u201d, i det gestaltade samlaget p\u00e5 bild nr 6 (De stora figurm\u00e5lningarna). <\/em>Stycket\u00a0har rubriken \u201dMannen och kvinnan i den \u00e4nnu of\u00e4rdiga tv\u00e5poliga sexuella utl\u00f6sningen\u201d:<\/p>\n

\u201d<\/strong>S\u00e5 l\u00e4nge den f\u00f6r sexuell tv\u00e5polighet avsedda organismen \u00e4nnu inte f\u00f6religger i ett f\u00f6r utl\u00f6sning av denna\u00a0 tv\u00e5polighets kulminationsakt f\u00e4rdigt tillst\u00e5nd, kan individen \u00e4nnu endast f\u00e5 sexuell utl\u00f6sning genom de fr\u00e5n djurriket ned\u00e4rvda enpoliga k\u00f6nsorganen. Men denna utl\u00f6sning kan allts\u00e5, f\u00f6r ett v\u00e4sen med andlig struktur och kapacitet f\u00f6r normal tv\u00e5polighet, endast vara en imagin\u00e4r upplevelse, formad i tankarna p\u00e5 s\u00e4tt som det ordin\u00e4ra tv\u00e5poliga beg\u00e4ret kr\u00e4ver det. Den fysiska utl\u00f6sning, som \u00e4ger rum med ett v\u00e4sen med motsvarande sexuella dragning till v\u00e4sen av samma k\u00f6n, blir allts\u00e5 h\u00e4r, sett fr\u00e5n tv\u00e5polighetens sida, endast en andlig kontakt. Den absolut ’m\u00e4nskliga’, vilket h\u00e4r \u00e5terigen betyder den absoluta tv\u00e5poliga, sexuella upplevelsen kan s\u00e5lunda endast komma till st\u00e5nd i fantasin, s\u00e5 l\u00e4nge de tv\u00e5 v\u00e4sendena \u00e4nnu bara kan f\u00e5 sexuell utl\u00f6sning genom de ned\u00e4rvda enpoliga k\u00f6nsorganen\u201d (Livets Bog <\/em>del 5, st. 1909).<\/p>\n

L\u00e4ngre fram i utvecklingen kommer, enligt Martinus, kyssen att ta \u00f6ver k\u00f6nsorganens funktion som organ eller kroppsdel f\u00f6r den sexuella utl\u00f6sningen. Tillsammans med den k\u00e4nslighet som kroppen vid den tidpunkten har utvecklats till, kommer parternas ber\u00f6ring med varandra genom kyssen \u201datt bli den h\u00f6gsta och fullkomligaste sexuella kulminationsutl\u00f6sningen\u201d\u00a0 <\/em>Detta f\u00f6rdjupas vidare i f\u00f6ljande stycken:<\/p>\n

\u201dDen tv\u00e5poliga sexuella aktens begynnande utl\u00f6sning i kyssens form har i sig sj\u00e4lv, som ovan n\u00e4mnts, ingen hank\u00f6ns- eller honk\u00f6nsbetoning. Den s\u00f6ker inte kontakt med \u2019kvinnan\u2019 eller \u2019mannen\u2019 utan med \u2019gudasonen\u2019, \u2019gudam\u00e4nniskan\u2019 eller \u2019Gudomen\u2019 i \u2019mannen\u2019 och \u2019kvinnan\u2019 och f\u00f6r \u00f6vrigt i alla levande v\u00e4sen. Men den rent sexuella utl\u00f6sningen kan naturligtvis endast komma till naturlig kulmination inom den v\u00e4sensart, som v\u00e4sendet sj\u00e4lvt helt eller delvis \u00e4r p\u00e5 mental och sexuell v\u00e5gl\u00e4ngd med, allts\u00e5 individer av dess egen v\u00e4sensart. […] F\u00f6r att det skall kunna bli kontakt och sexuell utl\u00f6sning genom kyssen kr\u00e4vs det naturligtvis att b\u00e5da parterna befinner sig p\u00e5 samma eller en mycket n\u00e4rbesl\u00e4ktad sexuell v\u00e5gl\u00e4ngd. En s\u00e5 n\u00e4rbesl\u00e4ktad sexuell v\u00e5gl\u00e4ngd kan endast existera mellan tv\u00e5 tv\u00e5poliga m\u00e4nniskors tung- och l\u00e4ppceller, kompletterade med den tv\u00e5poliga k\u00e4nslighet som nu dominerar organismens alla \u00f6vriga mikrov\u00e4sen. H\u00e4r kan det uppst\u00e5 en s\u00e5 \u00f6msesidigt n\u00e4rbesl\u00e4ktad reaktion av parternas ber\u00f6ring med varandra genom kyssen, att denna kan bli den h\u00f6gsta och fullkomligaste sexuella kulminationsutl\u00f6sningen\u201d (Livets Bog<\/em> del 5, st. 1917).<\/p>\n

\u201dN\u00e4r den sexuella kulminationsakten mellan tv\u00e5 enpoliga v\u00e4sen av samma k\u00f6n utl\u00f6ses, kan den endast f\u00f6rnimmas som en tv\u00e5polig akt med hj\u00e4lp av f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5gan. Huvudprincipen i denna akt \u00e4r den, att b\u00e5da parterna f\u00f6rest\u00e4ller sig sin f\u00f6renade sexuella utl\u00f6sningsakt som en normal akt mellan man och kvinna. Var och en f\u00f6rest\u00e4ller sig n\u00e4mligen sig sj\u00e4lv som en motsatt partner till den som akten utl\u00f6ses med. Om det \u00e4r tv\u00e5 kvinnor som s\u00f6ker sexuell utl\u00f6sning med varandra, f\u00f6rest\u00e4ller sig var och en av dem sig sj\u00e4lv som den maskulint ut\u00f6vande partnern. Var och en f\u00f6rest\u00e4ller sig allts\u00e5 sig sj\u00e4lv som den manliga partnern i akten och det andra v\u00e4sendet som den feminina eller kvinnliga partnern\u201d (Livets Bog <\/em>del 5, st. 1909).<\/p>\n

H\u00e4r beskriver Martinus allts\u00e5 den form av imagin\u00e4r sexualitet som Hilma af Klint ger uttryck f\u00f6r i sina anteckningar till bild nr 6 i De stora figurm\u00e5lningarna. <\/em>Den intima scen som gestaltar Hilmas f\u00f6rest\u00e4llda f\u00f6rening med Gusten Andersson. Eller som Julia Voss formulerar det p\u00e5 sidan 212:<\/p>\n

\u201dDenna g\u00e5ng f\u00f6renas den kvinnliga och den manliga principen i ordets sanna bem\u00e4rkelse: det \u00e4r ett samlag som visas, och dessutom i en ovanlig st\u00e4llning. Hilma af Klint kommenterar bilden i anteckningsboken: \u2019Mannens bild var jag\u2019, skriver hon, \u2019Gusten kvinnan\u2019.\u201d<\/p>\n

\u201dOm det \u00e4r tv\u00e5 m\u00e4n som s\u00f6ker utl\u00f6sning i en sexuell akt med varandra, f\u00f6rest\u00e4ller sig var och en av dem sig sj\u00e4lv som den feminina eller kvinnliga partnern i akten och den andra parten som det maskulina eller manliga v\u00e4sendet i denna akt. Om s\u00e5 inte vore fallet, skulle det absolut inte finnas n\u00e5gon grund f\u00f6r akten.\u00a0Den skulle vara totalt meningsl\u00f6s, om den \u00f6verhuvud taget kunde bringas till utl\u00f6sning. Det \u00e4r ju den begynnande nya polen som skapar v\u00e4sendets sexuella dragning mot det egna k\u00f6net. H\u00e4r bortser vi naturligtvis ifr\u00e5n de genom ursp\u00e5ring och prostitution manifesterade onaturliga akterna. H\u00e4r talar vi endast om den sexuella akt som uteslutande vilar p\u00e5 den av den begynnande tv\u00e5poligheten framkallade dragningen mellan v\u00e4sendet och dess eget k\u00f6n\u201d (Livets Bog <\/em>del 5, st. 1909).<\/p>\n

H\u00e4r kan till\u00e4ggas att\u00a0denna form av imagin\u00e4r intimitet g\u00e4ller naturligtvis f\u00f6r den homosexuella mannen lika v\u00e4l som f\u00f6r den homosexuella kvinnan. Det \u00e4r den sexuellt utvecklade motsatta polen som b\u00e4r upp de nya sexualiteten hos mannen och kvinnan, vilkas intresseobjekt f\u00f6r denna form av sexualakt \u00e4r en person av samma k\u00f6n.<\/p>\n

I stycke 1910, med rubriken \u201dVad som skapar den sexuella dragningen mellan v\u00e4sen av samma k\u00f6n\u201d, beskriver Martinus den bakomliggande orsaken till en persons dragning till det egna k\u00f6net: den motsatta polens begynnande inflytande p\u00e5 det sexuella omr\u00e5det:<\/p>\n

\u201dN\u00e4r v\u00e4sendet sexuellt drages mot sitt eget k\u00f6n, \u00e4r detta naturligtvis baserat p\u00e5 en hunger som utl\u00f6sts av dess motsatta pol. Dess ordin\u00e4ra pol kan ju aldrig draga v\u00e4sendet sexuellt mot det egna k\u00f6net. Den ordin\u00e4ra polen i mannen \u00e4r den maskulina, medan den motsatta och nya polen hos honom \u00e4r den feminina. Men d\u00e5 en maskulin pol om\u00f6jligt kan framkalla en dragning mot det maskulina i ett annat v\u00e4sen, kan det uteslutande vara den begynnande feminina polen i mannen som framkallar hans sexuella dragning mot det egna k\u00f6net. D\u00e5 kvinnans feminina pol likas\u00e5 om\u00f6jligt kan framkalla sexuell dragning mot det feminina i ett annat v\u00e4sen, utan uteslutande kan framkalla sexuell dragning mot det maskulina, m\u00e5ste det s\u00e5lunda h\u00e4r endast vara hennes begynnande nya, maskulina pol som framkallar hennes sexuella dragning mot det egna k\u00f6net\u201d (Livets Bog,\u00a0<\/em>del 5, st. 1910).<\/p>\n

\"\"<\/a>L\u00e5t oss nu titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 det Martinus skriver i de b\u00e5da styckena. Vi b\u00f6rjar med stycke 1909. S\u00e5 vitt jag vet \u00e4r Martinus den enda personen inom den esoteriska traditionen, eller den andliga vetenskapen, som har kommit med en f\u00f6rklaring till denna typ av k\u00f6ns\u00f6verskridande sexualitet, eller den bakomliggande psykosexuella orsaken till denna sexuella yttring.<\/p>\n

Enligt Martinus utg\u00f6r (som han skriver i Livets Bog,\u00a0<\/em>del 5, stycke 1909) den grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r ett genomf\u00f6rande av denna typ av imagin\u00e4r sexualakt, att personen ifr\u00e5ga \u00e4r ett v\u00e4sen med kapacitet f\u00f6r normal tv\u00e5polighet. Vad menas d\u00e5 med begreppet tv\u00e5polighet eller dubbelpolighet? F\u00f6rklaringen finner vi i nedanst\u00e5ende stycke \u201dPolprincipen\u201d, h\u00e4mtat fr\u00e5n begrepps\u00f6versikten<\/a> p\u00e5 Kosmologipoddens hemsida:<\/p>\n

Polprincipen<\/strong><\/p>\n

Polprincipen eller den sexuella polprincipen betecknar i Martinus analyser den princip som reglerar de tv\u00e5 sexuella polerna som varje levande v\u00e4sen enligt Martinus har i sitt \u00f6vermedvetande i form av en feminin och en maskulin pol. Den maskulina polen kan enligt Martinus analyser \u00e4ven betecknas som en talangk\u00e4rna f\u00f6r avgivande av energi, medan den feminina polen \u00e4r liktydig med en talangk\u00e4rna f\u00f6r mottagande av energi. Genom polprincipen befinner sig ett v\u00e4sens b\u00e4gge poler i en st\u00e4ndig utveckling fr\u00e5n ett enpoligt v\u00e4sen till ett dubbelpoligt v\u00e4sen och s\u00e5 vidare, och individen f\u00e5r d\u00e4rmed st\u00e4ndigt uppleva ett kosmiskt kretslopp i form av upplevelser av de tv\u00e5 stora kontrasterna ljus och m\u00f6rker. Martinus likst\u00e4ller \u00e4ven polprincipen med den h\u00f6gsta elden eller den urkraft i tillvaron som likst\u00e4lls med den sexuella driften eller \u201dden b\u00e4rande, h\u00f6gsta v\u00e4rmek\u00e4llan bakom varje mental och d\u00e4refter bakom varje fysisk utveckling\u201d (Livets Bog<\/em>, del 3, st. 840). Martinus beskriver att polprincipen ligger till grund f\u00f6r alla kontraster i tillvaron och alla kretslopp.<\/p>\n

Under den st\u00f6rsta tiden av den l\u00e5nga utvecklingsspiral som Martinus ben\u00e4mner spiralkretslopp befinner sig dessa b\u00e4gge poler i j\u00e4mvikt och har lika stort inflytande i individens medvetande. V\u00e4sendet befinner sig d\u00e5 i ett dubbelpoligt tillst\u00e5nd som helk\u00f6nsv\u00e4sen, dvs. det \u00e4r varken ett feminint eller maskulint v\u00e4sen. I samband med v\u00e4sendets intr\u00e4de i djurriket, eller \u201dEvas skapelse\u201d enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk\u00f6nsv\u00e4sen som antingen framtr\u00e4der som honk\u00f6n eller hank\u00f6n. Den ena sexuella polen g\u00e5r tillbaka och blir latent, medan den andra polen blir den dominerande sexuella polen och pr\u00e4glar v\u00e4sendets framtr\u00e4dande. Hos det feminina v\u00e4sendet eller honk\u00f6nsv\u00e4sendet \u00e4r den feminina polen den prim\u00e4ra polen som dominerar, medan den maskulina polen befinner sig i latens. Hos det maskulina v\u00e4sendet eller hank\u00f6nsv\u00e4sendet \u00e4r den maskulina polen den prim\u00e4ra polen som dominerar, medan den feminina polen befinner sig i latens. Tv\u00e5 k\u00f6n uppst\u00e5r, en hane och en hona resp. en man och en kvinna, med en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst\u00e5ndet \u00e4r helt och h\u00e5llet inst\u00e4lld p\u00e5 att \u00e4ga det motsatta k\u00f6net. Det enpoliga tillst\u00e5ndet f\u00f6r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f\u00f6r m\u00e4nniskorna k\u00e4nnetecknas av egendomsr\u00e4tt, f\u00f6r\u00e4lskelse, sj\u00e4lviskhet och principen \u201dmakt \u00e4r r\u00e4tt\u201d.<\/p>\n

Den nuvarande m\u00e4nniskan befinner sig enligt Martinus i ett \u00f6verg\u00e5ngsskede i form av polf\u00f6rvandlingen fr\u00e5n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst\u00e5nd, d\u00e4r den motsatta eller latenta sexuella polen f\u00f6r respektive halvk\u00f6nsv\u00e4sen \u00e4r under tillv\u00e4xt. Det dubbelpoliga tillst\u00e5ndet utvecklas i takt med att m\u00e4nniskan genomg\u00e5r en stor m\u00e4ngd lidanden och d\u00e4rmed utvecklar en sann k\u00e4rlek till sin n\u00e4sta. Den motsatta polens tillv\u00e4xt inneb\u00e4r \u00e4ven att m\u00e4nniskan utvecklar en m\u00e4ngd intellektuella och kulturella intressen och beg\u00e5vningar som ligger utanf\u00f6r \u00e4ktenskap och fortplantning. Under polf\u00f6rvandlingsprocessen ing\u00e5r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m\u00e4nniskan vid n\u00e5gon tidpunkt blir sexuellt attraherad \u00e4ven av sitt eget k\u00f6n. Den f\u00e4rdiga m\u00e4nniskan kommer inte l\u00e4ngre att vara man eller kvinna, utan framtr\u00e4da som ett helk\u00f6nsv\u00e4sen och hysa allk\u00e4rlek till alla m\u00e4nniskor och allt som finns till.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint, 1890<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint och den motsatta polens tillv\u00e4xt<\/strong><\/p>\n

Den motsatta polens tillv\u00e4xt inneb\u00e4r \u00e4ven att m\u00e4nniskan utvecklar en m\u00e4ngd intellektuella och kulturella intressen och beg\u00e5vningar som ligger utanf\u00f6r \u00e4ktenskap och fortplantning. Utifr\u00e5n detta kan\u00a0vi konstatera att Hilma af Klint v\u00e4l st\u00e4mmer in p\u00e5 en person vars intellektuella och kulturella intressen ligger utanf\u00f6r \u00e4ktenskapets och barnaf\u00f6dandets omr\u00e5de. Likas\u00e5 st\u00e4mmer nedanst\u00e5ende konstaterande v\u00e4l in p\u00e5 Hilma af Klints mentala disposition och sexuella orientering.<\/p>\n

Under polf\u00f6rvandlingsprocessen ing\u00e5r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m\u00e4nniskan vid n\u00e5gon tidpunkt blir sexuellt attraherad \u00e4ven av sitt eget k\u00f6n.\u00a0Det Hilma af Klint redog\u00f6r f\u00f6r, d\u00e5 hon s\u00e4ger att hon \u00e4r den nakna manliga gestalten och i vars famn kvinnan tar plats, beskriver Martinus allts\u00e5 p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt i stycke 1909:<\/p>\n

\u201dHuvudprincipen i denna akt \u00e4r den, att b\u00e5da parterna f\u00f6rest\u00e4ller sig sin f\u00f6renade sexuella utl\u00f6sningsakt som en normal akt mellan man och kvinna. Var och en f\u00f6rest\u00e4ller sig n\u00e4mligen sig sj\u00e4lv som en motsatt partner till den som akten utl\u00f6ses med. Om det \u00e4r tv\u00e5 kvinnor som s\u00f6ker sexuell utl\u00f6sning med varandra, f\u00f6rest\u00e4ller sig var och en av dem sig sj\u00e4lv som den maskulint ut\u00f6vande partnern. Var och en f\u00f6rest\u00e4ller sig allts\u00e5 sig sj\u00e4lv som den manliga partnern i akten och det andra v\u00e4sendet som den feminina eller kvinnliga partnern\u201d (Livets Bo<\/em>g, del 5, st. 1909).<\/p>\n

Vad Hilma af Klint g\u00f6r \u00e4r just detta: hon ser sig sj\u00e4lv i en manlig gestalt, d\u00e5 det \u00e4r hennes motsatta pol, den maskulina polen, som nu \u00e4r den ledande eller sexuellt styrande polen i hennes psyke. Dvs. Hilma af Klint ser p\u00e5 Gusten med \u201den mans \u00f6gon\u201d.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r beskriver \u00e5terigen Martinus denna \u201dnya\u201d sexualitets organiska f\u00f6ruts\u00e4ttning\u00a0\u2013 den begynnande motsatta polens sexuella orientering – i slutet av stycke 1909:<\/p>\n

\u201dOm s\u00e5 inte vore fallet, skulle det absolut inte finnas n\u00e5gon grund f\u00f6r akten. Den skulle vara totalt meningsl\u00f6s, om den \u00f6ver huvud taget kunde bringas till utl\u00f6sning. Det \u00e4r ju den begynnande nya polen som skapar v\u00e4sendets sexuella dragning mot det egna k\u00f6net\u201d (Livets Bog<\/em> del 5, st. 1909).<\/p>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint, Gusten Anderson och den t\u00e4nkta k\u00f6ns\u00f6verskridande ceremonin med \u201dDe fem\u201d julafton \u00e5r 1907<\/strong><\/p>\n

\u201dHelt ur ramen faller ocks\u00e5 hennes p\u00e5st\u00e5ende att hon sj\u00e4lv ska inta mannens roll i processen. Tillsammans med Anna Cassel var hon Asketen vid sidan av Vestalen, d\u00e5 handlade det fortfarande om avh\u00e5llsamhet. Tillsammans med Gusten Andersson \u00e4r hon den nakna manliga gestalten i vars famn kvinnan tar plats\u201d (Julia Voss, 2021, s. 216).<\/p>\n

Ovanst\u00e5ende rader ur Julia Voss bok, om det mer avh\u00e5llsamma f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Hilma af Klint och Anna Cassel, st\u00e4mmer ocks\u00e5 v\u00e4l in p\u00e5 Martinus polf\u00f6rvandlingsanalyser. H\u00e4r handlar det nog, enligt min mening, om en annan typ av sexuellt f\u00f6rh\u00e5llande, som utspelar sig mer p\u00e5 ett sj\u00e4lsligt \u00e4n ett fysiskt plan.\u00a0<\/strong>Enligt Martinus analyser utg\u00f6r alla former av \u00f6msesidiga \u00f6mhetsbetygelser mellan tv\u00e5 m\u00e4nniskor en sexuell yttring. Alla v\u00e4nliga och \u00f6msinta manifestationer m\u00e4nniskor emellan, \u00e4ven icke-fysiska, \u00e4r allts\u00e5 enligt Martinus en fr\u00e5ga om sexualitet p\u00e5 olika niv\u00e5er, inriktningar och med olika styrkegrader. F\u00f6r vidare l\u00e4sning om det sexuella mysteriet, m\u00e4nniskans psyko-sexuella utvecklingsprocess, se Livets Bog,<\/em> del 5.<\/p>\n

Att denna del i utvecklingsprocessen, fr\u00e5n den renodlat manliga och kvinnliga enpoligheten till det m\u00e4nskliga dubbelpoliga stadiet (vilken Hilma af Klint i det h\u00e4r sammanhanget f\u00e5r s\u00e4gas representera), inte alltid \u00e4r l\u00e4tt att b\u00e4ra, visar med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet den negativa reaktionen som de fyra andra kvinnorna i gruppen \u201dDe fem\u201d, inklusive Gusten Andersson, gav uttryck f\u00f6r vid en gemensam festlighet julafton \u00e5r 1907.<\/p>\n

Denna h\u00e4ndelse, som Julia Voss \u00e5terger i sin bok, d\u00e4r Hilma af Klint f\u00f6resl\u00e5r att de ska genomf\u00f6ra en ceremoni som avslutning p\u00e5 arbetet med De stor figurm\u00e5lningarna<\/em>, visar vilken stark, ja, n\u00e4rmast f\u00f6r\u00f6dande inverkan gruppens negativa reaktion hade p\u00e5 Hilma af Klint. Detta ledde f\u00f6r Hilmas del till en djup kris som, skriver Julia Voss, h\u00f6ll i sig i flera m\u00e5nader.<\/p>\n

Vad var det d\u00e5 som h\u00e4nde? Varf\u00f6r reagerade Hilma af Klint s\u00e5 starkt?, kan man fr\u00e5ga sig. Julia Voss \u00e5terger den utl\u00f6sande h\u00e4ndelsen p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt.<\/p>\n

\u201dI v\u00e4ninnornas krets blir det nu skandal. Konflikten eskalerar n\u00e4r Hilma af Klint f\u00f6resl\u00e5r att genomf\u00f6ra en ceremonin som avslutning p\u00e5 De stora figurm\u00e5lningarna<\/em>, och det just p\u00e5 julafton \u00e5r 1907. Festligheterna ska \u00e4ga rum i gruppen \u2019De fem\u2019 plus Gusten, s\u00e5 \u00e4r det \u00f6nskat av de h\u00f6gre makterna, skriver konstn\u00e4ren i sina anteckningar. Vidare ser Hilma af Klint f\u00f6r sitt andliga \u00f6ga, som hon skriver, hur hon och Gusten ligger intill varandra p\u00e5 varsin slaf. Den ena ska vara bl\u00e5, den andra gul, som den kvinnliga och manliga principen. De h\u00e5ller varandra i handen och Sigrid Hedman ska till sist leda dem till altaret, s\u00e5 lyder de andliga ledarnas \u00f6nskan, enligt Hilma af Klints utsago. Men det blir inte av. \u2019De andras motvilja\u2019, noterar Hilma. N\u00e5gon ceremoni \u00e4ger inte rum, men man har \u00e4nd\u00e5 inte gjutit olja p\u00e5 v\u00e5gorna. Under jultr\u00e4ffen k\u00e4nner sig Hilma af Klint isolerad, de andra v\u00e4nder sig bort. Hon erinrar sig: \u2019Faktiskt \u00f6verg\u00e5vo i denna stund alla mig. t.o.m. Gusten\u2019, skriver hon, \u2019nu har jag de 4 emot mig\u2019, heter det n\u00e5gra sidor l\u00e4ngre fram. Krisen som nu uppst\u00e5r h\u00e5ller i sig i flera m\u00e5nader. N\u00e4r Hilma af Klint flera \u00e5r senare g\u00e5r igenom sina anteckningsb\u00f6cker har hon inte gl\u00f6mt hur el\u00e4ndig hon k\u00e4nde sig under den h\u00e4r tiden. Hon har haft det \u2019fasansfullt sv\u00e5rt\u2019, skriver hon i marginalen, och utan arbetet \u2019nog dukat under\u2019\u201d (Julia Voss, 2021, s. 213).<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Hilma af Klint, Svanen, nr 18<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint och dualtanken<\/strong><\/p>\n

I sitt arbete Hilma af Klint – ett hermeneutiskt f\u00f6rs\u00f6k <\/em><\/a>(C-uppsats, Link\u00f6pings universitet, 1997) ger Berit Maria Holm l\u00e4saren en inblick i Hilma af Klints tankar om dualbegreppet och dualv\u00e4sendet. Holm skriver f\u00f6ljande ang\u00e5ende dualtanken, relationen mellan man och kvinna, och Hilma af Klints f\u00f6rs\u00f6k \u201datt f\u00e5 m\u00e4nskligheten att f\u00f6rst\u00e5 dualtanken, att m\u00e4nniskan, man och kvinna, m\u00e5ste n\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else om sin halvpart.\u201d<\/p>\n

\u201dHennes arbetss\u00e4tt kallas mediumistiskt. Sj\u00e4lv skulle hon vara passiv. Hennes livsm\u00e5l s\u00e4gs vara: Dualv\u00e4sendets framst\u00e4llning i symboler. Bakom begreppet dualv\u00e4sende s\u00e4gs skapelseber\u00e4ttelsen st\u00e5. Det genomg\u00e5ende temat f\u00f6r alla m\u00e5lningarna \u00e4r just dualtanken, relationen mellan man och kvinna. Inte ur j\u00e4mlikhetsaspekt utan som komplement till varandra. Det viktiga f\u00f6r Hilma af Klint var att f\u00e5 m\u00e4nskligheten att f\u00f6rst\u00e5 dualtanken, att m\u00e4nniskan, man och kvinna, m\u00e5ste n\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else om sin halvpart. Under hela sitt liv s\u00f6kte Hilma af Klint sin dual, sin halvpart, men fann honom bara p\u00e5 ett annat existensplan.<\/p>\n

En annan sammanh\u00e5llande faktor \u00e4r f\u00e4rgen och dess betydelse. Den gula f\u00e4rgen representerar mannen medan den bl\u00e5 representerar kvinnan enligt Hilma af Klint sj\u00e4lv. [\u2026]<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 en \u00e5terkommande symbolik i hennes bilder som representerar det manliga och kvinnliga s\u00e5som hake-hyska, ros-lilja, asket-vestal och musslan vars tv\u00e5 skal \u00e4r en bild av man och kvinna. Sn\u00e4ckan \u00e4r ocks\u00e5 en \u00e5terkommande symbol i m\u00e5lningarna, som st\u00e5r f\u00f6r den kvinnliga principen, vattnen, f\u00f6delse, \u00e5terf\u00f6delse och fruktsamhet. I de olika serierna f\u00f6rekommer b\u00e5de f\u00f6rest\u00e4llande och abstrakta m\u00e5lningar. Universella former som cirklar, trianglar och kors \u00e5terkommer ofta liksom inskrivna bokstavstecken och ord\u201d (Berit Maria Holm Hilma af Klint \u2013 ett hermeneutiskt f\u00f6rs\u00f6k<\/em>, 1997, s. 22).<\/p>\n

Kommentar<\/em>: \u201d<\/strong>Det viktiga f\u00f6r Hilma af Klint var att f\u00e5 m\u00e4nskligheten att f\u00f6rst\u00e5 dualtanken, att m\u00e4nniskan, man och kvinna, m\u00e5ste n\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else om sin halvpart. Under hela sitt liv s\u00f6kte Hilma af Klint sin dual, sin halvpart, men fann honom bara p\u00e5 ett annat existensplan.\u201d (Holm 1997)<\/p>\n

Dessa tv\u00e5 meningar beskriver i korthet vad Hilma af Klints andliga mission handlar om. De skulle ocks\u00e5 kunna utg\u00f6ra en programf\u00f6rklaring f\u00f6r hela hennes konstn\u00e4rliga verksamhet.<\/p>\n

I stycket n\u00e4mner Berit Maria Holm n\u00e5gra av de nyckelbegrepp som Hilma af Klint anv\u00e4nder som uttryck f\u00f6r den manliga principen och den kvinnliga principen: hake\u2013hyska, ros\u2013lilja osv., samt de f\u00e4rger hon har valt f\u00f6r dessa principer: gul f\u00e4rg f\u00f6r det manliga respektive bl\u00e5 f\u00e4rg f\u00f6r det kvinnliga. F\u00e4rgen gr\u00f6n representerar i den kontexten harmoni, ett h\u00f6gre uppg\u00e5ende av den feminina och maskulina principen till en enhet utan polariserande karakt\u00e4rsdrag. Intressant \u00e4r ocks\u00e5 omn\u00e4mnandet av den \u00e5terkommande symbolen Sn\u00e4ckan, som enligt Hilma af Klint st\u00e5r f\u00f6r den kvinnliga principen.<\/p>\n

Som vi kan se, inte minst genom Berit Maria Holms ovann\u00e4mnda arbete,\u00a0hj\u00e4lper Hilma af Klint oss att f\u00f6rst\u00e5 den m\u00e4nskliga dualiteten, evolutionsprocessen och den andliga v\u00e4rldens realiteter.<\/p>\n

Hilma af Klint har i sin omfattande konstn\u00e4rliga produktion illustrerat den dualitet som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt utg\u00f6r livsvillkoret i djurriket, den evolution\u00e4ra passage i det kosmiska spiralkretsloppet vi m\u00e4nniskor f\u00f6r n\u00e4rvarande befinner oss i. Hennes symbolspr\u00e5k, med vidh\u00e4ngande anteckningar och f\u00f6rklaringar, kommer att utg\u00f6ra ett eftertraktat studieobjekt f\u00f6r m\u00e5nga andligt intresserade personer v\u00e4rlden \u00f6ver under kommande tider. Hilma af Klints bidrag till f\u00f6rst\u00e5elsen av den andliga v\u00e4rldens realiteter och den fysiska evolutionsprocessen stegvisa utveckling, utg\u00f6r i sin imponerande s\u00e4rart ett s\u00e4rdeles viktigt tillskott till studiet, och f\u00f6rst\u00e5elsen, av m\u00e4nniskans evolution\u00e4ra historia, nutid och framtid.<\/p>\n

F\u00f6r den intresserade kan jag rekommendera Berit Maria Holms arbete Hilma af Klint \u2013 ett hermeneutiskt f\u00f6rs\u00f6k<\/em>.<\/em> Det \u00e4r en mycket v\u00e4lskriven C-uppsats som ger l\u00e4saren intressant och l\u00e4rorik information om delar ur Hilma af Klints rika produktion, hennes levnadshistoria, konstn\u00e4rlig utveckling, framv\u00e4xten av hennes mediala bilder, tidsperioden 1906\u2013<\/em>1915 och symboliken i m\u00e5lningarna m.m.. Berit Maria Holms arbete utg\u00f6r med andra ord ett l\u00e4sv\u00e4rt bidrag till den i dag framv\u00e4xande forskningen om Hilma af Klints mission, verk och liv.<\/p>\n

\u00a0Martinus, grundenergierna, dess f\u00e4rger och spiralkretsloppets sex tillvaroplan<\/strong><\/p>\n

Inom parentes kan h\u00e4r n\u00e4mnas att Martinus anv\u00e4nder sig av f\u00e4rgen gr\u00f6n f\u00f6r den manliga principen och f\u00e4rgen gul f\u00f6r den kvinnliga principen. Hos Martinus finns det inte, som hos Hilma af Klint, en enskild f\u00e4rg som representerar det h\u00f6gre uppg\u00e5endet mellan den maskulina och den feminina principen. D\u00e4remot sker det, som Martinus beskriver det, ett infl\u00f6de av intuitionsenergin i medvetandet n\u00e4r de b\u00e5da sexuella polerna, den feminina och den maskulina, uppn\u00e5r en inb\u00f6rdes balans, vilket medf\u00f6r en likv\u00e4rdig manifestations- och uttrycksm\u00e4ssig kapacitet. Hos Martinus markeras intuitionsenergin med bl\u00e5 f\u00e4rg. S\u00e5 om man vill, skulle man kunna se intuitionsenergins bl\u00e5 f\u00e4rg som representant f\u00f6r ett h\u00f6gre uppg\u00e5ende av den maskulina och den feminina principen – en harmonisk samst\u00e4mmighet mellan de b\u00e5da sexuella principerna\u00a0\u2013<\/em> vilket ligger till grund f\u00f6r uppkomsten av ett nytt k\u00f6n: den riktiga m\u00e4nniskan, mentalt och evolution\u00e4rt hemmah\u00f6rande i spiralkretsloppets tredje tillvaroplanet,\u00a0det riktiga m\u00e4nniskoriket.<\/p>\n

\u00c5terigen b\u00f6r framh\u00e5llas att detta inte \u00e4r n\u00e5got som\u00a0<\/em>Martinus sj\u00e4lv har uttalat sig om, vad jag vet, utan endast en tankem\u00e4ssig analogi till Hilma af Klints tanke- och begreppsv\u00e4rld fr\u00e5n artikelf\u00f6rfattarens sida.<\/p>\n

Hos Martinus st\u00e5r gul f\u00e4rg ocks\u00e5 f\u00f6r k\u00e4nsla\/k\u00e4nsloenergin och gr\u00f6n f\u00e4rg f\u00f6r intelligens\/intelligensenergin.<\/p>\n

Martinus talar vidare om sju grundenergier, vilka utg\u00f6r \u201dmateriel\u201d f\u00f6r skapandet av medvetandet och organismerna. Den sjunde grundenergin kallar Martinus f\u00f6r moderenergin. Han beskriver den som en \u00f6verordnad grundenergi som ligger till grund f\u00f6r, och m\u00f6jligg\u00f6r, ett aktivt utnyttjande av varje individs skapar- och upplevelsef\u00f6rm\u00e5ga.\u00a0(Se g\u00e4rna, med fokus p\u00e5 symbol 9, \u201dDet levande v\u00e4sendets skaparf\u00f6rm\u00e5ga \u2013 X2\u201d, \u00a0symbol 8, 9, 10<\/a> \u2013 \u201dDen treeniga principens tre analyser\u201d p\u00e5 Martinus Instituts webbplats.)<\/p>\n

Alla eviga skaparprinciper, de sexuella polerna, talangk\u00e4rnorna m.m. \u00e4r uppbyggda av moderenergin. Moderenergin utg\u00f6r \u00e4ven Gudomens medvetandeenergi och b\u00e4r upp hela den eviga livsk\u00e4rnan p\u00e5 Evighetsplanet<\/em>. Martinus symboliserar moderenergin\/evighetsplanet med f\u00e4rgen violett. (F\u00f6r vidare l\u00e4sning om evighetsplanet, se rubriken \u201dEvighetsplanet\u201d i slutet av artikeln.)<\/p>\n

Ur moderenergin emanerar sex grundenergier: instinktenergin, tyngdenergin, k\u00e4nsloenergin, intelligensenergin, intuitionsenergin och minnesenergin. <\/em>Med dessa sex grundenergier skapar och uppr\u00e4tth\u00e5ller det levande v\u00e4sendet sitt medvetande och sina organismer, p\u00e5 sin eviga livsvandring genom spiralkretslopp efter spiralkretslopp.<\/p>\n

Varje grundenergi utg\u00f6r den ledande grundenergin p\u00e5 ett av de sex tillvaroplanen\u00a0 i spiralkretsloppet. Den s\u00e4tter d\u00e4rigenom sin grundl\u00e4ggande pr\u00e4gel p\u00e5 de levande v\u00e4sendens manifestations- och uttrycksformer, s\u00e5v\u00e4l fysiska som andliga, med tillh\u00f6rande mentala\u00a0 och tankem\u00e4ssiga tillk\u00e4nnagivanden.<\/p>\n

(F\u00f6r ytterligare information om spiralkretsloppet, se rubriken \u201dDet kosmiska spiralkretsloppet\u201d\u00a0i slutet av artikeln.)\u00a0F\u00f6r vidare l\u00e4sning om grundenergierna och tillvaroplanen se Livets Bog,<\/em> del 1, st. 254\u2013260.\u00a0F\u00f6r vidare l\u00e4sning om grundenergierna och deras \u201darbets- och funktionsomr\u00e5de\u201d se Livets Bog,\u00a0<\/em>del 1, st. 349\u2013357.)<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Hilma af Klint, Duvan, nr 2<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Grundenergierna, tillvaroplanen och solspektrums f\u00e4rger<\/strong><\/p>\n

\u201dDessa tillvarons sex grundenergier i f\u00f6rening med moderenergin bildar allts\u00e5 var sin zon i tillvaron, d\u00e4r de pr\u00e4glar denna med sin speciella natur eller sitt s\u00e4rskilda vibrationstillst\u00e5nd\u00a0\u2013 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det uppst\u00e5r sex motsvarande former av tillvaroplan och d\u00e4rmed sex stora grundformer f\u00f6r upplevelse av livet.
\nD\u00e5 dessa grundenergier i sin absoluta renodling i princip svarar mot solspektrums sju f\u00e4rger och framtr\u00e4der i samma ordningsf\u00f6ljd som dessa, kommer en \u00f6verblick \u00f6ver samtliga tillvaroplan och grundenergier att se ut som f\u00f6ljer:<\/p>\n

l:a grundenergin:\u00a0 Instinktenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 V\u00e4xtriket\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 R\u00f6d\u00a0 f\u00e4rg<\/p>\n

2:a\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Tyngdenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Djurriket\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Orange ”<\/p>\n

3:e\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 K\u00e4nsloenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 M\u00e4nniskoriket\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Gul ”<\/p>\n

4:e\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Intelligensenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Visdomsriket\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Gr\u00f6n ”<\/p>\n

5:e\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Intuitionsenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Den gudomliga v\u00e4rlden\u00a0 \u00a0 \u00a0Bl\u00e5\u00a0 ”<\/p>\n

6:e\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Minnesenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Salighetsriket\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Indigo ”<\/p>\n

7:e\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 ”\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Moderenergin\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Evighetsplanet\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Violett\u00a0”<\/p>\n

(Livets Bog <\/em>del 1, st. 261)<\/p>\n

 <\/p>\n

Martinus, de sju organismprinciperna och \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r kan ocks\u00e5 till\u00e4ggas att Martinus talar om sju organismprinciper som p\u00e5 samma principiella s\u00e4tt som spiralkretsloppens sex tillvaroplan \u00e5terkommer i all evighet. Med utg\u00e5ngspunkt i v\u00e5r fysiska organism menar Martinus att den utg\u00f6r livsrum f\u00f6r organen och cellerna, som utg\u00f6r livsrum f\u00f6r \u00e4nnu mindre mikrov\u00e4sen ned\u00e5t i det o\u00e4ndliga. Martinus menar vidare, \u00e5ter med utg\u00e5ngspunkt i v\u00e5r fysiska organism, att v\u00e5r fysiska kropp utg\u00f6r ett mikrov\u00e4sen i jordklotets organism, som i sin tur \u00e4r en mikroorganism i solsystemets organism, som i sin tur utg\u00f6r ett mikrov\u00e4sen i vintergatssystemet och s\u00e5 vidare upp\u00e5t i det o\u00e4ndliga. H\u00e4r h\u00e4nvisar jag till Martinus symbol nr 7,\u00a0Livsenhetsprincipen.<\/a><\/p>\n

Spiralkretsloppet och livsenhetsprincipen, tillsammans med sju grundenergier, de kosmiska skaparprinciperna i evighetskroppen (symbol 16) och ett evigt och outsl\u00e4ckligt beg\u00e4r efter livsupplevelse, det s. k. urbeg\u00e4ret, g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r det gudomliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d, Gudomen eller v\u00e4rldsjaget att genom varje levande, sj\u00e4lvst\u00e4ndig livsenhet i universum, uppleva livet i ett o\u00e4ndligt antal variationsformer, mentalt s\u00e5 v\u00e4l som fysiskt, i spiralkretslopp efter spiralkretslopp i all evighet.<\/p>\n

Denna eviga livsupplevelse m\u00f6jligg\u00f6rs av att varje livsenhet har samma jag som det gudomliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d eller Gudomen. Detta gudomliga jag, som existerar bortom tid och rum och utg\u00f6r den innersta livsk\u00e4rnan i varje existerande livsenhet, \u00e4r till sin natur immateriell. Jaget utg\u00f6r en omanifesterad, kontrastl\u00f6s och d\u00e4rmed odelbar evig princip. Det utg\u00f6r med Martinus ord \u201dden orsaksl\u00f6sa orsaken eller den f\u00f6rsta orsaken\u201d.<\/p>\n

Se symbol nr 100 p\u00e5 Martinus Instituts webbplats h\u00e4r<\/a>.\u00a0G\u00e4llande Evighetskroppen och symbol 16 se h\u00e4r<\/a>.\u00a0Va<\/em>rje livsenhet utg\u00f6r i sin tur ett av Gudomens upplevelseorgan och \u00e4r genom sitt jag evigt rotf\u00e4st i Gudomens kosmiska jagstruktur. F\u00f6r vidare l\u00e4sning om t. ex. urbeg\u00e4ret och de sju grundenergierna rekommenderas att anv\u00e4nda s\u00f6kfunktionen p\u00e5 Martinus Instituts svenska hemsida h\u00e4r,\u00a0<\/a>\u00a0alternativt att s\u00f6ka p\u00e5 originalspr\u00e5ket p\u00e5 den danska sidan h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Hilma af Klint, De stora figurm\u00e5lningarna, nr 2<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Min hypotes ang\u00e5ende Hilma af Klints sexuella disposition<\/strong><\/p>\n

Det som intresserar mig n\u00e4r det g\u00e4ller Hilma af Klint \u00e4r inte vilka uttryck den nya sexualiteten eventuellt tar sig hos henne privat, utan vad som h\u00e4nder med henne rent konstn\u00e4rligt, dvs. vad hon skapar och f\u00f6rmedlar som konstn\u00e4r i sin framst\u00e4llning av andliga realiteter, i och med hennes dubbelpoliga eller homosexuella l\u00e4ggning. Det som intresserar mig \u00e4r allts\u00e5 vilka sj\u00e4lsliga aspekter som tillkommer i en m\u00e4nniskas sinne eller psyke n\u00e4r sexualiteten \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet, och vilka uttryck dessa nya sj\u00e4lsliga nyanser eller aspekter eventuellt tar sig i Hilma af Klints konstn\u00e4rliga produktion. Hilma utg\u00f6r ett mycket intressant studieobjekt p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det, d\u00e5 hon med sin utvecklade motsatta pol visar hur en s\u00e5dan m\u00e4nniskans andlig-konstn\u00e4rliga uttrycksf\u00f6rm\u00e5ga kan se ut.<\/p>\n

Jag menar att den polf\u00f6rvandlingsprocess som Hilma af Klint uppenbarligen var l\u00e5ngt kommen i, var helt avg\u00f6rande f\u00f6r hennes h\u00f6gt utvecklade andliga synf\u00f6rm\u00e5ga. Hon blev genom sin psyko-sexuella l\u00e4ggning och speciella sj\u00e4lsliga struktur, som utg\u00f6r de mentala f\u00f6ruts\u00e4ttningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att genomf\u00f6ra ett projekt av den h\u00e4r digniteten, ett perfekt redskap f\u00f6r f\u00f6rmedlare av \u00f6versinnliga realiteter.<\/p>\n

Hennes bildserie \u201dAtomen\u201d fr\u00e5n 1917, d\u00e4r hon genom sj\u00e4lvsyn betraktar atomen som ett levande v\u00e4sen och beskriver dess moraliska utvecklingsprocess, menar jag kan betraktas som en kosmisk glimt, dvs. ett f\u00f6rstadium till det kosmiska medvetandets intr\u00e4de i medvetandet. Martinus menar, precis som Hilma af Klint, att varje atom utg\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt levande v\u00e4sen.<\/p>\n

Martinus skriver f\u00f6ljande om kosmiska glimtar:<\/p>\n

\u201dP\u00e5 samma s\u00e4tt som intuitionen b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande i den framskridna konstn\u00e4rens eller f\u00f6rfattarens medvetande, b\u00f6rjar den ocks\u00e5 g\u00f6ra sig g\u00e4llande i den framskridna vetenskapsmannens eller forskarens medvetande. N\u00e4r denne n\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt i sin forskning att han b\u00f6rjar arbeta med andliga problem som \u00e4r s\u00e5 rena, att de best\u00e5r av k\u00e4rleksenergi, kommer \u00e4ven han i inspirations- eller extastillst\u00e5nd, och f\u00e5r d\u00e5 genom intuitionen tillg\u00e5ng till andligt material eller minnesmaterial som ligger utanf\u00f6r hans vakna medvetande. Intuitionen visar sig d\u00e5 h\u00e4r som sm\u00e5 glimtar eller brottstycken av absolut kunskap, och dessa glimtar blir h\u00e4rigenom b\u00f6rjan till \u2019kosmisk klarsyn\u2019\u201d (Livets Bog<\/em> del 1, st. 202).<\/p>\n

Kosmisk klarsyn \u00e4r h\u00e4r detsamma som kosmiskt medvetande:\u00a0\u201dGenom denna syn \u00e4r upplevelserna inte l\u00e4ngre blott timliga utan \u00e4ven kosmiska, och h\u00e4rmed utl\u00f6ser de den sanna eller verkliga synen av Gudomen, hans organism, medvetande och eviga vara. Man ser hans anlete str\u00e5la och tindra genom varje timlig f\u00f6reteelse, genom varje ljud, varje vibration, varje f\u00e4rg\u201d (Livets Bog <\/em>del 2, st. 441).<\/p>\n

Enligt Martinus utg\u00f6r kosmiskt medvetande h\u00f6jdpunkten p\u00e5 den jordiska m\u00e4nniskan moraliska och sexuella utveckling fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska. Detta medvetande inneb\u00e4r att intuitionen \u00f6versk\u00f6ljer individen i en illuminerad extatisk upph\u00f6jdhet, frig\u00f6r denna fr\u00e5n de sista resterna av det djuriska sinnelaget, och ger individen fri tillg\u00e5ng till visdomsoceanen\u00a0\u2013 Gudomens samlade vetande om sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Det som bland annat \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r en m\u00e4nniska som st\u00e5r p\u00e5 tr\u00f6skeln till invigningen eller den stora f\u00f6delsen, \u00e4r utlevandet av f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan\u00a0\u2013 en mental f\u00f6rm\u00e5ga som endast tillh\u00f6r djurrikets dom\u00e4ner. N\u00e4r f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan har klingat av till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den m\u00e4nskliga k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5gan, vilket inneb\u00e4r att individen har den organiskt utvecklade f\u00f6rm\u00e5gan att \u00e4lska allt och alla f\u00f6rbeh\u00e5llsl\u00f6st, d\u00e5 \u00e4r stunden snart inne f\u00f6r invigningen eller den stora f\u00f6delsen. Detta mentala tillst\u00e5nd, i kombination med andra moraliska f\u00e4rdigheter av osj\u00e4lvisk karakt\u00e4r, \u00e4r ett osvikligt tecken p\u00e5 en f\u00e4rdigutvecklad individ.<\/p>\n

Denna viktiga pusselbit saknade s\u00e5 vitt jag kan bed\u00f6ma Hilma af Klint. En fullt ut polf\u00f6rvandlad m\u00e4nniska, b\u00e5de p\u00e5 det moraliska <\/em>och sexuella <\/em>planet, kan inte bli f\u00f6r\u00e4lskad, vilket jag menar att Hilma af Klint, genom ett flertal n\u00e4ra relationer till andra kvinnor, visade prov p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6rst\u00e5else av begreppen f\u00f6r\u00e4lskelse och k\u00e4rlek, och d\u00e4rmed kunna s\u00e4rskilja dem \u00e5t, ska vi titta lite kort p\u00e5 Martinus beskrivning av dessa b\u00e5da mentala tillst\u00e5nd.<\/p>\n

 <\/p>\n

Martinus om f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan och den verkliga k\u00e4rleken<\/strong><\/p>\n

Den verkliga k\u00e4rleken st\u00e4ller inte n\u00e5gra krav p\u00e5 att den ska besvaras. Den \u00e4r inte \u00e4r k\u00f6nsbetonad. Den \u00e4r helt osj\u00e4lvisk till sin natur och definierar uttrycket \u201dDet \u00e4r saligare att giva \u00e4n att taga\u201d (Apg 20:35) p\u00e5 livets alla omr\u00e5den.<\/p>\n

Med andra ord, den verkliga k\u00e4rleken vill inte \u00e4ga n\u00e5gon annan person, den binder inte n\u00e5gon vid sig, utan ger andra personer maximal frihet att best\u00e4mma \u00f6ver sina egna liv. Den riktar sig mot allt och alla, och utg\u00f6r det gudomliga sinnelag som ligger till grund f\u00f6r fred, frihet och j\u00e4mlikhet. Den verkliga k\u00e4rleken kommer, en g\u00e5ng i framtiden, att utg\u00f6ra varje jordisk m\u00e4nniskas naturliga sinnelag och utg\u00e5ngspunkt vid hennes interaktion med omv\u00e4rlden.<\/p>\n

Helt annorlunda f\u00f6rh\u00e5ller det sig med f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan. Den ligger till grund f\u00f6r parningsdriften, \u00e4ktenskapstalangen och lusten eller hungern efter att ha barn, och utg\u00f6r en av de starkast b\u00e4rande mentala krafterna i det m\u00e4nskliga psyket under slutfasen av djurriket. Det \u00e4r den f\u00f6rm\u00e5gan som besjungs och lovprisas som \u201dk\u00e4rlek\u201d av f\u00f6rfattare och diktare. F\u00f6r\u00e4lskelsen \u00e4r i sitt inledande skede lik den verkliga k\u00e4rleken, d\u00e5 det n\u00e4stan inte finns n\u00e5got som den f\u00f6r\u00e4lskade inte vill g\u00f6ra f\u00f6r det \u00e5tr\u00e5dda objektet. Ja, den f\u00f6r\u00e4lskade kan till och med g\u00e5 i d\u00f6den f\u00f6r den samma.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4lskelsen utg\u00f6r, enligt Martinus, en organisk utl\u00f6sning p\u00e5 samma s\u00e4tt som hunger och t\u00f6rst och skapar som dessa b\u00e5da ett beg\u00e4r efter att tillfredsst\u00e4llas. \u201dJa, denna t\u00f6rst eller hunger blir direkt livsnedbrytande eller f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r b\u00e5de dess sj\u00e4l och kropp p\u00e5 ett visst utvecklingsstadium, om den inte blir tillfredsst\u00e4lld\u201d, skriver Martinus i Livets Bog,<\/em>\u00a0del 4, st. 1125.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gans mentala sammans\u00e4ttning, med dess inneboende, potentiellt explosiva krafter, g\u00f6r att den st\u00e4ller krav p\u00e5 att besvaras, annars kan en f\u00f6r\u00e4lskelse snabbt v\u00e4ndas till hat och svartsjuka. I v\u00e4rsta fall kan den g\u00f6ra den f\u00f6r\u00e4lskade till m\u00f6rdare och i mildare fall till melankoliker. F\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan utg\u00f6r ett av djurrikets mest framtr\u00e4dande signum.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r beskriver och s\u00e4rskiljer Martinus begreppen f\u00f6r\u00e4lskelse och k\u00e4rlek:<\/p>\n

K\u00e4rleken<\/strong><\/p>\n

\u201dK\u00e4rleken \u00e4r en i h\u00f6gsta grad intellektualiserad humanitet och medk\u00e4nsla med allt levande utan att p\u00e5 n\u00e5got vis vara han- eller honk\u00f6nsbetonad. Den verkliga k\u00e4rleken \u00e4r s\u00e5lunda en djupg\u00e5ende, absolut oegennyttig sympatik\u00e4nsla, en egenskap d\u00e4r man inte n\u00e4nns att g\u00f6ra ett enda v\u00e4sen n\u00e5got f\u00f6r n\u00e4r, en k\u00e4nsla som lika mycket riktar sig mot v\u00e4sen av det egna k\u00f6net som mot v\u00e4sen av det motsatta k\u00f6net. Den skiljer sig allts\u00e5 hundraprocentigt fr\u00e5n \u00e4ktenskaps- eller parningsk\u00e4rleken, vilken befordras genom \u00f6verproduktion av hormoner hos v\u00e4sendet, varigenom det blir f\u00f6r\u00e4lskat och bindes vid befruktnings- eller fortplantningssf\u00e4ren i det jordm\u00e4nskliga psyket. Med polf\u00f6rvandlingen blir \u2019mannen\u2019 och \u2019kvinnan\u2019 till nya v\u00e4sen. Det \u00e4r dessa begynnande nya v\u00e4sen som utg\u00f6r de of\u00e4rdiga jordiska m\u00e4nniskorna\u201d (Livets Bog <\/em>del 7, st. 2546).<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4lskelsen<\/strong><\/p>\n

\u201dDen p\u00e5 konstgjord v\u00e4g frambragta sympatin g\u00f6r allts\u00e5 att v\u00e4sendena, \u00e4ven om de befinner sig i en zon som utg\u00f6r m\u00f6rkrets kulmination eller helvete, likv\u00e4l inte \u00e4r utest\u00e4ngda fr\u00e5n det himmelska ljuset eller f\u00f6rnimmelsen av att bli \u00e4lskade och inte heller fr\u00e5n att sj\u00e4lva kunna \u00e4lska. Men denna sympati skiljer sig fr\u00e5n den verkliga k\u00e4rleken d\u00e4rigenom att den prim\u00e4rt b\u00e4rs av sj\u00e4lviskhet. Om det f\u00f6r\u00e4lskade v\u00e4sendet inte finner sin f\u00f6r\u00e4lskelse besvarad hos f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r sin f\u00f6r\u00e4lskelse, blir det bittert p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5let, och detta kan till och med leda till dr\u00e5p, n\u00e4r det inte leder till ett permanent krig, till melankoli, pessimism, livsleda och sj\u00e4lvmord. S\u00e5dana verkningar kan den absoluta k\u00e4rleken aldrig n\u00e5gonsin skapa. Den skiljer sig fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4lskelsesympatin genom att inte vara sj\u00e4lvisk, genom att inte alls st\u00e4lla n\u00e5gra fordringar. Den befordrar v\u00e4sendets \u00f6nskan att \u2019hellre giva \u00e4n taga\u2019. Den skapar f\u00f6rst\u00e5else och \u00f6nskan att f\u00f6rl\u00e5ta. Den st\u00e4ller absolut inte som villkor att k\u00e4rleken skall besvaras, och den vill inte till egen f\u00f6rdel binda motparten vid sig. Den s\u00e4nder liksom solen ut sitt ljus och sin v\u00e4rme \u00f6ver allt och alla utan n\u00e5gra villkor eller krav\u201d (Livets Bog<\/em> del 7, st. 2594).<\/p>\n

Detta \u00e4r allts\u00e5 Martinus beskrivning av \u201dk\u00e4rlekens\u201d tv\u00e5 ytterligheter. Den ena formen av \u201dk\u00e4rlek\u201d, f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan, tillh\u00f6r allts\u00e5 djurriket och \u00e4r styrd av den fysiska kroppens k\u00f6rtlar och hormoner med syftet att f\u00f6ra det m\u00e4nskliga sl\u00e4ktet vidare, samt att som den djupast bakomliggande orsaken till krig och ofred utl\u00f6sa m\u00f6rkret i sinne och handling. Detta m\u00f6jligg\u00f6rs genom f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gans \u201dinprogrammerade\u201d kamp om det motsatta k\u00f6net och materiella tillg\u00e5ngar (i syfte att just f\u00e5 tillg\u00e5ng till det motsatta k\u00f6net genom att komma h\u00f6gst i parningshierarkin via rikedom och \u00e4rofyllda strapatser p\u00e5 diverse slagf\u00e4lt).<\/p>\n

Det \u00e4r inte f\u00f6r inte som f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan utg\u00f6r en av de starkaste mentala komponenterna under slutfasen av djurriket, den utvecklingsfas som alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden nu befinner sig i.<\/p>\n

Den andra formen av \u201dk\u00e4rlek\u201d representerar en organiskt betingad sj\u00e4lslig eller andlig, fr\u00e5n den fysiska kroppen avskild, form av \u201dpsykisk verksamhet\u201d. Den lutar sig mot v\u00e5r egentliga dubbelpoliga, gudomliga k\u00e4rleksnatur. Det \u00e4r en k\u00e4rlek som till hundra procent \u00e4r livgivande, osj\u00e4lvisk och riktad mot allt och alla, och som utg\u00e5r fr\u00e5n k\u00e4rlekens epicentrum, Gudomens hj\u00e4rta. Ett hj\u00e4rta som fl\u00f6dar \u00f6ver av k\u00e4rlek, skaparkraft och livgivande energi. Detta mentala tillst\u00e5nd utg\u00f6r den verkliga k\u00e4rleken.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint, Svanen, nr 14<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint\u00a0\u2013 polf\u00f6rvandlad med kvardr\u00f6jande enpoliga karakt\u00e4rsdrag<\/strong><\/p>\n

Med ovanst\u00e5ende genomg\u00e5ng av f\u00f6r\u00e4lskelsens och k\u00e4rlekens natur eller mentala klimat, kan vi se att Hilma af Klint tillh\u00f6r f\u00f6r\u00e4lskelsens kategori. Men med p\u00e5tagliga, begynnande inslag av k\u00e4rlekskategorins mentala egenskaper, vilka framtr\u00e4der som tydligast i hennes konstn\u00e4rliga g\u00e4rning. Fotografier p\u00e5 Hilma visar en kvinna med en skarp och beslutsam blick och med mjuka, v\u00e4nligt sinnade anletsdrag. Man kan ana en stark integritet hos henne, likav\u00e4l som ett \u00f6ppet, utforskande sinnelag. Det \u00e4r en kvinna som vet vad hon vill och som k\u00e4nner sitt v\u00e4rde, som jag tolkar bilderna.<\/p>\n

Det \u00e4r intressant att ur ett psyko-sexuellt utvecklingsperspektiv se, genom att ta Hilma af Klint som exempel, hur stark och l\u00e5nglivad f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r; hur l\u00e5ngt fram i utvecklingen den f\u00f6ljer med innan dess kosmiska mission har n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde. Trots sina exceptionella andliga f\u00f6rm\u00e5gor, visar oss exemplet med Hilma af Klints relationer (med favoriserande inslag), vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att en m\u00e4nniska ska n\u00e5 det evolution\u00e4ra utvecklingssteg som m\u00f6jligg\u00f6r en invigning eller den stora f\u00f6delsen. Innan detta kan ske m\u00e5ste att alla <\/em>former av f\u00f6r\u00e4lskelse, med sin indirekta favorisering av den utvald p\u00e5 bekostnad av andra, vara utlevda<\/em> f\u00f6r att en person ska kunna kvalificera sig f\u00f6r n\u00e4sta mentala utvecklingssteg \u2013 den riktiga m\u00e4nniskan,\u00a0fri fr\u00e5n allt vad djuriska anlag och talanger heter. (Den riktiga m\u00e4nniskan \u00e4r hemmah\u00f6rande p\u00e5 det tredje tillvaroplanet i spiralkretsloppet, det riktiga m\u00e4nniskoriket, som \u00e4r det tillvaroplan som utg\u00f6r det i religi\u00f6sa skrifter utlovade kommande paradiset eller himmelriket p\u00e5 jorden.)<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r definierar Martinus himmelriket:<\/p>\n

”\u2019Himmelriket\u2019 \u00e4r allts\u00e5 detsamma som en fysisk tillvaro, som \u00e4r s\u00e5 fullkomlig att v\u00e4sendenas levnadss\u00e4tt d\u00e4r \u00e4r \u2019som \u00e4nglarnas i himlen\u2019. \u2019Himmelriket\u2019 \u00e4r d\u00e4rmed detsamma som \u2019himlens\u2019 eller \u2019\u00e4nglarnas\u2019 tillvaroform totalt \u00f6verf\u00f6rd till fysisk manifestation, fysiskt liv och fysisk tillvaro, vilket \u00e4r detsamma som den totala uppfyllelsen av v\u00e4rlds\u00e5terl\u00f6sarens mening och avsikt med sina h\u00f6gintellektuella teoretiska och praktiska manifestationer p\u00e5 det fysiska planet. Som vi allts\u00e5 ser, blir \u2019himmelriket\u2019 d\u00e4rmed exakt detsamma som det vi i \u2019Livets Bog\u2019 l\u00e4rt k\u00e4nna som \u2019det riktiga m\u00e4nniskoriket\u2019 eller utvecklingsspiralens tredje avsnitt. H\u00e4r \u00e4r v\u00e4sendena i kraft av sin j\u00e4mvikt i den sexuella polinst\u00e4llningen just s\u00e5 fullkomliga, att de inte endast i fr\u00e5ga om uppfyllandet av Jesu ideal och f\u00f6reskrifter, utan \u00e4ven i fr\u00e5ga om att vara h\u00f6jda \u00f6ver \u2019\u00e4ktenskapet\u2019, \u00e4r \u2019som \u00e4nglarna i himlen\u2019. Det \u00e4r just denna sexuellt fullkomliga livsform som – vilket utvecklingen visar – skall v\u00e4xa fram ur den nuvarande djuriska sexualitetens ruiner eller degeneration\u201d (Livets Bog <\/em>del 3, st. 881).<\/p>\n

I Julia Voss bok kan man \u00e4ven l\u00e4sa att Hilma af Klint kanske inte helt och h\u00e5llet var befriad fr\u00e5n sj\u00e4lvupptagenhet. Den tidigare v\u00e4ninnan och medlemmen i gruppen \u201dDe tretton\u201d, Sigrid Henstr\u00f6m, menar att \u201dHilma \u00e4r blind f\u00f6r sin egen sj\u00e4lvupptagenhet, hon s\u00e5g bara brister hos andra. Hon anklagar henne: \u2019Kanske inser du d\u00e5 ocks\u00e5, hvarf\u00f6r vi ej kunna betrakta oss som dina \u2019l\u00e4rjungar\u2019 […]\u201d. (Julia Voss, 2021, s. 295).<\/p>\n

Detta var n\u00e5got som Hilma tillstod i slutet av sitt liv, d\u00e5 hon medgav att det var hon som \u201ds\u00f6nderslet\u201d gruppen \u201dDe tretton\u201d. I en anteckningsbok fr\u00e5n 1943 skrev Hilma att \u201dhon hade \u2019felsteg\u2019 att gottg\u00f6ra, visserligen utan att n\u00e4mna dessa i detalj\u201d, som Julia Voss skriver i sin bok (s. 296).<\/p>\n

Jag konstaterar h\u00e4r att Hilma af Klint f\u00f6rmodligen var som m\u00e5nga andra stora konstn\u00e4rer och andligt h\u00f6gt utvecklade personer. Hon hade sv\u00e5rt att kompromissa n\u00e4r det g\u00e4ller sin konstn\u00e4rliga g\u00e4rning och andliga mission. Hon gick ju till sist sin egen v\u00e4g, p\u00e5 helt obruten mark. Det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att bilda sig en korrekt uppfattning i vilken grad Hilmas eventuella sj\u00e4lvupptagenhet p\u00e5verkade hennes omgivning. Men anteckningen d\u00e4r Sigrid Henstr\u00f6m uttalar sig negativt om Hilma af Klint, visar att hon var v\u00e4l medveten om sina \u201dfelsteg\u201d. Av allt att d\u00f6ma var det n\u00e5got som tyngde henne, d\u00e5 hon hade f\u00f6r avsikt att \u201dgottg\u00f6ra\u201d dem.<\/p>\n

De utvecklingsm\u00e4ssiga karakt\u00e4rsdragen som jag h\u00e4r har diskuterat \u00e4r av underordnad betydelses. Alla m\u00e4nniskor befinner p\u00e5 livets resa med dess olika utmaningar och utfodringar p\u00e5 det personliga planet. Livet \u00e4r inte en t\u00e4vling i moraliska f\u00e4rdigheter, utan en fr\u00e5ga om utveckling. Vi g\u00f6r alla s\u00e5 gott vi kan med de inre och yttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar som st\u00e5r till buds. Till syvende och sist \u00e4r det, som i Hilma af Klints fall, en h\u00f6gt utvecklad m\u00e4nniskas sj\u00e4lsliga aspekter och hennes m\u00f6jligheter att f\u00f6rmedla insikter fr\u00e5n de andliga v\u00e4rldarna som st\u00e5r i fokus h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint och uttr\u00e4det ur den \u00e4ktenskapliga sf\u00e4ren<\/strong><\/p>\n

Hilma af Klint tillh\u00f6r den kategori kvinnor som inte gifter sig och skaffar barn. Den sidan i hennes psykiska konstitution, den ordinarie parnings- och \u00e4ktenskapsinriktade polens dom\u00e4n, har h\u00e4r f\u00f6rlorat sin ledande roll. N\u00e4r detta intr\u00e4ffar \u00e4r man inte l\u00e4ngre l\u00e4mpad f\u00f6r det traditionella \u00e4ktenskapet mellan man och kvinna. Helt andra sexuella krafter och intresseomr\u00e5den (som g\u00e5r vida ut\u00f6ver det som r\u00f6r familj, \u00e4ktenskap och beskyddandet av avkomman), tar nu \u00f6ver styrningen av m\u00e4nniskans psyke och mentala kompass. H\u00e4r tar tydliga konstn\u00e4rliga, intellektuella, vetenskapliga och humanit\u00e4rt inriktade intresseomr\u00e5den allt st\u00f6rre plats i medvetandet. Genom den motsatta polens tillv\u00e4xt hos en m\u00e4nniska \u00e4r denna nu sexuellt attraherad av en person av samma k\u00f6n. Det \u00e4r ju den funktionen hos den motsatta polen (tillsammans med den konstn\u00e4rliga, intellektuella och humanit\u00e4ra sidan), som i sitt fullt ut utvecklade sexuella och moraliska tillst\u00e5nd, dubbelpolighet, k\u00e4nnetecknar fredsm\u00e4nniskan.<\/p>\n

N\u00e4r den motsatta polens krafter b\u00e4r upp den sexuella sidan hos en m\u00e4nniska, kommer detta mentala tillst\u00e5nd att vara hennes identitet fram till det hon f\u00e5r kosmiskt medvetande. D\u00e5 \u00e4r det \u201dm\u00e4nniskan i m\u00e4nniskan\u201d som utg\u00f6r intresseobjektet, inte k\u00f6net. (F\u00f6r ytterligare kortfattad information om denna sexuella sidas yttringar hos m\u00e4nniskan, se rubriken \u201dMartinus och m\u00e4nniskans sexuella utvecklingsprocess\u201d i slutet av artikeln.)<\/p>\n

Detta polf\u00f6rvandlade tillst\u00e5nd beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra att man vill leva utan en n\u00e4ra relation. Tv\u00e4rtom kan det vara av stor vikt att hitta en likasinnad partner att dela sitt liv med, under denna ibland utmanande \u00f6verg\u00e5ngsperiod fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet.<\/p>\n

Ibland kan dock en viloinkarnation fr\u00e5n parrelationer eller andra samlevnadsformer vara n\u00f6dv\u00e4ndig, d\u00e5 man kanske under allt f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6reg\u00e5ende inkarnationer har levt i traditionella parrelationer som inte har passat ens \u201dnya\u201d psykiska konstitution. Man har helt enkelt gjort v\u00e5ld p\u00e5 sig sj\u00e4lv, p\u00e5 sitt nya v\u00e4xande mer dubbelpoliga sinnelag genom att trycka tillbaka sin homosexuella l\u00e4ggning och inte levt ut detta sexuella beg\u00e4ret. D\u00e4rf\u00f6r kan en m\u00e4ttnad ha uppst\u00e5tt p\u00e5 det relationsm\u00e4ssiga omr\u00e5det, kanske f\u00f6r l\u00e5ng tid fram\u00e5t.<\/p>\n

Heterosexuellt lagda kvinnor kan \u00e4ven de vara tr\u00f6tta p\u00e5 de traditionella samlevnadsformerna, men av andra orsaker. T ex bristen p\u00e5 intellektuell stimulans, bristen p\u00e5 m\u00f6jligheten att studera, att f\u00e5 r\u00f6ra sig fritt och best\u00e4mma \u00f6ver sig sj\u00e4lv, utan att uppleva sig vara insvept i familjekonstellationens mentala tv\u00e5ngstr\u00f6ja, d\u00e4r det allt som oftast har varit kvinnan som har dragit det tyngsta lasset g\u00e4llande hemmets sysslor; matlagning, tv\u00e4tt, st\u00e4dning, barnpassning, etc.<\/p>\n

Om denna sidan av polf\u00f6rvandlingen skriver Martinus f\u00f6ljande i Livets Bog,<\/em> del 7:<\/p>\n

\u201dMen polf\u00f6rvandlingen arbetar st\u00e4ndigt vidare, och v\u00e4sendenas \u00e4ktenskapsbeg\u00e4r minskar alltmer i samma m\u00e5n som de genom flera liv har lidit skeppsbrott p\u00e5 \u00e4ktenskapets omr\u00e5de, g\u00e5tt igenom flera olyckliga \u00e4ktenskap med ty \u00e5tf\u00f6ljande besvikelser, depressioner, sorger och bekymmer. De f\u00f6ds d\u00e5 till sist utan att ha n\u00e5got s\u00e4rskilt beg\u00e4r efter \u00e4ktenskap, ja somliga har till och med en medf\u00f6dd, mycket stark r\u00e4dsla f\u00f6r och motvilja mot att ing\u00e5 \u00e4ktenskap. Och vi ser h\u00e4r dessa m\u00e4nniskor leva sitt liv ogifta. Ett nytt v\u00e4sentillst\u00e5nd \u00e4r s\u00e5lunda redan i f\u00e4rd med att tr\u00e4da \u00f6ver tr\u00f6skeln till ett rike som skall bli himmelriket p\u00e5 jorden\u201d (Livets Bog,<\/em> del 7, st. 2564).<\/p>\n

F\u00f6r en kommentar till ovanst\u00e5ende stycke, se rubriken \u201dKommentar till Hilma af Klint och uttr\u00e4det ur den \u00e4ktenskapliga sf\u00e4ren\u201d i slutet av artikeln.<\/p>\n

I v\u00e5ra dagar \u00e4r homosexualitet visserligen, till skillnad fr\u00e5n den tidsperiod som Hilma af Klint levde i, inte l\u00e4ngre ett lika laddat och provocerande \u00e4mne f\u00f6r m\u00e5nga av oss. Men fortfarande finns det m\u00e4nniskor och l\u00e4nder d\u00e4r denna sexuella l\u00e4ggning inte accepteras. (D\u00f6dsstraff existerar till och\u00a0 med fortfarande i vissa l\u00e4nder, s\u00e5som Jemen, Nigeria, Somalia, Saudiarabien, Iran och Afghanistan. Av de 193 l\u00e4nder som \u00e4r medlemmar i FN \u00e4r det \u00e5r 2020<\/a> endast lagligt att vara homosexuell i 123 l\u00e4nder.)<\/p>\n

Ibland kan dock detta uttr\u00e4de ur den \u00e4ktenskapliga sf\u00e4ren vara n\u00f6dv\u00e4ndigt, d\u00e5 man under allt f\u00f6r m\u00e5nga inkarnationer har levt i traditionella relationer som inte har passat ens psykiska konstitution. Man har helt enkelt gjort v\u00e5ld p\u00e5 sig sj\u00e4lv och p\u00e5 sitt nya v\u00e4xande mer dubbelpoliga sinnelag. En m\u00e4ttnad har d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5tt p\u00e5 det relationsm\u00e4ssiga omr\u00e5det.<\/p>\n

Om denna sidan av polf\u00f6rvandlingen skriver Martinus f\u00f6ljande i Livets Bog,<\/em> del 7:<\/p>\n

\u201dMen polf\u00f6rvandlingen arbetar st\u00e4ndigt vidare, och v\u00e4sendenas \u00e4ktenskapsbeg\u00e4r minskar alltmer i samma m\u00e5n som de genom flera liv har lidit skeppsbrott p\u00e5 \u00e4ktenskapets omr\u00e5de, g\u00e5tt igenom flera olyckliga \u00e4ktenskap med ty \u00e5tf\u00f6ljande besvikelser, depressioner, sorger och bekymmer. De f\u00f6ds d\u00e5 till sist utan att ha n\u00e5got s\u00e4rskilt beg\u00e4r efter \u00e4ktenskap, ja somliga har till och med en medf\u00f6dd, mycket stark r\u00e4dsla f\u00f6r och motvilja mot att ing\u00e5 \u00e4ktenskap. Och vi ser h\u00e4r dessa m\u00e4nniskor leva sitt liv ogifta. Ett nytt v\u00e4sentillst\u00e5nd \u00e4r s\u00e5lunda redan i f\u00e4rd med att tr\u00e4da \u00f6ver tr\u00f6skeln till ett rike som skall bli himmelriket p\u00e5 jorden\u201d (ur Livets Bog<\/em> del 7, st. 2564).<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 Hilma af Klint, Duvan, nr 2<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Martinus f\u00f6rklaring p\u00e5 Hilma af Klints mentala f\u00f6rm\u00e5gor<\/strong><\/p>\n

Livet \u00e4r nu, enligt Martinus, en g\u00e5ng f\u00f6r alla inr\u00e4ttat s\u00e5 att det inom varje m\u00e4nniska finns tv\u00e5 sexuella poler, tv\u00e5 helt grundl\u00e4ggande andliga kraftcentrum, vilka bland annat reglerar och styr varje individs manifestationsf\u00f6rm\u00e5ga och d\u00e4rigenom livsupplevelsens mentala inneh\u00e5ll; dess inhumana respektive humana sj\u00e4lskrafter, och inte minst dess sexuella disposition: en fr\u00e5n djurriket, genom reinkarnation, personligt ned\u00e4rvd<\/em> manlig eller kvinnlig fortplantningsbetonad sexualitet som grund f\u00f6r tillvaron, med inriktning p\u00e5 kampen om det motsatta k\u00f6nets gunst och skapandet av materiell rikedom, status och makt f\u00f6r att uppn\u00e5 detta syfte, eller en m\u00e4nsklig sexualitet d\u00e4r det, i korta ordalag, \u00e4r \u201dsaligare att ge \u00e4n att ta\u201d p\u00e5 livets alla omr\u00e5den; en sexualitet som inte \u00e4r inriktad p\u00e5 k\u00f6n eller eventuella yttre kroppsliga, parningsinriktade f\u00f6rdelar, utan p\u00e5 \u201dm\u00e4nniskan i m\u00e4nniskan\u201d, dvs. p\u00e5 det m\u00e4nskliga, altruistiska och osj\u00e4lviska sj\u00e4lsliga sinnelaget i varje individ; en sexualitet som p\u00e5 alla plan utg\u00f6r den diametralt motsatta till djurrikets sexuellt konkurrensinriktade och er\u00f6vringsbetonade f\u00f6rehavanden. En sexualitet d\u00e4r en livsbefr\u00e4mjande inst\u00e4llning till allt och alla alltmer blir ett naturligt, framtr\u00e4dande drag i individens mentalitet, psyke och handlingar.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5, enligt min mening, denna psyko-sexuella f\u00f6rm\u00e5ga som st\u00e5r till Hilma af Klints f\u00f6rfogande och som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r henne att skapa de epokg\u00f6rande konstn\u00e4rliga uttryck hon f\u00f6rmedlar i sina bilder och m\u00e5lningar. (De anteckningar som ledsagar Hilma af Klints konstn\u00e4rliga produktion kommer, n\u00e4r de v\u00e4l blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten, att f\u00e5 en mycket stor betydelse d\u00e5 det g\u00e4ller att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r Hilma af Klints olika konstn\u00e4rliga uttrycksformer (symboler, tecken, figurer, bokst\u00e4ver, begrepp, meningar m.m.) och d\u00e4rmed ge l\u00e4saren en djupare och mer klarg\u00f6rande inblick i Hilma af Klints tankev\u00e4rld. Det \u00e4r denna tankev\u00e4rld som i h\u00f6g grad avspeglar den direktkontakt hon hade med andliga v\u00e4sen, som fr\u00e5n ett h\u00f6gre mentalt utvecklat plan verkar i m\u00e4nsklighetens tj\u00e4nst.)<\/p>\n

Hilma af Klint har, som jag ser det, tack vare en allt st\u00f6rre balans mellan sin kvinnliga eller feminina pol och sin manliga eller maskulina pol, tillg\u00e5ng till ett brett register av m\u00e4nskliga och konstn\u00e4rliga uttryck. Enligt Martinus utg\u00f6r varje individs avgivande och mottagande av energi genom de sexuella polerna den kanske\u00a0mest grundl\u00e4ggande funktionen i hela livsupplevelsen. Den kvinnliga eller feminina polen utg\u00f6r ett andligt kraftcentrum f\u00f6r mottagande av energi, dvs. livsupplevelse. Den manliga eller maskulina polen utg\u00f6r ett andligt kraftcentrum f\u00f6r avgivande av energi, dvs. en manifesterad reaktion eller svar p\u00e5 den inkommande energin fr\u00e5n livsupplevelsen.<\/p>\n

Utan denna evigt fortg\u00e5ende cirkelr\u00f6relse av medvetandeenergiers inkommande och utg\u00e5ende ur de djupaste skiktet av personligheten, jaget, ingen livsupplevelse. Hela livsupplevelsen best\u00e5r just av detta jonglerande med medvetandeenergier.<\/p>\n

Genom eller tack vare denna tilltagande mentala balans mellan k\u00e4nsla och intelligens (vilken sin tur \u00f6ppnar upp f\u00f6r Hilma af Klints intuitionsf\u00f6rm\u00e5ga \u2013 en andlig synf\u00f6rm\u00e5ga som ger henne en genomtr\u00e4ngande och klarseende blick), tillkommer fler och fler mentala nyanser p\u00e5 Hilmas m\u00e4nskliga och konstn\u00e4rliga palett. Tillg\u00e5ngen till dessa mentala komponenter, i samklang med det andliga klarseendet, \u00e4r det som s\u00e4rskiljer henne fr\u00e5n de mer materialistiskt inriktade konstn\u00e4rerna, dvs. konstn\u00e4rer med ett utpr\u00e4glat figurativt, naturalistiskt och positivistiskt inriktade t\u00e4nkande och bildligt gestaltande. D\u00e4r m\u00e5nga av dessa konstn\u00e4rer avportr\u00e4tterade vad de s\u00e5g\u00a0\u2013 den mer konkreta yttre visuella delen som ett f\u00f6rem\u00e5l uppvisar\u00a0\u2013 hade Hilma af Klint f\u00f6rm\u00e5gan att tr\u00e4nga djupare in i sj\u00e4lva essensen av tillvaron, \u00e4nda in till de bakomliggande strukturerna hos de ting hon \u00e5tergav p\u00e5 sina m\u00e5lningar. Ting fr\u00e5n de andliga v\u00e4rldarnas obegr\u00e4nsade m\u00e5ngfald och rikedom av mentala uttrycksformer i andliga materier, vilka n\u00e4r det l\u00e4mpar sig, manifesteras i fysisk form till gagn f\u00f6r bland annat m\u00e4nniskans vidare utveckling.<\/p>\n

Det andliga klarseende som Hilma af Klint f\u00f6rfogade \u00f6ver, som med sitt djupg\u00e5ende perspektiv n\u00e5r l\u00e5ngt bortom den fysiska lagbundenhetens begr\u00e4nsningar, s\u00e4rskiljer henne fr\u00e5n de ovan n\u00e4mnda mer figurativt, naturalistiskt och positivistiskt inriktade konstn\u00e4rerna med sin sn\u00e4vare och, till viss del, mer begr\u00e4nsade fysiskt lagbundna synf\u00f6rm\u00e5ga, d\u00e4r man ser vad man ser och egentligen inte mycket mer \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

Det vi ser i Hilma af Klints konstn\u00e4rliga produktion, ofta utformade i serier eller andra tematisk utformade arbeten, \u00e4r bland mycket annat v\u00e5r egen evolution\u00e4ra utvecklingshistoria, m\u00e4nniskans andliga utg\u00e5ngspunkt \u2013 dvs. v\u00e5ra innersta best\u00e5ndsdelars hemvist, polaritet och dualism, manligt och kvinnligt, m\u00f6rker och ljus och kampen dem emellan, den andliga v\u00e4rldens anknytning till den fysiska v\u00e4rlden; hur denna fysiska v\u00e4rld \u00e4r ett resultat av de andliga krafternas materialisation eller omvandling till fysisk materia, samt att allt det vi ser runt omkring oss \u00e4r den andliga v\u00e4rldens nedstigande och manifesterande i det begr\u00e4nsade fysiska, materiella rummet \u2013 ett rum med sina till synes fasta former och sin fascinerande m\u00e5ngfald av m\u00e4nniskor, djur och v\u00e4xter, vilka framlever sina dagar p\u00e5 jorden tack vare naturlagarnas best\u00e4ndighet och solens tillf\u00f6rsel av v\u00e4rme och livsenergi:\u00a0\u00a0\u201dDet \u00e4r allts\u00e5 denna energi som i sin innersta k\u00e4lla h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n de himmelska v\u00e4sen som befordrar all fysisk tillblivelse eller skapelse. Inga fysiska organismer, inget uppbyggande av kroppar, skulle kunna f\u00f6rekomma utan en sols sken, dess ljus och v\u00e4rme\u201d (Livets Bog<\/em> del 2, st. 421).<\/p>\n

Solens kosmiska str\u00e5lar \u00e4r, enligt Martinus, detsamma som makrokosmisk livskraft. Denna livskraft utg\u00f6r grundf\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r livets utveckling p\u00e5 jorden. Solen \u00e4r, som Martinus formulerar det, ett livgivande centrum f\u00f6r livet p\u00e5 v\u00e5r planet.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Hilma af Klints polf\u00f6rvandlade natur<\/strong><\/p>\n

Min hypotes \u00e4r att Hilma af Klint representerade en annan mental utvecklingsniv\u00e5n \u00e4n de \u00f6vriga v\u00e4ninnorna i gruppen \u201dDe fem\u201d. Hon var l\u00e4ngre kommen i sin polf\u00f6rvandlingsprocess, d\u00e5 hennes motsatta, maskulina pol styr \u00f6ver hennes sexuella disposition. Hilma af Klint har, menar jag, en homosexuell l\u00e4ggning. Utan den sidan i sitt psyke skulle hon aldrig kunna se sig sj\u00e4lv som man i en sexuell akt med en annan kvinna. Hon skulle i s\u00e5 fall vara heterosexuellt orienterad, vilket hennes anteckningar klart dementerar.<\/p>\n

Jag menar vidare att det \u00e4r hennes begynnande dubbelpolighet som g\u00f6r att hon kan bli det redskap hon blir f\u00f6r de andliga v\u00e4gledarna. I Hilma af Klints motsatta pol, den maskulina polen, finns de krafter, den beslutsamhet och utvecklade intellektualitet som ska till f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra de livsl\u00e5nga uppdrag som blev hennes.<\/p>\n

Hilma af Klint \u00e4ger allts\u00e5 i sin polkonstellation de v\u00e4l avv\u00e4gda sj\u00e4lsliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar – en gynnsam balans mellan k\u00e4nsla och intelligens (med vidh\u00e4ngande starkt verksam intuitionsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 det konstn\u00e4rliga och andliga omr\u00e5det) som ska till f\u00f6r att osj\u00e4lviskt kunna st\u00e4lla hela sin mogna skaparkraft till f\u00f6rfogande f\u00f6r det h\u00f6ga syfte (utan tanke p\u00e5 personlig vinning eller framg\u00e5ng) som fr\u00e5n och med nu, i v\u00e5r tid kan man nog s\u00e4ga, kommer att f\u00f6rundra m\u00e4nskligheten och sk\u00e4nka de andligt intresserade en fascinerande ing\u00e5ng till de andliga v\u00e4rldarnas realiteter som hon s\u00e5 idogt framst\u00e4llde i sina bilder och m\u00e5lningar, och som hon skrev ned i sina anteckningsb\u00f6cker.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint, Serie 7, nr 5.3<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Den h\u00f6gsta eldens uppdelning i \u201dtv\u00e5 l\u00e5gor\u201d\u00a0\u2013 urgrunden f\u00f6r upplevelsen av ont och gott, f\u00f6r mentalt m\u00f6rker och ljus\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

Ett mycket fascinerande \u00e4mnesomr\u00e5de i Martinus v\u00e4rldsbild \u00e4r det som han kallar f\u00f6r \u201dden h\u00f6gsta elden\u201d\u00a0och m\u00e4nniskans psyko-sexuella f\u00f6rvandlingsprocess. Det \u00e4r ett utvecklingsomr\u00e5de som Martinus \u00e4gnar den femte delen av sitt huvudverk Livets Bog<\/em> \u00e5t. Vad \u00e4r d\u00e5 den h\u00f6gsta elden f\u00f6r n\u00e5got och varf\u00f6r upptar den s\u00e5 stor del i Martinus analyser av m\u00e4nniskans utveckling fr\u00e5n djur till riktig m\u00e4nniska?<\/p>\n

Martinus definierar, som jag ser det, den h\u00f6gsta elden som Gudomens innersta essens, som den k\u00e4rlekskraft eller energi som ligger bakom skapelsen och d\u00e4rmed sj\u00e4lva livsupplevelsen. \u00a0Jag menar att man kan se den h\u00f6gsta elden som den \u201dmotor\u201d som h\u00e5ller ig\u00e5ng det \u201dkosmiska maskineriet\u201d. Denna gudomliga elds styrkegrad, vilken best\u00e4mmer graden och arten av livsupplevelse f\u00f6r varje\u00a0 individ, regleras genom det Martinus kallar \u201dmoderk\u00e4rnans\u201d b\u00e5da sexuella poler, den maskulina och den feminina polen. Martinus menar att det bakom dessa b\u00e5da poler finns en \u00f6verordnad talangk\u00e4rna, moderk\u00e4rnan eller \u201dden eviga livsk\u00e4rnan\u201d, som utg\u00f6r alla \u00f6vriga livsfunktioners utg\u00e5ngs- eller startpunkt. Den h\u00f6gsta elden kan\u00a0definieras som Guds vilja och livets egen hj\u00e4rtfunktion och andning:<\/p>\n

\u201dH\u00e4r har vi allts\u00e5 n\u00e5tt fram till sj\u00e4lva livets innersta k\u00e4rnprincip, dess hj\u00e4rtfunktion, dess puls. \u00c4r inte denna alla tings r\u00f6relse mellan fysisk eld och k\u00f6ld eller i stadier i mentalt ljus och m\u00f6rker sj\u00e4lva livets andedrag, dess inandning och utandning? D\u00e5 allt befinner sig i r\u00f6relse, \u00e4r underkastat f\u00f6rvandling och s\u00e5lunda om\u00f6jligt kan forts\u00e4tta att vara i en och samma situation i all evighet, beror detta allts\u00e5 p\u00e5 sj\u00e4lva livets egen hj\u00e4rtfunktion och andning. N\u00e4r krig utl\u00f6ses, kulturcentra g\u00e5r under och m\u00e4nniskoskaror torteras, leml\u00e4stas eller m\u00f6rdas, och omv\u00e4nt, n\u00e4r det skapas kultur, humanitet och fred, lyckliga \u00f6den, harmoni och gl\u00e4dje, d\u00e5 \u00e4r detta bara verkningarna av universums innersta struktur och str\u00e5lkraft, sj\u00e4lva det eviga livets hj\u00e4rtfunktion och andning, allt enligt ’Guds vilja’. ’Den h\u00f6gsta elden’ utg\u00f6r allts\u00e5 denna allt genomtr\u00e4ngande str\u00e5lkraft, denna hj\u00e4rtfunktion, denna livets eviga andning, denna Guds vilja\u201d (Livets Bog,<\/em> del 5, st.1638).<\/p>\n

Martinus skriver vidare om talangk\u00e4rnor:<\/p>\n

”Bakom dessa tv\u00e5 organupps\u00e4ttningar existerar den reglerande talangk\u00e4rna, vilken liksom alla \u00f6vriga talangk\u00e4rnor i det levande v\u00e4sendet har sitt s\u00e4te i \u00f6deselementet i v\u00e4sendets \u00f6vermedvetande eller X2. D\u00e5 alla livsfunktioner har sin allra innersta eller djupaste rot i denna talangk\u00e4rna, p\u00e5 s\u00e5 vis att alla andra talangk\u00e4rnor i verkligheten \u00e4r utl\u00f6pare fr\u00e5n denna enda stora k\u00e4rna, vill vi kalla den f\u00f6r \u2019moderk\u00e4rnan\u2019, eller \u2019den eviga livsk\u00e4rnan\u2019. Fr\u00e5n detta livets f\u00f6rn\u00e4msta organ manifesteras och regleras den sexuella polprincipen och d\u00e4rmed kretsloppet eller sj\u00e4lva manifestationen av \u2019den h\u00f6gsta elden\u2019 i alla dess faser. Det \u00e4r denna reglering som kommer till uttryck i hela det levande v\u00e4sendets framtr\u00e4dande i alla dess tusen- eller miljontals nyanser\u201d(Livets Bog, del 5, st.1929).<\/p>\n

F\u00f6r ytterligare l\u00e4sning om talangk\u00e4rnor, se rubriken \u201dTill\u00e4gg ang\u00e5ende begreppet talangk\u00e4rna\u201d i slutet av artikeln.<\/p>\n

 <\/p>\n

Martinus och Hilma af Klints skilda syn p\u00e5 k\u00f6nsbyte mellan inkarnationerna<\/strong><\/p>\n

Den \u201dkosmiska mekanismen\u201d, uppdelningen i tv\u00e5 separata k\u00f6nstillst\u00e5nd, ligger allts\u00e5 till grund f\u00f6r alla t\u00e4nkbara m\u00e4nskliga polariserade medvetandetillst\u00e5nd. Det \u00e4r denna kosmiska mekanik som Hilma af Klint, bland mycket annat, unders\u00f6kte genom hela sitt liv. I hennes fall handlade det i m\u00e5ngt och mycket om s\u00f6kandet efter en dualsj\u00e4l, b\u00e5de fysiskt och andligt. Enligt Hilma af Klint \u00e4r det inte m\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 livet utan k\u00e4nnedom om den manliga och kvinnliga k\u00f6nsuppdelning. En k\u00f6nsuppdelning som Hilma af Klint menar, helt i linje med teosofernas och Rudolf Steiners respektive syns\u00e4tt, kan skifta mellan de olika liven. Dvs. att man byter k\u00f6n mellan inkarnationerna, vilket enligt detta syns\u00e4tt skulle utg\u00f6ra en regel snarare \u00e4n ett undantag. Detta syns\u00e4tt \u00e4r inte <\/em>n\u00e5got som Martinus f\u00f6respr\u00e5kar. Han menar att det inte g\u00e5r att byta k\u00f6n mellan inkarnationerna. I Livets Bog<\/em> del 5, st. 1937 skriver han bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r felaktigt att tro, att man fr\u00e5n det ena jordelivet till det andra v\u00e4xelvis kan vara man och kvinna. B\u00e5da manifestationerna kr\u00e4ver en l\u00e5ng utvecklingsepok bakom sig. Maskulinism och feminism \u00e4r genialiteter, organiska produkter baserade p\u00e5 upp\u00f6vade talanger p\u00e5 samma s\u00e4tt som alla \u00f6vriga livsfunktioner i v\u00e4sendets organism eller kroppsliga regioner. Liksom man inte kan byta andningssystem, matsm\u00e4ltningssystem, hj\u00e4rtsystem, etc. fr\u00e5n det ena livet till det andra, s\u00e5 kan man inte heller p\u00e5 normal v\u00e4g byta de sexuella organen och deras funktioner till nya principiella utvecklingsmetoder och anlag. Endast genom uppfyllandet av lagen f\u00f6r den eviga kretsloppsprincipen kan m\u00f6jlighet yppa sig till en \u00e4ndring i manifestation, skapelse och upplevelse\u201d (Livets Bog<\/em> del 5, st. 1937;\u00a0 hela stycket kan l\u00e4sas h\u00e4r<\/a>).<\/p>\n

K\u00f6nstillh\u00f6righeten utg\u00f6r allts\u00e5 en l\u00e5ngt mer fastlagd, strukturerad och djupg\u00e5ende \u201dkosmisk mekanism\u201d, \u00e4n vad m\u00e5nga esoteriskt intresserade tycks tro eller k\u00e4nner till. Jag menar att Martinus framst\u00e4llning av polf\u00f6rvandlingen \u00e4r epokg\u00f6rande, d\u00e5 den ger svar p\u00e5 m\u00e5nga av livets existentiella fr\u00e5gor. Inte minst ger m\u00e4nniskans polf\u00f6rvandlingsprocess svaret p\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor i v\u00e5r tid k\u00e4mpar med stora utmaningar p\u00e5 det relationsm\u00e4ssiga planet, vilket t ex inkluderar fr\u00e5gan om varf\u00f6r f\u00f6retr\u00e4desvis unga m\u00e4nniskor av i dag alltmer \u00f6nskar sig en k\u00f6nsneutral identitet.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om denna psyko-sexuella f\u00f6rvandlingsprocess \u00e4r b\u00e5de omfattande och t\u00e4nkv\u00e4rd. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4nvisar jag den intresserade till Martinus egen litteratur, t ex Livets Bog,<\/em> del 5, Tv\u00e5 slags k\u00e4rlek<\/em> och Den eviga v\u00e4rldsbilden<\/em> del 6, symbolerna 93\u201395, vilka illustrerar m\u00e4nniskans polf\u00f6rvandlingsprocess fr\u00e5n enpolighet till dubbelpolighet, fr\u00e5n djur till riktig m\u00e4nniska.<\/p>\n

Den intresserade kan ocks\u00e5 se symbol 93 \u201395<\/a>\u00a0p\u00e5 Martinus Instituts webbplats.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ombytta k\u00f6nsroller i n\u00e4sta spiralkretslopp<\/b><\/p>\n

D\u00e5 \u201dMaskulinism och feminism \u00e4r genialiteter, organiska produkter baserade p\u00e5 upp\u00f6vade talanger p\u00e5 samma s\u00e4tt som alla \u00f6vriga livsfunktioner i v\u00e4sendets organism eller kroppsliga regioner\u201d som Martinus skriver\u00a0i Livets Bog<\/em> del 5, st. 1937, menar han att det kr\u00e4vs tv\u00e5 spiralkretslopp f\u00f6r att manifestera sig som b\u00e5de den manliga eller den kvinnliga principen. Var och en av dessa principer kr\u00e4ver en orubbad, likartad konstitution eller dominans under passagen genom spiralkretsloppets djurrike. K\u00f6nstillh\u00f6righeten utg\u00f6r den existentiella ryggraden under individens passage genom detta rike eller tillvaroplan.<\/p>\n

Genom dessa fundamentala, b\u00e4rande k\u00f6nsprinciper \u2013 den manliga respektive kvinnliga \u2013 inh\u00e4mtar individen det n\u00f6dv\u00e4ndiga erfarenhetsmaterial g\u00e4llande gott och ont som ska ing\u00e5 i varje individs medvetande- och upplevelserepertoar, f\u00f6r att denna ska kunna uppn\u00e5 den moraliska utvecklingsniv\u00e5 som m\u00f6jligg\u00f6r upplevelsen den stora f\u00f6delsen \u2013 invigningen i de kosmiska mysterierna. Varje k\u00f6nstyp har sitt speciella erfarenhetsmaterial som de ska inf\u00f6rskaffa i djurriket.<\/p>\n

I n\u00e4stkommande spiralkretslopp \u00e4r rollerna ombytta: den individ som i innevarande spiralkretslopps djurrike har genomlevt den manliga principens alla manifestations- och uttrycksm\u00f6jligheter, kommer i n\u00e4stf\u00f6ljande spiralkretslopp att uppleva djurriket genom den kvinnliga principens manifestations- och uttrycksm\u00f6jligheter. Motsvarande g\u00e4ller naturligtvis f\u00f6r den individ som i innevarande spiralkretslopps djurrike har genomlevt den kvinnliga principens manifestations- och uttrycksm\u00f6jligheter. Denna individ kommer i n\u00e4stkommande spiralkretslopps djurrike att uppleva livet genom den manliga principens manifestations- och uttrycksm\u00f6jligheter.<\/p>\n

Ang\u00e5ende detta att det kr\u00e4vs tv\u00e5 spiralkretslopp f\u00f6r att manifestera sig som b\u00e5de den manliga eller den kvinnliga principen se symbol 35<\/a> \u201dPolprincipens kosmiska kretslopp\u201d.\u00a0Till symbol 35 finns en kortare symbolf\u00f6rklaring av den feminina och den maskulina principens olika separerade och samst\u00e4mmiga manifestationsstadier som str\u00e4cker sig \u00f6ver tv\u00e5 spiralkretslopp, och \u201dhur det genom det levande v\u00e4sendets polf\u00f6rvandling skapas v\u00e4xelverkan mellan ljuset och m\u00f6rkret.\u201d Symbolen illustrerar ocks\u00e5 varf\u00f6r m\u00e4nniskan inte byter k\u00f6n mellan inkarnationerna.<\/p>\n

Se \u00e4ven rubriken: \u201dDen maskulina och den feminina principens kretslopp kr\u00e4ver tv\u00e5 kosmiska spiralkretslopp f\u00f6r sin totala utveckling\u201d i slutet av artikeln, f\u00f6r en vidare f\u00f6rdjupning av \u00e4mnet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Hilma af Klint, Svanen, nr 9<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Martinus och dualtanken<\/strong><\/p>\n

Det Martinus beskriver i sina analyser, ang\u00e5ende den sexuella utvecklingsprocess vi alla genomg\u00e5r, ger f\u00f6rklaringen till att den egentliga <\/em>dualsj\u00e4len finns inom oss sj\u00e4lva, i form av v\u00e5r motsatta pol \u2013 den kvinnliga polen hos mannen och den manliga polen hos kvinnan. Slutm\u00e5let f\u00f6r denna sexuella utvecklingsprocess \u00e4r de b\u00e5da polernas inb\u00f6rdes medvetande- och beteendem\u00e4ssiga balans. Denna balanserade polstruktur medf\u00f6r att vi l\u00e4mnar den parningsinriktade, penetrerande djuriska sexualiteten till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en m\u00e4nsklig sexualitet, som tar sig uttryck i kyssar och smekningar, underst\u00f6dda av en stark imagin\u00e4r laddning mellan parterna.<\/p>\n

H\u00e4r kan dock framh\u00e5llas att avsnittet om Hilma af Klints sexuella k\u00f6ns\u00f6verskridande roll i det t\u00e4nkta (och illustrerade) samlaget med Gusten Anderson utg\u00f6r ett av m\u00e5nga<\/em> exempel p\u00e5 den m\u00e4nskliga sexualitetens fysiska uttrycksformer. Den m\u00e4nskliga sexualiteten har ocks\u00e5 en andlig <\/em>sida. \u00c4mnet \u00e4r omfattande, s\u00e5 av utrymmessk\u00e4l h\u00e4nvisar jag till Martinus egen litteratur.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 genom den h\u00f6gsta eldens uppdelning av m\u00e4nniskans psyko-sexuella struktur i tv\u00e5 \u201dstr\u00e5lar\u201d, en manlig och en kvinnlig del (administrerat av v\u00e5r jag och dess skaparf\u00f6rm\u00e5ga), som upplevelsen av polariteter \u00e4r m\u00f6jlig. Det \u00e4r, skriver Martinus, genom denna uppdelning i manligt och kvinnligt\u00a0\u2013 djurrikets m\u00e5l, mening och syfte \u2013 som m\u00f6rkret eller det onda uppst\u00e5r:<\/p>\n

\u201dMen hur skulle den absoluta sanningen, livets och gudasonens verkliga identitet, bli uppenbarad eller tillg\u00e4nglig f\u00f6r f\u00f6rnimmande utan kontrasten eller motsatsen till denna identitet. Hur skulle visdomen kunna bli till eller existera utan denna motsats? \u00c4r inte all visdom just en analys av m\u00f6rkret och dess verkningar? Och \u00e4r det inte dessa verkningar som utg\u00f6r den m\u00f6rka bakgrund, mot vilken ljusets detaljer, skillnaden mellan \u2019gott\u2019 och \u2019ont\u2019, kan markeras? Och hur skulle detta m\u00f6rker, denna ljusets kontrast, kunnat uppst\u00e5, om inte \u2019den h\u00f6gsta elden\u2019 hade delat sig i \u2019tv\u00e5 l\u00e5gor\u2019? Hur skulle F\u00f6rsynen eller den eviga Gudomen p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt ha kunnat g\u00f6ra m\u00f6rkret eller ljusets kontrast begripligt f\u00f6r gudasonen eller det ursprungliga ljusv\u00e4sendet, det vill s\u00e4ga det \u00f6verjordiska eller himmelska v\u00e4sen som inte l\u00e4ngre i sitt vakna dagsmedvetande hade n\u00e5got minne av m\u00f6rkrets och dess detaljers existens och d\u00e4rf\u00f6r var ett v\u00e4sen som framtr\u00e4dde i \u2019djup s\u00f6mn\u2019? Hur skulle F\u00f6rsynen p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt ha kunnat \u2019inbl\u00e5sa\u2019 den \u2019livets ande\u2019 i detta \u2019sovande\u2019 eller n\u00e4stan medvetsl\u00f6sa v\u00e4sen som kunde g\u00f6ra det dagsmedvetet i m\u00f6rkrets traditioner, och d\u00e4rmed ge det den kontrast genom vilken det s\u00e5 sm\u00e5ningom kunde bli vaket dagsmedvetet i ljuset och dess detaljer? I en v\u00e4rld d\u00e4r man \u00e4lskade sin n\u00e4sta som sig sj\u00e4lv, kunde det ju om\u00f6jligt finnas n\u00e5got att bli \u2019svartsjuk\u2019 p\u00e5 och d\u00e4rmed inte heller n\u00e5got som kunde ge anledning till hat, vrede, f\u00f6rf\u00f6ljelse eller avund och kamp f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla det egna livet genom andra v\u00e4sens d\u00f6d. F\u00f6rf\u00f6ljelse och underg\u00e5ng skulle s\u00e5ledes vara helt om\u00f6jligt\u201d (Livets Bog<\/em> del 4, st. 1234).<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 genom polf\u00f6rvandlingen, dvs. den psyko-sexuella process som till slut \u201d\u00e5terf\u00f6renar\u201d de b\u00e5da polerna till v\u00e5rt mentala ursprungstillst\u00e5nd\u00a0\u2013 den s.k. dubbelpoligheten\u00a0\u2013 som vi \u00e5terg\u00e5r till v\u00e5rt egentliga mentala normaltillst\u00e5nd. Ett tillst\u00e5nd som utg\u00f6r den mentalt strukturella, psyko-sexuella sammans\u00e4ttningen i spiralkretsloppets fem \u00f6vriga tillvaroplan. Det \u00e4r allts\u00e5 endast i djurriket som denna uppdelning i manligt och kvinnligt uppst\u00e5r\u00a0\u2013 ett mentalt tillst\u00e5nd som Martinus ben\u00e4mner som enpoligt. H\u00e4r \u00e4r det \u00e4r den prim\u00e4ra polen, den manliga hos mannen och den kvinnliga hos kvinnan, som \u00e4r den dominerande och som avg\u00f6r individens levnadsart, handlingss\u00e4tt, sexualitet och \u00f6de. Martinus uttrycker det p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201d<\/em>D\u00e5 enpoligheten i \u00f6verv\u00e4gande grad alltj\u00e4mt dominerar eller beh\u00e4rskar den jordiska m\u00e4nniskan, tillh\u00f6r hon allts\u00e5 p\u00e5 detta f\u00e4lt i motsvarande grad djurriket. Hon har samma parningsprincip, samma f\u00f6r\u00e4lskelsef\u00f6rm\u00e5ga, samma sexuella hunger- och m\u00e4ttnadstillst\u00e5nd. H\u00e4rtill kommer s\u00e5 avundsjuka, jalusi, missunnsamhet, egoism, bristande fink\u00e4nslighet samt en f\u00f6ga utvecklad k\u00e4rleksf\u00f6rm\u00e5ga. Vredesutbrott, hat, h\u00e4mndk\u00e4nslor och avund florerar d\u00e4rf\u00f6r i h\u00f6gre eller l\u00e4gre grad i hennes psyke och handlingss\u00e4tt. Dessutom kan h\u00e4r n\u00e4mnas hennes animaliska kostbeg\u00e4r, som f\u00f6r med sig dr\u00e5p av djur och d\u00e4rmed s\u00e4nker graden av hennes \u00f6desm\u00e4ssiga skydd. Ju mera m\u00e4nniskan f\u00f6reter dessa och liknande tillst\u00e5nd i sitt levnadss\u00e4tt, desto mindre tillh\u00f6r hon \u00e4nnu den f\u00e4rdiga eller fullkomliga m\u00e4nniskans livsnorm och framtr\u00e4dande s\u00e5som varande ett med Gud. Hon m\u00e5ste d\u00e5 alltj\u00e4mt i motsvarande grad leva kvar i djurrikets eller den dr\u00e4pande principens och dj\u00e4vulsmedvetandets nattsvarta skuggomr\u00e5den.\u201d (Livets Bog <\/em>del 7, st. 2529)<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Hilma af Klint, Duvan, nr 14<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Dualtanken p\u00e5 en h\u00f6gre kosmisk niv\u00e5<\/strong><\/p>\n

I och med Martinus f\u00f6rklaringsmodell, d\u00e4r det allts\u00e5 beh\u00f6vs tv\u00e5 spiralkretslopp f\u00f6r att till fullo manifestera b\u00e5de den maskulina och den feminina principens alla uttrycksm\u00f6jligheter, kan vi h\u00e4r se att tanken om dualen, den eftertraktade andra h\u00e4lften hos varje individ, kan betraktas fr\u00e5n ett mycket h\u00f6gre plan \u00e4n vad de flesta andligt intresserade \u00e4r vana vid. Martinus menar ju att den harmoniska f\u00f6rening av den manliga och den kvinnliga principen leder till att individen f\u00e5r kosmiskt medvetande. Denna mentala f\u00f6rvandlingsprocess sker i slutet av varje djurrike, och \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r individens intr\u00e4de i det riktiga m\u00e4nniskoriket \u2013 spiralkretsloppets tredje tillvaroplan. H\u00f6jer vi perspektivet ytterligare ett steg, och h\u00e5ller tanken om tv\u00e5 spiralkretslopps n\u00f6dv\u00e4ndighet i minnet, kan vi ses att Martinus befattar sig med ytterligare ett syns\u00e4tt, ett h\u00f6gre s\u00e5dant, vad g\u00e4ller dualtanken.<\/p>\n

Det Martinus h\u00e4r redog\u00f6r f\u00f6r, menar jag utg\u00f6r den h\u00f6gsta kosmiska sanningen om dualtanken, d\u00e4r det f\u00f6r dess \u00f6vergripande fullbordan, dvs. uppn\u00e5endet av en harmonisk balans mellan den manliga och den kvinnliga principen p\u00e5 en kosmisk-existentiell\u00a0niv\u00e5, r\u00f6r sig om ett s\u00e5 gigantiskt tidsperspektiv (tv\u00e5 spiralkretslopp p\u00e5 vardera miljontals \u00e5r), att det inte riktigt g\u00e5r att omfatta med tanken. (Detta \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt en helt central kosmisk \u201dkonstruktion\u201d f\u00f6r vidmakth\u00e5llandet av den strukturella v\u00e4rldsordning som ligger till grund f\u00f6r den eviga livsupplevelsen. F\u00f6r att det levande \u201dn\u00e5got\u201d eller jaget bakom varje manifestationsform upplevelse- och funktionsm\u00e4ssigt ska bli en \u201dhel\u201d individ eller harmonisk \u201denhet\u201d p\u00e5 det h\u00f6gsta kosmiska planet, beh\u00f6vs det tv\u00e5 spiralkretslopp.)<\/p>\n

Jag tror att varje andligt intresserad m\u00e4nniska m\u00e5ste b\u00f6rja v\u00e4nja sig vid tanken att vi m\u00e4nniskor, inklusive alla andra former av livsyttringar i universum, \u00e4r n\u00e5got helt annat \u00e4n vad det, eller vi, ser ut att vara. N\u00e4r vi n\u00e5s av insikten om v\u00e5r tidl\u00f6sa och omanifesterade jagnatur, blir tanken p\u00e5 dessa gigantiska tidsperspektiv som tv\u00e5 spiralkretslopp representerar, inte alls konstig eller m\u00e4rklig, utan n\u00e5got som mycket v\u00e4l kan vara med sanningen \u00f6verensst\u00e4mmande.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jaget, r\u00f6relsen och tiden<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r kan till\u00e4ggas att tiden inte \u00e4r\u00a0en objektiv f\u00f6reteelse, utan en helt igenom subjektiv s\u00e5dan. Tid \u00e4r alltid kopplad till r\u00f6relse och f\u00f6rvandling manifesterad av n\u00e5gon av universums otaliga livsformer, genom deras tillk\u00e4nnagivande genom en eller annan fysisk eller andlig skapelseakt. Detta inneb\u00e4r att det som upplevs som l\u00e5ng tid f\u00f6r mig eller dig h\u00e4r i den fysiska v\u00e4rden, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver upplevas p\u00e5 samma s\u00e4tt i den andliga v\u00e4rlden. H\u00e4r upplever jaget ett evigt p\u00e5g\u00e5ende nu, med forntid och framtid som mentala tankekonstruktioner \u2013 minnen och m\u00f6jliga, utvecklingsm\u00e4ssiga h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp.<\/p>\n

I jagets egennatur\u00a0\u2013 evigheten, stillheten och or\u00f6rligheten\u00a0\u2013 finns det ingen tid. Det som \u00e4r or\u00f6rligt kan inte f\u00f6r\u00e4ndras eller f\u00f6rvandlas och d\u00e4rmed inte upplevas. En upplevelse fordrar att minst tv\u00e5 olika energiarter m\u00f6ter varandra, s\u00e5 att en reaktion av detta m\u00f6te uppst\u00e5r och blir till det n\u00e5got som jaget kan registrera som utg\u00f6rande en kontrast till dess or\u00f6rliga och omanifesterade egennatur. Jaget utg\u00f6r den fasta punkt kring vilken all r\u00f6relse, och d\u00e4rmed upplevelse, kretsar (dvs. r\u00f6relsen utg\u00e5r fr\u00e5n jaget och v\u00e4nder tillbaka till detsamma).<\/p>\n

Detta \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d, jaget, befinner sig i den m\u00e4rkliga situationen, att ingen som helst energikombination kan \u201dr\u00f6ra\u201d vid, eller komma i kontakt med det. Jaget \u00e4r den f\u00f6reteelse som skapar och utl\u00f6ser alla energikombinationer i den skapade v\u00e4rlden. Det finns till f\u00f6re<\/em> och bortom <\/em>dessa energikombinationer. Sj\u00e4lv befinner sig jaget \u201dovanf\u00f6r\u201d det manifesterades omr\u00e5de, d\u00e4r sj\u00e4lva livet utspelar sig. Att jaget \u00e4r ober\u00f6rbart, beror p\u00e5 det faktum att det inte best\u00e5r av n\u00e5gon energiform som kan reagera p\u00e5 den skapade v\u00e4rldens energier. Jaget utg\u00f6r en helt egen f\u00f6reteelse, till vilken det inte finns n\u00e5gon motsvarighet. Det metafysiska sp\u00f6rsm\u00e5let om jagets egennatur behandlas ing\u00e5ende i Martinus litteratur. Det \u00e4r kring jaget och dess skapande verksamhet som Martinus bygger hela sin v\u00e4rldsbild. Jaget \u00e4r, f\u00f6r att g\u00f6ra en l\u00e5ng historia kort, det som Martinus v\u00e4rldsbild st\u00e5r och faller med. Inget jag, ingen livsupplevelse.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jagets egennatur<\/strong><\/p>\n

V\u00e5rt jag, som \u00e4r lika med evigheten och o\u00e4ndligheten, \u00e4r p\u00e5 ett grundl\u00e4ggande existentiellt plan helt ober\u00f6rd av tidens v\u00e4xlingar. Jaget \u00e4r och f\u00f6rbli ett omanifesterad, egenskaps- och kontrastl\u00f6s \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d som existerar bortom tid och rum, bortom r\u00f6relsen (som det skapar), bortom allt vad manifestationer av m\u00e4nskliga organismer, djur och v\u00e4xter heter. Jaget \u00e4r i sin egennatur suver\u00e4nt upph\u00f6jd \u00f6ver den skapade v\u00e4rldens r\u00f6relser och f\u00f6rvandlingar. Jaget \u00e4r enbart definierbart med sig sj\u00e4lv, d\u00e5 det inte existera n\u00e5gon annan liknande f\u00f6reteelse.<\/p>\n

Det gudomliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d upplever tiden, tillvaron och livet genom myriader sj\u00e4lvst\u00e4ndiga livsenheternas individuella manifestationer och handlingar i den skapade v\u00e4rlden. Dessa individuella livsenheter utg\u00f6r Gudomens upplevelseorgan.\u00a0Genom en speciell spaltningsmekanism i jagstrukturen delar det gudomliga jaget upp sitt jag i ett o\u00e4ndligt antal sj\u00e4lvst\u00e4ndiga jagenheter. Den gemensamma n\u00e4mnaren och utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Gudomens och livs- eller jagenheternas livsupplevelse \u00e4r det odelbara jaget. Jaget best\u00e5r inte av n\u00e5got skapat eller n\u00e5gon delbar energiform, och kan d\u00e4rf\u00f6r inte delas. Det \u00e4r och f\u00f6rblir evigt ett och detsamma. Alla levande varelser i hela universum har med andra ord samma jag som Gudomen. Dennas liv blir d\u00e4rmed v\u00e5rt liv och v\u00e5rt liv blir d\u00e4rmed Gudomens liv. D\u00e4rav uttrycket \u201dGud \u00e4r n\u00e4rmare oss \u00e4n v\u00e5rt eget hj\u00e4rta\u201d.<\/p>\n

F\u00f6r jaget existerar all upplevelse i ett evigt p\u00e5g\u00e5ende nu. Forntid och framtid utg\u00f6r t\u00e4nka f\u00f6reteelser som m\u00f6jligg\u00f6r ett linj\u00e4rt t\u00e4nkande i den fysiska v\u00e4rlden. Tiden skapas av jaget genom dess utnyttjande av de energier och materier som st\u00e5r till dess f\u00f6rfogande i form av de sex medvetande- och organismskapande grundenergierna, vilka \u00e4r sprungna ur den sjunde grundenergin\u00a0\u2013 moderenergin. N\u00e4r jaget genom en speciell inre, aktiv mekanism, bryter stillheten genom skapandet av r\u00f6relsen, skapas ocks\u00e5 tiden.<\/p>\n

Detta inneb\u00e4r f\u00f6r jagets del, att tv\u00e5 spiralkretslopp ur ett visst <\/em>existentiellt perspektiv, det eviga nuets perspektiv, endast utg\u00f6r en blinkning. Det \u00e4r enbart i den materiella tids- och rumsdimensionella v\u00e4rlden, t ex h\u00e4r p\u00e5 jordklotet (f\u00f6r jaget en skapad timlig, illusorisk <\/em>verklighet), som tiden kan upplevas som l\u00e5ng. Det f\u00e5r mig os\u00f6kt att t\u00e4nka p\u00e5 ett citat av den amerikanske regiss\u00f6ren och sk\u00e5despelaren Woody Allen: \u201dEvighet \u00e4r en l\u00e5ng tid \u2013 s\u00e4rskilt mot slutet.\u201d<\/p>\n

F\u00f6r m\u00e5nga andligt intresserade m\u00e4nniskor utg\u00f6r dessa tankeg\u00e5ngar m\u00f6jligtvis en intressant arbetshypotes. F\u00f6r vissa av oss \u00e4r det en beskrivning av hur tillvaron \u00e4r beskaffad; hur sj\u00e4lva livet och livsupplevelsen \u00e4r utformad. Efterhand som tiden g\u00e5r, internaliseras dessa tankar p\u00e5 ett f\u00f6runderligt s\u00e4tt i ens medvetande. Ungef\u00e4r som n\u00e4r man m\u00f6ter Hilma af Klints bilder och m\u00e5lningar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. De flesta andligt intresserade m\u00e4nniskor, t\u00f6rs jag nog lova, stannar upp i f\u00f6rundran \u00f6ver vad de ser framf\u00f6r sig. P\u00e5 samma s\u00e4tt, \u00e4ven h\u00e4r, internaliseras dessa andliga budskap i ens medvetande och blir till slut en del av en sj\u00e4lv. Den inverkan har Hilma af Klints m\u00e5lningar och Martinus texter p\u00e5 mig: de g\u00e5r in i min kropp och sj\u00e4l, rotar sig d\u00e4r och blir en del av mig; en del av den jag djupast sett \u00e4r.<\/p>\n

Varf\u00f6r, kan man kanske fr\u00e5ga sig. Jo, det Hilma af Klint och Martinus beskriver utifr\u00e5n sina respektive arbetsomr\u00e5den, utg\u00f6r m\u00e5lningar och texter som ber\u00f6r alla m\u00e4nniskors innersta essens. De utg\u00f6r ett slags spegelbilder av vilka vi \u00e4r, varifr\u00e5n vi kommer och vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Beskrivningen av jagstrukturens eviga best\u00e5ndsdelar, och de utifr\u00e5n detta jag manifesterade andliga och fysiska v\u00e4rldar, fr\u00e5n Martinus sida, samt den bildliga \u00e5tergivningen av denna jagstrukturs underliggande manifestations- och verkansomr\u00e5de, dess m\u00e5ngskiftande uttrycksformer i de andliga och fysiska v\u00e4rldarna fr\u00e5n Hilma af Klints sida, utg\u00f6r en oslagbar kombination, en ov\u00e4rderlig v\u00e4gvisare f\u00f6r nutidens och framtidens andligt s\u00f6kande m\u00e4nniskor.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Hilma af Klint, Bj\u00f6rken\u00a0<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Hilma af Klint och Martinus \u2013 tv\u00e5 kompletterande storheter p\u00e5 det andlig-vetenskapliga omr\u00e5det<\/strong><\/p>\n

Enligt min mening utg\u00f6r Hilma af Klint och Martinus f\u00f6r n\u00e4rvarande kanske de mest intressanta (och komplement\u00e4ra) kunskapsk\u00e4llorna p\u00e5 det andligvetenskapliga omr\u00e5det. Martinus analyser beskriver bland mycket annat universums struktur, v\u00e5rt medvetandes natur och v\u00e5rt, genom varje individs jagstruktur, eviga kosmiska sl\u00e4ktskap med Gudomen, medan Hilma af Klint i sina bilder och m\u00e5lningar (likaledes bland mycket annat) gestaltar centrala delar av m\u00e4nniskans evolution\u00e4ra utvecklingsprocess, dualtanken: dualiteten i form av k\u00f6nspolaritet, m\u00f6rker och ljus, gott och ont, samt den astrala v\u00e4rldens mysterier och formspr\u00e5k. Enligt min mening utg\u00f6r de samlade verken av Hilma af Klint och Martinus en synnerligen lyckad kombination av informativ text och illustrativa m\u00e5lningar. Den egentliga, men avg\u00f6rande, skillnaden mellan Hilma af Klint och Martinus \u00e4r varifr\u00e5n de fick sin kunskap om de andliga f\u00f6reteelser de behandlar.<\/p>\n

Martinus var sin egen kunskapsk\u00e4lla. Vid trettio \u00e5rs \u00e5lder genomgick han en andlig invigning eller den stora f\u00f6delsen. D\u00e4rmed \u00f6ppnades hans kosmiska medvetande och han fick en permanent f\u00f6rm\u00e5ga att sk\u00e5da in i det han kallar visdomsoceanen\u00a0\u2013 Gudomens samlade vetande om sig sj\u00e4lv. I och med denna omv\u00e4lvande psykiska upplevelse var nu Martinus f\u00f6rm\u00f6gen att beskriva de andliga lagar och principer som ligger till grund f\u00f6r Gudomens och de enskilda livsenheternas eviga livsupplevelse. Det var allts\u00e5 genom utvecklandet av det kosmiska medvetandet, som Martinus genom sj\u00e4lvsyn kunde utarbeta sin andliga v\u00e4rldsbild, vilken han i sin helhet har gett namnet \u201dTredje testamentet\u201d.<\/p>\n

Hilma af Klint d\u00e4remot stod i medial kontakt med andliga budb\u00e4rare, v\u00e4sen som i sin tur stod i kontakt med \u201dDe h\u00f6ga\u201d\u00a0\u2013 en grupp, icke namngivna h\u00f6gt utvecklade v\u00e4sen, p\u00e5 det andliga planet. Hilma fick inledningsvis direkta instruktioner och anvisningar om vad hon skulle m\u00e5la, men inga djupg\u00e5ende f\u00f6rklaring av det andliga inneh\u00e5llet hon gestaltade. (Efterhand som \u00e5ren gick, fick Hilma allt friare tyglar i sitt m\u00e5leri, men helt sj\u00e4lvst\u00e4ndig i sitt skapande blev hon inte n\u00e4r det g\u00e4llde de kosmiska mysterierna, vad jag f\u00f6rst\u00e5r.)<\/p>\n

Detta fick till f\u00f6ljd att Hilma allt som oftast inte f\u00f6rstod inneb\u00f6rden i sina m\u00e5lningar. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kte hon vid ett flertal tillf\u00e4llen f\u00e5 Rudolf Steiner att f\u00f6rklara budskapen i m\u00e5lningarna f\u00f6r henne. Steiner gav dock aldrig de svar som Hilma s\u00e5 g\u00e4rna \u00f6nskade f\u00e5. F\u00f6r Hilma af Klints del bestod hennes konstn\u00e4rliga g\u00e4rning i ett konstant s\u00f6kande efter svaren p\u00e5 tillvarons mysterium, t ex dualtanken, ont och gott och m\u00f6rker och ljus. Hon var ett redskap f\u00f6r den andliga v\u00e4rldens nedtransformering av en \u00f6versinnlig verklighet. F\u00f6r som Hilma af Klint skrev i en anteckningsbok redan i januari 1906:<\/p>\n

\u201d\u2019Ekstasens verktyg var jag\u2019,\u00a0[…] Ordet extas \u00e4r en avledning av det grekiska verbet som betyder \u2019tr\u00e4da ut ur sig\u2019\u201d (Julia Voss, s. 215).<\/p>\n

Att Hilma skriver att \u201dEkstasens verktyg var jag\u201d visar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, menar jag, Hilmas f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sin stora mission. Min f\u00f6rest\u00e4llning, n\u00e4r hon st\u00e4ller sig sj\u00e4lv till f\u00f6rfogande f\u00f6r den andliga v\u00e4rldens budskap, \u00e4r att hon g\u00f6r just detta: hon tr\u00e4der ut ur sig sj\u00e4lv och l\u00e5ter den andliga v\u00e4rldens meddelanden med dess skiftande inneh\u00e5ll, fl\u00f6da fritt fr\u00e5n hennes andliga struktur (d\u00e4r kontakten med de andliga budb\u00e4rarna \u00e4ger rum), via hj\u00e4rnan och penseln, fram till de uppsp\u00e4nda, vita dukarna, d\u00e4r den ena fantastiska m\u00e5lningen efter den andra tr\u00e4der fram i dagens ljus.<\/p>\n

Det var en storslagen bedrift fr\u00e5n Hilmas sida att viga sitt liv \u00e5t detta osj\u00e4lviska tj\u00e4nande. Det visar vilken stor och s\u00e4llsynt sj\u00e4l Hilma af Klint var. Hennes konstn\u00e4rliga produktion kommer att fungera som en ink\u00f6rsport till de andliga mysterierna fascinerande v\u00e4rldar f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor, likav\u00e4l som att de nu utg\u00f6r, och kommer att s\u00e5 g\u00f6ra \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis, en k\u00e4lla till p\u00e5fyllnad och f\u00f6rnyad kontakt med de \u00f6versinnliga v\u00e4rldarna under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver\u00a0\u2013 \u00f6versinnliga v\u00e4rldar som befinner sig endast en blinkning fr\u00e5n oss.<\/p>\n

 <\/p>\n

Framtidsvisionen<\/strong><\/p>\n

De analyser av m\u00e4nniskans sexuella utvecklingsprocess som Martinus har framlagt, garanterar att vi alla, i sinom tid, kommer att utveckla de mentala f\u00f6rm\u00e5gor och talanger som m\u00f6jligg\u00f6r en naturlig transformation fr\u00e5n djur till riktig m\u00e4nniska. Det \u00e4r en utvecklingsprocess som kostar b\u00e5de blod och t\u00e5rar, d\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att k\u00e4nna medlidande med en annan m\u00e4nniska, f\u00f6rst inom den slutna familjekretsen, sedan till vem som helst som vi m\u00f6ter i v\u00e5rt dagliga liv, \u00e4r en fr\u00e5ga om upplevandet av det egna lidandet \u2013 den osj\u00e4lviska moralens \u201dbyggsten\u201d. Dessa lidandeupplevelser medf\u00f6r en alltmer tilltagande f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4tta sig in i en annan m\u00e4nniskas livs\u00f6de och d\u00e4rmed str\u00e4cka ut en hj\u00e4lpande hand, d\u00e4r detta \u00e4r m\u00f6jligt. S\u00e5 vist \u00e4r, enligt Martinus, livet inr\u00e4ttat. Ingen upplevelse \u00e4r p\u00e5 ett djupare plan meningsl\u00f6s eller on\u00f6dig. Allt det vi m\u00e4nniskor upplever kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom oss sj\u00e4lva till godo. Och till slut, efter en l\u00e5ng kedja av inkarnationer, leder summan av alla erfarenheter till att vi m\u00e4nniskor kommer att utveckla de osj\u00e4lviska f\u00f6rm\u00e5gor och talanger som innefattar samtliga samlevnadsomr\u00e5den och samh\u00e4llsinstitutioner. V\u00e5ra talanger och f\u00f6rm\u00e5gor kommer vid den tidpunkten, i en kommande inkarnation, att ligga till grund f\u00f6r f\u00f6rverkligandet av den samh\u00e4llsmodell som i sanning \u00e4r samst\u00e4mmig mer v\u00e5r djupaste l\u00e4ngtan och \u00f6nskan om en fredlig samexistens p\u00e5 lika villkor f\u00f6r jordens samtliga inv\u00e5nare.<\/p>\n

Lars Palerius,<\/em> december 2021<\/p>\n

 <\/p>\n

Appendix\u00a0\u2013 f\u00f6rdjupande f\u00f6rklaringar till teman och nyckelbegrepp i artikeln<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

    \n
  1. Evighetsplanet<\/li>\n
  2. Det kosmiska spiralkretsloppet<\/li>\n
  3. Martinus, jagstrukturen, kretsloppsprincipen, polf\u00f6rvandlingen och det humana sinnelagets framv\u00e4xt<\/li>\n
  4. Martinus och de djuriska respektive m\u00e4nskliga tankeklimaten<\/li>\n
  5. Martinus och det kosmiska medvetandet<\/li>\n
  6. Jagstrukturen och den maskulina och den feminina principen<\/li>\n
  7. Martinus och m\u00e4nniskans sexuella utvecklingsprocess<\/li>\n
  8. Kommentar till Hilma af Klint och uttr\u00e4det ur den \u00e4ktenskapliga sf\u00e4ren<\/li>\n
  9. Till\u00e4gg ang\u00e5ende begreppet talangk\u00e4rna<\/li>\n
  10. Den maskulina och den feminina principens kretslopp kr\u00e4ver tv\u00e5 kosmiska spiralkretslopp f\u00f6r sin totala utveckling<\/li>\n<\/ol>\n

     <\/p>\n

    1. Evighetsplanet<\/strong><\/p>\n

    \u201d<\/em>Och h\u00e4r p\u00e5 evighetsplanet, i tillvaron utanf\u00f6r tid och rum, ser vi hela kretsloppsprincipens struktur, ser de skapade tingens avslutning \u2013 till och med innan deras b\u00f6rjan f\u00f6religger p\u00e5 det fysiska planet \u2013 och ser s\u00e5ledes i nuet alla lokaliteter inom f\u00f6rfluten tid och framtid, ser s\u00e5v\u00e4l hela v\u00e4rldsplanen som alla detaljer, som i tid och rum allts\u00e5 \u00e4nnu inte existerar eller som f\u00f6r l\u00e4nge sedan existerat i ett nu gl\u00f6mt f\u00f6rflutet. F\u00f6r v\u00e5r syn har den f\u00f6rflutna tidens och framtidens sl\u00f6jor eller rid\u00e5er allts\u00e5 dragits \u00e5t sidan, och vi ser vad som ligger i denna f\u00f6r den g\u00e4ngse jordm\u00e4nniskan dolda f\u00f6rflutna tid och framtid. Det \u00e4r genom denna f\u00f6rm\u00e5ga som livsmysteriet avsl\u00f6jas f\u00f6r oss och d\u00e4rmed upph\u00f6r att vara ett mysterium. Och genom denna n\u00e4rvaro i tidens och rummets alfa och omega, b\u00f6rjan och slut, upph\u00f6r s\u00e5ledes alla g\u00e5tor och d\u00e4rmed \u00e4ven den sexuella g\u00e5tan\u201d (Livets Bog<\/em> del 4, st. 1475).<\/p>\n

     <\/p>\n

    2. Det kosmiska spiralkretsloppet<\/strong><\/p>\n

    Det kosmiska spiralkretsloppet utg\u00f6r i Martinus v\u00e4rldsbild det \u201dramverk\u201d i, och genom, vilken den eviga livsupplevelsen utspelar sig. Varje spiralkretslopp best\u00e5r av sex stycken avdelningar eller tillvaroplan\u00a0\u2013 ett gigantiskt utvecklingspanorama som det tar miljontals \u00e5r att genomleva.<\/p>\n

    De tv\u00e5 f\u00f6rsta tillvaroplanen, v\u00e4xtriket<\/em> och djurriket <\/em>har i grova drag en fysisk karakt\u00e4r. Det tredje tillvaroplanet, det riktiga m\u00e4nniskoriket<\/em>, har en fysisk respektive andlig avdelning, I andra halvan av detta tillvaroplan lever individen f\u00f6retr\u00e4desvis i den andliga v\u00e4rlden.<\/p>\n

    De tre sista avdelningarna, visdomsriket<\/em>, den gudomliga v\u00e4rlden <\/em>och\u00a0salighetsriket,<\/em> utg\u00f6r rent andliga tillvaroplan.<\/p>\n

    Varje spiralkretslopp avl\u00f6ses av ett nytt spiralkretslopp. I och med detta sker det en principiell upprepning <\/em>av de sex tillvaroplanen. Dock med den avg\u00f6rande skillnaden, att utformningen av livsupplevelsens inneh\u00e5ll, b\u00e5de medvetande- och organismm\u00e4ssigt, utg\u00f6r en helt ny och tidigare opr\u00f6vad <\/em>variant \u00e4n det tidigare, genomlevda spiralkretsloppens mentala och fysiska upplevelsescenario. I v\u00e4sendets eviga vandring genom spiralkretslopp efter spiralkretslopp, sker det allts\u00e5 inga upprepningar av f\u00f6reg\u00e5ende spiralkretslopps inneh\u00e5llsliga upplevelser, annat \u00e4n den rent principiella \u00e5terkomsten av de sex olika tillvaroplanens \u201dyttre ramverk\u201d. Varje spiralkretslopp erbjuder med andra ord helt nya upplevelse- och manifestationsm\u00f6jligheter f\u00f6r universums myriader av livsenheter. I all evighet.<\/p>\n

    F\u00f6r vidare l\u00e4sning h\u00e4nvisar jag till Martinus symbol nr 14, Det kosmiska spiralkretsloppet<\/em><\/a>.<\/p>\n

    \u00a0<\/strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n

    \u00a03.\u00a0Martinus, jagstrukturen, kretsloppsprincipen, polf\u00f6rvandlingen och det humana sinnelagets framv\u00e4xt<\/strong><\/p>\n

    I detta skede av utvecklingen, d\u00e4r ett begynnande medm\u00e4nskligt sinnelag framtr\u00e4der, b\u00f6rjar den motsatta eller sekund\u00e4r polen att v\u00e4xa till i kapacitet. F\u00f6rst l\u00e5ngsamt, f\u00f6r att sedan i v\u00e5r tid (d\u00e4r den \u00e4r markant och m\u00e5ngskiftande) manifestera en exponentiellt tilltagande kapacitet. Detta visar sig, f\u00f6r att nu n\u00e4mna n\u00e5gra mer tydliga exempel, bland annat i den snabba \u00f6kningen av kvinnor p\u00e5 chefspositioner inom tidigare traditionellt manliga yrkesomr\u00e5den s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 den politiska arenan; att m\u00e4n alltmer arbetar inom v\u00e5rd- och omsorgsyrken och tar ett st\u00f6rre ansvar n\u00e4r det g\u00e4ller omsorgen om barnen, antingen inom familjen eller inom en annan typ av relation: att m\u00e5nga m\u00e4n har tr\u00f6ttnat p\u00e5 allt vad kamp heter och d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre vill g\u00f6ra karri\u00e4r i samma omfattning som tidigare, samt att fler och fler unga m\u00e4nniskor i dag inte l\u00e4ngre vill definiera sitt k\u00f6n som manligt eller kvinnligt, utan f\u00f6redrar en k\u00f6nsneutral, icke-bin\u00e4r ben\u00e4mning.<\/p>\n

    Ja, m\u00e4nskligheten befinner sig i dag, \u00e5r 2021, i ett b\u00e5de dramatiskt och fascinerande utvecklingsskede av tillvaron. Det \u00e4r m\u00e5nga nationella och globala utmaningar som ska bem\u00f6tas, bearbetas och \u00f6vervinnas, vilket har lett en, i positiv riktning, \u00f6kad kollektiv medvetenhet om t ex klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och de ekonomiska or\u00e4ttvisor som pl\u00e5gar stora delar av m\u00e4nskligheten. Men oavsett hur illa det kan te sig inom b\u00e5de det och det andra samh\u00e4lleliga omr\u00e5det, b\u00e5de nationellt och globalt, finns det nu genom Hilma af Klints gestaltning av dualtanken och den m\u00e4nskliga evolutionen och Martinus omfattande analyser av m\u00e4nniskans innersta kosmiska natur och f\u00f6rutbest\u00e4mda mentalitetsf\u00f6rvandling, i allra h\u00f6gsta grad n\u00e5got verkligt substantiellt att rikta sin inre moraliska kompass mot.<\/p>\n

    Den av Martinus utlovande f\u00f6rvandlingen av mentaliteten (genom polf\u00f6rvandlingens genomgripande f\u00f6r\u00e4ndring av det m\u00e4nskliga sinnelaget), finns inbyggd i varje individs jagstruktur, d\u00e4r denna i f\u00f6rening med f\u00f6retr\u00e4desvis kontrastprincipen\u00a0och kretsloppsprincipen<\/em> garanterar, (genom spiralkretsloppets sex principiellt \u00e5terkommande tillvaroplan) en evig livsresa genom tillvarons tv\u00e5 stora kontraster \u2013 ljus och m\u00f6rker. Den n\u00e4mnda f\u00f6rvandlingen av sinnelaget, fr\u00e5n egoism till altruism, \u00e4ger allts\u00e5 rum under slutfasen av djurriket i varje spiralkretslopp. D\u00e4r sker den stora kosmiska v\u00e4ndpunkten fr\u00e5n m\u00f6rker till ljus.<\/p>\n

    Initialt riktar sig Hilma af Klints och Martinus arbeten, av naturliga sk\u00e4l, i f\u00f6rsta hand till andligt intresserade m\u00e4nniskor, f\u00f6r att i ett senare skede n\u00e5 allt st\u00f6rre grupper av humana materialister, allteftersom de stora moraliska livsfr\u00e5gorna om ont och gott blir aktuella \u00e4ven f\u00f6r dessa m\u00e4nniskor. Hilma af Klints och Martinus f\u00f6rklaringar av tillvarons andliga och fysiska dimensioner fungerar, menar jag, som lysande fyrar i det emellan\u00e5t kompakta och illavarslande mentala m\u00f6rker som k\u00e4nnetecknar dagens nationella s\u00e5v\u00e4l som internationella politiska och milit\u00e4ra f\u00f6rehavanden med diktatoriska f\u00f6rtecken.<\/p>\n

    \u201dH\u00e4r ser vi allts\u00e5 tv\u00e5 sidor av livet eller livsupplevelsen. Den ena sidan f\u00f6rnims som fr\u00e5nst\u00f6tning, medan den andra f\u00f6rnims som tilldragning. Fr\u00e5nst\u00f6tningen ligger i sin absoluta analys till grund f\u00f6r allt som i livsupplevelsen h\u00f6r samman med begreppet obehag, medan tilldragningen, likas\u00e5 i sin absoluta analys, ligger till grund f\u00f6r allt som h\u00f6r samman med begreppet behag. Dessa tv\u00e5 former av f\u00f6rnimmelse utg\u00f6r de tv\u00e5 kontraster, utan vilka ingen som helst livsupplevelse kan \u00e4ga rum. Hur skulle man kunna f\u00f6rnimma, om det inte alls existerade n\u00e5gon kontrast till f\u00f6rnimmelseobjektet? All f\u00f6rnimmelse utg\u00f6r s\u00e5lunda upplevelse av kontraster. Varje f\u00f6rnimmelseobjekt upplevs allts\u00e5 endast p\u00e5 grund av att det utg\u00f6r en kontrast till sin omgivning. Det skiljer sig allts\u00e5 fr\u00e5n omgivningen genom att vara m\u00f6rkare eller ljusare, genom att ha andra f\u00e4rger, andra former, en annan volym, en annan smak osv. Varje skapad f\u00f6reteelse utg\u00f6r i sig en kontrast till omgivningen, i annat fall skulle den om\u00f6jligt kunna f\u00f6rnimmas eller upplevas. Ingen livsupplevelse \u00e4r s\u00e5ledes m\u00f6jlig utan kontrastprincipen. De h\u00f6gsta yttringarna av denna motsatsprincip visar sig som kulminerande k\u00e4rlek och kulminerande hat. Fysiskt sett framtr\u00e4der de bland annat som kulminerande solsken och kulminerande nattm\u00f6rker\u201d (Livets Bog <\/em>del 7, st. 2478).<\/p>\n

    \u201dSom framg\u00e5r av detta material, representerar det levande v\u00e4sendets medvetandenaturer en atmosf\u00e4r med olika klimat och st\u00e4mningar p\u00e5 samma s\u00e4tt som den fysiska atmosf\u00e4ren. Dessa utg\u00f6r stadier eller led i ett kretslopp. Detta kretslopp representerar en evigt existerande b\u00e4rande princip, som uppenbarar sig \u00f6verallt, i varje form av livsupplevelse, i varje form av manifestation eller skapelse, b\u00e5de i det omr\u00e5de som vi kallar \u2019naturen\u2019 och i det omr\u00e5de som utg\u00f6r det levande v\u00e4sendets medvetande. Principen visar sig s\u00e5v\u00e4l i den yttre synliga v\u00e4rlden som i v\u00e4sendets allra innersta hj\u00e4rte- och tankeregioner. Den best\u00e5r i en utl\u00f6sning av motsatser, ja, den \u00e4r sj\u00e4lva kontrastprincipen.
    \nVarje form av kontrast kan allts\u00e5 i verkligheten endast existera eller bli till p\u00e5 basis av kulminationen av sin motsats. Varje s\u00e5dan kulmination f\u00f6rorsakar d\u00e4rf\u00f6r i kraft h\u00e4rav oundvikligen tillblivelsen av sin motsats. Det \u00e4r i enlighet med detta som sommar och vinter, dag och natt, solsken och regn f\u00f6ljer p\u00e5 varandra i st\u00e4ndig v\u00e4xling, alldeles som hunger och m\u00e4ttnad i det levande v\u00e4sendets fysiska och sj\u00e4lsliga framtr\u00e4dande. All manifestation i tillvaron \u00e4r s\u00e5ledes kretslopp\u201d (Livets Bog<\/em> del 3, st. 639).<\/p>\n

    Kortfattat kan man s\u00e4ga att hela detta gigantiska livsscenario, reglerat av moderk\u00e4rnans tv\u00e5 sexuella poler, drivs p\u00e5 av det gudomliga urbeg\u00e4ret, som ing\u00e5r i varje individs jagstruktur. Urbeg\u00e4ret livn\u00e4rs av den h\u00f6gsta elden \u2013 Gudomens innersta k\u00e4rleksessens och v\u00e4sen.<\/p>\n

    \u00a0\u201dUrbeg\u00e4ret\u201d<\/strong>
    \n\u201dBakom alla synliga eller manifesterade f\u00f6reteelser hos det levande v\u00e4sendet existerar som n\u00e4mnt\u00a0\u2019urbeg\u00e4ret\u2019, vilket vill s\u00e4ga lusten till manifestation, som \u00e4r detsamma som lusten till livet. Denna lust eller l\u00e4ngtan ligger helt utanf\u00f6r individens fysiska dagsmedvetande, i det att den existerar som permanent vanemedvetande eller \u00e4r en evig automatfunktion. Detta urbeg\u00e4r \u00e4r mycket enkelt i sin analys, i det att det endast kan vara riktat mot manifestationen i dess helhet. Det s\u00f6ker sig inte mot n\u00e5gon speciell gren eller i n\u00e5gon speciell riktning i materien. Det \u00e4r en evigt existerande tilldragning mot allt och alla, mot gott och ont, mot harmoni och disharmoni. Det \u00e4r det st\u00e4ndiga bindemedlet mellan jaget, dess \u2019\u00f6vermedvetande\u2019 och \u2019\u00f6deselement\u2019. Det \u00e4r urkraften i dess \u2019evighetskropp\u2019. Det \u00e4r \u2019den h\u00f6gsta eldens\u2019 grundk\u00e4lla eller djupaste ursprung. Men det \u00e4r h\u00e4r inte i specificerat tillst\u00e5nd. Det \u00e4r i det stadium, i vilket det i form av \u2019X2\u2019 \u00e4nnu \u00e4r namnl\u00f6st till sin natur. Det har ingen annan analys \u00e4n den, att det med jaget ol\u00f6sligt sammanbinder \u2019\u00f6vermedvetandet\u2019 och \u2019\u00f6deselementet\u2019, fr\u00e5n vilka det utg\u00e5r till \u2019undermedvetandet\u2019. Det har sina r\u00f6tter i sj\u00e4lva \u2019det gudomliga n\u00e5got\u2019. Ja, det framtr\u00e4der rent av som delvis identiskt med denna namnl\u00f6sa realitet. Det har sin begynnelse i denna\u201d (Livets Bog<\/em> del 2, st. 529)<\/p>\n

    F\u00f6r en f\u00f6rklaring av begreppen \u201d\u00f6vermedvetandet\u201d, \u201dundermedvetandet\u201d och \u201d\u00f6deselement\u201d h\u00e4nvisar jag till Martinus egen litteratur p\u00e5 Martinus Instituts webbplats<\/a>.<\/p>\n

    \u00a0<\/em>Men en dag, <\/em>och detta \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att g\u00f6ra klart f\u00f6r sig, kommer vi alla, hela m\u00e4nskligheten, precis som Martinus skisserar i sina analyser i Livets Bog,\u00a0<\/em>del 1, kapitel 4, att sk\u00f6rda frukterna fr\u00e5n ett globalt osj\u00e4lviskt samarbete under fredliga former som i h\u00f6g grad kommer att \u00f6vertr\u00e4ffa v\u00e5ra nuvarande, mest optimistiska framtidsvisioner.<\/p>\n

    G\u00e5r det verkligen att veta att en framtida, helt annorlunda samh\u00e4llsmodell kommer att vara f\u00f6rverkligad h\u00e4r p\u00e5 jorden? En samh\u00e4llsmodell d\u00e4r v\u00e4rldsfred med global j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttvisa \u00e4r lika sj\u00e4lvklar och naturlig f\u00f6r framtidens m\u00e4nniskor som v\u00e5r nuvarande samh\u00e4llsmodell, med sitt konfliktfyllda, oj\u00e4mlika och ekonomiskt giriga t\u00e4nkande, \u00e4r naturliga inslag i m\u00e5nga m\u00e4nniskors vardag i v\u00e5r tid.\u00a0\u2013\u00a0Ja, det menar jag att man kan. I varje fall om man f\u00f6rlitar sig p\u00e5 Martinus analyser \u00f6ver m\u00e4nniskans inneboende sj\u00e4lsliga och mentala utvecklingsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

     <\/p>\n

    4. Martinus och det djuriska respektive m\u00e4nskliga tankeklimaten<\/strong><\/p>\n

    Martinus beskriver i Livets Bog<\/em> att m\u00e4nniskan utvecklas fr\u00e5n ett renodlat \u201ddjuriskt\u201d enpoligt stadium till ett renodlat \u201dm\u00e4nskligt\u201d dubbelpoligt stadium. Det djuriska beteendet kan i korthet beskrivas som ett instinktivt, sj\u00e4lsligt-organiskt betingat beteendem\u00f6nster, d\u00e4r man s\u00e4tter sina egna behov i f\u00f6rsta rummet, f\u00f6re alla andras likv\u00e4rdiga \u00f6verlevnadsm\u00e4ssiga behov. Man ser helt enkelt om sitt eget hus i f\u00f6rsta hand. Detta sj\u00e4lvcentrerade beteendem\u00f6nster utg\u00f6r en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r \u00f6verlevnad i djurriket, med dess barska levnadsvillkor.<\/p>\n

    Mot detta st\u00e4ller Martinus det m\u00e4nskliga utvecklingsstadiet, som utg\u00f6r en diametral motsats till djurriket p\u00e5 i stort sett alla samlevnadsm\u00e4ssiga omr\u00e5den. Det rent m\u00e4nskliga beteendet k\u00e4nnetecknas av omtanken om sin n\u00e4sta, dvs. omtanken om alla m\u00e4nniskor man kommer i kontakt med p\u00e5 alla t\u00e4nkbara omr\u00e5den. H\u00e4r utg\u00f6r tales\u00e4ttet \u201ddet \u00e4r saligare att ge, \u00e4n att ta\u201d varje m\u00e4nniskas naturliga tankeklimat. H\u00e4r r\u00e5der det fred, frihet, j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttvisa p\u00e5 varje plats, i varje land och kontinent \u00f6ver hela jorden.<\/p>\n

    M\u00e4nniskan kommer alltid att se till att f\u00e5 sina grundl\u00e4ggande \u00f6verlevnadsm\u00e4ssiga behov tillfredsst\u00e4llda. Men f\u00f6r den fullt ut humant utvecklade m\u00e4nniskan kommer dessa behov aldrig att fyllas p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad. En s\u00e5dan m\u00e4nniska skulle hellre offra sig sj\u00e4lv \u00e4n att se annan m\u00e4nniska lida, om situationen skulle st\u00e4llas p\u00e5 sin spets.<\/p>\n

    Mellan dessa b\u00e5da ytterligheter finns det naturligtvis en m\u00e4ngd olika \u00f6verg\u00e5ngsstadier. De flesta m\u00e4nniskor av idag representerar n\u00e5gon av de goda, osj\u00e4lviska egenskaperna (om inte annat som en diffus, kanske odefinierad \u00f6nskan om att uppfyllda dessa) och n\u00e5gra av de mindre smickrande sj\u00e4lviska sidorna. Vi utg\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande ett slags blandv\u00e4sen, ett sfinxv\u00e4sen\u00a0(ett m\u00e4nskligt huvud p\u00e5 en djurkropp), vilket mer \u00e4n n\u00e5got annat k\u00e4nnetecknar v\u00e5rt nuvarande utvecklingssteg. Men vi m\u00e4nniskor h\u00e5ller, en efter en, p\u00e5 att l\u00e4mna djurrikets personligt (genom reinkarnationen) ned\u00e4rvda traditioner, och s\u00f6ker efter nya levnadsideal som st\u00e5r f\u00f6r ett mer humant och medm\u00e4nskligt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till allt och alla.<\/p>\n

    \u201dEftersom b\u00e5da de ovann\u00e4mnda principerna – den djuriska principen och den m\u00e4nskliga principen\u00a0\u2013 \u00e4r tillst\u00e4des i den of\u00e4rdiga eller oinvigda jordiska m\u00e4nniskan, utg\u00f6r detta v\u00e4sen allts\u00e5 inte n\u00e5got renodlat djur, i och med att det har det begynnande m\u00e4nskliga i sig, liksom det inte heller kan vara en renodlad m\u00e4nniska, i och med att det har det djuriska i sig. Men d\u00e5 utvecklingen visar som ett faktum att det djuriska i detta v\u00e4sen \u00e4r degenererande, medan det m\u00e4nskliga i samma v\u00e4sen \u00e4r under utveckling eller tillv\u00e4xt, s\u00e5 blir det likaledes i samma grad ett faktum att jordm\u00e4nniskan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli en fullkomlig m\u00e4nniska i samma m\u00e5n som det djuriska degenererar och det m\u00e4nskliga utvecklas eller v\u00e4xer. Och Bibelns sp\u00e5dom eller l\u00f6fte, att Gud skapar m\u00e4nniskan till sin avbild, till att vara honom lik, blir allts\u00e5 h\u00e4r till verklighet, liksom vi h\u00e4r ocks\u00e5 har l\u00f6sningen p\u00e5 den s\u00e5 kallade \u2019sfinxens g\u00e5ta\u2019. Sfinxen representerar med sin djurkropp \u2019djuret\u2019 i m\u00e4nniskan och med sitt m\u00e4nniskohuvud ’m\u00e4nniskan i m\u00e4nniskan’\u201d (Livets Bog<\/em> del 7, st. 2499),<\/p>\n

     <\/p>\n

    \u00a05.\u00a0Martinus och det kosmiska medvetandet<\/strong><\/p>\n

    Vid trettio \u00e5rs \u00e5lder genomgick Martinus sin andlig invigning eller \u201dden stora f\u00f6delsen\u201d, som han ben\u00e4mner den h\u00e4ndelsen. Martinus fick nu, genom intuitionens intr\u00e4ngande i hj\u00e4rnan, sitt kosmiska medvetande utvecklat. Han var moraliskt redo f\u00f6r detta, d\u00e5 hans b\u00e5da poler var i inb\u00f6rdes balans. Martinus fick d\u00e4rmed full insyn i det han kallar visdomsoceanen \u2013 Gudomens samlade vetande om sig sj\u00e4lv. Med andra ord fick Martinus tillg\u00e5ng till den ultimata kunskapsk\u00e4llan, d\u00e4r allt som har h\u00e4nt genom evigheten finns lagrat i s\u00e5 kallade guldkopior.\u00a0Guldkopiorna existerar som evighetens facit. Martinus blev andra ord sin egen kunskapsk\u00e4lla genom sin tillg\u00e5ng till dessa eviga facit.<\/p>\n

    Martinus beh\u00f6vde aldrig s\u00f6ka efter svaren p\u00e5 tillvarons mysterier. St\u00e4llde han sig en fr\u00e5ga, d\u00f6k det omedelbart upp ett svar. Svaret gavs i en ord- och bildl\u00f6s form: ett kosmiskt facit manifesterat som en guldkopia. (Ett kosmiskt facit betyder h\u00e4r att svaret utg\u00f6r en evigt existerande of\u00f6r\u00e4nderlig realitet.) Denna exceptionella medvetandef\u00f6r\u00e4ndring var allts\u00e5 m\u00f6jligt tack vare Martinus invigning, vilken \u00f6ppnar upp f\u00f6r intuitionens intr\u00e4ngande i medvetandet. Invigningen grundar sig allts\u00e5 p\u00e5 Martinus fullt utvecklade moraliska f\u00f6rm\u00e5ga eller kapacitet, dvs. att han in i minsta detalj kunde skilja p\u00e5 gott och ont p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Martinus hade d\u00e4rigenom uppn\u00e5tt det h\u00f6gsta, m\u00e4nskliga medvetandestadiet:\u00a0kristusmedvetandet. \u00a0<\/em><\/p>\n

    Denna medvetandef\u00f6r\u00e4ndring gav Martinus en obegr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till visdomsoceanen\u00a0\u2013 Gudomens samlade vetande om sig sj\u00e4lv. Det som \u00e5terstod f\u00f6r hans del var att, med hj\u00e4lp av intelligensen, analysera och bearbeta dessa kosmiska facit, f\u00f6r att sedan kunna presentera slutresultatet i form av sina kosmiska analyser, anpassade f\u00f6r m\u00e4nsklighetens nuvarande utvecklingssteg.<\/p>\n

    Det gjorde han bland annat i sitt huvudverk Livets Bog <\/em>del 1\u20137 och Den eviga v\u00e4rldsbilden <\/em>del 1\u20136, de s\u00e5 kallade symbolb\u00f6ckerna, vilka tillsammans inneh\u00e5ller 100 symboler och utg\u00f6r ett illustrativt och f\u00f6rklarande komplement till Martinus analyser i Livets Bog <\/em>och \u00f6vrig litteratur. Se Martinus Instituts webbplats<\/a>.<\/p>\n

    \u201dEftersom guldkopiorna egentligen utg\u00f6r den essens som blir kvar n\u00e4r en upplevelse spelat ut sin roll eller fullgjort missionen att ge erfarenheter, och det av erfarenheten efterl\u00e4mnade minnet blivit s\u00e5 renat, att den verkliga id\u00e9n eller k\u00e4rnan\u00a0\u2013 det vill s\u00e4ga sj\u00e4lva facit av erfarenheten\u00a0\u2013 blottats, s\u00e5 \u00e4r varje guldkopia identisk med facit av den djupaste orsaken eller id\u00e9n till den handling eller manifestation som skapade erfarenheten. Alla andliga guldkopior existerar allts\u00e5 som \u2019facit\u2019. Den kosmiska klarsynen skiljer sig fr\u00e5n den fysiska synen\u00a0\u2013 som ju bara utg\u00f6r en f\u00f6rm\u00e5ga att \u2019se manifestationer\u2019 \u2013 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den \u00e4r identisk med f\u00f6rm\u00e5gan att \u2019se manifestationers facit\u2019. Med intuitionen eller den kosmiska synen \u2019ser\u2019 man allts\u00e5 inte f\u00f6rem\u00e5len, utan de i f\u00f6rem\u00e5len inkarnerade id\u00e9erna och orsakerna\u201d (Livets Bog<\/em> del 1, st. 216).<\/p>\n

    Martinus skriver vidare om intuitionskroppen, guldkopiorna och den kosmiska klarsynen:<\/p>\n

    \u201dLiksom man med sin fysiska syn kan se andra fysiska f\u00f6rem\u00e5l \u00e4n sin egen fysiska kropp, s\u00e5 kan man naturligtvis ocks\u00e5 med intuitionssynen se andra guldkopior \u00e4n sina egna. Men liksom man med sin k\u00e4nslokropp inte direkt kan k\u00e4nna l\u00e4ngre \u00e4n till omr\u00e5den dit nervtr\u00e5darna str\u00e4cker sig, och d\u00e4rf\u00f6r inte kan k\u00e4nna den fysiska sm\u00e4rtan i medv\u00e4sendenas kroppar, s\u00e5 kan man med minneskroppen inte heller k\u00e4nna medv\u00e4sendenas guldkopior eller minnesmaterial. Med denna kropp kan man allts\u00e5 absolut bara uppleva sitt eget minnesmaterial. Men genom denna kropp kommer minnesf\u00f6rm\u00e5gan senare att bli s\u00e5 framtr\u00e4dande, att individen kan f\u00f6rnimma sitt minnesmaterial eller sina guldkopior \u00e4nda tillbaka till tidigare utvecklingsspiraler. Tills vidare \u00e4r dock, som vi tidigare sagt, denna f\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4stan latent hos jordm\u00e4nniskan, och detta v\u00e4sen kan allts\u00e5 inte\u00a0\u2019f\u00f6rnimma\u2019\u00a0sina minnen l\u00e4ngre tillbaka \u00e4n till de f\u00f6rsta levnads\u00e5ren av sitt nuvarande liv. Med intuitionskroppen blir hon d\u00e4remot i st\u00e5nd\u00a0\u2013 inte att \u2019f\u00f6rnimma\u2019, men v\u00e4l att \u2019se\u2019 sina egna och medv\u00e4sendenas guldkopior, vilka ju tillsammans utg\u00f6r \u2019v\u00e4rldsalltets historia\u2019. Med andra ord: \u2019den kosmiska klarsynen\u2019 eller intuitionskroppen ger individen upplevelsen av evigheten i form av \u2019syn\u2019, medan minnes- eller salighetskroppen ger individen samma upplevelse, men i form av direkt k\u00e4nsla\u201d (Livets Bog<\/em> del 1, st. 214).<\/p>\n

    \u201dKristusmedvetandet \u00e4r baserat p\u00e5 fullkomligt vetande och logiskt t\u00e4nkande\u201d (Storkursen<\/em>, st. 287, styckerubrik).<\/p>\n

    Nedan kan vi l\u00e4sa om kristusmedvetandet och den fysiska kroppens utveckling:<\/p>\n

    \u201dSom vi sett av det f\u00f6reg\u00e5ende, f\u00e5r v\u00e4sendet kosmiskt medvetande vid den tidpunkten, d\u00e5 dess motsatta pol uppn\u00e5r j\u00e4mst\u00e4lldhet med dess ordin\u00e4ra pol, och v\u00e4sendet \u00e4r d\u00e5 ett kosmiskt medvetet v\u00e4sen. Det har kristusmedvetande. Det \u00e4r en m\u00e4nniska skapad till Guds avbild. Men detta betyder inte att v\u00e4sendets fysiska organism pl\u00f6tsligt blivit ett f\u00e4rdigutvecklat organ eller redskap f\u00f6r tv\u00e5poligheten. F\u00f6rvandlingen av jordm\u00e4nniskans fysiska organism fr\u00e5n att vara enpolig till att vara tv\u00e5polig kan naturligtvis endast vara ett resultat av v\u00e4sendets inre sj\u00e4lsliga eller psykiska f\u00f6rvandling fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska. Den fysiska organismens f\u00f6rvandling m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ligga en viss tidsl\u00e4ngd efter den andliga f\u00f6delsen. Detta \u00e5ter betyder att ett kosmiskt medvetet eller invigt v\u00e4sen kommer att leva i en epok, inom vars omr\u00e5de dess fysiska organism inte \u00e4r f\u00e4rdigf\u00f6rvandlad till att helt passa den tv\u00e5poliga sexuella utl\u00f6sningen. Den kommer d\u00e4rf\u00f6r att i motsvarande grad alltj\u00e4mt framtr\u00e4da som ett organ eller redskap f\u00f6r enpoligheten, intill dess att den motsatta polens talangk\u00e4rnor f\u00f6r skapandet av en tv\u00e5polig organism \u00e4r s\u00e5 fundamentala att de i en ny inkarnation \u00f6vertar det totala uppbyggandet av den fysiska organismen. D\u00e4rvid blir denna organism inte l\u00e4ngre enpolig utan tv\u00e5polig. Vid denna tidpunkt kommer det kosmiskt medvetna v\u00e4sendet att uppleva den sista fasen i sin kosmiska invigning. Denna fas av invigningen \u00e4r v\u00e4sendets begynnande totala tv\u00e5poliga utl\u00f6sning och upplevelse av den h\u00f6gsta elden i sin fysiska kropp. Och f\u00f6rst h\u00e4r har denna fysiska kropp blivit till den helt f\u00e4rdigt utvecklade riktiga m\u00e4nniskokroppen\u201d (Livets Bog<\/em> del 5, st. 1912).<\/p>\n

     <\/p>\n

    6. Jagstrukturen och den maskulina och den feminina principen<\/strong><\/p>\n

    Varje individs jagstruktur utg\u00f6r en evigt of\u00f6r\u00e4nderlig urprincip. Det enda man kan s\u00e4ga om denna jagprincip \u00e4r att den utg\u00f6r n\u00e5got som existerar, \u201dn\u00e5got om \u00e4r\u201d. Jaget \u00e4r, som vi har sett tidigare, immateriellt, or\u00f6rligt, omanifesterat och egenskapsl\u00f6st till sin natur, och saknar d\u00e4rf\u00f6r helt kontraster. Det g\u00f6r att detta jag eller denna jagstruktur inte \u00e4r m\u00f6jlig att uppfatta med sinnena. Den \u00e4r inte skapad av sinnen och kan d\u00e4rf\u00f6r inte uppfattas med sinnen, som Martinus uttrycker det. Endast med intuitionens hj\u00e4lp \u00e4r det m\u00f6jligt att f\u00e5 en sj\u00e4lvupplevd klarhet om denna jagstrukturs beskaffenhet. Jagstrukturen eller jaget utg\u00f6r Gudomens innersta \u201dbest\u00e5ndsdel\u201d. Martinus ben\u00e4mner \u00e4ven jaget som det gudomliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d.<\/p>\n

    Detta gudomliga \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d \u00e4r lika med evigheten och o\u00e4ndligheten, och finns till f\u00f6re alla skapade f\u00f6reteelser. Det \u00e4r ur och genom detta \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d som alla skapade eller materiella ting manifesteras. Det \u00e4r detta \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d som upplever livet genom alla livsformer i universum. Varje enskild livsform har en jagstruktur som djupast sett har sin grund, sitt ursprung, i detta \u201dn\u00e5got som \u00e4r\u201d. Varje enskild livsforms jagstruktur utg\u00f6r en strukturell kopia av Gudomens jagstruktur. Detta sker genom att det gudomliga jaget, utifr\u00e5n en speciell mekanism i sin jagstruktur, har delat upp sitt jag i en o\u00e4ndlig m\u00e4ngd individuella, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga jagdelar. Dessa individuella jagdelar fungerar nu utifr\u00e5n samma principer som det gudomliga jaget: De har ett jag, som \u00e4r den instans som upplever livet, och en skapar- och upplevelsef\u00f6rm\u00e5ga, med vilken de skapar en timlig, tids- och rumsdimensionell upplevelsesf\u00e4r \u2013 den fysiska v\u00e4rlden.<\/p>\n

    Med andra ord \u00e4r varje livsform i universum n\u00e5got helt annat, \u00e4n vad man till vardags kanske \u00e4r van att t\u00e4nka sig. Dessa livsformer \u00e4r p\u00e5 det eviga existensplanet tidl\u00f6sa och omanifesterade, men kan upplevas b\u00e5de som mikroskopiska och gigantiska i sin materiella, skapade framtoning. Det som avg\u00f6r deras storlek \u00e4r perspektivprincipen: Jagets inneboende f\u00f6rm\u00e5ga att skapa storleksf\u00f6rh\u00e5llanden och d\u00e4rmed hela den fysiska v\u00e4rldens m\u00e5ngfald av skapade former och f\u00f6reteelser.<\/p>\n

    Den maskulina principen st\u00e5r p\u00e5 ett grundl\u00e4ggande existentiellt plan f\u00f6r avgivande av energi. Den feminina principen st\u00e5r p\u00e5 ett lika grundl\u00e4ggande existentiellt plan f\u00f6r mottagande av energi. Dessa b\u00e5da principer involverar sj\u00e4lva livsupplevelsen i sin totalitet, vilket g\u00f6r att de g\u00e5r bortom den kosmiskt sett korta tidsperiod av manlig eller kvinnlig k\u00f6nspr\u00e4gel i djurriket. Det handlar h\u00e4r om den kosmiska princip varp\u00e5 sj\u00e4lva livsupplevelsen beror och som d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e5ter sig ruckas p\u00e5. Detta syns\u00e4tt p\u00e5 de manliga respektive kvinnliga manifestationsformerna i djurriket \u00e4r Martinus ensam om, s\u00e5 vitt jag vet.<\/p>\n

    \u00c4ven om det finns sm\u00e4rre, och ibland st\u00f6rre, skillnader mellan Martinus v\u00e4rldsbild och de teosofiska och antroposofiska syns\u00e4tt p\u00e5 livet och evigheten som Hilma af Klint lutade sig mot, t. ex. vad g\u00e4ller den centrala fr\u00e5gan om k\u00f6nsbyten mellan inkarnationerna, s\u00e5 finns det uppenbara grundl\u00e4ggande likheter dem emellan som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rda att f\u00f6rdjupa sig i.<\/p>\n

     <\/p>\n

    7. Martinus och m\u00e4nniskans sexuella utvecklingsprocess<\/strong><\/p>\n

    Det finns flera olika sexuella utvecklingsv\u00e4gar, enligt Martinus. En del \u00e4r l\u00e4ttare och mindre utmanande \u00e4n andra som leder till sv\u00e5rare \u00f6den. Till dessa kategorier h\u00f6r bland annat den bisexuella m\u00e4nniskan, den feminina mannen och den maskulina kvinnan, den m\u00e4nniska som \u00e4r helt i sina sexuella drifters v\u00e5ld, med det ofta medf\u00f6ljande alkohol- eller narkotikamissbruket, \u00e5tf\u00f6ljd av en, till sist b\u00e5de sj\u00e4lsligt och kroppsligt nedbrytande, kolsvart demonliknande mental skugga, och den kanske sv\u00e5raste av dem alla: den sadistiskt sexuellt ursp\u00e5rade m\u00e4nniskan, vars sexuella njutning best\u00e5r i att pl\u00e5ga, eller till och med d\u00f6da, en annan m\u00e4nniska f\u00f6r att f\u00e5 en sexuell utl\u00f6sning.\u00a0Detta ytterst sv\u00e5rartade sexuella tillst\u00e5nd finns beskrivet i\u00a0Livets Bog <\/em>del 5, st. 1869\u20131870 och utg\u00f6r n\u00e5gra av de mest traumatiska livs\u00f6den en m\u00e4nniska kan f\u00e5 uppleva. Dessa \u00f6den f\u00e5r\u00a0efterf\u00f6ljande, motsvarande karmiskt betingade, ytterst obehagliga upplevelser i kommande liv. Det \u00e4r s\u00e5 som livet, med dess konsekvenspedagogiskt verkst\u00e4llande redskap fungerar. Det utg\u00f6r ocks\u00e5 det enda s\u00e4tt varmed livet kan f\u00e5 vederb\u00f6rande att, med\u00a0sin egen vilja, avbryta sina sjukliga beteendem\u00f6nster och v\u00e4nda blicken mot normalitetens v\u00e4g. Det \u00e4r det sj\u00e4lvupplevda lidandet som har den st\u00f6rsta och avg\u00f6rande beteendem\u00e4ssiga p\u00e5verkan p\u00e5 individen.<\/p>\n

    \u00c5terigen ska vi p\u00e5minna oss om att karmalagen inte \u00e4r ett straff utm\u00e4tt av en vredgad Gud, utan det s\u00e4tt som undervisningen i livets skola, med sina inneboende mentala naturlagar, g\u00e5r till p\u00e5: \u201dDet man s\u00e5r f\u00f6r man sk\u00f6rda\u201d.<\/p>\n

    Men utvecklingen stannar inte vid denna m\u00f6rkrets, till synes bottenl\u00f6sa h\u00e5llplats. Till sist blir det egna lidandet s\u00e5 outh\u00e4rdligt att individen, bokstavligt talat, ropar och skriker efter hj\u00e4lp. D\u00e4r v\u00e4nder utvecklingen f\u00f6r vederb\u00f6rande och g\u00e5r mot ett normaliserande av sexualiteten, vilket till sist, \u00e4ven f\u00f6r denna person, leder till uppn\u00e5endet av det kosmiskt medvetandet en g\u00e5ng i framtiden. H\u00e4r \u00e5terger jag \u00e5terigen\u00a0 det inledande Martinuscitatet fr\u00e5n Livets Bog,\u00a0<\/em>del 6, st. 1972, d\u00e5 det ger en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur livet \u00e4r inr\u00e4ttat, b\u00e5de f\u00f6r offer och f\u00f6r\u00f6vare. F\u00f6r att kunna uppleva det \u201dhimmelska\u201d ljuset i sin fulla styrka, m\u00e5ste \u00e4ven m\u00f6rkret upplevas i sin fulla styrka, hur sv\u00e5rt detta \u00e4n kan vara att ta till sig:<\/p>\n

    \u201dMed polf\u00f6rvandlingen utl\u00f6ses kontrastprincipen, v\u00e4sendets m\u00f6jlighet att uppleva ljus och m\u00f6rker p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Utan ljus kunde m\u00f6rkret inte markeras och utan m\u00f6rker kunde ljuset inte markeras, och utan markering kan \u00f6verhuvud ingenting upplevas eller skapas.\u201d<\/p>\n

    En person kan ocks\u00e5 mycket v\u00e4l beh\u00e5lla sin ordinarie pols heterosexuella dominans \u00e4nda fram till de sista inkarnationerna f\u00f6re det kosmiska medvetandes intr\u00e4de i medvetandet. Innan denna process kan fullbordas kommer alla m\u00e4nniskor, enligt Martinus, att bli sexuellt medvetna i sin motsatta pol, dvs. bli homosexuella. Utan detta sexuella skifte i psyket kan en m\u00e4nniska inte uppn\u00e5 kosmiskt medvetande. Innan dess \u00e4r det n\u00e4mligen inte sj\u00e4lsligt, organiskt m\u00f6jligt att \u00e4lska en person av samma k\u00f6n, och d\u00e5 heller inte m\u00f6jligt att uppn\u00e5 det mentala stadium d\u00e4r man inte l\u00e4ngre betraktar personer av samma k\u00f6n som konkurrenter p\u00e5 den sexuella omr\u00e5det. Om t. ex. en man inte kan \u00e4lska en annan man, kan inte heller \u201dden starkes r\u00e4tt\u201d, eller kampen och konkurrensen dem emellan om materiella v\u00e4rden och det motsatta k\u00f6nets gunst upph\u00f6ra.<\/p>\n

    Principen \u201dden starkes r\u00e4tt\u201d har f\u00f6r m\u00e4nnens del g\u00e5tt som en r\u00f6d tr\u00e5d genom djurriket, d\u00e4r den ut\u00e5triktade kampen och striden har utgjort ett naturligt inslag i m\u00e4nnens vardag. F\u00f6r kvinnas del, om jag nu f\u00e5r generalisera lite, har kampen mer utspelats sig p\u00e5 det psykiska planet i hemmilj\u00f6, d\u00e4r \u201dden kvinnliga listen\u201d\u00a0\u2013 med sin intrigerande, och under stundom, manipulativa sida\u00a0\u2013 har utgjort ett lika tydligt inslag i kvinnors vardag.<\/p>\n

    F\u00f6r att fred ska kunna uppst\u00e5 p\u00e5 jorden m\u00e5ste dessa, fr\u00e5n djurriket personligt ned\u00e4rvda mentala egenskaper, vara utlevda. Innan dess \u00e4r detta mentala tillst\u00e5nd inte m\u00f6jligt att efterleva, d\u00e5 det inte finns sj\u00e4lsligt, organiskt f\u00f6rankrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r det.<\/p>\n

    Martinus beskriver i Livets Bog,\u00a0<\/em>del 5, det mentala och sexuella skiftet som en naturn\u00f6dv\u00e4ndig del i den m\u00e4nskliga utvecklingsprocessen. Utvecklingen utg\u00e5r, enligt Martinus, fr\u00e5n ett mentalt tillst\u00e5nd d\u00e4r m\u00e4nniskan \u00e4r ett renodlat \u00e4ktenskapsv\u00e4sen fram till den kosmiskt medvetna, moraliskt f\u00e4rdigutvecklade m\u00e4nniskans mentala stadium. Martinus har placerat in oss m\u00e4nniskor i n\u00e5gon av kategorierna A\u2013K.<\/p>\n

    Dessa kategorier kan ses som mentala \u201dh\u00e5llplatser\u201d, d\u00e4r vi uppeh\u00e5ller oss en kortare eller l\u00e4ngre tid (dvs. under ett x antal liv). Detta \u00e4r, i grova drag, avh\u00e4ngigt av hur en person har levt sina f\u00f6reg\u00e5ende liv: dvs. hur mycket ont denna har p\u00e5f\u00f6rt andra m\u00e4nniskor respektive hur mycket gott denna har gjort f\u00f6r sina medm\u00e4nniskor.\u00a0Detta f\u00e5r som resultat att olika sorters erfarenheter beh\u00f6ver g\u00f6ras vid olika h\u00e5llplats. H\u00e4r fungerar karmalagen som ett kosmiskt konsekvenspedagogiskt redskap f\u00f6r individens fortsatta utvecklingen. Allt under devis \u201ddet man s\u00e5r f\u00e5r man sk\u00f6rda\u201d.<\/p>\n

    Hos Martinus utg\u00f6r den sexuella kraften, som regleras via m\u00e4nniskans tv\u00e5 sexuella poler, mycket mer \u00e4n den k\u00f6nsinriktade parningssexualiteten. Den sexuella kraften ligger till grund f\u00f6r hela v\u00e5r polariserade upplevelse av livet: gott och ont, ljus och m\u00f6rker, gl\u00e4dje och sorg, humanitet och inhumanitet, intellektualitet och primitivitet etc. Martinus menar att den sexuella kraften utg\u00f6r den starkast bakomliggande mentala kraft bakom varje m\u00e4nniskas handlingar och medvetandeyttringar.<\/p>\n

    Sj\u00e4lva kvardr\u00f6jandet vid respektive mental h\u00e5llplats g\u00e4ller i princip fram till kategori J, d\u00e4r individen har uppn\u00e5tt kosmiskt medvetande. J-m\u00e4nniskan representerar den fullkomliga m\u00e4nniskan och har d\u00e4rmed kommit fram till slutstationen f\u00f6r jordiskt l\u00e4rande (vad g\u00e4ller detta att kunna skilja p\u00e5 gott och ont p\u00e5 livets alla t\u00e4nkbara omr\u00e5den).<\/p>\n

    Allteftersom utvecklingen framskrider och lidandeupplevelserna, mer eller mindre, har gjort sitt f\u00f6r utvecklandet av en individs medlidandef\u00f6rm\u00e5ga (den begynnande f\u00f6rm\u00e5gan att \u00e4lska sin n\u00e4sta som sig sj\u00e4lv), blir kvardr\u00f6jandet vid de mer mentalt utmanande och lidandepr\u00e4glade h\u00e5llplatserna kortare och kortare f\u00f6r varje liv som g\u00e5r. Lidandets enda uppgift i tillvaron \u00e4r att f\u00e5 en individ att vakna upp, att f\u00f6rst\u00e5 vad denna eventuellt har gjort mot andra m\u00e4nniskor, dvs. i vilken omfattning denna individs egoistiskt inriktade beteendem\u00f6nster har g\u00e5tt ut \u00f6ver andra m\u00e4nniskors v\u00e4lm\u00e5ende. Som en konsekvens av detta, enligt karmalagens osvikliga precision, kommer vederb\u00f6rande att, om s\u00e5 \u00e4r fallet, f\u00e5 uppleva dessa handlingars konsekvenser in p\u00e5 bara skinnet. Detta inneb\u00e4r att det destruktiva levernet till sist upph\u00f6r till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r utvecklandet av ett altruistiskt och medk\u00e4nnande sinnelag.<\/p>\n

    Under sj\u00e4lva inl\u00e4rningsstadiet (som s\u00e5 sm\u00e5ningom allts\u00e5 leder fram till ett altruistiskt och medk\u00e4nnande sinnelag), praktiseras med f\u00f6rdel maximen \u201ddet jag vill att en person ska g\u00f6ra mot mig, m\u00e5ste jag f\u00f6rst g\u00f6ra mot denna\u201d. Denna maxim fungerar som ett mentalt hj\u00e4lpmedel; som en mental kompass med vilken individen kan ta ut en ny f\u00e4rdriktning. Med hj\u00e4lp av den nya f\u00e4rdriktningen utvecklas till sist detta tankes\u00e4tt till en automatfunktion. Livsl\u00e4xan \u00e4r d\u00e4rmed gjord.<\/p>\n

    Det ska ocks\u00e5 s\u00e4gas att de kategorier Martinus presenterar i Livets Bog,<\/em> del 5, ger l\u00e4saren en generell, dvs. inte en fullst\u00e4ndig, inblick i de karakt\u00e4rs- och personlighetsdrag som varje bokstav representerar eller st\u00e5r f\u00f6r. Enligt min mening kommer n\u00e5gra av kategorierna i framtiden att kompletteras och utvidgas med olika mellansteg. Vissa kategorier av polf\u00f6rvandlade m\u00e4nniskor finns i nul\u00e4get inte beskrivna eller \u00e4r ofullst\u00e4ndigt tecknade. Dessa kompletteringar kommer, n\u00e4r v\u00e4l den dagen infinner sig, att ge l\u00e4saren en mer komplett, uppdaterad inblick i respektive kategoris mentala inneh\u00e5ll, dess tillg\u00e5ngar, men framf\u00f6r allt dess utmaningar och sv\u00e5righeter.<\/p>\n

    Min \u00e5sikt \u00e4r att det i framtiden kommer att inkarnera h\u00f6gt utvecklade m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden som kommer att vidareutveckla Martinus analyser. De analyser han har gett oss i dag \u00e4r fullt tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att vi, genom praktiserandet av dem i v\u00e5r vardag efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga, kommer att uppn\u00e5 kosmiskt medvetande. Ut\u00f6kade detaljanalyser inom olika medvetandeomr\u00e5den kommer dock att efterfr\u00e5gas av den uppriktigt intresserade s\u00f6karen, allteftersom utvecklingen framskrider. Det ska bli mycket sp\u00e4nnande att en g\u00e5ng i framtiden kunna f\u00e5 ta del av det tillkommande forskningsmaterial p\u00e5 sexualitetens utvecklingsomr\u00e5de, som d\u00e5 kommer att finnas tillg\u00e4ngliga f\u00f6r den som s\u00e5 \u00f6nskar.<\/p>\n

     <\/p>\n

    8. Kommentar till Hilma af Klint och uttr\u00e4det ur den \u00e4ktenskapliga sf\u00e4ren<\/strong><\/p>\n

    Det \u00e4r en l\u00e5ng utvecklingsm\u00e4ssig uppf\u00f6rsbacke som \u00e5terst\u00e5r innan praktiserandet av d\u00f6dsstraff, v\u00e5ldshandlingar riktade mot homosexuella personer, social stigmatisering, p\u00e5tvingat utanf\u00f6rskap, mobbning m.m., kommer att f\u00f6rpassas till historiens skr\u00e4ph\u00f6g. H\u00e4r kommer Martinus analyser p\u00e5 det sexuella omr\u00e5det att vara en ov\u00e4rderlig hj\u00e4lp s\u00e5 att m\u00e4nniskor verkligen kan f\u00f6rst\u00e5 sin situation, sitt sinnelag som avviker fr\u00e5n flocken. Detta \u00e4r naturligtvis till lika stor nytta f\u00f6r det stora flertalet m\u00e4nniskor som i dag lever i en heterosexuell relation och saknar kunskapen om polf\u00f6rvandlingen, dess yttringar och konsekvenser. Denna kunskap kommer i h\u00f6g grad att bidra till att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen och acceptansen f\u00f6r olika sexuella yttringar bland personer, vars f\u00f6rdomar beror p\u00e5 ren och sk\u00e4r okunnighet i \u00e4mnet. Att acceptera olika sexuella l\u00e4ggningar och uttryck som avviker fr\u00e5n den heterosexuella normen och dominansen, \u00e4r i f\u00f6rsta hand inte en fr\u00e5ga om vilja. H\u00e4r handlar det om den egna polkonstellationen, dvs. hur l\u00e5ngt man har kommit i sin polf\u00f6rvandlingsprocess. Ju mer enpolig en invid \u00e4r, desto sv\u00e5rare har denna att acceptera den homosexuella l\u00e4ggningen, tillika \u00f6vriga sexuella uttryck inom hbtq-omr\u00e5det. F\u00f6r dessa m\u00e4nniskor \u00e4r dessa former av sexuella yttringar naturvidriga. Sv\u00e5rast f\u00f6r att acceptera andra sexuella uttryck \u00e4n det heterosexuella har religi\u00f6sa fundamentalister, oberoende av religionstillh\u00f6righet. M\u00e5nga av dessa m\u00e4nniskor \u00e4r inte fr\u00e4mmande f\u00f6r d\u00f6dsstraff f\u00f6r dessa, enligt dem, dj\u00e4vulska p\u00e5fund. Det \u00e4r bara att titta i t. ex. Gamla testamentet f\u00f6r att f\u00e5 veta vad som \u00e4r ogudaktigt eller inte. Individer p\u00e5 den h\u00e4r utvecklingsniv\u00e5n saknar de mentala krafter som tar sig uttryck som humanitet och k\u00e4rlek till sin n\u00e4sta oavsett sexuell l\u00e4ggning, hudf\u00e4rg eller h\u00e4rkomst etc. H\u00e4r hj\u00e4lper endast livets direkta tal, dvs. sj\u00e4lvupplevelsen av vad man har gjort mot andra: att f\u00e5 uppleva hur det k\u00e4nns att sj\u00e4lv befinna sig i en liknade hatfylld och utsatt situation.<\/p>\n

    Betydligt enklare att acceptera dessa ovan n\u00e4mnda sexuella uttryck, har den individ som har kommit l\u00e4ngre i sin polf\u00f6rvandlingsprocess. I och med att den motsatta polen tilltar i styrka, v\u00e4xer ocks\u00e5 den humana f\u00f6rm\u00e5gan; f\u00f6rm\u00e5gan till medk\u00e4nsla och medlidande p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Detta inneb\u00e4r kort och gott att f\u00f6rst\u00e5elsen och sympatin \u00e4r st\u00f6rre hos dessa personer f\u00f6r hbtq-omr\u00e5dets sexuella yttringar, \u00e4n de mer enpoliga m\u00e4nniskorna. H\u00e4r har den begynnande dubbelpoligheten b\u00f6rjat b\u00e4ra frukt i humanitetens tj\u00e4nst genom den tilltagande f\u00f6rm\u00e5gan att k\u00e4nna k\u00e4rlek och tillgivenhet till sin n\u00e4sta. Till skillnad fr\u00e5n de mer enpoliga individerna har ocks\u00e5 den m\u00e4nskliga f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rl\u00e5ta vuxit betydligt hos de mer polf\u00f6rvandlade personerna. F\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rl\u00e5ta \u00e4r, menar jag, ett s\u00e4kert kort n\u00e4r det g\u00e4ller att skilja de mer enpoliga individerna \u00e5t fr\u00e5n de mer polf\u00f6rvandlade individerna.<\/p>\n

    I djurriket st\u00e5r inte f\u00f6rl\u00e5telsef\u00f6rm\u00e5gan h\u00f6gt i kurs. Det skulle betyda individens egen underg\u00e5ng att f\u00f6rl\u00e5ta n\u00e5gon: att \u201dv\u00e4nda andra kinden till\u201d, d\u00e4r det \u00e4r maximen \u201dden enes br\u00f6d, den andres d\u00f6d\u201d som g\u00e4ller. F\u00f6rl\u00e5telsef\u00f6rm\u00e5gan tillh\u00f6r i sitt fullt utvecklade tillst\u00e5nd n\u00e4sta utvecklingssteg i spiralkretsloppet: det riktiga m\u00e4nniskoriket, d\u00e4r den \u00e4r en automatfunktion sedan l\u00e4nge.<\/p>\n

    Som de blandv\u00e4sen vi \u00e4r har vi l\u00e4ttare att f\u00f6rl\u00e5ta inom vissa omr\u00e5den och betydligt sv\u00e5rare inom andra. Men \u00e4ven den f\u00f6rm\u00e5gan utvecklas i takt med att vi g\u00f6r fler och fler erfarenheter inom lidandeomr\u00e5det. Den personliga sj\u00e4lsliga sm\u00e4rtan slipar sakta men s\u00e4kert av den mentalt kantiga och vassa sten som \u00e4r uppbyggd av stolthet, l\u00e4ttkr\u00e4nkhet, sj\u00e4lvbel\u00e5tenhet, missunnsamhet, avundsjuka, h\u00e4mnd och hat.<\/p>\n

    F\u00f6r \u00e4r det inte s\u00e5, att den m\u00e4nniska som har gjort m\u00e5nga s\u00e5dan erfarenheter ofta har l\u00e4ttare \u00f6verse med felsteg och missf\u00f6rst\u00e5nd eller till och med elakheter som riktas mot den egna personen? Vet inte en s\u00e5dan m\u00e4nniska, kanske inte alltid uttalat, att de mer aggressiva personerna \u00e4nnu inte riktigt vet vad de g\u00f6r i alla l\u00e4gen? Den m\u00e4nniskan har f\u00f6rmodligen l\u00e4ttare att \u00f6verse med dessa p\u00e5hopp som kanske \u00e4r yttrade i affekt. Detta st\u00e4mmer ocks\u00e5 v\u00e4l \u00f6verens med mina egna erfarenheter av s\u00e5dana personer. N\u00e5gra av dem utg\u00f6r mina f\u00f6rebilder p\u00e5 omr\u00e5dena sj\u00e4lvk\u00e4nnedom, m\u00e4nniskokunskap och konflikthantering.<\/p>\n

    Den tunga och mentalt otympliga ryggs\u00e4ck\u00a0<\/span>som m\u00e5nga av oss b\u00e4r omkring p\u00e5,\u00a0fylld med stolthetens och l\u00e4ttkr\u00e4nkthetens imagin\u00e4ra stenar,<\/span> utg\u00f6r en fundamental och central ingrediens i djurrikets mentala och fysiska b\u00e5lverk. Ja, den utg\u00f6r en betydande \u00f6verlevnadsfaktor i det sammanhanget. Men endast d\u00e4r \u2013 definitivt inte i den mer fredliga samh\u00e4llsmodell som m\u00e5nga av oss nu \u00f6nskar se f\u00f6rverkligad i praktik och handling. H\u00e4r handlar det om helt andra v\u00e4rderingar och normer som styr och reglerar umg\u00e4nget m\u00e4nniskor och l\u00e4nder emellan.<\/p>\n

    Men det \u00e4r viktigt att inte gl\u00f6mma att freden alltid b\u00f6rjar inom en sj\u00e4lv. Du och jag m\u00e5ste allts\u00e5 ta det f\u00f6rsta steget i den riktningen. Vi beh\u00f6ver inte v\u00e4nta p\u00e5 att andra ska b\u00f6rja. H\u00e4r g\u00e4ller det att sj\u00e4lv ta det f\u00f6rsta spadtaget i det nya, efterl\u00e4ngtade samh\u00e4llsbygget.<\/p>\n

     <\/p>\n

    9. Till\u00e4gg ang\u00e5ende begreppet talangk\u00e4rna<\/strong><\/p>\n

    En talangk\u00e4rna utg\u00f6r i Martinus beskrivning essensen av en upplevelse, f\u00e4rdighet, egenskap eller erfarenhet. Denna talangk\u00e4rna, som varje individ har ett or\u00e4kneligt antal av och som Martinus liknar vid ett fr\u00f6, finns lagrad i individens andliga del, dess jagstruktur, d\u00e4r de ligger till grund f\u00f6r individens psyko-sexuella utvecklingsprocess, dess f\u00e4rdigheter, eventuella beg\u00e5vning eller svagheter \u2013 fysiska som mentala. Talangk\u00e4rnorna utg\u00f6r det andliga \u201dmaterial\u201d som ligger till grund f\u00f6r varje individs levnads\u00f6de. Nya talangk\u00e4rnor tillkommer i takt med upp\u00f6vandet av nya talanger och f\u00e4rdigheter, och tas i bruk i nuvarande eller kommande inkarnationer.<\/p>\n

    \u201dDet man t\u00e4nker, det blir man.\u201d Denna maxim utg\u00f6r ett intressant mentalt konsekvenspedagogiskt redskap, som \u00f6ppnar upp f\u00f6r ett framtidsperspektiv med oanade och livgivande utvecklingsm\u00f6jligheter, d\u00e4r man sj\u00e4lv l\u00e4gger grunden till sitt kommande \u00f6de. Nedan ser vi detta beskrivet med\u00a0Martinus egna ord:<\/p>\n

    \u201dVarje b\u00f6jelse, varje karakt\u00e4rsegenskap, varje dygd eller last har sitt rotf\u00e4ste h\u00e4r i detta organ. Dessa medvetenhetsnyanser, dygder eller laster, utvecklas ju genom individens upprepning av vissa best\u00e4mda manifestationsarter, vilka s\u00e5 var f\u00f6r sig genom denna upprepning blir till vanemedvetande, vilket \u00e5ter \u00e4r detsamma som sj\u00e4lvfunktion. Detta vill i sj\u00e4lva verket s\u00e4ga, att det genom de m\u00e5nga upprepningarna utvecklats ett litet organ som har f\u00f6rm\u00e5gan att draga till sig och st\u00f6ta ifr\u00e5n sig de f\u00f6r ifr\u00e5gavarande manifestationsart n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e4mnena eller materierna. Denna funktion ombes\u00f6rjes eljest av hj\u00e4rnan, varvid individen m\u00e5ste vara dagsmedvetet med i detaljeringen vid ifr\u00e5gavarande materiers konstellation eller sammans\u00e4ttning. Men efter hand som upprepningarna forts\u00e4tter och det lilla organet alltmer utvecklas, blir det i st\u00e5nd att sj\u00e4lvt ombes\u00f6rja konstellationerna av materierna eller \u00e4mnena f\u00f6r ifr\u00e5gavarande manifestation, s\u00e5 att hj\u00e4rnan avlastas denna funktion, vilken d\u00e5 tr\u00e4der ut ur individens dagsmedvetande och till slut blir s\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndig att den ut\u00f6var sin tj\u00e4nst, vare sig individen vill det eller ej. En s\u00e5dan funktion kallar vi en \u2019undermedvetenhetsfunktion\u2019.
    \nS\u00e5dana funktioner har det levande v\u00e4sendet m\u00e5nga. Till dessa h\u00f6r sj\u00e4lva hj\u00e4rtfunktionen, k\u00f6rtelfunktionen, matsm\u00e4ltningsfunktionen, ja, sj\u00e4lva skapandet av individens fysiska och andliga kroppar, f\u00f6rutom de h\u00e4rigenom manifesterade dygderna eller lasterna, karakt\u00e4rsegenskaperna, de allm\u00e4nna anlagen och talangerna eller absolut allt som sker i det levande v\u00e4sendet utanf\u00f6r dess vakna hj\u00e4rn- eller dagsmedvetande. Detta lilla organ, som allts\u00e5 kan fungera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och d\u00e4rigenom avlasta hj\u00e4rnan eller dagsmedvetandet, har jag kallat \u2019talangk\u00e4rnan\u2019\u201d (Livets Bog <\/em>del 2, st. 326).<\/p>\n

     <\/p>\n

    10. Ang\u00e5ende den maskulina och den feminina principens kosmiska fullbordan<\/strong><\/p>\n

    I detta stycke ur Livets Bog<\/em>, del 5, ger Martinus en f\u00f6rklaring till den bakomliggande kosmiska mekanism som g\u00f6r att den maskulina och den feminina principen beh\u00f6ver tv\u00e5 spiralkretslopp f\u00f6r sin fullbordan:<\/p>\n

    \u201dEfter uppn\u00e5endet av denna polernas j\u00e4mst\u00e4lldhet eller balans vandrar individen genom det riktiga m\u00e4nniskoriket, visdomsriket, den gudomliga v\u00e4rlden, salighetsriket och in i v\u00e4xtriket i tv\u00e5poligt tillst\u00e5nd. Men i v\u00e4xtriket sker ”Evas skapelse” p\u00e5 nytt, vilket vill s\u00e4ga att h\u00e4r b\u00f6rjar den pol stagnera, som var den ordin\u00e4ra i v\u00e4sendets tidigare kosmiska spiralkretslopp. Den pol som betingade att v\u00e4sendet var hank\u00f6n i den f\u00f6rra spiralens djurrike, b\u00f6rjar nu stagnera, blir latent, medan den pol som var latent i det riket, nu f\u00e5r frihet att v\u00e4xa. Detta betyder allts\u00e5 att v\u00e4sendet h\u00e4r skiftar k\u00f6n.\u00a0Om den maskulina polen var latent i v\u00e4sendet i f\u00f6reg\u00e5ende spiralkretslopp, var det allts\u00e5 den feminina polen som var den prim\u00e4ra, varf\u00f6r v\u00e4sendet var honk\u00f6n. D\u00e5 denna pol nu i det nya spiralkretsloppet stagnerar och den motsatta polen blir den prim\u00e4ra, blir v\u00e4sendet i det nya spiralkretsloppet hank\u00f6n. Detta k\u00f6nstillst\u00e5nd, som betingar m\u00f6rkrets kulmination, forts\u00e4tter fr\u00e5n v\u00e4xtriket in i djurriket, d\u00e4r den kulminerar f\u00f6r att s\u00e5 degenerera i den jordiska m\u00e4nniskan.\u00a0Som av det ovanst\u00e5ende framg\u00e5r, kr\u00e4ver den h\u00f6gsta eldens balanspunkt eller fullkomliga kulmination, vilket \u00e5terigen vill s\u00e4ga de tv\u00e5 polernas j\u00e4mlika utveckling, tv\u00e5 kosmiska utvecklingsspiralers omr\u00e5de f\u00f6r sin utveckling.\u00a0V\u00e4sendet kan s\u00e5lunda inte p\u00e5 normalt och fullkomligt s\u00e4tt uppleva kulminationen av att vara hank\u00f6n och honk\u00f6n i ett enda kosmiskt kretslopp.\u00a0Det kan uppleva kulminationen av att vara det ena k\u00f6net och likas\u00e5 kulminationen av dubbelpoligheten i ett kosmiskt spiralkretslopp, men f\u00f6rst i det n\u00e4sta spiralkretsloppet upplever det kulminationen av att vara det motsatta k\u00f6net. De v\u00e4sen som i denna spiral \u00e4r hank\u00f6n, kommer s\u00e5ledes att bli honk\u00f6n i n\u00e4sta spiral, och de som i dag \u00e4r honk\u00f6n kommer p\u00e5 samma s\u00e4tt att bli hank\u00f6n i det kommande spiralkretsloppet.\u00a0Det \u00e4r felaktigt att tro, att man fr\u00e5n det ena jordelivet till det andra v\u00e4xelvis kan vara man och kvinna. B\u00e5da manifestationerna kr\u00e4ver en l\u00e5ng utvecklingsepok bakom sig. Maskulinism och feminism \u00e4r genialiteter, organiska produkter baserade p\u00e5 upp\u00f6vade talanger p\u00e5 samma s\u00e4tt som alla \u00f6vriga livsfunktioner i v\u00e4sendets organism eller kroppsliga regioner. Liksom man inte kan byta andningssystem, matsm\u00e4ltningssystem, hj\u00e4rtsystem, etc. fr\u00e5n det ena livet till det andra, s\u00e5 kan man inte heller p\u00e5 normal v\u00e4g byta de sexuella organen och deras funktioner till nya principiella utvecklingsmetoder och anlag. Endast genom uppfyllandet av lagen f\u00f6r den eviga kretsloppsprincipen kan m\u00f6jlighet yppa sig till en \u00e4ndring i manifestation, skapelse och upplevelse\u201d (Livets Bog,<\/em> del 5, st. 1937).<\/p>\n

     <\/p>\n

    \"\"<\/a><\/p>\n

    <\/span><\/div>
    <\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Inledning \u201dMed polf\u00f6rvandlingen utl\u00f6ses kontrastprincipen, v\u00e4sendets m\u00f6jlighet att uppleva ljus och m\u00f6rker p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Utan ljus kunde m\u00f6rkret<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4363,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-4360","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4360","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4360"}],"version-history":[{"count":70,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4498,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4360\/revisions\/4498"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/4363"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}