{"id":506,"date":"2018-09-02T16:38:01","date_gmt":"2018-09-02T16:38:01","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=506"},"modified":"2018-09-06T18:13:50","modified_gmt":"2018-09-06T18:13:50","slug":"glossary","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=506","title":{"rendered":"Martinus begrepp fr\u00e5n A till \u00d6"},"content":{"rendered":"<div class=\"glossary-container \"><input type=\"hidden\" class=\"cmtt-attribute-field\" name=\"glossary_index_style\" value=\"classic\"><div id=\"glossaryList-nav\" class=\"listNav small\" role=\"tablist\"><\/div><ul class=\"glossaryList\" role=\"tablist\" id=\"glossaryList\"><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-begaret\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;A-beg&auml;ret&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;A-beg&auml;ret&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;A-beg&aelig;ret&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur den f&ouml;rsta fasen av en f&ouml;r&auml;lskelse, d&auml;r den som &auml;r f&ouml;r&auml;lskad k&auml;nner en mycket stark &ouml;nskan efter att f&aring; behaga den individ som &auml;r f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r f&ouml;r&auml;lskelsen. Denna f&ouml;rsta fas k&auml;nnetecknas av att man &ouml;nskar g&ouml;ra allt f&ouml;r f&ouml;rem&aring;let f&ouml;r f&ouml;r&auml;lskelsen, vilket inneb&auml;r en livgivande och gl&auml;djande upplevelse. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs dock f&ouml;r&auml;lskelse av ett dubbelbeg&auml;r eller tv&aring; beg&auml;r. Det andra beg&auml;ret, B-beg&auml;ret, inneh&aring;ller ett krav p&aring; besvarad k&auml;rlek och en &ouml;nskan om att f&aring; &auml;ga den som man &auml;r f&ouml;r&auml;lskad i,&nbsp; dvs. egendomsr&auml;tt. Martinus menar d&auml;rf&ouml;r att f&ouml;r&auml;lskelse i grund och botten &auml;r en sj&auml;lvisk manifestation. Den &auml;r n&aring;gonting helt annat &auml;n verklig, osj&auml;lvisk k&auml;rlek, &auml;ven om f&ouml;r&auml;lskelse ofta beskrivs som k&auml;rlek i litteratur och film.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r&auml;lskelse &auml;r allts&aring; en organisk utl&ouml;sning liksom hunger och t&ouml;rst och skapar alldeles som dessa tv&aring; f&ouml;reteelser ett beg&auml;r efter att bli tillfredsst&auml;lld.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Ja, detta &auml;r s&aring; att s&auml;ga beg&auml;ret &ouml;ver alla andra beg&auml;r.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r sj&auml;lva livsbeg&auml;ret.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;N&auml;r detta beg&auml;r framtr&auml;der i sin kulmination, allts&aring; som f&ouml;r&auml;lskelse, utg&ouml;r det ett dubbelt beg&auml;r.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Detta dubbelbeg&auml;r kan vi kalla &rdquo;A-beg&auml;r&rdquo; och &rdquo;B-beg&auml;r&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1816)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;A-beg&auml;ret&rdquo; ger sig till k&auml;nna genom en &ouml;verdriven eller starkt mobiliserad k&auml;nsla i form av en hunger eller ett beg&auml;r efter att p&aring; alla m&ouml;jliga s&auml;tt f&aring; behaga det v&auml;sen av motsatt k&ouml;n som &auml;r f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r f&ouml;r&auml;lskelsen.&nbsp;Ja, det finns knappast n&aring;gonting som v&auml;sendet i denna situation inte vill g&ouml;ra f&ouml;r den &auml;lskade. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1817)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den rena f&ouml;r&auml;lskelsens f&ouml;rsta stadium &auml;r allts&aring; till stor del mycket lik den verkliga k&auml;rleken.&nbsp;Det mobiliserade parningstillst&aring;ndet har d&auml;rigenom ocks&aring; f&aring;tt namnet &rdquo;k&auml;rlek&rdquo; och &auml;r som s&aring;dan lovprisat och besjunget av diktare och f&ouml;rfattare.&nbsp;Det kan ju heller inte f&ouml;rnekas att f&ouml;r&auml;lskelsen p&aring; detta stadium &auml;r ett &aring;tersken av himmelriket, manifesterat i k&ouml;tt och blod, ett &ouml;verjordiskt ljus uppenbarat i jordisk materia.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1818)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-begaret\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>A-beg&auml;ret<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;A-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;A-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;A-mennesker)&lt;\/em&gt;&nbsp;syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog &lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;A-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den f&ouml;rsta kategorin som enligt Martinus analyser utg&ouml;r &rdquo;de lyckliga &auml;ktenskapens zon&rdquo;. En m&auml;nniska p&aring; detta stadium &auml;r helt tillfreds med att leva i ett &auml;ktenskapligt samliv med det motsatta k&ouml;net och intresserar sig i huvudsak f&ouml;r det som &auml;r viktigt f&ouml;r &auml;ktenskapet, den &auml;kta makan eller maken samt barn.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den f&ouml;rsta kategorin utg&ouml;res av de v&auml;sen som alltj&auml;mt bara lever f&ouml;r maken eller makan och avkomman och f&ouml;r vilka allt annat i livet helt saknar intresse, s&aring;vida det inte &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt eller gynnsamt f&ouml;r &auml;ktenskapet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Dessa v&auml;sen kan vi kalla &rdquo;A-m&auml;nniskor&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Inom denna kategori finns det &auml;nnu m&ouml;jlighet, s&aring;vida de p&aring; det &auml;ktenskapliga omr&aring;det &auml;r inst&auml;llda p&aring; att leva monogamt, att skapa lyckliga &auml;ktenskapliga samliv.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r kan smekm&aring;nadstillst&aring;ndet alltj&auml;mt s&aring; att s&auml;ga vara hela livet ut.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1831)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r kan de inte m&auml;ta sig med &rdquo;A-m&auml;nniskorna&rdquo;, f&ouml;r vilka &auml;ktenskapsomr&aring;det utg&ouml;r fundamentet i deras medvetande. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1833)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>A-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-stadiet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;A-stadiet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;A-stadiet &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;A-stadiet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur det f&ouml;rsta av tre stadier som kunskap eller vetande kan befinna sig p&aring;. Ett vetande p&aring; A-stadiet inneb&auml;r enligt Martinus att man har ett teoretiskt vetande som man &auml;nnu inte har omsatt i handling, manifestation eller medveten vilja. Han beskriver ocks&aring; att ett vetande p&aring; A-stadiet &auml;r ett klart dagsmedvetet vetande d&auml;r alla detaljer &auml;r tydliga (till skillnad fr&aring;n det senare C-stadiet d&auml;r kunskapen har blivit automatisk.) Se &auml;ven &rdquo;B-stadiet&rdquo; och &rdquo;C-stadiet&rdquo; samt &rdquo;A-vetande&rdquo;, &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dagsmedvetandet &auml;r allts&aring; endast vetande i dess f&ouml;rsta stadium, d&auml;r detaljerna &auml;nnu tydligt kan erinras. Detta stadium kan vi kalla A-stadiet. (Martinus, Logik, kap. 94)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vetande yttrar sig genom tre huvudfaser: klart dagsmedvetet vetande (A-stadiet), detta vetande omsatt till medveten organisering av vilja och handling (B-stadiet), samt denna organisering utvidgad till automatfunktioner, dvs. egenskaper, anlag eller talanger (C-stadiet). (Martinus, Logik, kap. 95)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla vetande p&aring; A-stadiet. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla vetande p&aring; B-stadiet. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas vetande p&aring; C-stadiet.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-stadiet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>A-stadiet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-vetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;A-vetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;A-vetande &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;A-viden&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en kunskap eller ett vetande som befinner sig p&aring; A-stadiet, eller det f&ouml;rsta stadiet av tre huvudfaser som kunskap kan befinna sig p&aring;. A-vetande definieras av Martinus som ett teoretiskt vetande, d&auml;r individen &auml;nnu inte har omsatt kunskapen i handling, vilja, eller manifestation. A-vetandet &auml;r enligt Martinus ett klart dagsmedvetet vetande d&auml;r man &auml;r medveten om alla detaljer i processen, till skillnad fr&aring;n det senare C-vetandet d&auml;r kunskapen eller f&ouml;rm&aring;gan har blivit automatiserad.&nbsp;A-vetande betecknas &auml;ven som livssubstans nr 13 (se &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 936). Se &auml;ven &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;, samt &rdquo;B-stadiet&rdquo; och \"C-stadiet\".&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna tillvaro eller detta od&ouml;dliga liv endast kan analyseras som n&aring;got treenigt, dvs. existera som tre s&auml;rskilda principers manifestation som en oskiljbar enhet, n&auml;mligen det jag betecknat som &rdquo;A-vetande&rdquo;, &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;, allts&aring; vaket dagsmedvetet t&auml;nkande respektive detta t&auml;nkandes oms&auml;ttning i realistisk handling samt denna handlings &aring;terupprepning till vanemedvetande, har vi h&auml;r l&ouml;sningen p&aring; de &rdquo;livl&ouml;sa&rdquo; materiernas g&aring;ta. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 411)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men det &auml;r inte alla beg&auml;r som kan uppfyllas eller tillfredsst&auml;llas endast genom ett dagsmedvetet vetande.&nbsp;Detta vetande m&aring;ste ocks&aring; oms&auml;ttas i praktisk handling genom organ och lemmar.&nbsp;P&aring; detta stadium &auml;r v&auml;sendets vetande ett &rdquo;B-vetande&rdquo;.&nbsp;Detta &rdquo;B-vetande&rdquo; ben&auml;mner vi h&auml;r &rdquo;livssubstans nr 14&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 937)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla A-vetande. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla B-vetande. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas C-vetande.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;Se &auml;ven &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;, samt &rdquo;A-stadiet&rdquo;, &rdquo;B-stadiet&rdquo; och C-stadiet&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De humana eller sympatiska krafterna i v&auml;sendet &auml;r d&auml;rf&ouml;r &auml;nnu n&auml;rmast blott &rdquo;A-vetande&rdquo;, dvs. teoretiskt eller dagsmedvetet vetande, som i praktisk handling &auml;nnu baserar sig p&aring; rent dagsmedveten viljeutveckling. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 458)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Men skillnaden mellan dessa sammanslutningar och de f&ouml;rut n&auml;mnda religi&ouml;sa och aff&auml;rsm&auml;ssiga &auml;r blott den, att de religi&ouml;sa och aff&auml;rsm&auml;ssiga &auml;r baserade p&aring; \"A-vetande\" och &auml;nnu bara befinner sig p&aring; det dagsmedvetna stadiet, medan de andra f&ouml;r l&auml;nge sedan blivit till C-vetande, vilket vill s&auml;ga, att de gemensamma &ouml;nskningarna eller beg&auml;ren f&ouml;r l&auml;nge sedan blivit till omedvetna automatfunktioner. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 480)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla A-vetande. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla B-vetande. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas C-vetande.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=a-vetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>A-vetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=adam\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Adam&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Adam&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. Adam)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus litteratur med h&auml;nvisning till Bibelns&nbsp;&rdquo;Adam och Eva i paradiset&rdquo;, men med en delvis annorlunda betydelse. I Martinus beskrivning av spiralkretsloppet &aring;terfinns paradistillvaron som &rdquo;Adam&rdquo; och &rdquo;Eva&rdquo; upplever i v&auml;xtrikets tillvaroplan, d&auml;r v&auml;sendena upplever livet som helk&ouml;nsv&auml;sen i absolut harmoni med de kosmiska livslagarna. V&auml;xtriket likst&auml;lls i denna beskrivning med paradisets lustg&aring;rd i Bibeln. Dessa v&auml;sen har fortfarande sitt dagsmedvetande p&aring; det andliga planet och har ingen medveten kunskap om m&ouml;rkret, vilket inneb&auml;r att&nbsp;&rdquo;Adams&rdquo; livsupplevelse pr&auml;glas av en instinktiv ljustillvaro. Precis som det r&aring;der frid och lycka i paradiset i Bibeln mellan alla djur och de f&ouml;rsta m&auml;nniskorna, s&aring; r&aring;der &auml;ven frid och lycka i v&auml;xtriket, d&aring; alla v&auml;sen h&auml;r fortfarande &auml;r dubbelpoliga. Under sin utveckling i v&auml;xtriket kommer &rdquo;Adam&rdquo; eller v&auml;xtv&auml;sendet att gradvis utveckla en allt starkare f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;rnimma och ana upplevelser av behag och obehag i v&auml;xtriket. Denna medvetandeutveckling s&aring; sm&aring;ningom kommer att leda till att v&auml;sendet l&auml;mnar paradiset, dvs. v&auml;xtriket, och g&aring;r &ouml;ver till att uppleva tillvaron som ett enpoligt djur, vars mentalitet pr&auml;glas av sj&auml;lvbevarelsedrift och den dr&auml;pande principen.&nbsp;I vissa sammanhang anv&auml;nder Martinus liknelsen att b&aring;de &rdquo;Adam&rdquo; och &rdquo;Eva&rdquo; utg&ouml;r v&auml;xtv&auml;sen i paradiset, som skildrats ovan. I andra sammanhang i sina analyser g&ouml;r han en &aring;tskillnad mellan &rdquo;Adam&rdquo;och &rdquo;Eva&rdquo; och l&aring;ter &rdquo;Eva&rdquo; symbolisera alla enpoliga v&auml;sen (b&aring;de av hank&ouml;n och honk&ouml;n) som har f&ouml;rdrivits ur paradiset och d&auml;rmed tr&auml;tt in i det enpoliga tillst&aring;ndet (se vidare begreppen &rdquo;Eva&rdquo; och&nbsp;&rdquo;paradiset&rdquo;).&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Men n&auml;r v&auml;sendena i fr&aring;ga endast &auml;gde ljustillvaron som en \"instinkt\" och i &auml;nnu mindre grad hade n&aring;gon vaken k&auml;nnedom om m&ouml;rkret, finner vi ju h&auml;r att det just precis &auml;r fr&aring;ga om de v&auml;sen vi k&auml;nner till fr&aring;n spiralkretsloppets f&ouml;rsta sf&auml;r eller zon som \"v&auml;xter\".&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;\"V&auml;xtriket\" &auml;r s&aring;ledes spiralkretsloppets f&ouml;rsta \"paradisets tr&auml;dg&aring;rd\" eller lyckosf&auml;r och kan d&auml;rmed identifieras som den \"bibliska paradisets tr&auml;dg&aring;rd\", och \"v&auml;xtv&auml;sendena\" som Bibelns \"Adam\" och \"Eva\". (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1424)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I paradiset r&aring;dde frid och lycka, emedan v&auml;sendena d&auml;r var \"helk&ouml;nsv&auml;sen\".&nbsp;Och det &auml;r ett s&aring;dant \"helk&ouml;nsv&auml;sen\" som vi l&auml;r k&auml;nna under begreppet \"Adam\".&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1711)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=adam\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Adam<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=affarsprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Aff&auml;rsprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Aff&auml;rsprincipen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. forretningsprincippet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en princip som inneb&auml;r att en v&auml;rde betalas med ett annat v&auml;rde. I sin grundl&auml;ggande form &auml;r aff&auml;rsprincipen enligt Martinus&nbsp;&lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;av &auml;del och kosmisk natur&lt;em&gt;&rdquo;&nbsp;&lt;\/em&gt;(&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 1, st. 76), under f&ouml;ruts&auml;ttning att varje v&auml;rde betalas med ett motsvarande v&auml;rde, eller att n&aring;got betalas med ett pris som motsvarar dess verkliga v&auml;rde. Detta ben&auml;mner Martinus &auml;ven den &auml;kta aff&auml;rsprincipen som &auml;r liktydig med en gudomlig bytesprincip. I den nuvarande m&auml;nniskans samh&auml;lle h&auml;rskar dock enligt Martinus den falska aff&auml;rsprincipen, som inneb&auml;r att ett v&auml;rde betalas med ett pris som inte motsvarar dess verkliga v&auml;rde. Det kan vara b&aring;de ett &ouml;verpris och ett underpris. Den falska aff&auml;rsprincipen &auml;r en or&auml;ttvis ekonomi som f&aring;r konsekvensen att vissa individer kan berika sig p&aring; andras bekostnad och att det skapas ett underskott i m&auml;nsklighetens v&auml;rldsekonomi. Martinus beskriver att det &auml;r den djuriska sj&auml;lvbevarelsedriften som uttrycks i dagens ekonomiska system och att dess bankkontokultur i sj&auml;lva verket kan liknas vid ett mordvapen, d&aring;&nbsp; m&aring;nga m&auml;nniskor i dag g&aring;r under p&aring; grund av fattigdom och sv&auml;lt. I framtidens samh&auml;lle kommer endast den &auml;kta aff&auml;rsprincipen att r&aring;da, d&auml;r alla v&auml;rden och tillg&aring;ngar f&ouml;rdelas r&auml;ttvist &ouml;ver jordklotet efter allas behov. Ingen m&auml;nniska kommer d&aring; att berika sig p&aring; n&aring;gon annans arbete och all privategendom kommer att ha avskaffats.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom tillvaron i sin helhet enligt de kosmiska lagarna endast kan uppr&auml;tth&aring;llas genom&nbsp;att varje v&auml;rde betalas med ett motsvarande v&auml;rde, &auml;r aff&auml;rsprincipen i sin djupaste analys av &auml;del och kosmisk natur.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Den blir o&auml;del och samh&auml;llsskadlig endast n&auml;r den urartar p&aring; s&aring; s&auml;tt&nbsp;att stora grupper av samh&auml;llets sunda och livskraftiga individer utest&auml;ngs fr&aring;n m&ouml;jligheten att betala v&auml;rden med v&auml;rden, eller d&auml;r stora grupper av individer kan \"k&ouml;pa\" sig fria fr&aring;n denna gudomliga realitet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 76)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;\"Aff&auml;rsprincipen\", som i sig sj&auml;lv &auml;r h&ouml;gst gudomlig, eftersom den f&ouml;ruts&auml;tter \"samma v&auml;rde f&ouml;r samma v&auml;rde\" &ndash; i motsatt fall skulle den ju betyda ett \"snyltande\" p&aring; samh&auml;llet eller tillvaron &ndash; blev allts&aring; den princip, genom vilken v&auml;sendena &auml;nnu ett stycke v&auml;g i utvecklingen kunde kamouflera sin t&auml;mligen &ouml;verdrivna sj&auml;lviskhet, sitt beg&auml;r efter att tillskansa sig livets goda p&aring; n&auml;stans bekostnad.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1316)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=affarsprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Aff&auml;rsprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=akta-affarsprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Auml;kta aff&auml;rsprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Den &auml;kta aff&auml;rsprincipen &lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. det &lt;i&gt;&aelig;gte&nbsp;&lt;\/i&gt;forretningsprincip&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett ekonomiskt system med&nbsp;&rdquo;lika v&auml;rde f&ouml;r lika v&auml;rde&rdquo;, eller en r&auml;ttvis bytesprincip d&auml;r ett v&auml;rde betalas med ett annat v&auml;rde som helt och fullt motsvarar dess verkliga v&auml;rde. Martinus kallar detta ocks&aring; f&ouml;r den gudomliga aff&auml;rsprincipen. Den &auml;kta aff&auml;rsprincipen &auml;r enligt Martinus aff&auml;rsprincipen i sin kosmiska form d&auml;r den &auml;r &lt;em&gt;&rdquo;&nbsp;&lt;\/em&gt;av &auml;del och kosmisk natur&lt;em&gt;&rdquo;&nbsp;&lt;\/em&gt;(&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 1, st. 76). Den &auml;kta aff&auml;rsprincipen kontrasteras mot den falska aff&auml;rsprincipen, som inneb&auml;r ett ekonomiskt system d&auml;r individer tillskansar sig rikedomar med hj&auml;lp av principen&nbsp;&rdquo;st&ouml;rsta m&ouml;jliga v&auml;rde f&ouml;r minsta m&ouml;jliga v&auml;rde&rdquo;&nbsp;(&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 4, st. 1319). Martinus beskriver att den falska principen &auml;r det ekonomiska system som r&aring;der i m&auml;nniskans samh&auml;lle i dag, vilket inneb&auml;r att det &auml;r lagligt att vissa individer kan berika sig p&aring; sina medm&auml;nniskors arbete och s&auml;lja en vara till &ouml;verpris. Tillg&aring;ngarna blir med hj&auml;lp av bankkontokulturen oj&auml;mlikt och or&auml;ttvist f&ouml;rdelade &ouml;ver jordklotet och m&aring;nga m&auml;nniskor g&aring;r under i fattigdom och sv&auml;lt. I framtiden, n&auml;r m&auml;nniskan har utlevt sin djuriska sj&auml;lvbevarelsedrift och sin egoistiska l&auml;ngtan efter att &auml;ga tillg&aring;ngar, kommer enligt Martinus endast den &auml;kta aff&auml;rsprincipen att r&aring;da,&nbsp;d&auml;r ingen individ berikar sig p&aring; n&aring;gon annans arbete och d&auml;r all privategendom har avskaffats. V&auml;rden och varor kommer d&aring; att f&ouml;rdelas p&aring; ett r&auml;ttvist s&auml;tt &ouml;ver jordklotet efter allas behov.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Den gudomliga eller \"&auml;kta aff&auml;rsprincipen\" &auml;r en \"bytesprincip\", genom vilken v&auml;rden eller varor &ouml;msesidigt kan f&ouml;rdelas mellan s&auml;rskilt beh&ouml;vande folk och etniska grupper runt om p&aring; jordklotet p&aring; s&aring; s&auml;tt att man, om man har f&ouml;r mycket av en viss vara, kan byta ut den mot en vara man saknar, varigenom det skapas en fullst&auml;ndigt j&auml;mn tillg&aring;ng till alla f&ouml;rn&ouml;denheter f&ouml;r alla m&auml;nniskor. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1319)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hans v&auml;sen eller s&auml;tt att vara utg&ouml;r bilden eller modellen, enligt vilken den jordiska m&auml;nniskan skall f&ouml;rvandlas fr&aring;n \"den falska aff&auml;rsprincipens\" slav till den geniala ut&ouml;varen av \"den &auml;kta aff&auml;rsprincipen\", som kulminerar i begreppet \"hellre ge &auml;n ta\". (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1333)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=akta-affarsprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Auml;kta aff&auml;rsprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=allkarlek\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Allk&auml;rlek&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Allk&auml;rlek&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;alk&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&aelig;rlighed&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en allomfattande och osj&auml;lvisk k&auml;rlek till allt levande, inkluderande m&auml;nniskor, djur, v&auml;xter och mineralier i de tre dimensioner som Martinus kallar mikrokosmos, mellankosmos och makrokosmos. Begreppet allk&auml;rlek anv&auml;nds synonymt med osj&auml;lviskhet, k&auml;rlek till n&auml;stan och internationalism. Martinus st&auml;ller det i kontrast till&nbsp;allk&auml;rlekens motsats som inneb&auml;r egoism, sj&auml;lviskhet och bristande k&auml;rlek till n&auml;stan. Allk&auml;rleken &auml;r enligt Martinus analyser slutm&aring;let f&ouml;r m&auml;nsklighetens utveckling mot det riktiga m&auml;nniskoriket. Han beskriver det ocks&aring; som att allk&auml;rlek i grunden &auml;r synonymt med hela v&auml;rldsalltets struktur och logik.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Allk&auml;rleken &auml;r s&aring;ledes naturens eller livets h&ouml;gsta och sista facit och det absolut enda som kan betinga att &rdquo;allt &auml;r mycket gott&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Denna &rdquo;allk&auml;rlek&rdquo; eller &rdquo;k&auml;rlek till n&auml;stan&rdquo; utg&ouml;r en viss best&auml;md kombination av alltets grundenergier. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1153)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och h&auml;rmed har vi n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt i v&aring;rt studium av det eviga livet att vi sett att det absolut fundamentala i tillvaron &auml;r &rdquo;allk&auml;rlek&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Vi har sett hur bristande &rdquo;k&auml;rlek till n&auml;stan&rdquo; var den enda absoluta orsaken till allt som h&ouml;r hemma under begreppet&nbsp;&rdquo;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;det onda&rdquo;: olyckliga &ouml;den,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;krig och skr&auml;ck, ja,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;hela \"domedagens\" bloddrypande och dr&auml;pande manifestationer. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1415)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Fundamentet f&ouml;r denna minnenas f&ouml;rvandling till guldkopior utg&ouml;res av de tv&aring; f&ouml;reg&aring;ende rikena i spiralkretsloppet: &rdquo;visdomsriket&rdquo; och &rdquo;den gudomliga v&auml;rlden&rdquo;, vilka utg&ouml;r intelligensens respektive intuitionens dom&auml;ner eller specialzoner.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r &auml;r det som individens jordiska m&ouml;rkerupplevelser blir analyserade och identifierade med v&auml;rldsstrukturens logik, som &auml;r detsamma som allk&auml;rlek&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;. (Martinus,&nbsp; Livets Bog, del 5, st. 1686)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=allkarlek\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Allk&auml;rlek<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=allmakten\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Allmakten&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Allmakten &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk: almagten&lt;\/em&gt;) &auml;r ett begrepp som Martinus anv&auml;nder synonymt med &rdquo;Gudomen&rdquo;, &rdquo;Gud&rdquo;, &rdquo;Fadern&rdquo;, &rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo; och \"v&auml;rldsalltet\". Allmakten &auml;r i Martinus litteratur d&auml;rmed liktydig med den allsm&auml;ktiga och eviga Gudomen som alla levande v&auml;sen och d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Fadern, F&ouml;rsynen eller allmakten l&aring;ter n&auml;mligen aldrig en enstaka manifestation, vad eller vem den &auml;n m&aring;nde h&auml;nf&ouml;ra sig till, vara m&auml;ktig nog att g&ouml;ra alla andra manifestationsformer &ouml;verfl&ouml;diga, utan begagnar sig&nbsp;i lika h&ouml;g grad&nbsp;av alla existerande manifestationer tillsammans f&ouml;r att iscens&auml;tta den till varje enskilt v&auml;sens hopp och l&auml;ngtan anpassade saligheten, och l&aring;ter d&auml;rigenom&nbsp;varje levande v&auml;sen&nbsp;framtr&auml;da som&nbsp;en absolut oumb&auml;rlig rollinnehavare&nbsp;i den sagolika ber&auml;ttelse som heter tillvaron. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 10)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ett enskilt v&auml;sens manifestationer, hur str&aring;lande och fullkomliga de &auml;n m&aring; vara, kan d&auml;rf&ouml;r i sig sj&auml;lva aldrig vara m&auml;ktiga nog att g&ouml;ra alla &ouml;vriga former av F&ouml;rsynens eller allmaktens p&aring;verkan p&aring; v&auml;sendena &ouml;verfl&ouml;diga. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 10)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&aring;rt djupaste jag har sitt rotf&auml;ste i den eviga allmakten. (Martinus, Livets Bog, del 2. st. 311)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=allmakten\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Allmakten<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ana\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Ana&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Ana&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. ane&lt;\/em&gt;) &auml;r enligt Martinus den f&ouml;rsta f&ouml;rm&aring;gan som en v&auml;xt b&ouml;rjar utveckla n&auml;r den befinner sig i den fysiska v&auml;rlden. Han kallar det ocks&aring; den f&ouml;rsta medvetandetendensen som inneb&auml;r att v&auml;xten instinktivt b&ouml;rja kunna f&ouml;rnimma eller urskilja kontraster i sin fysiska omgivning. Martinus beskriver att det &auml;r i v&auml;xtriket som det levande v&auml;sendet p&aring;b&ouml;rjar sin vandring i spiralkretsloppet. Aningarna skapas enligt Martinus med hj&auml;lp av instinktenergin som &auml;r den dominerande kosmiska grundenergin i v&auml;xtriket. Martinus beskriver att v&auml;xtv&auml;sendet fortfarande &auml;r dagsmedvetet p&aring; det andliga planet, vilket betyder att det inte kan k&auml;nna sm&auml;rta eller lidande p&aring; det fysiska planet. V&auml;xten b&ouml;rjar dock kunna skilja p&aring; upplevelser p&aring; det fysiska planet som &auml;r behagliga respektive obehagliga f&ouml;r den, i form av naturens yttringar och den &aring;verkan som m&auml;nniskor, djur och den omgivande naturen uts&auml;tter v&auml;xtv&auml;sendet f&ouml;r. Med hj&auml;lp av en o&auml;ndlig m&auml;ngd aningar kommer v&auml;xten att utvecklas mer och mer och s&aring; sm&aring;ningom &ouml;verg&aring; till att bli ett djur som inkarnerar dagsmedvetet i den fysiska v&auml;rlden. Se &auml;ven aning, aningsf&ouml;rm&aring;ga och aningsmedvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som l&auml;saren redan k&auml;nner till, b&ouml;rjar det levande v&auml;sendets fysiska t&auml;nkande &auml;ga rum i spiralens f&ouml;rsta zon, &rdquo;v&auml;xtriket&rdquo;.&nbsp;Genom &aring;rtusendenas p&aring;verkan fr&aring;n naturens sida uppst&aring;r den f&ouml;rsta svaga medvetandetendensen:&nbsp;f&ouml;rm&aring;gan att &rdquo;ana&rdquo;.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hon b&ouml;rjar verkligen t&auml;nka Gudomens tankar, medan &rdquo;den sovande Adam&rdquo; av i dag (v&auml;xtv&auml;sendet) &auml;nnu bara anar ljusets v&auml;rme, &auml;nnu stilla slumrar i det salighetens dr&ouml;mland, den &rdquo;paradisets tr&auml;dg&aring;rd&rdquo;, d&auml;r det inte finns &rdquo;gr&aring;t och tandagnisslan&rdquo; eller d&auml;r sm&auml;rta och lidande &auml;nnu aldrig blivit till vaket dagsmedvetande, och d&auml;r &rdquo;d&ouml;den&rdquo; bara finns om en f&ouml;reb&aring;dad upplevelse f&ouml;r den som &auml;ter av &rdquo;kunskapens tr&auml;d&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1195)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ana\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Ana<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=analys\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Analys&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Analys &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;analyse&lt;\/em&gt;) uttrycker i Martinus litteratur att ett fenomen definieras och analyseras utifr&aring;n sin mest grundl&auml;ggande, andliga struktur och inneb&ouml;rd. Exempel p&aring; uttryck med ordet \"analys\" som f&ouml;rekommer ofta &auml;r: &rdquo;kosmiska analyser&rdquo;, &rdquo;i sin djupaste analys&rdquo;, &rdquo;grundanalys&rdquo;, &rdquo;verklig analys&rdquo;, &rdquo;i sin h&ouml;gsta analys&rdquo;, &rdquo;den eviga sanningen eller livets absoluta&nbsp;analys&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vad g&auml;ller denna princips h&ouml;gre kosmiska&nbsp;analys&nbsp;kan man s&auml;ga att den &auml;r absolut evig till sin natur, d&auml;rf&ouml;r att den - liksom tillvarons &ouml;vriga stora huvudprinciper - inte utg&ouml;r ett resultat av f&ouml;reg&aring;ende t&auml;nkande.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;\r\n(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 33)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och &rdquo;det goda&rdquo; och &rdquo;det onda&rdquo; blir d&auml;rf&ouml;r i&nbsp;den gudomliga grundanalysen att betrakta som identiska.\r\n(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 28)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=analys\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Analys<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Ande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Ande&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;&aring;nd&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur i regel synonymt med begreppen &rdquo;medvetande&rdquo; och psykisk kraft. Martinus anv&auml;nder &auml;ven &rdquo;ande&rdquo; i samma betydelse som &rdquo;livskraft&rdquo; och &rdquo;elektricitet&rdquo; (se &auml;ven dessa ord). Ibland anv&auml;nds ordet &rdquo;ande&rdquo; ocks&aring; i en mer &ouml;vergripande betydelse som &rdquo;Guds ande&rdquo;, liktydigt med &rdquo;Guds medvetande&rdquo; eller &rdquo;helig ande\" som ligger bakom allt materia. Se &auml;ven det fasta uttrycket &rdquo;den heliga anden&rdquo; samt betydelsen av \"andlig\".&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom ande &auml;r medvetande, blir &rdquo;helig ande&rdquo; detsamma som &rdquo;heligt medvetande&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; medvetande &aring;terigen &auml;r detsamma som &rdquo;tankar och vetande&rdquo;, blir &rdquo;heligt medvetande&rdquo; detsamma som \"heliga tankar och heligt vetande\". (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2243)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dessa fysiska materiers reaktionsf&ouml;rm&aring;ga, deras f&auml;rger och former, deras f&ouml;rvandling, deras framtr&auml;dande i fast, flytande och gasformigt tillst&aring;nd, deras r&ouml;relse och vibration beror p&aring; den i dessa &auml;mnen framtr&auml;dande osynliga kraften eller str&aring;lformiga materien, vilken allts&aring; &auml;r detsamma som ande eller psykisk kraft. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2149)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Enligt de kosmiska analyserna &auml;r elektriciteten hela universums livskraft, den &auml;r sj&auml;lva Guds ande. (Martinus, V&auml;gen till paradiset, kap. 32)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den treeniga principen kan endast existera som \"ett levande v&auml;sen\". All materia i universum &auml;r detsamma som &rdquo;Guds ande&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 318, stycke&ouml;verskrift)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Ande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Andlig (&lt;em&gt;&aring;ndelig&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur i betydelsen &rdquo;kosmisk&rdquo; eller &rdquo;&ouml;verfysisk&rdquo;. &rdquo;Andlig&rdquo; uttrycker ofta en motsats till &rdquo;materiell&rdquo; eller &rdquo;fysisk&rdquo; (se&nbsp;&auml;ven elektricitet, livskraft och medvetande). Martinus anv&auml;nder begreppet &rdquo;andlig&rdquo; i en rad olika uttryck som exempelvis: &rdquo;andliga krafter&rdquo;, &rdquo;andlig process&rdquo;, &rdquo;andliga analyser&rdquo;, &rdquo;andlig energi&rdquo;, &rdquo;andliga plan&rdquo;, &rdquo;andlig riktning&rdquo;, &rdquo;andlig standard&rdquo;, med flera liknande uttryck. Se &auml;ven betydelsen av &rdquo;ande&rdquo; samt &rdquo;andlig forskare&rdquo;, &rdquo;andlig forskning&rdquo;, &rdquo;andlig kropp&rdquo;, &rdquo;andlig materia&rdquo;, &rdquo;det andliga planet&rdquo;, &rdquo;andlig upplevelse&rdquo;, &rdquo;andlig vetenskap&rdquo; och &rdquo;den andliga v&auml;rlden&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Avsikten med mina illustrationer &auml;r allts&aring; att g&ouml;ra studiet&nbsp;av det kosmiska eller&nbsp;andliga v&auml;rldsalltet&nbsp;lika l&auml;ttillg&auml;ngligt f&ouml;r allm&auml;nheten, som studiet av de fysiska, materiella landomr&aring;dena nu genom geografin &auml;r tillg&auml;ngligt f&ouml;r ett barn p&aring; skolb&auml;nken. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 8)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Under nuvarande inkarnation upplevde jag denna&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;andliga process i dess fulla vidd d&aring; jag var trettio &aring;r. (Martinus, Livets Bog, del 1, st 20)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jordm&auml;nniskorna befinner sig allts&aring; p&aring; olika karakt&auml;rsstadier och &auml;r f&ouml;ljaktligen inte alla lika mottagliga f&ouml;r&nbsp;andlig&nbsp;energi. (Martinus, Livets Bog, del 1, st 176)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Genom denna k&auml;nslop&aring;verkan kan allts&aring; alla v&auml;sen inom grupp B f&aring; hela sitt behov av&nbsp;andlig&nbsp;eller kosmisk kraft tillfredsst&auml;llt. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 141)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-forskare\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig forskare&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig forskare&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. &aring;ndelig forsker&lt;\/em&gt;) beskrivs i Martinus litteratur som en m&auml;nniska som s&ouml;ker sanningen om de kosmiska, eviga livslagarna och som till&auml;gnar sig den andliga vetenskapen. Martinus anv&auml;nder uttrycket &rdquo;den andliga forskaren&rdquo;, &rdquo;den utvecklade andliga forskaren&rdquo; eller &rdquo;den utvecklade s&ouml;kande forskaren&rdquo; som synonymer till &rdquo;sanningss&ouml;kare&rdquo;. Han st&auml;ller ocks&aring; ofta &rdquo;den andliga forskaren&rdquo; i kontrast mot &rdquo;den materiella forskaren&rdquo; som enbart utforskar fysiska fakta, eller m&aring;tt- och viktfacit, i den materiella, fysiska v&auml;rlden. Se &auml;ven andlig forskning och andlig vetenskap.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Alla&nbsp;andliga&nbsp;forskare, som till&auml;gnar sig och praktiserar den verkliga&nbsp;andliga vetenskapen eller v&auml;rldsbildens eviga analyser, synliga som fakta genom f&ouml;rst&aring;ndets ljus, och g&ouml;r detta vetande till fundament f&ouml;r sitt dagliga liv, de lever i eller &auml;r besj&auml;lade av &rdquo;Hj&auml;lparen den heliga anden&rdquo; som av Kristus beb&aring;dades som v&auml;rldens fr&auml;lsning. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 1987)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men genom den manifestation av &rdquo;Hj&auml;lparen, den heliga anden&rdquo; i form av andlig vetenskap, som Gud h&auml;r har uppenbarat f&ouml;r oss, har dessa facit nu gjorts tillg&auml;ngliga f&ouml;r intelligensm&auml;ssig f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r den utvecklade s&ouml;kande forskaren. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1539)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-forskare\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig forskare<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-forskning\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig forskning&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig forskning &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. &aring;ndsforskning)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur det s&ouml;kande efter kunskap som m&auml;nniskan &auml;gnar sig &aring;t n&auml;r hon &ouml;nskar utforska de bakomliggande, andliga lagarna f&ouml;r tillvaron och alla levande v&auml;sens grundstruktur. Martinus kontrasterar&nbsp;&rdquo;andlig forskning&rdquo; mot &rdquo;fysisk forskning&rdquo; som inneb&auml;r att m&auml;nniskan koncentrerar sig p&aring; att utforska fysiska fakta, eller m&aring;tt- och viktfacit, i den fysiska v&auml;rlden. Han anv&auml;nder ibland ocks&aring; begreppet&nbsp;&rdquo;andlig forskning&rdquo; mer generellt f&ouml;r att beskriva utforskandet av filosofiska sp&ouml;rsm&aring;l och m&auml;nniskans sj&auml;lsliv.&nbsp;Se &auml;ven andlig forskare och andlig vetenskap.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna urgamla och som automatfunktion verkande inst&auml;llning besj&auml;las forskaren &auml;ven av, n&auml;r han genom den andliga forskningen f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen m&ouml;ter jaget eller &rdquo;det gudomliga n&aring;got&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 957)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Innan vi g&aring;r vidare b&ouml;r vi dock framh&aring;lla, att det fr&aring;n samh&auml;llets sida, genom politiska &aring;tg&auml;rder, hj&auml;lpverksamhet, nya religi&ouml;sa samfundsbildningar, andlig forskning osv., gjorts mycket f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra f&ouml;rh&aring;llandena eller hejda m&ouml;rkret, men denna insats har, trots sin inte obetydliga omfattning, haft liten verkan och avl&auml;gsnade inte roten till det onda. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 32)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men denna religiositet tar sig inte uttryck i blind h&auml;ngivenhet och tillit till de r&aring;dande v&auml;rldsreligionerna och trosformerna, utan visar sig i st&auml;llet som ett utomordentligt starkt beg&auml;r efter att l&ouml;sa andliga problem.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Dessa v&auml;sen har d&auml;rf&ouml;r filosofi eller andlig forskning till livsuppgift. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 135)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-forskning\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig forskning<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-kropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig kropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig&lt;\/strong&gt; &lt;strong&gt;kropp&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. &aring;ndelig legeme&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en kropp av andlig art som en individ manifesterar sig i p&aring; det andliga planet. Enligt Martinus har alla v&auml;sen sammanlagt sex manifestationskroppar som &auml;r uppbyggda av olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. P&aring; sitt nuvarande utvecklingsstadium &auml;r djuren och jordm&auml;nniskorna endast dagsmedvetna i en kropp, den fysiska kroppen eller tyngdkroppen och det &auml;r ocks&aring; den kropp som m&auml;nniskan i dag oftast uppfattar som sin enda kropp. Martinus beskriver dock att m&auml;nniskan just nu &auml;r&nbsp;v&auml;g mot att bli dagsmedveten i n&auml;sta kropp i spiralkretsloppet, k&auml;nslokroppen, eftersom hon h&aring;ller p&aring; att utvecklas fram emot det riktiga m&auml;nniskoriket. K&auml;nslokroppen &auml;r enligt Martinus den kropp som b&auml;r m&auml;nniskans medvetande redan nu under s&ouml;mnen och &auml;ven i den andliga tillvaro som m&auml;nniskan befinner sig i n&auml;r hon har diskarnerat efter d&ouml;den fram till n&auml;sta f&ouml;delse i den fysiska v&auml;rlden.&lt;br \/&gt;I vissa sammanhang beskriver Martinus den &rdquo;fysiska kroppen&rdquo; (nummer tv&aring; i ordningsf&ouml;ljden) som &aring;tskild fr&aring;n de &ouml;vriga manifestationskropparna som beskrivs s&aring;som varande av andlig art. I andra stycken, bland annat i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 372, definierar Martinus tv&aring; av de sex manifestationskropparna s&aring;som varande av fysisk art (tyngdkroppen och k&auml;nslokroppen), medan de &ouml;vriga fyra beskrivs som andliga kroppar av ren andlig art (instinktskroppen, k&auml;nslokroppen, intelligenskroppen, intuitionskroppen och salighets- eller minneskroppen). Se &auml;ven dessa begrepp.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;e levande v&auml;sendenas skenbara &aring;tskillnad fr&aring;n varandra ger sig till k&auml;nna d&auml;rigenom att vart v&auml;sen f&ouml;r sig har ett psyke, best&aring;ende av fysiska och&nbsp;andliga&nbsp;kroppar. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2474)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r i dessa \"str&aring;lformiga\" materier som jaget skapar sina &rdquo;sj&auml;lsliga&rdquo; eller &rdquo;andliga&rdquo; kroppar, instinkt-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions-&nbsp;och&nbsp;minneskropparna, som i sin tur betingar dess skapelse av tyngdkroppen&nbsp;eller&nbsp;den&nbsp;fysiska&nbsp;organismen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 590)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De streckade linjerna visar oss s&aring;ledes att den jordiska m&auml;nniskan bara &auml;r medveten i det nedersta f&auml;ltet, vilket allts&aring; betyder&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;att hon endast &auml;r medveten i sin kroppskombination eller &rdquo;X3&rdquo;,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;och av denna del &auml;r hon &auml;nd&aring; bara i huvudsak medveten i den fysiska kroppen och inte i de andliga kropparna.&lt;\/em&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;Martinus, &lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 2, st. 250)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi har redan l&auml;rt k&auml;nna dem under begreppen &rdquo;instinktkroppen&rdquo;, &rdquo;intelligenskroppen&rdquo;, &rdquo;intuitionskroppen&rdquo; och &rdquo;minneskroppen&rdquo;. Dessa kroppar &auml;r s&aring;ledes alla av underfysisk natur.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De &ouml;vriga kropparna, &rdquo;tyngdkroppen&rdquo; och &rdquo;k&auml;nslokroppen&rdquo;, &auml;r enligt sin identitet s&aring;som respektive v&auml;rme- och k&ouml;ldkroppar, eller som mellanting d&auml;rav, att betrakta som \"fysiska\" kroppar. (Martinus, &lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 2, st. 372)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-kropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig kropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-materia\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig materia&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig materia &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. &aring;ndelig materie&lt;\/em&gt;)&nbsp;betecknar i Martinus litteratur materia av elektrisk eller str&aring;lformig natur, dvs. materia som framtr&auml;der i form av elektricitet, str&aring;lar och v&aring;gor. Enligt Martinus kan materia framtr&auml;da i fyra huvudsakliga former: fast materia, flytande materia, gasformig materia och str&aring;lformig materia. Han beskriver att materiens andliga eller str&aring;lformiga tillst&aring;nd utg&ouml;r grunden f&ouml;r alla former av andlig tillvaro, som i sin tur ligger bakom all fysisk materia. Med sina fysiska &ouml;gon kan m&auml;nniskan dock bara uppfatta den andliga eller str&aring;lformiga formen av materia n&auml;r den framtr&auml;der som eld eller ljus. Martinus beskriver att m&auml;nniskan framtr&auml;der i omv&auml;xlande fysisk och andlig materia n&auml;r hon &auml;r inkarnerad i en fysisk kropp (=fysisk materia) respektive n&auml;r hon har &ouml;verg&aring;tt till en andlig kropp (=andlig materia) efter d&ouml;den fram till en ny f&ouml;delse i den fysiska v&auml;rlden. Det &auml;r detta v&auml;xlande som enligt Martinus utg&ouml;r reinkarnation.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;P&aring; samma s&auml;tt som all materia kan framtr&auml;da som &rdquo;fast&rdquo;, &rdquo;flytande&rdquo; och &rdquo;gasformig&rdquo;, kan den ocks&aring; framtr&auml;da som &rdquo;str&aring;lformig&rdquo;, i synlig eller osynlig form. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 588)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom hon inte med sina fysiska sinnen kan se den&nbsp;andliga&nbsp;materia&nbsp;eller energiform som i verkligheten finns under den fysiska ytan eller bakom den s&aring; kallade &rdquo;fysiska kroppen&rdquo;, tror hon att denna kropp &auml;r identisk med v&auml;sendets helhet eller h&ouml;gsta sj&auml;lv.\r\n(Martinus, Livets Bog, del 4, st 1399)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r detta individens v&auml;xlande framtr&auml;dande i fysisk och i andlig materia som vi ben&auml;mner &rdquo;reinkarnation&rdquo; eller &rdquo;&aring;terf&ouml;delse&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 925&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-materia\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig materia<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-upplevelse\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig upplevelse&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig upplevelse&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;&aring;ndelig oplevelse&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en upplevelse av andlig eller psykisk natur som kommer till st&aring;nd med hj&auml;lp av individens tankef&ouml;rm&aring;ga eller andliga f&ouml;rnimmelsef&ouml;rm&aring;ga. Den andliga upplevelsen &auml;ger rum i ett andligt upplevelseomr&aring;de och kontrasteras mot upplevelser av fysisk natur som &aring;stadkoms med hj&auml;lp av fysiska sinnen och &auml;ger rum i ett fysiskt upplevelseomr&aring;de.&nbsp;Enligt Martinus &auml;r upplevelsen i det andliga omr&aring;det eller i tankev&auml;rlden i sj&auml;lva verket det prim&auml;ra upplevelsetillst&aring;ndet som v&auml;sendet alltid befinner sig i, &auml;ven n&auml;r det &auml;r inkarnerat i den fysiska v&auml;rlden och &auml;ven upplever med hj&auml;lp av de fysiska sinnena. Se &auml;ven andlig kropp, elektricitet och str&aring;lformig materia.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; denna upplevelse inte framkommit med hj&auml;lp av fysiska sinnen&nbsp;-&nbsp;eftersom den varken blivit h&ouml;rd, sedd, luktad, smakad eller p&aring; vanligt s&auml;tt f&ouml;rnummen med k&auml;nseln&nbsp;-&nbsp;blir den av rent andlig natur.&nbsp;Men den andliga upplevelsen efterl&auml;mnar ocks&aring; minnen i individens medvetande.&nbsp;Dessa utvidgar i sin tur hans igenk&auml;nningsf&ouml;rm&aring;ga i fr&aring;ga om andliga realiteter. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 189)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Vi ser s&aring;ledes h&auml;r att det levande v&auml;sendet har tv&aring; f&ouml;rnimmelseomr&aring;den, och d&auml;rmed ocks&aring; tv&aring; upplevelse- och&nbsp; skaparomr&aring;den. Det har det andliga upplevelse- och skaparomr&aring;det, och det har det fysiska upplevelse- och skaparomr&aring;det. V&auml;sendet kan utm&auml;rkt v&auml;l uppleva och skapa inom sitt andliga upplevelse- och skaparomr&aring;de, men det kan om&ouml;jligt uppleva och skapa i det fysiska upplevelse- och skaparomr&aring;det utan anknytning till det andliga. (Martinus, V&auml;gen till paradiset, kap. 12)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-upplevelse\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig upplevelse<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-vetenskap\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig vetenskap&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig vetenskap &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;&aring;ndsvidenskab&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;den andliga vetenskapen&rdquo; anv&auml;nds i Martinus verk som en beteckning f&ouml;r livets kosmiska analyser som han har skrivit ner och tecknat i form av symboler i samlingsverket &lt;em&gt;Tredje testamentet&lt;\/em&gt;. Den andliga vetenskapen beskriver enligt Martinus&nbsp;hur de eviga livslagarna &auml;r uppbyggda och hur det levande v&auml;sendets struktur och livsmysteriets l&ouml;sning ser ut. Enligt Martinus kommer varje m&auml;nniska att s&aring; sm&aring;ningom kunna uppleva sanningen om de kosmiska analyserna som &rdquo;realistiska&rdquo; och d&auml;rmed kunna utforska detta som &rdquo;andlig vetenskap&rdquo;. Begreppet andlig vetenskap anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;kosmisk kunskap&rdquo;, &rdquo;kosmisk vetenskap&rdquo;, &rdquo;k&auml;rleksvetenskap&rdquo; samt &rdquo;kosmologi&rdquo;. &rdquo;Den andliga vetenskapen&rdquo; kontrasteras ofta mot &rdquo;materiell&rdquo; eller &rdquo;fysisk&rdquo; vetenskap\". Den sistn&auml;mnda har enligt Martinus en viktig funktion f&ouml;r att m&auml;nniska ska l&auml;ra sig beh&auml;rska materien, men som uteslutande kan anv&auml;ndas f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; den fysiska v&auml;rldens beskaffenhet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r denna o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla bild av Gud som m&auml;nniskorna efter hand genom sina utvecklade intellektuella och humana egenskaper skall f&aring; uppleva som realistiska fakta, som andlig vetenskap.&nbsp;Genom upplevelsen av dessa fakta eller den verkliga andliga vetenskapen m&aring;ste m&auml;nniskorna ofr&aring;nkomligen &auml;ndra sina synpunkter. (Martinus, &lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 6, st. 2252)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Mellan dessa tv&aring;&nbsp;vetenskaper r&aring;der den skillnaden, att medan den materiella&nbsp;vetenskapen kan f&ouml;rst&aring;s och accepteras med intelligensen och d&auml;rigenom bli till realistisk verklighet,&nbsp;s&aring; kan den&nbsp;andliga&nbsp;vetenskapen absolut inte accepteras med enbart intelligensen, &auml;ven om denna egenskap hos medvetandet utg&ouml;r en stor bidragande faktor. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2535)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att alla m&auml;nniskor i v&auml;rldsstaten &auml;r s&aring; intellektualiserade och humaniserade i sin levnadsart, att livsmysteriets l&ouml;sning, den allra h&ouml;gsta kosmologin eller den&nbsp;andliga&nbsp;vetenskapen, har blivit till en teoretisk sj&auml;lvklarhet f&ouml;r alla m&auml;nniskor och till en kosmisk sj&auml;lvupplevelse f&ouml;r en starkt v&auml;xande grupp av m&auml;nniskor, inom vilkas kosmiska kunskapsmilj&ouml; v&auml;rldsstatens alla h&ouml;gsta regeringsmedlemmar rekryteras. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 40)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-vetenskap\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andlig vetenskap<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andliga-planet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andliga planet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Det andliga planet &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. d&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;et &aring;ndelige plan)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur en tillvaroform av ren elektrisk eller str&aring;lformig natur som best&aring;r av elektriska v&aring;gl&auml;ngder eller tankeimpulser. Martinus anv&auml;nder begreppet &rdquo;det andliga planet&rdquo; synonymt med &rdquo;den andliga v&auml;rlden&rdquo; och han kontrasterar det ocks&aring; ofta mot &rdquo;det fysiska planet&rdquo; eller &rdquo;den fysiska v&auml;rlden&rdquo;. P&aring; det andliga planet existerar enbart tankemateria, och denna materia&nbsp;utg&ouml;r enligt Martinus en lika realistisk verklighet som de fysiska f&ouml;rem&aring;len &auml;r p&aring; det fysiska planet. Uttrycket &rdquo;det andliga planet&rdquo; eller &rdquo;att komma &ouml;ver p&aring; det andliga planet&rdquo; anv&auml;nds ocks&aring; ofta n&auml;r Martinus syftar p&aring; m&auml;nniskans tillvaro i den andliga v&auml;rlden under s&ouml;mnen eller efter d&ouml;den mellan inkarnationerna. Se &auml;ven elektricitet och medvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men en individs alla tankar eller f&ouml;rest&auml;llningar &auml;r allts&aring; lika realistiska f&ouml;rem&aring;l p&aring;&nbsp;det&nbsp;andliga&nbsp;planet&nbsp;som de fysiska f&ouml;rem&aring;len &auml;r realistiska p&aring;&nbsp;det&nbsp;fysiska&nbsp;planet. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 189)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det&nbsp;finns s&aring;ledes permanent en del av jordm&auml;nsklighetens individer som blivit direkt dr&auml;pta och d&auml;rigenom p&aring; onaturligt s&auml;tt och f&ouml;r tidigt kommit &ouml;ver p&aring;&nbsp;det&nbsp;andliga&nbsp;planet. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1366)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den r&ouml;relsefrihet som v&auml;sendet kan prestera p&aring; det fysiska planet &auml;r att r&auml;kna f&ouml;r intet i j&auml;mf&ouml;relse med den som det har tillg&aring;ng till p&aring; det andliga planet. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1657)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andliga-planet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andliga planet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andliga-varlden\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andliga v&auml;rlden&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den andliga v&auml;rlden&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;den &aring;ndelige verden&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en v&auml;rld av rena elektriska, str&aring;lformiga v&aring;gl&auml;ngder eller en tankev&auml;rld. &rdquo;Den andliga v&auml;rlden&rdquo; anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;det andliga planet&rdquo; eller &rdquo;den kosmiska v&auml;rlden&rdquo;. Martinus beskriver ofta upplevelse i den andliga v&auml;rlden som motsats till upplevelse i den fysiska eller materiella v&auml;rlden, &auml;ven om den andliga v&auml;rlden egentligen &auml;r den prim&auml;ra v&auml;rlden f&ouml;r m&auml;nniskans upplevelse. Enligt Martinus &auml;r m&auml;nniskan i grunden alltid ett andligt v&auml;sen, &auml;ven n&auml;r hon befinner sig i den fysiska v&auml;rlden d&auml;r hon prim&auml;rt upplever tillvaron fysiskt genom sina fysiska sinnen. Se &auml;ven &rdquo;inre v&auml;rld&rdquo; och &rdquo;yttre v&auml;rld&rdquo;. I en mer avgr&auml;nsad betydelse anv&auml;nder Martinus &auml;ven begreppet &rdquo;den andliga v&auml;rlden&rdquo; som en beteckning f&ouml;r tillvaron efter d&ouml;den, dvs. det diskarnerade tillst&aring;ndet i den rena tankev&auml;rlden som individen befinner sig i mellan inkarnationerna i den fysiska v&auml;rlden. Se &auml;ven elektricitet och str&aring;lformig materia.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Under begreppet &rdquo;ande&rdquo; d&ouml;ljer sig s&aring;lunda en realitet som &auml;r lika verklig som varje fysisk f&ouml;reteelse, &auml;ven om den inte direkt kan bearbetas eller ber&ouml;ras med fysiska h&auml;nder.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Att f&ouml;rneka den andliga v&auml;rldens existens &auml;r allts&aring; detsamma som att f&ouml;rneka sin egen medvetandefunktion. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 805)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hj&auml;rn- och nervsystemet utg&ouml;r s&aring;ledes individens &rdquo;port&rdquo; in till den andliga v&auml;rlden.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;I den m&aring;n jordm&auml;nniskans andliga kroppar &auml;nnu &auml;r outvecklade, kommer hon allts&aring; att vara offer f&ouml;r den &ouml;vertron att \"porten\" eller hj&auml;rn- och nervsystemet &auml;r upphov till hennes andliga funktioner och &auml;r d&aring; &auml;nnu omedveten i&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;de andliga kropparna eller om de faktiska f&ouml;rh&aring;llandena. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 224)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det kanske blir l&auml;ttare att f&ouml;rst&aring;, n&auml;r man blir f&ouml;rtrogen med att den andliga v&auml;rlden i verkligheten &auml;r en elektrisk v&auml;rld i renkultur, ja, &auml;r sj&auml;lva elektricitetens hemvist. (Martinus, V&auml;gen till paradiset, kap. 32) &lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andliga-varlden\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Andliga v&auml;rlden<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=anglamedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Auml;nglamedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&Auml;nglamedvetande &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;englebevidsthed&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en mentalitet som genomsyras av absolut allk&auml;rlek till allt som lever och finns till. I &auml;nglamedvetandet har k&auml;rleken till ens n&auml;sta blivit vanemedvetande eller en automatfunktion. En individ som har &auml;nglamedvetande har en fullst&auml;ndigt dubbelpolig mentalitet eller &auml;r d&auml;rmed ett helk&ouml;nsv&auml;sen. Martinus beskriver att det var s&aring;dana v&auml;sen som bodde i &rdquo;Paradiset&rdquo; enligt Bibelns skapelseber&auml;ttelse, dvs. b&aring;de &rdquo;Adam&rdquo; och de &ouml;vriga &rdquo;djuren&rdquo;, innan Evas skapelse &auml;gde rum, och det &auml;r ocks&aring; s&aring;dana v&auml;sen som m&auml;nniskorna i dag h&aring;ller p&aring; att utvecklas till.&nbsp;&nbsp;&Auml;nglamedvetande st&auml;lls ocks&aring; i kontrast mot sin motsats,&nbsp;&rdquo;dj&auml;vulsmedvetande&rdquo;, som pr&auml;glas av absolut egoism och sj&auml;lvbevarelsedrift i kombination med intelligensenergi.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den bibliska ber&auml;ttelsen om &rdquo;paradiset&rdquo; &auml;r allts&aring; i verkligheten en ber&auml;ttelse om en zon eller tillvarosf&auml;r, inom vilken v&auml;sendena hade &rdquo;&auml;nglamedvetande&rdquo;, dvs. ett medvetande som helt uppfyllde n&auml;stak&auml;rlekslagen som ren automatfunktion. (Martinus, Livets Bog, del 5, st 1682)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Endast genom &rdquo;&aring;nger&rdquo; blir &rdquo;dj&auml;vulsmedvetande&rdquo; till &rdquo;&auml;nglamedvetande&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Men detta sker likav&auml;l p&aring; det fysiska som p&aring; det andliga planet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;N&auml;r individen &aring;ngrar sig har han uppt&auml;ckt ofullkomligheten i sitt levnadss&auml;tt.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Han v&auml;nder d&aring; om f&ouml;r att b&ouml;rja bek&auml;mpa sin ofullkomlighet och str&auml;va emot en sk&ouml;nare och saligare form av tillvaro.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och var det inte just detta som var k&auml;rnan i ber&auml;ttelsen om &rdquo;den f&ouml;rlorade sonen&rdquo;?&nbsp;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Var det inte uppt&auml;ckten av sitt f&ouml;rnedringstillst&aring;nd och &aring;ngern h&auml;r&ouml;ver som fick honom att &rdquo;komma till besinning&rdquo;, fick honom att v&auml;nda tillbaka till Fadern?&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 970)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I paradiset r&aring;dde frid och lycka, emedan v&auml;sendena d&auml;r var &rdquo;helk&ouml;nsv&auml;sen&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r ett s&aring;dant &rdquo;helk&ouml;nsv&auml;sen&rdquo; som vi l&auml;r k&auml;nna under begreppet &rdquo;Adam&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;I paradiset fanns allts&aring; ingen &rdquo;Eva&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det var ju f&ouml;rst efter &rdquo;operationen&rdquo; p&aring; Adam som ett s&aring;dant v&auml;sen kom till.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Men vi f&aring;r dock veta att paradisets andra v&auml;sen, allts&aring; Adams medv&auml;sen, inte var v&auml;sen som representerade de djuriska, dr&auml;pande traditionerna.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De blir visserligen omn&auml;mnda med jordiska djurnamn, men d&auml;rut&ouml;ver har de inget gemensamt med jordiska djur.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De skiljer sig fr&aring;n dessa genom att de har &rdquo;&auml;nglamedvetande&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De kan d&auml;rf&ouml;r om&ouml;jligt vara utrustade med n&aring;gon annan struktur av den h&ouml;gsta elden &auml;n den som ger &rdquo;&auml;nglamedvetande&rdquo;, n&auml;mligen &rdquo;helk&ouml;nsstrukturen&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1680)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=anglamedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Auml;nglamedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aning\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Aning&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Aning &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt; &lt;em&gt;anelse&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en instinktiv upplevelse som skapas med hj&auml;lp av aningsf&ouml;rm&aring;gan eller aningsmedvetande. Martinus beskriver att &rdquo;aning&rdquo; &auml;r den f&ouml;rsta, primitiva formen av upplevelse p&aring; det fysiska planet som en v&auml;xt resp. ett v&auml;stv&auml;sen har. Aningsf&ouml;rm&aring;gan skapas med hj&auml;lp av instinktenergin som &auml;r den dominerande kosmiska grundenergin i v&auml;xtriket. N&auml;r en v&auml;xt b&ouml;rjar &rdquo;ana&rdquo;, betyder det att den b&ouml;rjar kunna urskilja kontraster i sin yttre fysiska omgivning, t.ex. en behaglig omgivning n&auml;r solen skiner och det finns lagom med fuktighet och n&auml;ring, och en obehaglig omgivning n&auml;r det &auml;r storm och vind, eller n&auml;r v&auml;sendet rycks upp och behandlas omilt av antingen naturen eller djur och m&auml;nniskor. Martinus beskriver dock att ett v&auml;xtv&auml;sen fortfarande har sitt dagsmedvetande p&aring; det andliga planet, vilket inneb&auml;r att det inte kan uppleva n&aring;gon fysisk sm&auml;rta eller n&aring;got lidande p&aring; det fysiska planet. Aningen &auml;r inte n&aring;gon realistisk, tydlig upplevelse, utan kan snarast j&auml;mf&ouml;ras med ett dr&ouml;mliknande tillst&aring;nd. Efter att ett v&auml;xtv&auml;sen under en mycket l&aring;ng tid har upplevt en o&auml;ndlig m&auml;ngd aningar, utvecklar det efter hand en tydligare upplevelse av sin fysiska omv&auml;rld och f&aring;r s&aring; sm&aring;ningom f&ouml;rm&aring;gor som m&ouml;jligg&ouml;r att det kan inkarnera som djur i ett dagsmedvetet tillst&aring;nd i den fysiska v&auml;rlden. Martinus beskriver att aningen &auml;r den f&ouml;rm&aring;ga som g&ouml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r jaget att &rdquo;bryta sig igenom&rdquo; till det fysiska planet i b&ouml;rjan av vandringen i ett nytt spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; instinktiva upplevelser &auml;r detsamma som det vi kallar &rdquo;aningar&rdquo;, best&aring;r v&auml;xtens dagsmedvetande eller vakna tillvaro f&ouml;ljaktligen bara i upplevelsen av &rdquo;aningar&rdquo;.&nbsp;En v&auml;xt kan allts&aring; inte uppleva n&aring;got realistiskt faktum.&nbsp;Allt &auml;r aning. (Martinus, Livets Bog, del 1. st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med hj&auml;lp av denna aningsf&ouml;rm&aring;ga bryter sig jaget igenom till det fysiska planet. &rdquo;Aningen&rdquo; &auml;r det fysiska dagsmedvetandets f&ouml;rsta svaga gryning.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vad djuret betr&auml;ffar, &auml;r detta allts&aring; ett v&auml;sen som n&aring;tt s&aring; pass mycket l&auml;ngre &auml;n v&auml;xten i&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;utveckling, att det kan uppleva behag och obehag inte bara som aning, utan &auml;ven som realistiskt faktum. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 185)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aning\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Aning<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aningsformaga\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Aningsf&ouml;rm&aring;ga&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Aningsf&ouml;rm&aring;ga&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt; &lt;em&gt;anelsesevne&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur den f&ouml;rm&aring;ga som ett v&auml;sen beh&ouml;ver f&ouml;r att kunna &rdquo;ana&rdquo;. I Martinus analyser utvecklas aningsf&ouml;rm&aring;gan med hj&auml;lp av instinktenergin som dominerar i v&auml;xtriket, det f&ouml;rsta riket i den utvecklingsspiral som Martinus kallare spiralkretsloppet. Med hj&auml;lp av aningsf&ouml;rm&aring;gan kan v&auml;xten, p&aring; ett dr&ouml;mliknande s&auml;tt, b&ouml;rja f&ouml;rnimma sin omv&auml;rld och kunna skilja mellan upplevelser som inneb&auml;r behag resp. obehag f&ouml;r v&auml;xten. Utvecklingen av aningsf&ouml;rm&aring;gan inneb&auml;r d&auml;rmed det f&ouml;rsta stadiet av f&ouml;rnimmelse f&ouml;r jaget p&aring; det fysiska planet.&nbsp;Efter att ett v&auml;xtv&auml;sen under en mycket l&aring;ng tid har upplevt en o&auml;ndlig m&auml;ngd aningar, utvecklar det efter hand en tydligare upplevelse av sin fysiska omv&auml;rld och f&aring;r s&aring; sm&aring;ningom f&ouml;rm&aring;gor som m&ouml;jligg&ouml;r att det kan inkarnera som djur i ett dagsmedvetet tillst&aring;nd i den fysiska v&auml;rlden. Martinus beskriver att aningen &auml;r den f&ouml;rm&aring;ga som g&ouml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r jaget att &rdquo;bryta sig igenom&rdquo; till det fysiska planet i b&ouml;rjan av vandringen i ett nytt spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;xten kan genom sin&nbsp;aningsf&ouml;rm&aring;ga&nbsp;i en element&auml;r medvetenhetsm&auml;ssig form uppleva fysiska f&ouml;reteelser och d&auml;rmed i en motsvarande element&auml;r form \"ta st&auml;llning\" till dessa f&ouml;reteelser. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och h&auml;rigenom uppst&aring;r den f&ouml;rsta gryende dagsmedvetenhetstendensen, n&auml;mligen aningsf&ouml;rm&aring;gan. V&auml;xtv&auml;sendet b&ouml;rjar m&auml;rka den f&ouml;rsta gryningen av en ny v&auml;rld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att vi betecknat instinkt- eller v&auml;xtriket som nummer 1 i spiralen beror p&aring; att det fysiska dagsmedvetandet i form av &rdquo;aningsf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; h&auml;r har sin allra f&ouml;rsta sp&auml;da b&ouml;rjan. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 642)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aningsformaga\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Aningsf&ouml;rm&aring;ga<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aningsmedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Aningsmedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Aningsmedvetande&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;anelsesbevidsthed&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur som synonym till instinktmedvetande eller v&auml;xtmedvetande. Martinus beskriver att instinktenergin &auml;r den b&auml;rande kosmiska grundenergin i v&auml;xtriket, som utg&ouml;r det f&ouml;rsta av sex riken i den utvecklingsspiral som han kallar spiralkretslopp. V&auml;xtv&auml;sendets medvetande domineras d&auml;rf&ouml;r av instinktenergi eller f&ouml;rm&aring;gan att ana, som inneb&auml;r att v&auml;xten&nbsp;p&aring; ett dr&ouml;mliknande s&auml;tt kan b&ouml;rja f&ouml;rnimma sin omv&auml;rld och kunna skilja mellan upplevelser som inneb&auml;r behag resp. obehag.&nbsp;Efter att ett&nbsp;v&auml;xtv&auml;sen&nbsp;under en mycket l&aring;ng tid har upplevt en o&auml;ndlig m&auml;ngd aningar, utvecklar det efter hand en tydligare upplevelse av sin fysiska omv&auml;rld och f&aring;r s&aring; sm&aring;ningom f&ouml;rm&aring;gor som m&ouml;jligg&ouml;r att det kan inkarnera som&nbsp;djur&nbsp;i den fysiska v&auml;rlden. Djuret utvecklar gradvis f&ouml;rm&aring;gan att t&auml;nka och uppleva dagsmedvetet i den fysiska v&auml;rlden, men &auml;ven f&ouml;r djurets del &auml;r aningsf&ouml;rm&aring;gan och instinktmedvetandet av central betydelse f&ouml;r den dagliga tillvaron som till stor del baseras p&aring; automatfunktioner.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I v&auml;sendets mineral- och v&auml;xttillst&aring;nd framtr&auml;der denna endast i sin sp&auml;da begynnelse och f&ouml;rsigg&aring;r i stor utstr&auml;ckning genom ett fr&aring;n en f&ouml;reg&aring;ende spiral ned&auml;rvt \"C-vetande\" eller en automatfunktion.&nbsp;Men genom st&auml;ndig v&auml;xelverkan med energierna och d&auml;rav f&ouml;ljande st&auml;ndig p&aring;verkan p&aring; energiernas s&auml;rskilda reaktionsf&ouml;rm&aring;gor vaknar som n&auml;mnt v&auml;sendets \"aningsmedvetande\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st 512)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendet b&ouml;rjar \"t&auml;nka\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Och n&auml;r tilldragnings- och fr&aring;nst&ouml;tningsprocessen intr&auml;tt i detta stadium, &auml;r v&auml;sendet inte l&auml;ngre en \"v&auml;xt\" utan har blivit ett \"djur\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;\"Djuret\" &auml;r s&aring;lunda det f&ouml;rsta \"t&auml;nkande\" v&auml;sendet i spiralen.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;D&auml;rf&ouml;r &auml;r ocks&aring; \"t&auml;nkandet\" hos detta v&auml;sen mycket element&auml;rt, &auml;r i sin f&ouml;rsta sp&auml;da tillblivelse.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;V&auml;sendet lever &auml;nnu i stor utstr&auml;ckning p&aring; \"instinkten\", som ju &auml;r detsamma som \"aningsmedvetandet\" eller det i \"djuret\" &auml;nnu existerande \"v&auml;xtmedvetandet\" och den d&auml;rp&aring; baserade automatfunktionen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st 512)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=aningsmedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Aningsmedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=anlag\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Anlag&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Anlag&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;anl&aelig;g&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppen &rdquo;f&ouml;rm&aring;gor&rdquo;, &rdquo;vanor&rdquo;, &rdquo;tendenser&rdquo; och &rdquo;b&ouml;jelser&rdquo;. Anlag&nbsp;syftar p&aring; egenskaper och f&ouml;rm&aring;gor som en individ har och som pr&auml;glar det utvecklingsstadium som respektive v&auml;sen befinner sig p&aring;. Enligt Martinus analyser har den nuvarande m&auml;nniskan b&aring;de djuriska anlag och humana anlag. De djuriska anlagen, som t.ex. sj&auml;lvbevarelsedrift och enpolig sexualitet, utg&ouml;r enligt Martinus analyser fundamentet f&ouml;r djurrikets manifestationer. Dessa b&ouml;rjar avta inom den nuvarande m&auml;nskligheten som i st&auml;llet h&aring;ller p&aring; att utveckla humana anlag, som t.ex. humanitet, k&auml;rlek till n&auml;stan och vegetarism. Dessa humana anlag eller f&ouml;rm&aring;gor h&ouml;r till det stadium som Martinus ben&auml;mner det riktiga m&auml;nniskoriket och som kommer att k&auml;nnetecknas av fred, allk&auml;rlek och dubbelpolig sexualitet. Se &auml;ven f&ouml;rm&aring;ga, vana, b&ouml;jelse, automatfunktion.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r m&auml;nsklighetens del har vi redan sett att denna befinner sig i ett f&ouml;rh&aring;llande till skaparprincipen, d&auml;r dess m&ouml;rka utstr&aring;lning - vilken f&ouml;r l&auml;nge sedan som&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;naturliga f&ouml;rm&aring;gor och anlag&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;blivit den fundamentala faktorn i dess manifestation och sj&auml;lsliv - nu b&ouml;rjar bli underminerad av denna princips ljusa utstr&aring;lning. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 51)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Skillnaden mellan jordm&auml;nniskan och den kosmiska m&auml;nniskan ligger allts&aring; huvudsakligen i detta, att den f&ouml;rstn&auml;mnda genom sin sexualitet h&aring;ller s&aring;dana&nbsp;anlag&nbsp;vid liv som knyter henne till djurriket, medan den sistn&auml;mnda d&auml;remot genom sin sexualitet h&aring;ller s&aring;dana&nbsp;anlag&nbsp;vid liv som knyter henne till m&auml;nniskoriket. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 130)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna eviga princip k&auml;nner vi fr&aring;n tidigare analyser till som &rdquo;den h&ouml;gsta elden&rdquo;.&nbsp;Principen befordras genom ett organsystem som vi k&auml;nner till som &rdquo;de sympatiska anlagen\" och vars funktion huvudsakligen endast &auml;r k&auml;nd som det levande v&auml;sendets parnings- eller k&ouml;nsdrift.&nbsp;Det &auml;r ocks&aring; dessa anlag som f&ouml;rorsakar v&auml;sendenas framtr&auml;dande som &rdquo;hank&ouml;nsv&auml;sen&rdquo; och &rdquo;honk&ouml;nsv&auml;sen&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2402)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=anlag\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Anlag<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=automatfunktion\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Automatfunktion&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Automatfunktion &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;automatfunktion&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en omedveten vanefunktion eller ett C-vetande, dvs. en kunskap eller en f&ouml;rm&aring;ga som har upparbetats till full&auml;ndning och som en individ kan ut&ouml;va automatiskt. En automatfunktion uppst&aring;r enligt Martinus analyser genom att en individ i tidigare utvecklingsstadier har haft en l&auml;ngtan eller medveten vilja att upp&ouml;va en viss talang, funktion eller f&ouml;rm&aring;ga. N&auml;r denna f&ouml;rm&aring;ga eller denna kunskap har &ouml;vats under en mycket l&aring;ng tidsrymd och passerat det som Martinus kallar A-stadiet (teoretisk kunskap som inte har omsatts i handling) och B-stadiet (&ouml;vande av ny kunskap), blir resultatet till sist kunskap p&aring; C-stadiet, dvs. en talangk&auml;rna som kan fullg&ouml;ra sin funktion automatiskt, utan att individen beh&ouml;ver styra den genom sin vilja. Martinus beskriver att det &auml;r automatfunktioner&nbsp;som ligger till grund bland annat f&ouml;r djurens och jordm&auml;nniskornas f&ouml;rm&aring;ga att skapa en ny fysisk organism vid en ny reinkarnation.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; automatfunktion endast kan existera som identisk med &rdquo;A-vetande&rdquo; och &rdquo;B-vetande&rdquo;, vilket &aring;terigen &auml;r forntida vaket dagsmedvetet t&auml;nkande och handlande, m&aring;ste denna avkomma haft en s&aring;dan forntida tillvaro med vaket dagsmedvetande, i vilket ifr&aring;gavarande l&auml;ngtan kunnat uppst&aring;. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 422)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; denna sida av dess tillvaro utg&ouml;r automatfunktioner, det vill s&auml;ga &auml;r n&aring;gra fr&aring;n talangk&auml;rnorna utg&aring;ende kraftformer, vilka utl&ouml;ses av d&auml;rtill utvecklade centra i individens organismer, s&aring; befinner sig dessa funktioner allts&aring; utanf&ouml;r jagets medvetna uppfattning.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De blir liksom ett spel bakom &rdquo;kulisserna&rdquo;, utanf&ouml;r jagets dagsmedvetna vilja och kontroll. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 949)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; en funktion endast kan bli till vana genom upprepningar och vanan &auml;r detsamma som automatfunktion och jagets skapande av sin fysiska kropp visar sig vara en automatfunktion, blir s&aring;ledes denna funktion i sig sj&auml;lv ett orubbligt bevis f&ouml;r&lt;\/em&gt;&nbsp;-&nbsp;&lt;em&gt;inte bara att jaget som &rdquo;levande v&auml;sen&rdquo; har existerat f&ouml;re sin nuvarande fysiska kropps tillkomst - utan ocks&aring; att denna kropps skapelse ingenting annat &auml;r &auml;n blott och bart en upprepningsprocess.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 320)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=automatfunktion\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Automatfunktion<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=avforing\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Avf&ouml;ring&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Avf&ouml;ring &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;aff&oslash;ring) &lt;\/em&gt;&auml;r i Martinus litteratur ett begrepp som inte bara anv&auml;nds i den sedvanliga betydelsen (substans som &aring;terst&aring;r av f&ouml;dan n&auml;r den har passerat en organism och sedan uts&ouml;ndras). Martinus anv&auml;nder detta begrepp i en vidare betydelse f&ouml;r att beteckna materier eller &auml;mnen som &auml;r o&ouml;nskade av ett v&auml;sen och som d&auml;rf&ouml;r st&ouml;ts bort eller avl&auml;gsnas. Avf&ouml;ring i denna betydelse anv&auml;nds &auml;ven synonymt med principen om fr&aring;nst&ouml;tning. Fr&aring;nst&ouml;tning av o&ouml;nskade material &auml;r enligt Martinus en grundl&auml;ggande princip f&ouml;r livets uppr&auml;tth&aring;llande, d&auml;r materier som tidigare har varit &ouml;nskade efter en tid kommer att vara o&ouml;nskade och d&auml;rf&ouml;r st&ouml;ts bort f&ouml;r att bereda v&auml;g f&ouml;r ett nytt beg&auml;r. I Martinus analyser relateras d&auml;rmed principen om avf&ouml;ring till principen om hunger och m&auml;ttnad, respektive principen om tilldragning och fr&aring;nst&ouml;tning, samt till urbeg&auml;ret som det f&ouml;rsta beg&auml;ret. Avf&ouml;ring resp. avf&ouml;ringsprincipen betecknas i Martinus litteratur som livssubstans nr 4 och som en r&ouml;relseart som betecknar fr&aring;nst&ouml;tning (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 776).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna fr&aring;nst&ouml;tning utg&ouml;r allts&aring; ett avl&auml;gsnande av alla av v&auml;sendet o&ouml;nskade materier eller &auml;mnen och &auml;r i sitt mest element&auml;ra fysiska framtr&auml;dande b&auml;st k&auml;nd som den kroppsliga, fysiska process vi ben&auml;mner &rdquo;avf&ouml;ring&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Denna &auml;r s&aring;ledes inte blott och bart en fysisk, kroppslig f&ouml;reteelse, utan betecknar liksom &rdquo;hunger&rdquo; och &rdquo;m&auml;ttnad&rdquo; en stor och omfattande detalj i livets tillk&auml;nnagivande. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 776)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men i och med att vi s&aring;lunda sett att det &auml;ger rum en &rdquo;tilldragning&rdquo; (hunger) och en &rdquo;fr&aring;nst&ouml;tning&rdquo; (avf&ouml;ring), blir det till faktum f&ouml;r oss, att det &auml;r &rdquo;n&aring;got&rdquo; som &rdquo;tilldrages&rdquo; och &rdquo;n&aring;got&rdquo;&nbsp;som &rdquo;fr&aring;nst&ouml;tes&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 777)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; v&aring;r analys h&auml;r b&ouml;rjade med &rdquo;urbeg&auml;ret&rdquo; och detta &rdquo;urbeg&auml;r&rdquo; utgjorde &rdquo;tilldragning&rdquo; och &rdquo;fr&aring;nst&ouml;tning&rdquo;, kunde dessa tv&aring; f&ouml;reteelser i sin egennatur inte betecknas som &rdquo;&auml;mne&rdquo;, utan som &rdquo;r&ouml;relse&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och det var allts&aring; dessa tv&aring; &rdquo;r&ouml;relsearter&rdquo; vi uttryckte som &rdquo;hunger&rdquo; respektive &rdquo;avf&ouml;ring&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 777)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=avforing\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Avf&ouml;ring<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=avforingsprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Avf&ouml;ringsprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Avf&ouml;ringsprincipen &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. aff&oslash;ringsprincippet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en princip om fr&aring;nst&ouml;tning som inte bara anv&auml;nds i den sedvanliga betydelsen (substans som &aring;terst&aring;r av f&ouml;dan n&auml;r den har passerat en organism och sedan uts&ouml;ndras).&nbsp;Martinus anv&auml;nder detta begrepp i en vidare betydelse f&ouml;r att beteckna principen att materier eller &auml;mnen som &auml;r o&ouml;nskade av ett v&auml;sen, st&ouml;ts bort eller avl&auml;gsnas n&auml;r de inte l&auml;ngre &auml;r &ouml;nskade, f&ouml;r att l&auml;mna plats f&ouml;r ett nytt beg&auml;r. Avf&ouml;ring i denna betydelse anv&auml;nds &auml;ven synonymt med principen om fr&aring;nst&ouml;tning, och fr&aring;nst&ouml;tning av o&ouml;nskade material &auml;r enligt Martinus en grundl&auml;ggande princip f&ouml;r livets uppr&auml;tth&aring;llande.&nbsp;Martinus likst&auml;ller begreppet avf&ouml;ringsprincipen &auml;ven med \"kloakprincipen&rdquo; som uttrycks som &rdquo;ett villkor f&ouml;r varje form av hygien&rdquo; och &rdquo;f&ouml;r h&auml;lsa och sundhet&rdquo; (se nedan).&nbsp; I Martinus analyser relateras d&auml;rmed avf&ouml;ringsprincipen till principen om hunger och m&auml;ttnad, respektive principen om tilldragning och fr&aring;nst&ouml;tning, samt till&nbsp;urbeg&auml;ret&nbsp;som det f&ouml;rsta beg&auml;ret. Avf&ouml;ringsprincipen resp. avf&ouml;ring betecknas i Martinus litteratur som livssubstans nr 4 och som en r&ouml;relseart som betecknar fr&aring;nst&ouml;tning (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 776).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi kan ju inte utel&auml;mna det som &rdquo;stinker&rdquo;, ty d&aring; skulle vi ju aldrig bli i st&aring;nd att uppenbara den fulla och absoluta sanningen. V&aring;r rad av analyser skulle bara vara en kamouflerad beskrivning av verkligheten eller livets analys.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Dessutom &auml;r kloaksystemet ett absolut villkor f&ouml;r varje form av hygien och d&auml;rmed f&ouml;r allt skapande av h&auml;lsa och sundhet, sj&auml;lslig s&aring;v&auml;l som kroppslig.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Den p&aring;visade &rdquo;avf&ouml;ringsprincipen&rdquo; &auml;r allts&aring; den fj&auml;rde detaljen i sj&auml;lva &rdquo;livsmaterialet&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och vi ben&auml;mner den d&auml;rf&ouml;r&nbsp;&rdquo;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;livssubstans nr 4&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 776)&lt;\/em&gt;\r\n&lt;div class=\"entry-content clearfix\"&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut.&lt;br \/&gt;&lt;\/div&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=avforingsprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Avf&ouml;ringsprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-begaret\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B-beg&auml;ret&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;B-beg&auml;ret &lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. B-beg&auml;ret&lt;\/em&gt;&lt;span style=\"color: #000000;\"&gt;&lt;span style=\"font-family: Verdana, serif;\"&gt;&lt;span style=\"font-size: small;\"&gt;)&nbsp;&lt;\/span&gt;&lt;\/span&gt;&lt;\/span&gt;&auml;r i Martinus analyser en beteckning f&ouml;r den andra av tv&aring; faser som k&auml;nnetecknar en f&ouml;r&auml;lskelse. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs f&ouml;r&auml;lskelse av ett dubbelbeg&auml;r eller tv&aring; beg&auml;r, d&auml;r B-beg&auml;ret inneh&aring;ller ett krav p&aring; besvarad k&auml;rlek och en &ouml;nskan om egendomsr&auml;tt. Under b&ouml;rjan av en f&ouml;r&auml;lskelse, under &rdquo;A-beg&auml;ret&rdquo;, &auml;r en individ uppfylld av en osj&auml;lvisk &ouml;nskan att g&ouml;ra allt f&ouml;r den som &auml;r f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r f&ouml;r&auml;lskelsen. Senare, under &rdquo;B-beg&auml;ret&rdquo;, uppfylls samma individ av ett starkt beg&auml;r att f&aring; sin f&ouml;r&auml;lskelse och sympati besvarad och att f&aring; &auml;ga den som f&ouml;r&auml;lskelsen riktar sig mot.&nbsp;Martinus menar d&auml;rf&ouml;r att f&ouml;r&auml;lskelse i grund och botten &auml;r en sj&auml;lvisk manifestation. Den &auml;r n&aring;gonting helt annat &auml;n verklig, osj&auml;lvisk k&auml;rlek, &auml;ven om f&ouml;r&auml;lskelse ofta beskrivs som k&auml;rlek i litteratur och film.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r&auml;lskelse &auml;r allts&aring; en organisk utl&ouml;sning liksom hunger och t&ouml;rst och skapar alldeles som dessa tv&aring; f&ouml;reteelser ett beg&auml;r efter att bli tillfredsst&auml;lld.&nbsp;Ja, detta &auml;r s&aring; att s&auml;ga beg&auml;ret &ouml;ver alla andra beg&auml;r.&nbsp;Det &auml;r sj&auml;lva livsbeg&auml;ret.&nbsp;N&auml;r detta beg&auml;r framtr&auml;der i sin kulmination, allts&aring; som f&ouml;r&auml;lskelse, utg&ouml;r det ett dubbelt beg&auml;r.&nbsp;Detta dubbelbeg&auml;r kan vi kalla &rdquo;A-beg&auml;r&rdquo; och &rdquo;B-beg&auml;r&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 5, st 1816)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;B-beg&auml;ret&rdquo; &auml;r den f&ouml;r&auml;lskades krav p&aring; besvarad k&auml;rlek och &auml;gander&auml;tt &ouml;ver den &auml;lskade. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1819, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r endast p&aring; ytan som f&ouml;r&auml;lskelsens sympati f&aring;r sken av k&auml;rlek.&nbsp;I sitt innersta v&auml;sen &auml;r denna sympati r&auml;tt och sl&auml;tt sj&auml;lviskhet, vilket ju &auml;r motsatsen till den verkliga k&auml;rleken, den som &auml;r lagens uppfyllelse.&nbsp;F&ouml;r&auml;lskelsek&auml;rleken eller parningssympatin &auml;r en f&ouml;reteelse som i l&auml;ngden inte alls kan existera utan n&auml;ring. Ur \"A-beg&auml;ret\" kommer allts&aring; efter hand fram ett nytt beg&auml;r.&nbsp;Detta kr&auml;ver &auml;gor&auml;tt &ouml;ver och gensvar fr&aring;n den &auml;lskade.&nbsp;Detta beg&auml;r vill vi h&auml;r i v&aring;ra analyser kalla f&ouml;r f&ouml;r&auml;lskelsens \"B-beg&auml;r\".&nbsp;Om detta beg&auml;r inte blir tillfredsst&auml;llt och &auml;gandet av den &auml;lskade inte uppn&aring;s, kommer f&ouml;r&auml;lskelsen eller parningsk&auml;rleken att stagnera.&nbsp;Och med denna stagnation blottas den f&ouml;r&auml;lskades sanna utvecklingsstandard. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1819)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-begaret\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B-beg&auml;ret<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;&lt;strong&gt;B-m&auml;nniskor&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;B-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog (&lt;\/em&gt;del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;B-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den andra kategorin, vars &auml;ktenskapsf&ouml;rm&aring;ga&nbsp; enligt Martinus har degenererat samtidigt som deras intelligensutveckling dominerar. Det inneb&auml;r att dessa m&auml;nniskor enbart&nbsp;anv&auml;nder parningsdriften och intresset f&ouml;r det motsatta k&ouml;net i egoismens tj&auml;nst. En s&aring;dan m&auml;nniska har inte n&aring;got annat intresse &auml;n att gagna sig sj&auml;lv och betecknas d&auml;rf&ouml;r i Martinus analyser som amoraliska m&auml;nniskor med en &rdquo;gangsternatur&rdquo;. Martinus betecknar dem till och med som&nbsp;&rdquo;den kosmiska d&ouml;dens v&auml;sen eller kosmiska lik&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;refter kommer vi till det omr&aring;de, d&auml;r v&auml;sendena n&aring;tt en viss grad av intelligensutveckling, vilken helt och h&aring;llet tagen i deras egoisms tj&auml;nst.&nbsp;Och d&aring; deras &auml;ktenskapliga tendens &auml;r n&aring;got degenererad, blir de s&aring;v&auml;l inom som utom &auml;ktenskapet mycket amoraliska i sitt framtr&auml;dande, blir ofta gangster- eller banditnaturer.&nbsp;De tager h&auml;nsynsl&ouml;st alla kvinnor som det lyster dem och viker inte tillbaka f&ouml;r alfonseri, befr&auml;mjande av vit slavhandel eller bordellverksamhet. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1832)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Allt t&auml;nkande i religi&ouml;s riktning, alla f&ouml;rest&auml;llningar om sj&auml;l och ande, om od&ouml;dlighet, om begreppet Gud och om de stora v&auml;rldsreligionernas humana f&ouml;reskrifter &auml;r f&ouml;r dem endast d&aring;raktig &ouml;vertro och naivitet.&nbsp;De kulminerar s&aring;ledes i &rdquo;kosmisk medvetsl&ouml;shet&rdquo;.&nbsp;De &auml;r renodlade &rdquo;kosmiska lik&rdquo;.&nbsp;De utg&ouml;r k&auml;rnan i den grupp v&auml;sen inom jordm&auml;nskligheten d&auml;r den dr&auml;pande principen eller det s&aring; kallade &rdquo;onda&rdquo; kulminerar.&nbsp;De utg&ouml;r sj&auml;lva kratermynningen f&ouml;r helvetets eller ragnar&ouml;ks allt &ouml;del&auml;ggande mentala lava eller dr&auml;pande utfl&ouml;de.&nbsp;Denna kategori av v&auml;sen vill vi kalla &rdquo;B-m&auml;nniskor&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1832 ff)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-stadiet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B-stadiet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;B-stadiet&lt;\/b&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. B-stadiet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur det andra av tre stadier som kunskap eller vetande kan befinna sig p&aring;. Ett vetande p&aring; B-stadiet inneb&auml;r enligt Martinus att individen har b&ouml;rjat oms&auml;tta en teoretisk kunskap i medveten handling, vilja och manifestation.&nbsp; N&auml;r man &ouml;var en f&ouml;rm&aring;ga eller en kunskap p&aring; B-stadiet, &auml;r handlingen eller praktiserandet &auml;nnu &auml;r p&aring; ett of&auml;rdigt stadium och &ouml;vningen kan kr&auml;va mycket koncentration. Martinus beskriver att individen p&aring; detta stadium arbetar p&aring; en talang som fortfarande &auml;r under upp&ouml;vande. Kunskap p&aring; B-stadiet kan d&auml;rf&ouml;r enligt Martinus resultera i m&aring;nga &rdquo;felmanifestationer&rdquo;, tills den slutligen n&aring;r fullkomlighet i form av C-stadiet, d&auml;r talangen har blivit automatiserad. Martinus&nbsp;beskriver ocks&aring; att ett vetande p&aring; B-stadiet &auml;r ett dagsmedvetet vetande d&auml;r alla detaljer &auml;r tydliga&nbsp;&minus;&nbsp;i likhet med det f&ouml;rsta A-stadiet, men till skillnad fr&aring;n det senare&nbsp;C-stadiet&nbsp;d&auml;r kunskapen har blivit automatisk och individen kan ut&ouml;va en f&ouml;rm&aring;ga utan att vara medveten om alla detaljer i processen. Se &auml;ven &rdquo;A-stadiet&rdquo; och &rdquo;C-stadiet&rdquo;&nbsp;samt &rdquo;A-vetande&rdquo;, &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vetande yttrar sig genom tre huvudfaser: klart dagsmedvetet vetande (A-stadiet), detta vetande omsatt till medveten organisering av vilja och handling (B-stadiet), samt denna organisering utvidgad till automatfunktioner, dvs. egenskaper, anlag eller talanger (C-stadiet). (Martinus, Logik, kap. 95)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;sta stadium f&ouml;r en talangs utveckling &auml;r det p&aring; vilket man viljem&auml;ssigt &ouml;var sig p&aring; att praktisera talangen. Att vi h&auml;r betecknar praktiserandet av talangen som viljem&auml;ssig, betyder att praktiserandet &auml;r mycket os&auml;kert och fullt av felmanifestationer och kr&auml;ver en stark medveten koncentration f&ouml;r att den ska kunna genomf&ouml;ras. Detta stadium har vi uttryckt som B-stadiet. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 2, st. 25.9)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla vetande p&aring; A-stadiet. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla vetande p&aring; B-stadiet. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas vetande p&aring; C-stadiet.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-stadiet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B-stadiet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-vetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B-vetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;B-vetande&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. B-viden&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en kunskap eller ett vetande som befinner sig p&aring; B-stadiet, eller det andra stadiet av tre huvudfaser som kunskap kan befinna sig p&aring;. B-vetande definieras i Martinus litteratur som ett teoretiskt vetande som har omsatts i vilja, medveten handling eller manifestation. Martinus beskriver B-vetande som en vidareutveckling av vetande eller kunskap p&aring; det tidigare A-stadiet, d&auml;r vetandet &auml;r enbart teoretiskt och individen inte har b&ouml;rjat oms&auml;tta det i handling. B-vetande utg&ouml;r dock fortfarande ett &ouml;vningsstadium eller ett of&auml;rdigt stadium d&auml;r den nya kunskapen b&ouml;rjar praktiseras. Det kan d&auml;rf&ouml;r leda till m&aring;nga misstag eller \"felmanifestationer\". B-vetandet &auml;r enligt Martinus fortfarande ett stadium d&auml;r individen &auml;r medveten om alla detaljer i processen, till skillnad fr&aring;n det senare C-vetandet d&auml;r kunskapen eller f&ouml;rm&aring;gan har blivit automatiserad. B-vetande betecknas &auml;ven som livssubstans nr 14 (se &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 937). Se &auml;ven &rdquo;A-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;, samt \"A-stadiet\", &rdquo;B-stadiet&rdquo; och \"C-stadiet\".&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna tillvaro eller detta od&ouml;dliga liv endast kan analyseras som n&aring;got treenigt, dvs. existera som tre s&auml;rskilda principers manifestation som en oskiljbar enhet, n&auml;mligen det jag betecknat som &rdquo;A-vetande&rdquo;, &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;, allts&aring; vaket dagsmedvetet t&auml;nkande respektive detta t&auml;nkandes oms&auml;ttning i realistisk handling samt denna handlings &aring;terupprepning till vanemedvetande, har vi h&auml;r l&ouml;sningen p&aring; de &rdquo;livl&ouml;sa&rdquo; materiernas g&aring;ta. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 411)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men det &auml;r inte alla beg&auml;r som kan uppfyllas eller tillfredsst&auml;llas endast genom ett dagsmedvetet vetande.&nbsp;Detta vetande m&aring;ste ocks&aring; oms&auml;ttas i praktisk handling genom organ och lemmar.&nbsp;P&aring; detta stadium &auml;r v&auml;sendets vetande ett &rdquo;B-vetande&rdquo;.&nbsp;Detta &rdquo;B-vetande&rdquo; ben&auml;mner vi h&auml;r &rdquo;livssubstans nr 14&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 937)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla A-vetande. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla B-vetande. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas C-vetande.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=b-vetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B-vetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bankkontokulturen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Bankkontokulturen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Bankkontokulturen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. bankkontokulturen&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en princip som inneb&auml;r att m&auml;nniskan anv&auml;nder sitt bankkonto f&ouml;r att ut&ouml;va den falska aff&auml;rsprincipen och d&auml;rmed tillskansa sig&nbsp;&rdquo;st&ouml;rsta m&ouml;jliga v&auml;rde f&ouml;r minsta m&ouml;jliga v&auml;rde&rdquo;&nbsp;(&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 4, st. 1319).&nbsp;Martinus ben&auml;mner detta fenomen &auml;ven &rdquo;ockerprincipen&rdquo; och &rdquo;bankkontots kultur&rdquo;. Enligt Martinus &auml;r bankkontokulturen och den falska aff&auml;rsprincipen n&aring;got som besj&auml;lar hela v&auml;rlden av i dag och d&auml;rmed skapar stora or&auml;ttvisor i v&auml;rlden vad g&auml;ller f&ouml;rdelningen av tillg&aring;ngar och varor. Bankkontokulturen liknas av Martinus vid ett mordvapen med l&aring;ngsamma verkningar som f&ouml;rst&ouml;r h&auml;lsa och v&auml;lm&aring;ende f&ouml;r en stor m&auml;ngd medm&auml;nniskor, och d&auml;rmed oundvikligen skapar omv&auml;lvningar i v&auml;rldssamfundet. Han betonar dock att det &auml;r ett naturligt stadium i m&auml;nniskans utveckling att hon anv&auml;nder det nuvarande ekonomiska systemet med bankkonton i den dr&auml;pande principens tj&auml;nst f&ouml;r att tillfredsst&auml;lla sina egoistiska behov och l&auml;ngtan efter &auml;godelar. I framtiden kommer enligt Martinus ett nytt ekonomiskt system med den &auml;kta aff&auml;rsprincipen att inf&ouml;ras, d&auml;r alla tillg&aring;ngar f&ouml;rdelas r&auml;ttvist och en gudomlig bytesprincip i form av&nbsp;&rdquo;lika v&auml;rde f&ouml;r lika v&auml;rde&rdquo; g&auml;ller. Bankkontokulturen i dess nuvarande form kommer d&aring; att f&ouml;rsvinna och pengar som betalningsmedel kommer att avskaffas.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Bankkontokulturen\" eller \"ockerprincipen\" besj&auml;lar, som vi har sett, hela v&aring;r v&auml;rld. Inget folk, ingen \"civiliserad\" stat, kan i dag sv&auml;ra sig fri fr&aring;n denna kultur eller princip. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1326)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Inte underligt att den \"bankkontots\" kultur som v&aring;r civilisation av i dag utg&ouml;r knakar och r&auml;mnar, skapar mentala jordskalv och explosioner. Det &auml;r n&auml;mligen de hemliga, l&aring;ngsamt dr&auml;pande, giftiga verkningarna av bruket av \"bankkontona\" som dolda eller kamouflerade mordvapen, som h&auml;r b&ouml;rjar framtr&auml;da.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1325)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;V&aring;r analys &auml;r d&auml;rf&ouml;r absolut lika lite avsedd att skapa f&ouml;rf&ouml;ljelse, angrepp eller f&ouml;rebr&aring;elser mot \"bankkontoinnehavarna\" och \"bankkontokulturen\", som den &auml;r avsedd att vara ett angrepp p&aring; vattnet eller havet med dess inneh&aring;ll av fisk.&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;Livet m&aring;ste genomlevas och m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r ha sin g&aring;ng.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1325)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bankkontokulturen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Bankkontokulturen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=be\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Be&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Be &lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. be&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;bedja&rdquo; inneb&auml;r i Martinus litteratur att en individ medvetet eller omedvetet v&auml;nder sig till&nbsp; Gud, en gudom eller en h&ouml;gre auktoritet. I m&auml;nniskornas religi&ouml;sa och kulturella traditioner f&ouml;rbinds bedjande ofta med en &ouml;nskan om hj&auml;lp, r&auml;ddning eller beskydd fr&aring;n ett h&ouml;gre v&auml;sen, vilket i kristendomen och andra religioner har manifesterats i olika rituella b&ouml;ner. D&auml;r sker bedjandet ofta gemensamt i ett kollektivt sammanhang. Principen att be har enligt Martinus dock sin b&ouml;rjan redan i djurriket med det omedvetna, instinktburna d&ouml;dsskriket som ett djur utst&ouml;ter n&auml;r det befinner sig i fara. Att be &auml;r d&auml;rmed en organisk funktion som inte &auml;r uppfunnen av m&auml;nniskan. &Auml;n i dag kan man se att m&aring;nga instinktivt ber till Gud eller gudom n&auml;r de befinner sig i fara. F&ouml;rm&aring;gan att be kommer enligt Martinus analyser att utvecklas i framtiden till en fullkomlig, personlig, intim kommunikation med Gudomen, d&auml;r det inte beh&ouml;vs n&aring;gra ritualer eller s&auml;rskilda f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r att b&ouml;nen ska upplevas som meningsfull. Martinus beskriver att&nbsp;b&ouml;nen och b&ouml;nh&ouml;relsen &auml;r en vetenskap med sina egna lagar, d&auml;r m&auml;nniskan kommer att f&ouml;rst&aring; att b&ouml;nh&ouml;relse enbart kan ske om den st&aring;r i samklang med den logiska och k&auml;rleksfulla plan som F&ouml;rsynen har f&ouml;r varje individ. Denna utveckling kommer att ske i takt med att m&auml;nniskan f&ouml;rst&aring;r principerna f&ouml;r tillvaron och att b&ouml;nen kan anv&auml;ndas p&aring; ett osj&auml;lviskt s&auml;tt f&ouml;r att i sitt dagliga liv st&aring; i kontakt med Guds vilja. Se &auml;ven B&ouml;nens mysterium samt Fader v&aring;r.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det finns s&aring;lunda ett organ i v&auml;sendet som automatiskt tr&auml;der i funktion n&auml;r v&auml;sendet kommer i livsfara. Det &auml;r detta organ eller denna f&ouml;rm&aring;ga som efter hand utvecklas och hos m&auml;nniskan har blivit till det vi betecknar som f&ouml;rm&aring;gan &rdquo;att be till Gud&rdquo;. B&ouml;nen eller att be till Gud har allts&aring; inte sin rot i n&aring;got m&auml;nskligt p&aring;fund, utan beror p&aring; en medf&ouml;dd, kosmisk, organisk f&ouml;rm&aring;ga varigenom v&auml;sendet f&ouml;r evigt &auml;r organiskt f&ouml;renat med Gudomen.&lt;\/em&gt; &lt;em&gt;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 2, st. 21.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att bedja om n&aring;got i Jesu namn &auml;r s&aring;lunda detsamma som att bedja om n&aring;got i kontakt med allk&auml;rleken, dvs. osj&auml;lviskheten, och d&auml;rmed i kontakt med den gudomliga viljan, i kontakt med Gudomens direkta &ouml;nskan. (Martinus, B&ouml;nens mysterium, kap. 29)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=be\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Be<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bojelsedk\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B&ouml;jelse&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;B&ouml;jelse &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;tilb&oslash;jelighed&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppen &rdquo;anlag&rdquo;, &rdquo;f&ouml;rm&aring;gor&rdquo; och &rdquo;tendenser&rdquo;. B&ouml;jelse betecknar karakt&auml;rsegenskaper eller anlag som har sitt rotf&auml;ste i &ouml;deselementet i individens &ouml;vermedvetande, d&auml;r egenskaper och anlag magasineras fr&aring;n liv till liv. En individs b&ouml;jelser och egenskaper &auml;r enligt Martinus ett resultat av dess tidigare erfarenheter. De skiljer sig d&auml;rmed &aring;t fr&aring;n individ till individ, beroende p&aring; vilket utvecklingssteg v&auml;sendet befinner sig p&aring;. Det &auml;r en individs b&ouml;jelser och anlag avg&ouml;r vilka handlingar man manifesterar gentemot sin omv&auml;rld och sig sj&auml;lv.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dessa krafter &auml;r av mycket olika natur hos individerna, eftersom de hos varje individ utg&ouml;r&nbsp;ett resultat av hans samlade erfarenheter eller upplevelser, hans f&ouml;rutvarande anlag, vanor och b&ouml;jelser,&nbsp;och dessa &auml;r ju just olika f&ouml;r varje individ.&nbsp;Dessa krafter blir allts&aring; de egentligen viljef&ouml;rande hos individen, och som st&auml;ller in hans vilja f&ouml;r eller emot en ny andlig kultur. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 120)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r vill jag dock redan n&auml;mna, att &rdquo;&ouml;deselementet&rdquo; &auml;r ett organ som utg&ouml;r s&auml;tet f&ouml;r magasineringen av v&auml;sendets egenskaper, anlag eller talanger.&nbsp;Varje b&ouml;jelse, varje karakt&auml;rsegenskap, varje dygd eller last har sitt rotf&auml;ste h&auml;r i detta organ.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 326)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bojelsedk\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B&ouml;jelse<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bokstavsspraket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Bokstavsspr&aring;ket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Bokstavsspr&aring;ket&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;bogstavsproget&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en beteckning f&ouml;r det m&auml;nskliga skriftspr&aring;ket, i motsats till &rdquo;sifferspr&aring;ket&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 1012 ff). Enligt Martinus analyser h&ouml;r s&aring;v&auml;l bokstavsspr&aring;ket som sifferspr&aring;ket till de &auml;ldsta f&ouml;reteelserna som m&auml;nniskan har utvecklat p&aring; det konstn&auml;rliga omr&aring;det. I takt med att m&auml;nskligheten som helhet utvecklas mot fullkomlighet, kommer &auml;ven bokstavsspr&aring;ket kommer att utvecklas mot den fullkomlighet som sifferspr&aring;ket redan besitter och kunna uttrycka evighet och o&auml;ndlighet. Sifferspr&aring;ket avbildar, enligt Martinus, v&auml;rldsalltets eviga struktur, lagar och principer.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Liksom det vanliga bokstavsspr&aring;ket endast &auml;r fullst&auml;ndigt n&auml;r det uttrycker en &rdquo;r&ouml;relses&rdquo; f&ouml;rh&aring;llande till den &rdquo;fasta punkten&rdquo;, s&aring; kan sifferspr&aring;ket endast vara fullst&auml;ndigt n&auml;r det uttrycker &rdquo;r&ouml;relsens&rdquo; f&ouml;rh&aring;llande till den &rdquo;fasta punkten&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1012)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; livet i sig sj&auml;lvt &auml;r o&auml;ndligheten eller evigheten, m&aring;ste en f&ouml;reteelse som skall vara uttryck eller symbol f&ouml;r livet likas&aring; vara av en s&aring;dan natur, att dess utl&ouml;sning &auml;r utan b&ouml;rjan eller slut.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och en s&aring;dan utl&ouml;sning ligger inom det vedertagna bokstavsspr&aring;ket s&aring;v&auml;l som inom sifferspr&aring;ket.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1018)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jordm&auml;nniskans utveckling av sifferspr&aring;ket har uppn&aring;tt fullkomligheten. Hennes utveckling av bokstavsspr&aring;ket skall efter hand n&aring; samma fullkomlighet. Denna fullkomlighet &auml;r livets kosmiska analyser. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1018, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bokstavsspraket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Bokstavsspr&aring;ket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bon\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B&ouml;n&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;B&ouml;n&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;b&oslash;n&lt;\/em&gt;) betyder i Martinus litteratur att en individ medvetet eller omedveten v&auml;nder sig till Gud, en gudom eller en h&ouml;gre auktoritet. I m&auml;nniskornas religi&ouml;sa och kulturella traditioner f&ouml;rbinds b&ouml;nen ofta med en &ouml;nskan om hj&auml;lp, r&auml;ddning eller beskydd fr&aring;n ett h&ouml;gre v&auml;sen, vilket i kristendomen och andra religioner har manifesterats i olika rituella b&ouml;ner. D&auml;r framf&ouml;rs b&ouml;ner ofta gemensamt i ett kollektivt sammanhang. Principen att be har enligt Martinus dock sin b&ouml;rjan redan i djurriket i form av det omedvetna, instinktburna d&ouml;dsskriket som ett djur utst&ouml;ter n&auml;r det befinner sig i fara. B&ouml;nen &auml;r d&auml;rmed en organisk funktion som inte &auml;r uppfunnen av m&auml;nniskan. &Auml;n i dag kan man se att m&aring;nga instinktivt ropar efter en Gud eller gudom n&auml;r de befinner sig i fara. F&ouml;rm&aring;gan att be kommer enligt Martinus analyser att utvecklas i framtiden till en fullkomlig, personlig, intim kommunikation med Gudomen, d&auml;r det inte beh&ouml;vs n&aring;gra ritualer eller s&auml;rskilda f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r att b&ouml;nen ska upplevas som meningsfull. Martinus beskriver att&nbsp;b&ouml;nen och b&ouml;nh&ouml;relsen &auml;r en vetenskap med sina egna lagar, d&auml;r m&auml;nniskan kommer att f&ouml;rst&aring; att b&ouml;nh&ouml;relse enbart kan ske om den st&aring;r i samklang med den logiska och k&auml;rleksfulla plan som F&ouml;rsynen har f&ouml;r varje individ.&nbsp; Denna utveckling kommer att ske i takt med att m&auml;nniskan f&ouml;rst&aring;r principerna f&ouml;r tillvaron och hur b&ouml;nen kan anv&auml;ndas f&ouml;r att i sitt dagliga liv st&aring; i kontakt med Guds vilja.&nbsp;Se &auml;ven B&ouml;nens mysterium och Fader v&aring;r.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna robusta tillvaroform v&auml;cker s&aring; i sin tur till liv primitiva andliga tendenser hos djuret, i form av ett st&auml;ndigt tilltagande beg&auml;r efter r&auml;ddning eller fr&auml;lsning fr&aring;n underg&aring;ngen, fr&aring;n medv&auml;sendenas traktan efter dess k&ouml;tt och blod.&nbsp;Dessa tendensers f&ouml;rsta svaga yttringar ger sig som n&auml;mnts till k&auml;nna genom &aring;ngestskriet, som ju utg&ouml;r&nbsp;den f&ouml;rsta formen av b&ouml;n till en f&ouml;rsyn om r&auml;ddning.&nbsp;Efter hand blir v&auml;sendet medvetet i dessa andliga tendenser, och den religi&ouml;sa principen uppst&aring;r hos djuret. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 246)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det finns allts&aring; tv&aring; slags h&auml;nv&auml;ndelser till Gudomen, n&auml;mligen dels den vanliga formen av &rdquo;b&ouml;n&rdquo;, dels v&auml;sendets dagliga f&ouml;rh&aring;llande till sin n&auml;sta.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; den sistn&auml;mnda formen i allm&auml;nhet inte alls accepteras som ett f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen, &auml;r den ofta s&aring; drastiskt larmande, bloddrypande och nedbrytande, att den f&ouml;rstn&auml;mnda formen f&ouml;r h&auml;nv&auml;ndelse till Gudomen, allts&aring; v&auml;sendets muntliga b&ouml;n till F&ouml;rsynen, helt f&ouml;rlorar sig i eller &ouml;verr&ouml;stas av detta mentala jordskalv. Och den bedjande f&aring;r skenbart inget svar p&aring; sin b&ouml;n. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 754)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men f&ouml;reskriften har ocks&aring; en annan och &auml;nnu viktigare avsikt med h&auml;nvisningen till kammaren, n&auml;mligen&nbsp;att framh&aring;lla att den bedjande och Gudomen b&ouml;r komma i s&aring;dan kontakt med varandra, att b&ouml;nen verkligen blir till ett personligt, intimt samtal dem emellan, utan inblandning av ovidkommande, st&ouml;rande eller oppositionella personer. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 755)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bon\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B&ouml;n<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bonens-mysterium\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B&ouml;nens mysterium&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;B&ouml;nens mysterium &lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;B&oslash;nnens mysterium)&lt;\/em&gt; &auml;r en mindre bok av Martinus som handlar om b&ouml;nens betydelse f&ouml;r den moderna m&auml;nniskan. I boken beskrivs hur b&ouml;nen och b&ouml;nh&ouml;relsen i sin grundstruktur utg&ouml;r en logisk k&auml;rleksvetenskap som f&ouml;ljer sina egna lagar. Martinus f&ouml;rdjupar i denna bok inneb&ouml;rden av den traditionella kristna b&ouml;nen Fader v&aring;r (V&aring;r fader) och visar hur denna b&ouml;n kan analyseras i form av ett antal tankekoncentrationer som uttrycker en fullkomlig inst&auml;llning till tillvaron och Gudomen. Se &auml;ven be.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hos de m&auml;nniskor som inte har den r&auml;tta kunskapen om b&ouml;nens mysterium, dess teknik och speciella betydelse, kan det l&auml;tt uppst&aring; tanken att b&ouml;nen inte &auml;r n&aring;got f&ouml;r den nutida, moderna m&auml;nniskan. (Martinus, B&ouml;nens mysterium, kap. 1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;B&ouml;nens mysterium avsl&ouml;jar sig f&ouml;rst genom total osj&auml;lviskhet. (Martinus, B&ouml;nens mysterium, kap. 7, kapitelrubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&lt;em&gt;B&ouml;nens mysterium&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; danska&nbsp;p&aring; Martinus Instituts danska webbplats:&nbsp;B&oslash;nnens mysterium&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bonens-mysterium\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B&ouml;nens mysterium<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bonhorelse\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;B&ouml;nh&ouml;relse&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;B&ouml;nh&ouml;relse&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;b&oslash;nh&oslash;relse) &lt;\/em&gt;betecknar&nbsp;i Martinus litteratur principen att en b&ouml;n eller en h&auml;nv&auml;ndelse till Gudomen eller F&ouml;rsynen blir h&ouml;rd av h&ouml;ga psykiska v&auml;sen eller skydds&auml;nglar. Dessa skydds&auml;ngar utg&ouml;r Gudomens f&ouml;rnimmelseredskap och om det &auml;r till gagn f&ouml;r den som ber, ur ett &ouml;vergripande perspektiv, kan de &aring;stadkomma hj&auml;lp och st&ouml;d f&ouml;r den bedjande. En b&ouml;nh&ouml;relse kan dock inte alltid &auml;ga rum p&aring; det s&auml;tt som m&auml;nniskan omedelbart &ouml;nskar, t.ex. p&aring; grund av att man samtidigt upptr&auml;der p&aring; ett k&auml;rleksl&ouml;st s&auml;tt gentemot sin n&auml;sta (se citat nedan). B&ouml;nh&ouml;relsen liksom b&ouml;nen &auml;r enligt Martinus en vetenskap med sina egna lagar som m&auml;nniskan gradvis kommer att f&ouml;rst&aring; och beh&auml;rska. B&ouml;nh&ouml;relse kan enbart ske om den &auml;r i samklang med den logiska, k&auml;rleksfulla plan som F&ouml;rsynen har f&ouml;r varje levande v&auml;sen. Enligt Martinus kommer m&auml;nniskan att l&auml;ra sig utveckla b&ouml;nen till en fullkomlig, intim, osj&auml;lvisk kommunikation med Gudomen. Hon kommer d&auml;rmed ocks&aring; i allt h&ouml;gre grad f&aring; uppleva en b&ouml;nh&ouml;relse fr&aring;n skydds&auml;nglarna form av st&ouml;d och hj&auml;lp att leva i enlighet med Guds vilja. Se &auml;ven B&ouml;nens mysterium och Fader v&aring;r.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r givet att dessa h&auml;nv&auml;ndelser eller b&ouml;ner i enrum inte alltid utl&ouml;ser sig i omedelbar, \"mirakul&ouml;s\" b&ouml;nh&ouml;relse.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Som vi tidigare p&aring;pekat, &ouml;verr&ouml;star eller neutraliserar vi ofta dessa v&aring;ra intima h&auml;nv&auml;ndelser i enrum till Gudomen med ett alltf&ouml;r drastiskt larmande och lidandeskapande upptr&auml;dande emot v&aring;r n&auml;sta och f&aring;r d&auml;rf&ouml;r mycket sv&aring;rt att n&aring; den &aring;tr&aring;dda b&ouml;nh&ouml;relsen. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 755)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Alla naturliga eller normala b&ouml;ner blir b&ouml;nh&ouml;rda, men inte alltid p&aring; s&aring; s&auml;tt som den bedjande sj&auml;lv &ouml;nskar det, utan som Gud &ouml;nskar det, det vill s&auml;ga p&aring; det s&auml;tt som i l&auml;ngden blir till den st&ouml;rsta v&auml;lsignelsen f&ouml;r den bedjande sj&auml;lv, helt oberoende av vad han f&ouml;r &ouml;gonblicket t&auml;nker eller menar om denna b&ouml;nh&ouml;relse. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 755)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r blir det allts&aring; l&auml;ttare att f&ouml;rst&aring; varf&ouml;r den intima eller den auktoriserade b&ouml;nen i s&aring; m&aring;nga fall inte blir b&ouml;nh&ouml;rd.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Man kolliderar helt enkelt med b&ouml;nens egen speciella teknik.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Vill man g&ouml;ra sig f&ouml;rhoppningar om ett verkligt intimt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och om en verklig b&ouml;nh&ouml;relse p&aring; sina hemligaste &ouml;nskningar, m&aring;ste dessa &ouml;nskningar naturligtvis f&ouml;rst och fr&auml;mst vara n&aring;got som man sj&auml;lv &auml;r beredd att uppfylla hos sin n&auml;sta, &auml;ven om man kanske f&ouml;r &ouml;gonblicket betraktar denna n&auml;sta som sin fiende. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 760)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=bonhorelse\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>B&ouml;nh&ouml;relse<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;C-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;&lt;strong&gt;C-m&auml;nniskor&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;C-mennesker&lt;\/em&gt;)&nbsp;syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog &lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;C-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den tredje kategorin som enligt Martinus lever i en tillvaro som pr&auml;glas av olyckliga &auml;ktenskap, skilsm&auml;ssor och sken&auml;ktenskap, men som &auml;ven h&aring;ller p&aring; att utveckla begynnande humana f&ouml;rm&aring;gor inom andra omr&aring;den &auml;n &auml;ktenskap och fortplantning. I motsats till A-m&auml;nniskorna, som fortfarande k&auml;nner gl&auml;dje i &auml;ktenskapligt samliv, har C-m&auml;nniskorna enligt Martinus en starkt degenererad &auml;ktenskaplig f&ouml;rm&aring;ga som g&ouml;r att deras &auml;ktenskap ofta slutar i skilsm&auml;ssa. De kan &auml;ven uppvisa en &rdquo;amoralitet&rdquo; inom det &auml;ktenskapliga omr&aring;det. P&aring; grund av att deras motsatta pol h&aring;ller p&aring; att v&auml;xa (se nedan) utvecklas dock samtidigt C-m&auml;nniskornas skaparf&ouml;rm&aring;ga och talanger t.ex. i relation till samh&auml;lleligt arbete eller inom olika konstn&auml;rliga uttrycksformer. H&auml;r kan de uppvisa stora talanger och en human och osj&auml;lvisk moral. Enligt Martinus analyser blir d&auml;rf&ouml;r polf&ouml;rvandlingsprocessens verkningar tydliga inom denna kategori av sexuella tillst&aring;nd.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Efter denna grupp kommer vi till det tredje omr&aring;det inom den jordm&auml;nskliga sexualismen.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r finner vi alla de i &auml;ktenskapet eller parningstillst&aring;ndet h&ouml;gdegenererade v&auml;sendena.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De &auml;r &auml;ktenskapligt eller parningsm&auml;ssigt rastl&ouml;sa.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De vandrar fr&aring;n &auml;ktenskap till &auml;ktenskap. De lever st&auml;ndigt i skilsm&auml;ssosf&auml;ren och de d&auml;rmed f&ouml;rknippade besv&auml;rligheterna. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1833)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r inom denna grupp av v&auml;sen, vilka vi kan kalla \"C-m&auml;nniskor\", som vi i h&ouml;g grad finner den &auml;ktenskapliga degenerationen och en viss form av amoralitet p&aring; det &auml;ktenskapliga omr&aring;det, samtidigt som dessa v&auml;sen, s&aring;som vi redan n&auml;mnt, utanf&ouml;r detta omr&aring;de, i sitt f&ouml;rh&aring;llande till samh&auml;llet, stundom visar sig vara utomordentligt uppoffrande och positivt skapande.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Flera av dessa v&auml;sen framtr&auml;der som genier i konst, litteratur, musik, vetenskap och teknik.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1833)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>C-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-stadiet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;C-stadiet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;C-stadiet &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;C-stadiet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur det tredje och sista av tre stadier som kunskap eller vetande kan befinna sig p&aring;. Ett vetande p&aring; C-stadiet inneb&auml;r att en individ har upp&ouml;vat en kunskap eller en talang under s&aring; l&aring;ng tid att den har blivit helt fullkomlig. Praktiserandet av f&ouml;rm&aring;gan eller manifestationen av kunskapen &ouml;verg&aring;r d&aring; enligt Martinus till att ske automatiskt och&nbsp; bli automatfunktioner. Han beskriver att en kunskap p&aring; C-stadiet har &ouml;verg&aring;tt till att bli egenskaper, anlag och talanger som fullg&ouml;r sin funktion utan att man beh&ouml;ver styra dem med viljan. Till skillnad fr&aring;n kunskap och vetande p&aring; A- och B-stadiet, &auml;r individen h&auml;r p&aring; C-stadiet inte l&auml;ngre medveten om alla detaljer som ing&aring;r i processen. Se &auml;ven &rdquo;A-stadiet&rdquo; och &rdquo;B-stadiet&rdquo; samt &rdquo;A-vetande&rdquo;, &rdquo;B-vetande&rdquo; och &rdquo;C-vetande&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och h&auml;rifr&aring;n &ouml;verg&aring;r det till att bli automatfunktioner, dvs. vanor och ben&auml;genheter, vilket i verkligheten &auml;r detsamma som &rdquo;talanger&rdquo; eller &rdquo;anlag&rdquo;. Detta stadium kan vi beteckna som C-stadiet. (Martinus, Logik, kap. 94)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Vetande yttrar sig genom tre huvudfaser: klart dagsmedvetet vetande (A-stadiet), detta vetande omsatt till medveten organisering av vilja och handling (B-stadiet), samt denna organisering utvidgad till automatfunktioner, dvs. egenskaper, anlag eller talanger (C-stadiet). (Martinus, Logik, kap. 95)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Efter dessa b&aring;da stadier kommer det tredje och sista stadiet f&ouml;r en talangs utveckling. Efter en permanent praktisering blir talangen till en vana, viket vill s&auml;ga att talangen nu har blivit automatisk och i h&ouml;g grad kan manifesteras utan v&auml;sendets medvetna medverkan. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 2, st. 25.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla vetande p&aring; A-stadiet. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla vetande p&aring; B-stadiet. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas vetande p&aring; C-stadiet.&lt;br \/&gt;Som ytterligare exempel p&aring; automatfunktioner som befinner sig p&aring; C-stadiet, n&auml;mner Martinus alla kroppsliga funktioner som t.ex. hj&auml;rtats slag, lungornas andning eller f&ouml;rm&aring;gan att r&ouml;ra sin kropp. Dessa funktioner utf&ouml;rs i regel automatiskt utan att en m&auml;nniskan beh&ouml;ver (eller b&ouml;r) &auml;gna tankar &aring;t hur de fungerar.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-stadiet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>C-stadiet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-vetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;C-vetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;C-vetande &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;C-viden&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur kunskap eller vetande som befinner sig p&aring; C-stadiet, dvs. det tredje och sista stadiet av tre huvudfaser som vetande kan befinna sig p&aring;. C-vetande anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med &rdquo;vanemedvetande&rdquo; eller &rdquo;vanefunktioner&rdquo; och inneb&auml;r att en f&ouml;rm&aring;ga eller en kunskap, efter en l&aring;ng tid av &ouml;vning och praktiserande p&aring; B-stadiet, har blivit&nbsp; fullkomlig. Den kan d&aring; manifesteras som automatfunktioner i form av sj&auml;lvst&auml;ndiga organ eller talangk&auml;rnor, som utf&ouml;r handlingar eller processer automatiskt utan att individen beh&ouml;ver styra den med sin medvetna vilja. Exempel p&aring; C-vetande &auml;r jordm&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att skapa och uppr&auml;tth&aring;lla fysiska organ och hela sin fysiska kropp vid en ny inkarnation, och f&ouml;rm&aring;gan att t.ex. promenera utan att r&ouml;relsen beh&ouml;ver styras och kontrolleras med hj&auml;rnans vilja. C-vetande betecknas i Martinus litteratur &auml;ven som livssubstans nr 15 (se &lt;em&gt;Livets Bog,&lt;\/em&gt; del 3, st. 938). Se &auml;ven &rdquo;A-vetande&rdquo; och &rdquo;B-vetande&rdquo;, samt \"A-stadiet\", &rdquo;B-stadiet&rdquo; och \"C-stadiet\".&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Genom praktisk manifestation av vilja, genom upprepningar och &ouml;vningar, blir viljefunktionen p&aring; ifr&aring;gavarande omr&aring;de s&aring; fullkomlig, att den &ouml;verg&aring;r till automatfunktion, det vill s&auml;ga en funktion f&ouml;r vilken man, genom de m&aring;nga upprepningarna och &ouml;vningarna, efter hand f&aring;tt sj&auml;lvst&auml;ndigt dirigerande organ utvecklade &aring;t sig, s&aring; att funktionen d&auml;rigenom kan &auml;ga rum utan den sedvanliga reglerande, dagsmedvetna inblandningen fr&aring;n individens sida.&nbsp;Detta stadium av viljefunktionen har vi kallat &rdquo;C-vetande&rdquo;, och vi betecknar det h&auml;r som &rdquo;livssubstans nr 15&rdquo;. (Livets Bog, del 3, st. 938)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r allts&aring; tydligt, att jaget existerat f&ouml;re sin nuvarande fysiska kropp och i denna f&ouml;reg&aring;ende tillvaro till och med varit f&ouml;rsett med skaparf&ouml;rm&aring;ga och intellektualitet, framtr&auml;dande i en s&aring;dan grad av vanemedvetande eller &rdquo;C-vetande&rdquo;, att det kunnat skapa sin nuvarande fysiska kropp utan hj&auml;rnm&auml;ssig viljeinblandning, enbart genom automatfunktion p&aring; samma s&auml;tt som fotr&ouml;relserna under en promenad. (Livets Bog, del 2, st. 320)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Som ett konkret exempel p&aring; hur kunskaper och f&ouml;rm&aring;gor kan manifesteras p&aring; olika stadier, kan man se hur det g&aring;r till att l&auml;ra sig l&auml;sa. I b&ouml;rjan &auml;r individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspr&aring;ks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokst&auml;ver) st&aring;r i relation till ljuden i det talade spr&aring;ket som i regel l&auml;rs in f&ouml;rst. Det kan man kalla A-vetande. Sedan &ouml;verg&aring;r individen till att b&ouml;rja &ouml;va p&aring; att l&auml;sa och f&ouml;rst&aring; betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla B-vetande. Till sist har, f&ouml;r de flesta individer, kunskapen om skriftspr&aring;ket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, s&aring; att samma individ helt obehindrat och snabbt kan l&auml;sa texter av olika slag och tolka inneh&aring;llet utan att &auml;gna uppm&auml;rksamhet &aring;t de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas C-vetande.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=c-vetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>C-vetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=d-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;D-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;D-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (dk.&nbsp;&lt;em&gt;D-mennesker)&nbsp;&lt;\/em&gt;syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&lt;\/em&gt;&nbsp;&rdquo;D-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den fj&auml;rde kategorin som enligt Martinus analyser riktar sin sympati mot det egna k&ouml;net, d&aring; de inte l&auml;ngre har n&aring;gon f&ouml;rm&aring;ga att bli f&ouml;r&auml;lskade i det motsatta k&ouml;net. Den sexuella utvecklingen under polf&ouml;rvandlingen har f&ouml;r D-m&auml;nniskorna dock inte skett p&aring; naturlig v&auml;g, enligt Martinus, utan i form av en skadlig, forcerad p&aring;verkan, t.ex. genom en sexuell f&ouml;rf&ouml;relse i alltf&ouml;r tidig &aring;lder i en tidigare inkarnation. Den motsatta polen har d&auml;rmed &rdquo;&ouml;verdimensionerats&rdquo; s&aring; att en D-m&auml;nniska &ouml;nskar framtr&auml;da som sitt motsatta k&ouml;n som en \"feminin\" man eller en \"maskulin\" kvinna, samtidigt som den motsatta polen &auml;nnu inte har utvecklats i samma grad som den prim&auml;ra polen.&nbsp;Detta tillst&aring;nd leder enligt Martinus analyser till lidande och sv&aring;righeter f&ouml;r D-m&auml;nniskorna, d&aring; deras sexuella dragning riktar sig mot mer renodlade enpoliga m&auml;nniskor som inte kan besvara dessa k&auml;nslor utan k&auml;nner antipati mot dem. P&aring; grund av obalansen i poltillst&aring;ndet och sv&aring;righeten att uppleva&nbsp; en &auml;kta &ouml;msesidig f&ouml;r&auml;lskelse, finns f&aring; m&ouml;jligheter f&ouml;r ett lyckligt samliv inom denna kategori. De f&aring;r &auml;ven ofta f&aring;r utst&aring; mycket lidande i form av fientlighet och f&ouml;rf&ouml;ljelse fr&aring;n &rdquo;flocken&rdquo; som har en ned&auml;rvd antipati fr&aring;n djurriket mot v&auml;sen som de uppfattar som sexuellt avvikande. M&auml;nniskor inom denna kategori upplever d&auml;rmed enligt Martinus analyser &rdquo;polf&ouml;rvandlingens sk&auml;rseld&rdquo;, d&auml;r utsatta och utst&ouml;tta individer dock kan f&aring; ett visst st&ouml;d genom att s&ouml;ka gemenskap hos varandra.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Sedan vi nu passerat A-, B- och C-omr&aring;dena och den d&auml;r upptr&auml;dande kulminationen och begynnande degenerationen av djurrikets eller de enpoliga v&auml;sendenas gren av den h&ouml;gsta elden, skall vi nu g&aring; vidare till analyserna av n&auml;sta omr&aring;de som vi kallar \"D-omr&aring;det\" och vars v&auml;sen allts&aring; &auml;r \"D-m&auml;nniskor\". I detta omr&aring;de saknar v&auml;sendena n&auml;stan helt intresse f&ouml;r normalt &auml;ktenskapligt samliv.&nbsp;Deras f&ouml;rm&aring;ga att bli f&ouml;r&auml;lskade i det motsatta k&ouml;net existerar inte l&auml;ngre, eller finns i b&auml;sta fall kvar som en rudiment&auml;r f&ouml;reteelse.&nbsp;Till det yttre framtr&auml;der de visserligen alltj&auml;mt som m&auml;n och kvinnor, men hos dessa m&auml;n och kvinnor &auml;r den motsatta polen s&aring; framtr&auml;dande att den dominerar v&auml;sendet. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1851)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De fr&aring;n denna flocks sexualism avvikande v&auml;sendena m&ouml;ter d&auml;rf&ouml;r mycken fiendskap och mycket missf&ouml;rst&aring;nd hos flockens v&auml;sen, som i sin okunnighet tror sig kunna &auml;ndra p&aring; organiska funktioner genom att ta till juridiska straffdomar, till och med d&ouml;dsstraff. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1864) &lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&auml;rf&ouml;r &auml;r det bara helt normalt att ett v&auml;sen, som inte har f&ouml;rm&aring;ga att leva i &auml;ktenskapligt f&ouml;rh&aring;llande med v&auml;sen av motsatt k&ouml;n, s&ouml;ker kontakt med ett v&auml;sen av sitt eget k&ouml;n, hos vilket det finner f&ouml;rst&aring;else och varigenom det i den r&aring;dande likst&auml;mmigheten finner n&aring;got av den k&auml;rlek eller sympati som ingen jordm&auml;nniska kan leva f&ouml;rutan. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1864)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=d-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>D-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dagsmedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dagsmedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dagsmedvetande &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;dagsbevidsthed&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur det medvetande som en individ upplever tillvaron med p&aring; ett permanent vaket och tydligt s&auml;tt, och som m&ouml;jligg&ouml;r att man kan manifestera handlingar utifr&aring;n sin medvetna vilja.&nbsp;&rdquo;Dagsmedvetande&rdquo; beskrivs av Martinus som den h&ouml;gsta upplevelseformen och uttrycks ofta som &rdquo;vaket dagsmedvetande&rdquo;. Det kontrasteras mot begreppet &rdquo;nattmedvetande&rdquo; som inneb&auml;r en dr&ouml;mlik och omedveten upplevelse som inte kan kontrolleras av viljan. Martinus beskriver att den nuvarande m&auml;nniskans dagsmedvetande uppb&auml;rs av den fysiska kroppen, som m&ouml;jligg&ouml;r att en vaken och medveten upplevelse i den fysiska v&auml;rlden. Under s&ouml;mnen p&aring; natten befinner sig m&auml;nniskan d&auml;remot i sitt nattmedvetande som uppb&auml;rs av k&auml;nslokroppen, och , och &auml;ven efter d&ouml;den fram till n&auml;sta f&ouml;delse, F&ouml;r ett v&auml;xtv&auml;sen d&auml;remot befinner sig dagsmedvetandet fortfarande p&aring; det andliga planet och uppb&auml;rs av v&auml;xtv&auml;sendets instinktkropp. Den fysiska v&auml;rlden kan v&auml;xten d&auml;remot endast uppleva som aningar i ett tillst&aring;nd av nattmedvetande. Se &auml;ven dagsmedveten, aning, medvetande, nattmedvetande, &ouml;vermedvetande, undermedvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med &rdquo;dagsmedvetandet&rdquo; ska man f&ouml;rst&aring; individens vakna, medvetna, viljem&auml;ssiga tankefunktion och dennas fortplantning till manifestation eller synligg&ouml;relse i materien eller &auml;mnena samt denna fortplantnings reaktioner som hj&auml;rnm&auml;ssigt medveten erfarenhetsupplevelse.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 330)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r en s&aring;dan kropp g&aring;r in i dagsmedvetandet betyder detta allts&aring; att individen kan observera eller f&ouml;rnimma med hj&auml;lp av denna kropp och d&auml;rmed i motsvarande grad i ett permanent vaket och klart medvetandetillst&aring;nd erfara eller uppleva det tillvaroplan som ifr&aring;gavarande kropp tillh&ouml;r.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;N&auml;r den fysiska kroppen blev till dagsmedvetande hos individen, b&ouml;rjade denne allts&aring; att kunna uppleva det fysiska planet, b&ouml;rjade kunna uppleva djurriket, till vilket jordm&auml;nniskozonen ju h&ouml;r.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dagsmedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dagsmedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dagsmedveten-dk\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dagsmedveten&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dagsmedveten &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;dagsbevidst&lt;\/em&gt;) syftar i Martinus analyser p&aring; ett tillst&aring;nd d&auml;r ett v&auml;sen upplever tillvaron p&aring; ett medvetet och tydligt s&auml;tt med hj&auml;lp av sitt dagsmedvetande, som ocks&aring; m&ouml;jligg&ouml;r en medveten viljestyrd manifestation i den v&auml;rld som v&auml;sendet &auml;r dagsmedvetet i. Den jordiska m&auml;nniskan befinner sig f&ouml;r n&auml;rvarande p&aring; ett stadium d&auml;r hon endast &auml;r dagsmedveten i den fysiska kroppen, medan upplevelser p&aring; det rent andliga planet (t.ex. under s&ouml;mnen och efter d&ouml;den mellan inkarnationerna) upplevs med &rdquo;nattmedvetandet&rdquo; och d&auml;rf&ouml;r framst&aring;r som mindre verkliga eller overkliga och dr&ouml;mlika. Under sin utveckling mot den kosmiska f&ouml;delsen kommer jordm&auml;nniskan att utvecklas mot att &auml;ven kunna uppleva den andliga v&auml;rlden p&aring; ett tydligt dagsmedvetet s&auml;tt, och hennes medvetande har d&aring; g&aring;tt &ouml;ver fr&aring;n att b&auml;ras av den fysiska kroppen eller tyngdkroppen till att b&auml;ras av k&auml;nslokroppen. Efter den kosmiska f&ouml;delsen kommer v&auml;sendet &auml;ven att bli dagsmedvetet i sitt &ouml;vermedvetande. Ett v&auml;xtv&auml;sen d&auml;remot, befinner sig i ett stadium d&auml;r det &auml;n s&aring; l&auml;nge endast &auml;r dagsmedvetet p&aring; det andliga planet, men det h&aring;ller p&aring; att l&aring;ngsamt utveckla sin fysiska kropp s&aring; att det s&aring; sm&aring;ningom kan &ouml;verg&aring; till att bli dagsmedvetet p&aring; det fysiska planet och d&auml;rmed ett &rdquo;djur&rdquo;. Se &auml;ven dagsmedvetande, medvetande, nattmedvetande, &ouml;vermedvetande och undermedvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta vill allts&aring; i sin tur s&auml;ga, att av sina sex manifestationskroppar &auml;r hon egentligen endast klart dagsmedveten i en, n&auml;mligen den fysiska.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De &ouml;vriga kropparna f&ouml;rnimmer hon inte, men b&ouml;rjar dock ana existensen av en s&aring;dan del av medvetandet och ger uttryck f&ouml;r denna genom begreppet&nbsp;&rdquo;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;undermedvetande&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r denna organism som helt t&auml;cker begreppet &rdquo;X2&rdquo;.&nbsp;I&lt;\/em&gt;&lt;em&gt; denna sin h&ouml;gsta kropp &auml;r den jordiska m&auml;nniskan inte dagsmedveten.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Men med utvecklandet av de humana krafterna i hennes fysiska framtr&auml;dande, varigenom hon n&aring;r fram till ett visst beh&auml;rskande av de intuitiva krafterna eller &rdquo;intuitionsenergin&rdquo;, blir hon dagsmedveten i denna sin h&ouml;gsta och eviga organism. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 464)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta vill allts&aring; s&auml;ga,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;att n&auml;r v&auml;xten vilar sitt dagsmedvetande och befinner sig i s&ouml;mn, utvecklar den sin materiella tillvaro.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; &auml;r den med om att frambringa sommar i den materiella v&auml;rlden.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; arbetar den p&aring; det fysiska planet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Avsikten med detta arbete &auml;r att f&aring; dess fysiska kropp s&aring; utvecklad att den kan b&auml;ra dess medvetande eller g&ouml;ra den dagsmedveten i den materiella v&auml;rlden.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och n&auml;r den n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt, ser vi den inte mer som &rdquo;v&auml;xt&rdquo; utan som &rdquo;djur&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 184)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dagsmedveten-dk\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dagsmedveten<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=degenerera\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Degenerera&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Degenerera &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. degenerere&lt;\/em&gt;)&nbsp;inneb&auml;r i Martinus analyser att ett visst tillst&aring;nd, en viss energi eller en viss egenskap avtar och f&ouml;rlorar i styrka och intensitet, till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r ett annat tillst&aring;nd, en annan energi eller en annan egenskap som h&aring;ller p&aring; att tillta. V&auml;rldsalltets eviga rytm beskrivs i Martinus analyser som ett st&auml;ndigt kretslopp d&auml;r grundenergierna befinner sig i ett samspel av r&ouml;relser i former av tilltagande eller avtagande, och mellan dessa tv&aring; uppn&aring;r ett tillst&aring;nd av h&ouml;gstaniv&aring; (kulmination) eller av l&auml;gstaniv&aring; (latens). Denna v&auml;xelr&ouml;relse inneb&auml;r att en viss energi, efter sin kulmination, alltid m&aring;ste degenerera f&ouml;r att en annan energi ska kunna tillta i styrka. Se &auml;ven kontrastprincipen och principen om hunger och m&auml;ttnad.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;xtv&auml;sendets sj&auml;lsliga tillst&aring;nd eller verkligt vakna dagsmedvetande &auml;r i \"salighetsriket\" men detta tillst&aring;nd degenererar i samma grad som den fysiska utvecklingen tilltar, och v&auml;sendet blir d&auml;rmed individ p&aring; ett helt annat tillvaroplan.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Detta tillvaroplan &auml;r \"djurriket\". (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och efter \"intuitionsenergins\" kulmination, dvs. efter v&auml;sendets allra h&ouml;gsta medvetenhetsutveckling ut&aring;t till i materien, efter dess allra h&ouml;gsta synligg&ouml;relse eller korrespondens med medv&auml;sendena, b&ouml;rjar denna yttre manifestation att degenerera till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r v&auml;sendets minnes- eller &aring;terupplevelse av sin upplevda passage genom spiralen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 388)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den jordiska m&auml;nniskans mentalitet eller medvetande &auml;r s&aring;ledes sk&aring;deplatsen eller omr&aring;det f&ouml;r en medvetandelinje som har n&aring;tt sin&nbsp;kulmination&nbsp;och d&auml;rf&ouml;r inte kan komma l&auml;ngre i upp&aring;tg&aring;ende tillst&aring;nd, varf&ouml;r den m&aring;ste&nbsp;degenerera, samtidigt som det inom detta omr&aring;de finns en medvetandelinje som &auml;r i sin f&ouml;rsta b&ouml;rjan.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1502)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=degenerera\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Degenerera<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djavulen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dj&auml;vulen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dj&auml;vulen&lt;\/strong&gt; (dk. dj&aelig;velen) betecknar i Martinus analyser&nbsp;den m&ouml;rka v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sare som ledde &rdquo;Adam och Eva&rdquo; ut ur paradisets lustg&aring;rd (djurriket) till en tillvaroform som de f&ouml;rsta primitiva m&auml;nniskorna. &rdquo;Dj&auml;vulen&rdquo; eller &rdquo;Ormen&rdquo; ben&auml;mns i Martinus litteratur ocks&aring; som &rdquo;den f&ouml;rsta fasens v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sare&rdquo; eller livssubstans nummer 47 (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 978). I traditionella religioner och kulturella f&ouml;rest&auml;llningar utg&ouml;r&nbsp;&rdquo;Dj&auml;vulen&rdquo; m&auml;nniskans ben&auml;mning p&aring; en ond gud eller en ond skaparkraft, men i&nbsp;Martinus analyser existerar inte n&aring;gon &rdquo;dj&auml;vul&rdquo; eller &rdquo;det onda&rdquo; i absolut mening. &Auml;ven m&ouml;rkerfasen i spiralkretsloppet ing&aring;r i en gudomlig F&ouml;rsyn, d&auml;r syftet &auml;r att det levande v&auml;sendet ska f&ouml;rnya sitt medvetande och &aring;ter utvecklas fram emot att f&aring; kosmiskt medvetande. Martinus beskriver att den jordiska m&auml;nniskan p&aring; sitt nuvarande utvecklingstillst&aring;nd &auml;r partisk till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r ljuset och v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sningens sista fas (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 978), och hon kan d&auml;rmed inte uppfatta den f&ouml;rsta fasens v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sare som n&aring;gonting annat &auml;n &rdquo;det onda&rdquo; eller &rdquo;Dj&auml;vulen&rdquo;. Se &auml;ven syndafallet, m&ouml;rker och ljus.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta betyder allts&aring; i sin tur att gr&auml;nsen mellan &rdquo;det onda&rdquo; och &rdquo;det goda&rdquo; st&auml;ndigt befinner sig p&aring; vandring - s&aring; att &rdquo;det ondas&rdquo; omr&aring;de blir mindre och mindre. V&auml;sendena kommer d&auml;rigenom ibland att uppt&auml;cka, att &aring;tskilligt av det man f&ouml;rr trodde vara dj&auml;vulens verk i sj&auml;lva verket var Guds verk.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 26)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi har redan genom denna inblick sett att &rdquo;ormen&rdquo; h&auml;r var en tidigare &rdquo;v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sare&rdquo;, ett v&auml;sen i k&ouml;tt och blod, ett v&auml;sen som var l&aring;ngt f&ouml;re sina medm&auml;nniskor &rdquo;Adam&rdquo; och &rdquo;Eva&rdquo; och d&auml;rf&ouml;r kunde &rdquo;v&auml;gleda&rdquo; dem fram mot en tillvaroform, som f&ouml;r de f&ouml;rsta primitiva m&auml;nniskoliknande v&auml;sendena absolut m&aring;ste vara eller betyda &rdquo;ljus&rdquo;.&nbsp;Vi har genom denna inblick ocks&aring; sett varf&ouml;r detta &rdquo;ljus&rdquo; senare har blivit kallat f&ouml;r \"m&ouml;rkret\" och dess \"v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sare\" f&ouml;r \"dj&auml;vulen\", \"den onde\", \"satan\" etc. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1170)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ber&auml;ttelsen om \"syndafallet\" &auml;r s&aring;ledes i utomordentligt h&ouml;g grad f&auml;rgad av partiskhet.&nbsp;Och detta &auml;r grunden till att denna ber&auml;ttelse, som allts&aring; i sj&auml;lva verket var en ber&auml;ttelse om en p&aring; sin tid stor, gudomlig v&auml;lsignelse - ja, den var v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sningens f&ouml;rsta fas - blev uppfattad och betecknad som \"syndafallet\".&nbsp;P&aring; samma grund blev den f&ouml;rande eller ledande kraften i denna v&auml;lsignelse uppfattad och betecknad som ett \"f&ouml;rledande\" samt upphovet d&auml;rtill som \"ormen\", \"dj&auml;vulen\" eller \"den onde\". (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 978)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djavulen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dj&auml;vulen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djavulsmedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dj&auml;vulsmedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dj&auml;vulsmedvetande &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. dj&aelig;vlebevidsthed&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser ett medvetandetillst&aring;nd som styrs av en relativt h&ouml;g grad av intelligensenergi i kombination med djurrikets primitiva k&auml;nsla som befordras av egenk&auml;rlek och principen \"makt &auml;r r&auml;tt\". Enligt Martinus k&auml;nnetecknar detta medvetandetillst&aring;nd i h&ouml;g grad&nbsp;den nuvarande jordm&auml;nsklighetens psyke, d&aring; jordm&auml;nniskan s&auml;rskilt under de sista &aring;rhundradena har utvecklat sin intelligens i snabb takt, medan hon fortfarande i stor utstr&auml;ckning regeras av djurrikets enpoliga sj&auml;lviskhet.&nbsp;Detta medvetandetillst&aring;nd medf&ouml;r att jordm&auml;nniskan kan &ouml;vertr&auml;ffa djurens f&ouml;rm&aring;ga att ut&ouml;va makt och v&aring;ld och utveckla &rdquo;den dr&auml;pande principen&rdquo; till genialitet i och med tekniska uppfinningar av f&ouml;rst&ouml;relsevapen och liknande, som anv&auml;nds med h&auml;nsynsl&ouml;s grymhet som vida &ouml;vertr&auml;ffar djurens behov att dr&auml;pa andras organismer f&ouml;r sin egen &ouml;verlevnad.&lt;br \/&gt;Dj&auml;vulsmedvetandet utvecklas enligt Martinus analyser i s&auml;rskilt h&ouml;g grad i den nuvarande &rdquo;domedagsepoken&rdquo;, d&aring; v&auml;rldsreligionerna och dess moraliska p&aring;bud har f&ouml;rlorat sin makt &ouml;ver en stor del av jordm&auml;nskligheten, som d&auml;rmed kan utveckla sin krigiska f&ouml;rm&aring;ga eller &rdquo;det djuriska i m&auml;nniskan&rdquo; utan h&auml;mningar. &Auml;ven denna utvecklingsperiod ing&aring;r dock som en n&ouml;dv&auml;ndig del i den &ouml;vergripande planen d&auml;r v&auml;sendet utvecklas fr&aring;n djurriket till det riktiga m&auml;nniskoriket, och enligt Martinus analyser kommer alla v&auml;sen, efter att ha upplevt kulminationen av dj&auml;vulsmedvetande och dess verkningar, till ett stadium d&auml;r de &auml;r m&auml;tta p&aring; m&ouml;rkret och i st&auml;llet riktar in sitt medvetande p&aring; att manifestera ljus och allk&auml;rlek till alla levande v&auml;sen&lt;strong&gt;.&lt;\/strong&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;M&auml;nskligheten i domedagsepoken och bibliska f&ouml;ruts&auml;gelser. Dj&auml;vulsmedvetandet eller det djuriska i m&auml;nniskan, som i h&ouml;g grad skulle utvecklas just i domedagsepoken. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2517, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om m&auml;nniskorna inte hade f&aring;tt denna &ouml;ver djuren h&ouml;jda starka intelligens, skulle jordm&auml;nniskornas sf&auml;r ha varit varken b&auml;ttre eller s&auml;mre &auml;n djurens.&nbsp;Det &auml;r, som vi redan har omn&auml;mnt, denna betydande intellektualitet som m&auml;nniskorna &auml;ger framf&ouml;r djuren som g&ouml;r att de i mycket h&ouml;gre grad kan raffinera och f&ouml;rst&auml;rka de djuriska tendenserna i sitt psyke till den krigiska kapacitet som vi har kallat &rdquo;dj&auml;vulsmedvetande&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2517)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi har d&auml;rf&ouml;r i tidigare avsnitt av detta verk betecknat detta stadium av medvetande som &rdquo;dj&auml;vulsmedvetande&rdquo;.&nbsp;Och det &auml;r resultatet av detta medvetande och den d&auml;rav f&ouml;ljande levnadsarten som befordrar den domedags- och ragnar&ouml;kstillvaro som jordm&auml;nskligheten i sin nuvarande livsepok suckar och st&ouml;nar under i form av de stora v&auml;rldskrigen och de om&auml;tligt dyrbara krigsberedda vapenstillest&aring;nd som de, mellan dessa krig, st&auml;ndigt k&auml;nner sig n&ouml;dsakade att uppr&auml;tth&aring;lla.&nbsp;H&auml;r ser vi s&aring;ledes att m&auml;nsklighetens eget inneboende dj&auml;vulsmedvetande skapar en tillvaroform och en levnadsart, inf&ouml;r vilken djurens levnadsart m&aring;ste betraktas som vida mer human eller moralisk. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2488)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djavulsmedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dj&auml;vulsmedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djur\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Djur&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Djur &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. dyr&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;djurv&auml;sen&rdquo; &auml;r i Martinus analyser en beteckning f&ouml;r ett v&auml;sen som tillh&ouml;r djurriket eller den andra zonen i spiralkretsloppet.&nbsp;Dessa v&auml;sen har utvecklats vidare fr&aring;n v&auml;xtriket genom att deras tyngdkroppar eller fysiska organismer har blivit tillr&auml;ckligt utvecklade f&ouml;r att b&auml;ra deras dagsmedvetande p&aring; det fysiska planet. De upplever d&auml;rmed tillvaron p&aring; jordklotet p&aring; ett dagsmedvetet och vaket s&auml;tt med tyngdenergin som den dominerande energiarten. Djur &aring;terfinns p&aring; jordklotet i de levande varelser som m&auml;nniskorna k&auml;nner igen som djur, t.ex. rovdjur, v&auml;xt&auml;tande djur, f&aring;glar, kr&auml;ldjur och insekter. Att vara ett &rdquo;djur&rdquo; inneb&auml;r att man vistas i en zon i spiralkretsloppet som pr&auml;glas av sj&auml;lvbevarelsedrift, den dr&auml;pande principen och principen att &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;. Det renodlade djuret befinner sig i ett naturligt enpoligt tillst&aring;nd som antingen hanv&auml;sen eller honv&auml;sen. Det har ingen f&ouml;rm&aring;ga att k&auml;nna sympati eller k&auml;rlek till sina medv&auml;sen, f&ouml;rutom den instinktbetingade parningssympatin eller parningsdriften som m&ouml;jligg&ouml;r fortplantningen p&aring; det fysiska planet. Fortplantningen eller parningen inneb&auml;r djurv&auml;sendets h&ouml;gsta salighetsupplevelse och en omedveten kontakt med Gudomen &auml;ven i den dr&auml;pande principens zon.&lt;br \/&gt;Martinus r&auml;knar &auml;ven den nuvarande m&auml;nniskan eller jordm&auml;nniskan till djuren eller djurv&auml;sendena, s&aring; l&auml;nge som en m&auml;nniska fortfarande har en mer eller mindre enpolig mentalitet som domineras av den dr&auml;pande principen, med en kombination av tyngdenergi och instinktenergi och en primitiv k&auml;nsla.&nbsp;Djurets tillvaroform &auml;r en principform f&ouml;r det andra riket i spiralkretsloppet, vilket inneb&auml;r att &rdquo;djuren&rdquo; i ett spiralkretslopp med en annan grundl&auml;ggande manifestationsform kan se annorlunda ut &auml;n p&aring; jordklotet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje levande v&auml;sen som kommer till v&auml;rlden, vare sig det h&ouml;r hemma inom det v&auml;senssamh&auml;lle vi kallar \"den jordiska m&auml;nskligheten\" eller h&ouml;r till de former av liv som yttrar sig genom vad vi vant oss att uppfatta som &rdquo;djur&rdquo;, &rdquo;v&auml;xter&rdquo; och &rdquo;mineral&rdquo;, &auml;r - utan undantag - f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r&nbsp;upplevelsen av livet. (Martinus, Livets Bog, del 1, st.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom djurriket framtr&auml;der som kulminationen av det materiella eller fysiska tillst&aring;ndet,&nbsp;sammanh&auml;nger allts&aring; varje v&auml;sens livsvillkor i detta rike med dess materiella eller fysiska position,&nbsp;vilken f&ouml;r djurens del &auml;r detsamma som:&nbsp;den st&ouml;rsta fysiska styrkan, de skarpaste t&auml;nderna, klorna och n&auml;bbarna. (Martinus, Livets Bog, del 1, st.70)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den renodlade parningssympatin &auml;r djurens normala v&auml;sensart.&nbsp;Och ju mindre utvecklad m&auml;nniskan &auml;r, desto n&auml;rmare st&aring;r hon djuret. Och hennes v&auml;sensart &auml;r i motsvarande grad liksom djurets endast baserad p&aring; sj&auml;lviskhet eller egoism.&nbsp;Det normala djuret kan absolut inte &auml;lska sin n&auml;sta som sig sj&auml;lvt, n&aring;got som det ju p&aring; grund av sin enpolighet inte heller &auml;r skapat till att g&ouml;ra. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2556)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djur\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Djur<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djurisk\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Djurisk&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Djurisk &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;dyrisk&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser en egenskap eller ett anlag som &auml;r naturligt hemmah&ouml;rande i djurriket, t.ex. djuriska tendenser som sj&auml;lvbevarelsedrift, parningsdrift och dr&auml;pande. Dessa anlag, som i h&ouml;g grad domineras av tyngdenergi, manifesterar motsatsen till osj&auml;lviskhet och k&auml;rlek till n&auml;stan, som enligt Martinus analyser kommer att bli dominerande i det riktiga m&auml;nniskoriket. I samband med Martinus beskrivning av jordm&auml;nniskans &ouml;verg&aring;ng fr&aring;n djur till m&auml;nniska, kontrasterar han ofta &rdquo;djuriska&rdquo; eller &rdquo;m&ouml;rka&rdquo; anlag mot &rdquo;humana&rdquo;, &rdquo;m&auml;nskliga&rdquo; eller &rdquo;sympatiska&rdquo; anlag. F&ouml;r det renodlade djuret &auml;r uppr&auml;tth&aring;llandet av djuriska anlag och egenskaper &auml;r en livsbetingelse, d&aring; den dr&auml;pande principen och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo; h&auml;rskar i djurriket. F&ouml;r den jordiska m&auml;nniskan d&auml;remot har samma anlag blivit ett hinder i v&auml;gen. Hon h&aring;ller p&aring; att l&auml;mna de djuriska anlagen och egenskaperna bakom sig till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r utvecklandet av humana anlag och egenskaper.&lt;strong&gt; &nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;P&aring; samma s&auml;tt kommer m&auml;nskligheten att en g&aring;ng i framtiden med en rysning t&auml;nka tillbaka p&aring; m&aring;nga av v&aring;r tids yttringar i form av&nbsp;krig och leml&auml;stning, vivisektion, d&ouml;dsstraff, k&ouml;tt&auml;tande, jakt och fiske&nbsp;m.m., vilka alla i h&ouml;g grad &auml;r utpr&auml;glade djuriska manifestationer,&nbsp;som blir allt om&ouml;jligare f&ouml;r individen att praktisera&nbsp;allteftersom hans k&auml;nslo-, intelligens- och intuitionsf&ouml;rm&aring;gor - det vill s&auml;ga nuvarande latenta kosmiska organ&nbsp;&minus; b&ouml;rjar komma till utveckling. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 26)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; jordm&auml;nniskan allts&aring; &auml;r ett &ouml;verg&aring;ngsv&auml;sen mellan djur och m&auml;nniska, visar hon i sin manifestation, f&ouml;rutom sina djuriska tendenser, ocks&aring; mer eller mindre m&auml;nskliga tendenser. Och det &auml;r dessa sistn&auml;mnda tendenser som gett det &auml;nnu inte fullkomliga eller f&auml;rdiga v&auml;sendet ben&auml;mningen&nbsp;\"m&auml;nniska\".&nbsp;Med djuriska tendenser f&ouml;rst&aring;s s&aring;dana manifestationer som kommer till utl&ouml;sning genom denna individs s&auml;rskilt utvecklade organ och mottaglighet f&ouml;r &rdquo;tyngdenergin&rdquo; [&hellip;] (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 171)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De ljusa krafterna m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r &auml;nnu i stor utstr&auml;ckning existera som hj&auml;rnfunktion eller rent dagsmedveten viljefunktion och &auml;r allts&aring;, som naturliga anlag betraktade, &auml;nnu mycket of&auml;rdiga.&nbsp;Det blir d&auml;rf&ouml;r hos v&auml;sendet en v&auml;sentlig olikhet mellan impulserna till att utveckla de djuriska eller m&ouml;rka krafterna och impulserna till att utveckla de verkligt humana eller m&auml;nskliga tendenserna eller sympatiska anlagen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 458)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djurisk\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Djurisk<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djurriket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Djurriket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Djurriket&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;dyreriget&lt;\/em&gt;)&nbsp;betecknar i Martinus litteratur det andra av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av tyngdenergin som dominerande kosmisk grundenergi, som Martinus &auml;ven ben&auml;mner explosionsenergi.&nbsp;Djurriket framtr&auml;der som kulminationen av det materiella eller fysiska tillst&aring;ndet och manifesteras i v&aring;r nuvarande v&auml;rld i form av &rdquo;djur&rdquo;, men &auml;ven i form av jordm&auml;nniskor s&aring; l&auml;nge som de inte har&nbsp;kommit fram till det riktiga m&auml;nniskoriket. Till skillnad fr&aring;n v&auml;xtv&auml;sen i v&auml;xtriket, har djuren utvecklat en f&ouml;rm&aring;ga att r&ouml;ra sig fritt med smidiga organismer och v&auml;l utvecklade fysiska sinnesorgan. Djur och m&auml;nniskor har d&auml;rmed sitt dagsmedvetande p&aring; det fysiska planet och kan d&auml;rmed &auml;ven k&auml;nna sm&auml;rta och uppleva lidande i sina organismer.&nbsp;Livsprincipen i djurriket &auml;r att &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo; och den k&auml;nnetecknas av att den dr&auml;pande principen h&auml;rskar, d&auml;r ett flertal djur &auml;r beroende av att dr&auml;pa f&ouml;r att &ouml;verleva. Djurriket k&auml;nnetecknas &auml;ven av att v&auml;sendena tr&auml;der in i ett sexuellt enpoligt stadium d&auml;r antingen den feminina eller den maskulina polen blir dominerande och v&auml;sendena framtr&auml;der som halvk&ouml;nsv&auml;sen. Jordm&auml;nniskan &auml;r enligt Martinus analyser f&ouml;r n&auml;rvarande p&aring; v&auml;g att utvecklas bort fr&aring;n djurriket, men hon tillh&ouml;r det fortfarande s&aring; l&auml;nge hon har djuriska tendenser och egenskaper, dvs. sj&auml;lviska tankearter (se &auml;ven polf&ouml;rvandlingen). Djurriket&nbsp;och tyngdenergin betecknas i Martinus symboler med orange f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I djurriket &auml;r makt d&auml;rf&ouml;r detsamma som r&auml;tt.&nbsp;De v&auml;sen som saknar makt har ingen r&auml;tt, utan &auml;r underkastade de v&auml;sen som &auml;ger makten.&nbsp;Och h&auml;rmed har vi nu n&aring;tt fram till&nbsp;k&auml;rnan i den m&ouml;rka utstr&aring;lningens moral. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 70)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom djurriket framtr&auml;der som kulminationen av det materiella eller fysiska tillst&aring;ndet,&nbsp;sammanh&auml;nger allts&aring; varje v&auml;sens livsvillkor i detta rike med dess materiella eller fysiska position,&nbsp;vilken f&ouml;r djurens del &auml;r detsamma som:&nbsp;den st&ouml;rsta fysiska styrkan, de skarpaste t&auml;nderna, klorna och n&auml;bbarna.&nbsp;F&ouml;r jordm&auml;nniskornas del utg&ouml;rs den djuriska positionen d&auml;remot av:&nbsp;den st&ouml;rsta arm&eacute;n och flottan, de b&auml;sta sv&auml;rden, gev&auml;ren, kanonerna, bomberna osv. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 70)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den nuvarande m&auml;nsklighetens stadium kan betecknas som ett &ouml;verg&aring;ngstillst&aring;nd fr&aring;n &rdquo;djurriket&rdquo; till &rdquo;m&auml;nniskoriket&rdquo;. (Martinus, Livet Bog, del 1, st. 117)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=djurriket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Djurriket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=do\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;D&ouml;&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&rdquo;D&ouml;&rdquo;&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. d&oslash;&lt;\/em&gt;)&nbsp;skrivs i Martinus litteratur i regel inom citattecken. Att &rdquo;d&ouml;&rdquo; i betydelsen upph&ouml;ra att existera, finns inte enligt Martinus analyser, eftersom det inte finns n&aring;gonting annat i universum &auml;n liv. Att &rdquo;d&ouml;&rdquo; inneb&auml;r i st&auml;llet att v&auml;sendet upplever &rdquo;den fysiska organismens d&ouml;d&rdquo;. Denna organism &auml;r ett tillf&auml;lligt redskap f&ouml;r upplevelse p&aring; det fysiska planet som v&auml;sendet har byggt upp i kraft av sin skaparf&ouml;rm&aring;ga, men n&auml;r v&auml;sendet \"d&ouml;r\", upph&ouml;r denna organism permanent att fungera och kommunikationen mellan v&auml;sendets fysiska och andliga struktur avbryts. V&auml;sendets medvetandeupplevelse f&ouml;rflyttas d&aring; fr&aring;n det fysiska till det andliga planet, fram till n&auml;sta inkarnation i en ny fysisk organism. D&aring; v&auml;sendets andliga struktur &auml;r av evig natur och utg&ouml;r en organisk del av Gudomen, kan en verklig d&ouml;d bara existera som en t&auml;nkt realitet och&nbsp; en felaktig uppfattning som v&auml;sendet innehar under den tidsepok som man uppfattar sig som ett med sin fysiska kropp och materien.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; den fysiska organismen inte utg&ouml;r det verkliga v&auml;sendet, utan enbart utg&ouml;r ett tillf&auml;lligt uppbyggt redskap f&ouml;r v&auml;sendets nuvarande utvecklingssteg och f&ouml;r uppfyllandet av detta stegs s&auml;rskilda livsbetingelser, d&ouml;r v&auml;sendet s&aring;ledes inte, f&ouml;r att det mister sin fysiska organism, tv&auml;rtom. (Martinus, V&auml;gen till paradiset, kap. 23)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendet &auml;r h&auml;r s&aring; l&aring;ngt borta ifr&aring;n verkligt m&auml;nskligt medvetande, att det helt tror sig vara ett med materien, ett med tiden och rummet, och d&auml;rf&ouml;r ett med det f&ouml;rg&auml;ngliga, tror att det haft en begynnelse och att det en g&aring;ng, likt ett visset blad och prisgivet &aring;t tillf&auml;lliga krafter, ska d&ouml; och uppl&ouml;sas.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 1943)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=do\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>D&ouml;<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;D&ouml;den&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&rdquo;D&ouml;den&rdquo; &lt;em&gt;(dk.&nbsp;d&oslash;den) &lt;\/em&gt;eller \"d&ouml;d\"&nbsp;skrivs i Martinus litteratur i regel inom citattecken. &rdquo;D&ouml;d&rdquo; i betydelsen &rdquo;upph&ouml;rande av liv&rdquo; existerar inte enligt Martinus analyser, annat &auml;n som en t&auml;nkt realitet och en &ouml;vertro som pr&auml;glar jordm&auml;nniskornas uppfattningar under den tidsepok som de identifierar sig sj&auml;lva med sin fysiska organism och f&ouml;rg&auml;ngliga materier. &rdquo;D&ouml;den&rdquo; &auml;r i Martinus litteratur i st&auml;llet ben&auml;mningen p&aring; den process som intr&auml;ffar n&auml;r v&auml;sendets andliga struktur avskiljs fr&aring;n den fysiska organism som v&auml;sendet har manifesterat sig i under en inkarnation, vilket inneb&auml;r att korrespondensen mellan den andliga och den fysiska strukturen avbryts. Efter &rdquo;d&ouml;den&rdquo;, och fram till n&auml;sta inkarnation i en ny fysisk organism, forts&auml;tter livets upplevelse p&aring; det andliga planet genom en annan manifestationskropp &auml;n den fysiska, vilket f&ouml;r m&auml;nniskornas del inneb&auml;r att dagsmedvetandet flyttas &ouml;ver till k&auml;nslokroppen.&nbsp; I traditionella religioner inom den gamla v&auml;rldsepokens traditioner finns olika uppfattningar och trosf&ouml;rest&auml;llningar om ett liv efter d&ouml;den, som dock ofta pr&auml;glas av fruktan f&ouml;r en negativ forts&auml;ttning i form av ett helvete eller Guds straff.&nbsp; I Martinus analyser utg&ouml;r &rdquo;d&ouml;den&rdquo; en f&ouml;delse till den andliga v&auml;rlden och han beskriver den ocks&aring; som &rdquo;livets st&ouml;rsta &ouml;verraskning&rdquo;. Se &auml;ven sk&auml;rseld, paradis, andlig v&auml;rld.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna del av sin livsupplevelse&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&nbsp;&lt;\/strong&gt;vilket allts&aring; vill s&auml;ga&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;hennes andliga tillvaro&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;har hon d&auml;rf&ouml;r gett namnet &rdquo;d&ouml;den&rdquo;.&nbsp;Och eftersom ju d&ouml;den &auml;r ett uttryck f&ouml;r livets motsats, blir vi s&aring;ledes h&auml;r vittne till hur ovann&auml;mnda omst&auml;ndigheter bibringat jordm&auml;nniskan den &ouml;vertro som stundom l&aring;ter henne acceptera d&ouml;den som en verklig realitet, och som d&auml;rmed utest&auml;nger insikten om hennes egen sanna identitet som &rdquo;ett od&ouml;dligt v&auml;sen&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 281)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r det stora flertalet m&auml;nniskor framst&aring;r d&ouml;den, vilket vill s&auml;ga: jagets avskiljande fr&aring;n den fysiska organismen, som det st&ouml;rsta objektet f&ouml;r fruktan. Denna d&ouml;dsfruktan &auml;r n&auml;stan som en flod som har sina utlopp genom m&aring;nga k&auml;llor, b&auml;ckar och &aring;ar. (Martinus, Bortom d&ouml;dsfruktan, kap. 1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&ouml;den &auml;r n&auml;mligen inte en skilsm&auml;ssa mellan jaget och dess organism, utan mellan jaget och dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna kropp endast utg&ouml;r ett enskilt organ i jagets samlade organism, vilken ju dessutom&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; s&aring;som redan antytts i &rdquo;Livets Bogs&rdquo; f&ouml;rsta del&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; best&aring;r av fem andra organ eller kroppar till bruk f&ouml;r jagets manifestation eller uppenbarelse,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;betyder d&ouml;den allts&aring; endast ett avbrott f&ouml;r den manifestationsart som var m&ouml;jlig f&ouml;r jaget genom dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 319)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>D&ouml;den<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod-materia\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;D&ouml;d materia&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&rdquo;D&ouml;d&rdquo; materia&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;d&oslash;de materier&lt;\/em&gt;) skrivs i regel inom citattecken i Martinus litteratur. Uttrycket betecknar en missuppfattning som inneb&auml;r att m&auml;nniskor i allm&auml;nhet i dag uppfattar mineralmateria och materia i mikrokosmos som livl&ouml;s och &rdquo;d&ouml;d&rdquo;. Enligt Martinus finns det ingenting annat &auml;n liv i universum, d&auml;r allt utg&ouml;rs av liv inuti liv. P&aring; grund av perspektivprincipen upplever m&auml;nniskorna p&aring; det nuvarande stadiet dock ett alltf&ouml;r stort &rdquo;kosmiskt avst&aring;nd&rdquo; till lokaldetaljerna i mikrokosmosomr&aring;det, vilket medf&ouml;r att de inte har f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;rnimma&nbsp;levande v&auml;sen i eller bakom materien. Se &auml;ven mikrokosmos, makrokosmos och mellankosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Att jordm&auml;nniskorna inte &auml;r vana att uppfatta de k&auml;nda materierna eller &auml;mnena p&aring; detta s&auml;tt beror allts&aring; p&aring; ett &rdquo;kosmiskt perspektivf&ouml;rh&aring;llande&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De har dessa &auml;mnen p&aring; ett s&aring; l&aring;ngt &rdquo;kosmiskt avst&aring;nd&rdquo; ifr&aring;n sig, att de inte ser lokaldetaljerna och f&ouml;ljaktligen inte heller de levande v&auml;sendena i eller bakom &auml;mnena.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Dessa &auml;mnen eller materier framtr&auml;der d&auml;rf&ouml;r f&ouml;r jordm&auml;nniskorna som &rdquo;individl&ouml;sa&rdquo; och uppfattas som &rdquo;d&ouml;d&rdquo; materia. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 481)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och denna &rdquo;materia&rdquo; blir d&auml;rf&ouml;r den enda av de tre n&auml;mnda materiearterna som den jordiska m&auml;nniskan, med fysiska sinnen, kan se i dess verkliga kosmiska analys.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De tv&aring; andra arterna ligger f&ouml;r n&auml;ra respektive f&ouml;r l&aring;ngt borta i kosmiskt avst&aring;nd f&ouml;r att med fysiska sinnen kunna observeras i sin riktiga analys.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och detta &auml;r d&aring; ocks&aring; orsaken till att jordm&auml;nniskan inte ser livet bakom dessa tv&aring; materiearter utan betraktar dem dels som &rdquo;d&ouml;da naturkrafter&rdquo;, dels som &rdquo;d&ouml;d materia&rdquo;, allts&aring; motsatsen till den absoluta verkligheten. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 483)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod-materia\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>D&ouml;d materia<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=doda-naturkrafter\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;D&ouml;da naturkrafter&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;\"D&ouml;da naturkrafter\"&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. \"d&oslash;de&nbsp;naturkr&aelig;fter\"&lt;\/em&gt;) skrivs i regel inom citattecken i Martinus litteratur. Uttrycket illustrerar enligt Martinus en missuppfattning som inneb&auml;r att naturkrafterna p&aring; jordklotet och himlakroppar i makrokosmos (planeter, solar, solsystem och andra system av himlakroppar i universum) uppfattas som livl&ouml;sa och &rdquo;d&ouml;da&rdquo;. Enligt Martinus finns det ingenting annat &auml;n liv i universum. Perspektivprincipen medf&ouml;r dock att m&auml;nniskorna befinner sig p&aring; ett alltf&ouml;r stort &rdquo;kosmiskt avst&aring;nd&rdquo; till lokaldetaljerna i makrokosmosomr&aring;det. De kan d&auml;rmed p&aring; det nuvarande stadiet inte uppfatta de levande v&auml;sendena i eller bakom naturkrafterna och himlakropparna.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hon ser inte tingens gemensamma identitet eller sl&auml;ktskap.&nbsp;Hon betraktar alla krafter utanf&ouml;r sin egen och djurens v&auml;rld som &rdquo;d&ouml;da naturkrafter&rdquo;.&nbsp;Hela detta om&auml;tliga v&auml;rldsallt med dess gigantiska kraftcentra, solar och stj&auml;rnhopar, planeter och andra himlakroppar, &auml;r allts&aring; f&ouml;r henne livl&ouml;sa r&ouml;relser, och vid sidan av dessa st&aring;r endast de vegetabiliska och animaliska krafterna s&aring;som accepterade uttryck f&ouml;r liv. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 470)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och denna \"materia\" blir d&auml;rf&ouml;r den enda av de tre n&auml;mnda materiearterna som den jordiska m&auml;nniskan, med fysiska sinnen, kan se i dess verkliga kosmiska analys.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;De tv&aring; andra arterna ligger f&ouml;r n&auml;ra respektive f&ouml;r l&aring;ngt borta i kosmiskt avst&aring;nd f&ouml;r att med fysiska sinnen kunna observeras i sin riktiga analys.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och detta &auml;r d&aring; ocks&aring; orsaken till att jordm&auml;nniskan inte ser livet bakom dessa tv&aring; materiearter utan betraktar dem dels som &rdquo;d&ouml;da naturkrafter&rdquo;, dels som &rdquo;d&ouml;d materia&rdquo;, allts&aring; motsatsen till den absoluta verkligheten. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 483)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=doda-naturkrafter\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>D&ouml;da naturkrafter<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=domedagen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Domedagen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Domedagen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. dommedagen&lt;\/em&gt;) eller \"domedagsepoken\" betecknar i Martinus litteratur inte en s&auml;rskild dag, utan en princip i form av en tidsperiod d&auml;r m&auml;nniskor m&aring;ste uppleva sm&auml;rtsamma verkningar av sina egna manifestationer som tidigare har medf&ouml;rt lidanden och sm&auml;rta f&ouml;r andra v&auml;sen. De felaktiga manifestationerna har enligt Martinus inte sin verkliga grund i ondska, utan i okunnighet om den kosmiska v&auml;rldsbilden och livslagarna. \"Domen\" inneb&auml;r enligt Martinus analyser d&auml;rf&ouml;r inte heller n&aring;got straff, utan tv&auml;rtom en k&auml;rleksfull ledning av m&auml;nniskan fr&aring;n Gudomens sida, som visar henne p&aring; betydelsen av k&auml;rleken till n&auml;stan och utvecklandet av ett humant levnadss&auml;tt som skapar ett lyckligt &ouml;de b&aring;de f&ouml;r m&auml;nniskan sj&auml;lv och f&ouml;r hennes medv&auml;sen. Begreppet domedagsepoken anv&auml;nds av Martinus &auml;ven synonymt med \"ragnar&ouml;ksepoken\", som inneb&auml;r en koncentrerad utl&ouml;sning av lidanden som m&auml;nskligheten bl.a. upplevde under 1900-talets b&auml;gge v&auml;rldskrig. Efter de genomlevda lidandena p&aring; \"domens dag\" f&ouml;ljer dock enligt Martinus analyser alltid en ljus tid, d&auml;r m&auml;nniskorna har blivit m&auml;tta p&aring; m&ouml;rkret och i st&auml;llet &ouml;nskar skapa fred och utveckla humanitet och k&auml;rlek. Ur Martinus &ouml;vergripande perspektiv utg&ouml;r domedagen eller domedagsepoken ett naturligt och oundg&auml;ngligt stadium i ett v&auml;sens utveckling fr&aring;n djur till riktig m&auml;nniska, d&auml;r upplevelsen av domedagens verkningar medf&ouml;r att primitivitet och djuriskt t&auml;nkande ers&auml;tts av humanitet, empati och k&auml;rlek till ens n&auml;sta.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med \"domedagen\" menas ju i detta fall en tidsperiod, under vilken \"domen avkunnas\" &ouml;ver m&auml;nniskornas handlingar eller levnadsart.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;\"Avkunnandet\" sker i form av alla de lidanden som den felaktiga uppfattningen av v&auml;rldsbilden och livslagarna och de d&auml;rmed f&ouml;rbundna felaktiga manifestationerna eller levnadsarterna f&ouml;rt med sig. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 417)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Domedagssituationen &auml;r allts&aring; uttryck f&ouml;r en upprepningsprincip p&aring; samma s&auml;tt som vinter och sommar, natt och dag, k&ouml;ld och hetta, s&aring;dd och sk&ouml;rd, barndom och ungdom, mandom och &aring;lderdom osv.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 417)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hela domedags- eller ragnar&ouml;ksepokens verkningar skall efter hand hos jordens alla m&auml;nniskor f&ouml;da denna l&auml;ngtan efter fred, humanitet eller k&auml;rlek.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2658)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=domedagen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Domedagen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=drapande-principen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dr&auml;pande principen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den dr&auml;pande principen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;det&nbsp;dr&aelig;bende&nbsp;princip&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser en princip som betingar d&ouml;dliga och v&aring;ldsamma manifestationer pr&auml;glade av&nbsp;tyngdenergi. Den dr&auml;pande principen inneb&auml;r&nbsp;d&ouml;d&nbsp;och lidande f&ouml;r andra v&auml;sen. Den dominerar i&nbsp;djurriket, spiralkretsloppets andra zon, d&auml;r den utg&ouml;r en livsn&ouml;dv&auml;ndighet f&ouml;r uppr&auml;tth&aring;llandet av den egna organismen f&ouml;r djuren. Djuren &auml;r i m&aring;nga fall tvungna att dr&auml;pa f&ouml;r att leva. Den dr&auml;pande principen och dess verkningar i form av skr&auml;ck- och &aring;ngestupplevelser f&ouml;r v&auml;sendena i&nbsp;djurriket&nbsp;medf&ouml;r s&aring; sm&aring;ningom att det uppst&aring;r en l&auml;ngtan efter en r&auml;ddning fr&aring;n underg&aring;ngen och v&auml;cker, enligt Martinus analyser, djurets primitiva andliga tendenser. F&ouml;r dagens m&auml;nsklighet utg&ouml;r den dr&auml;pande principen inte l&auml;ngre en livsn&ouml;dv&auml;ndighet f&ouml;r &ouml;verlevnad, men i kraft av dj&auml;vulsmedvetandet praktiseras den fortfarande. M&auml;nniskan f&ouml;rorsakar mycket lidande bland annat genom att ut&ouml;va v&aring;ld, krig och ekonomiskt f&ouml;rtryck mot andra m&auml;nniskor. Martinus framh&aring;ller att hon &auml;ven till&auml;mpar den dr&auml;pande principen gentemot&nbsp;djur&nbsp;i form av k&ouml;tt&auml;tande, trots att det inte &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r &ouml;verlevnad. Enligt den kosmiska v&auml;rldsplanen &auml;r det dock logiskt att den nuvarande m&auml;nniskan ska ha denna m&ouml;jlighet att fritt manifestera sj&auml;lviskhetens kulmination, som sedan &aring;tf&ouml;ljs av verkningar i form av lidande och d&auml;rmed bidrar till en f&ouml;r&auml;ndring av sinnelaget. Se &auml;ven&nbsp;karma, f&ouml;rl&aring;telse och vegetarism.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med djuriska tendenser f&ouml;rst&aring;s s&aring;dana manifestationer som kommer till utl&ouml;sning genom denna individs s&auml;rskilt utvecklade organ och mottaglighet f&ouml;r&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&rdquo;tyngdenergin&rdquo;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;[&hellip;]&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;, vilken, &ouml;verallt d&auml;r den har herrav&auml;ldet &ouml;ver de andra genom individen str&ouml;mmande kosmiska grundenergierna, till f&ouml;ljd av sin explosiva natur utl&ouml;ser sig som&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&rdquo;den dr&auml;pande principen&rdquo;,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;det vill s&auml;ga den princip genom vilken varje form av lidande uppst&aring;r. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 171)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom livsbetingelsen i djurriket &auml;r&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&rdquo;den dr&auml;pande principen&rdquo;,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;vilket vill s&auml;ga&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;att den g&ouml;r v&auml;sendenas k&ouml;tt och blod till mat eller f&ouml;da f&ouml;r andra v&auml;sen,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;utl&ouml;ser den de sv&aring;raste skr&auml;ck- och &aring;ngestf&ouml;rnimmelser.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Denna robusta tillvaroform v&auml;cker s&aring; i sin tur till liv primitiva andliga tendenser hos djuret, i form av ett st&auml;ndigt tilltagande beg&auml;r efter r&auml;ddning eller fr&auml;lsning fr&aring;n underg&aring;ngen, fr&aring;n medv&auml;sendenas traktan efter dess k&ouml;tt och blod.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 246)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den dr&auml;pande principens zon &auml;r ett &rdquo;kosmisk-kemiskt laboratorium&rdquo;, d&auml;r gudasonen obehindrat har tillg&aring;ng till alla slag av raffinemang n&auml;r det g&auml;ller att utveckla &rdquo;n&auml;stank&auml;rlekens&rdquo; motsats eller sj&auml;lviskhetens kulmination. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1290, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=drapande-principen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dr&auml;pande principen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dubbelpolig\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dubbelpolig&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dubbelpolig &lt;\/strong&gt;(dk.&nbsp;&lt;em&gt;doppeltpoled&lt;\/em&gt;) eller \"sexuellt dubbelpolig\" &auml;r ett begrepp som anv&auml;nds i Martinus analyser av de sexuella polerna och polf&ouml;rvandlingen. Ett dubbelpoligt v&auml;sen &auml;r en individ som inte l&auml;ngre &auml;r huvudsakligen maskulin eller feminin, utan som&nbsp; i st&auml;llet framtr&auml;der som ett helk&ouml;nsv&auml;sen med sina b&auml;gge sexuella poler, den feminina eller den maskulina, i balans. V&auml;sendet befinner sig i detta dubbelpoliga tillst&aring;nd under den st&ouml;rsta delen av den utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner spiralkretsloppet. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket&nbsp;eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Dessa b&aring;da halvk&ouml;nsv&auml;sen har en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net, vars er&ouml;vring &auml;r ett oumb&auml;rligt fundament f&ouml;r djurets och den enpoliga m&auml;nniskans lycka.&lt;br \/&gt;Den jordiska m&auml;nskligheten befinner sig enligt Martinus nu i ett &ouml;verg&aring;ngsskede fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd genom polf&ouml;rvandlingen. Det &auml;r en utveckling som sker under mycket l&aring;ng tid och som inneb&auml;r att m&auml;nniskan genomg&aring;r en mental f&ouml;rvandling fr&aring;n egenk&auml;rlek till&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;eller fr&aring;n sj&auml;lviskhet till osj&auml;lviskhet.&nbsp;Under polf&ouml;rvandlingen ing&aring;r det som en naturlig process att den blivande dubbelpoliga m&auml;nniskan k&auml;nner en dragning mot sitt eget k&ouml;ns yttre sexuella struktur,&nbsp; i takt med att en ny k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga uppkommer (se &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 5, st. 1898). Det renodlade dubbelpoliga v&auml;sendet k&auml;nner ingen partisk f&ouml;r&auml;lskelse, egendomsr&auml;tt eller l&auml;ngtan till &auml;ktenskap, utan kan enbart manifestera allk&auml;rlek till alla sina medv&auml;sen utan favorisering.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r det begynnande gudaborna v&auml;sendet eller m&auml;nniskan som \"Guds avbild\" bakom mannen och kvinnan som &auml;r utl&ouml;sningsobjektet f&ouml;r det kosmiska, tv&aring;poliga v&auml;sendets k&auml;rlek.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Att den dubbelpoliga eller r&auml;ttare sagt tv&aring;poliga sexualismen i f&ouml;rsta hand f&aring;r individen att dragas mot sitt eget k&ouml;ns yttre sexuella struktur &auml;r sj&auml;lvklart och &auml;ndrar ingenting i ovann&auml;mnda princip. Om den uppkomna sexuella dragningen inte vore just en sympati f&ouml;r v&auml;sendets eget k&ouml;n, s&aring; var den ju inte ett nytt f&ouml;rnimmelsetillst&aring;nd eller en ny k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt; (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1898)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att bli ett dubbelpoligt v&auml;sen &auml;r allts&aring; ingenting som sker p&aring; ett &ouml;gonblick.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Omformningen av det levande v&auml;sendet fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd str&auml;cker sig &ouml;ver en mycket l&aring;ng utvecklingsperiod. Det s&auml;ger sig sj&auml;lvt att man inom denna period finner en m&auml;ngd olika mellanstadier mellan enpoligt och dubbelpoligt tillst&aring;nd.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 838)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendet har ju blivit en fullkomlig eller \"f&auml;rdig m&auml;nniska\" just genom att det inte l&auml;ngre &auml;r ett \"sexuellt enpoligt v&auml;sen\", utan i st&auml;llet numera &auml;r ett fullkomligt \"sexuellt dubbelpoligt v&auml;sen\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Det framtr&auml;der allts&aring; inte l&auml;ngre som ett speciellt \"hanv&auml;sen\" eller speciellt \"honv&auml;sen\" och har d&auml;rf&ouml;r inte l&auml;ngre vare sig beg&auml;r efter eller f&ouml;rm&aring;ga att utl&ouml;sa den \"enpoliga\" sexuella akten. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1143)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7. &copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dubbelpolig\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dubbelpolig<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dubbelpolighet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Dubbelpolighet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Dubbelpolighet &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. dobbeltpolethed&lt;\/em&gt;) eller sexuell dubbelpolighet anv&auml;nds i Martinus analyser av de sexuella polerna och polf&ouml;rvandlingen f&ouml;r att beteckna de stadier i spiralkretsloppet d&auml;r v&auml;sendet framtr&auml;der som helk&ouml;nsv&auml;sen eller gemensamhetsk&ouml;n med sina b&auml;gge sexuella poler, den feminina eller den maskulina polen, i balans. V&auml;sendet befinner sig i detta dubbelpoliga tillst&aring;nd under den st&ouml;rsta delen av spiralkretsloppet, f&ouml;rutom under sin passage genom djurriket d&auml;r v&auml;sendet formas till ett enpoligt v&auml;sen som &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria och d&auml;rmed framtr&auml;der som ett renodlat honk&ouml;n eller hank&ouml;n.&nbsp;Den jordiska m&auml;nskligheten befinner sig enligt Martinus nu i ett &ouml;verg&aring;ngsskede fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd genom polf&ouml;rvandlingen. Det &auml;r en utveckling som sker under mycket l&aring;ng tid och som inneb&auml;r en mental f&ouml;rvandling fr&aring;n egenk&auml;rlek till&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;eller fr&aring;n sj&auml;lviskhet till osj&auml;lviskhet.&nbsp;Martinus ben&auml;mner denna f&ouml;rvandlingsprocess &auml;ven som omskapelsen av djuret till m&auml;nniska. Under polf&ouml;rvandlingen ing&aring;r det som en naturlig process att det blivande dubbelpoliga v&auml;sendet nu, i takt med att en ny k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga uppkommer, k&auml;nner en dragning mot sitt eget k&ouml;ns yttre sexuella struktur (se &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 5, st. 1898). Det renodlade dubbelpoliga v&auml;sendet k&auml;nner ingen partisk f&ouml;r&auml;lskelse, egendomsr&auml;tt eller l&auml;ngtan till &auml;ktenskap, utan kan enbart manifestera allk&auml;rlek till alla sina medv&auml;sen utan favorisering. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet betecknas ocks&aring; som ett permanent tillst&aring;nd av sympati, salighet och v&auml;lbefinnande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Genom deras olika v&auml;xlande konstellationer i det levande v&auml;sendet gestaltas v&auml;sendets passage genom spiralkretsloppet, och det &auml;r samma v&auml;xlande konstellationer som &aring;stadkommer det levande v&auml;sendets framtr&auml;dande som kulminerande hank&ouml;nsv&auml;sen och kulminerande honk&ouml;nsv&auml;sen, d.v.s. dess enpolighet, vilken ligger till grund f&ouml;r v&auml;sendets framtr&auml;dande som renodlat \"djur\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Efter detta renodlade tillst&aring;nd b&ouml;rjar polkonstellationen i v&auml;sendet f&ouml;rvandlas fram emot dubbelpolighet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r denna begynnande f&ouml;rvandling som omskapar \"djuret\" till den begynnande \"m&auml;nniskan. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 16)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ja, det &auml;r just denna f&ouml;rvandling av v&auml;sendets sexuella struktur som &auml;r den sanna och verkliga orsaken till v&auml;sendets mentala eller medvetenhetsm&auml;ssiga omskapelse fr&aring;n \"djur\" till \"m&auml;nniska\" och f&ouml;r &ouml;vrigt till absolut alla andra olika mentala stadier i det kosmiska spiralkretsloppet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Med sin f&ouml;rvandling fr&aring;n sexuell enpolighet till sexuell dubbelpolighet upph&ouml;r v&auml;sendet allts&aring; att vara ett speciellt hank&ouml;ns- eller ett speciellt honk&ouml;nsv&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1898)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;r r&aring;der en verklig permanent sympati mellan v&auml;sendena, vilken p&aring; grund av deras dubbelpolighet utl&ouml;ses vid varje m&ouml;te mellan dessa andliga v&auml;sens tankeutstr&aring;lningar.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Den kontakt som tv&aring; s&aring;dana v&auml;sens tankeutstr&aring;lningar vid ett m&ouml;te &aring;stadkommer, skapar osvikligt fullkomlig salighet och v&auml;lbefinnande.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Alla v&auml;sen lever d&auml;rf&ouml;r d&auml;r i ett permanent lycko- eller salighetsrus i varandras s&auml;llskap (Martinus, Livets Bog, del 7. st. 2635)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dubbelpolighet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Dubbelpolighet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=e-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;E-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;E-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;E-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;E-m&auml;nniskor&rdquo; utg&ouml;r den femte kategorin vars sexuella inst&auml;llning enligt Martinus analyser pendlar mellan det egna och det motsatta k&ouml;net, dvs. bisexualitet. E-m&auml;nniskor har sv&aring;righeter att leva i ett lyckligt &auml;ktenskapligt samliv, men kan &auml;ven ha sv&aring;righeter att finna ett lyckligt tillst&aring;nd utanf&ouml;r &auml;ktenskapet. De har enligt Martinus analyser utvecklat en h&ouml;g moral och en h&ouml;g intellektualitet, och de kan ofta bli virtuoser inom konst, vetenskap eller religi&ouml;s vetenskap, d&aring; deras motsatta pol &auml;r under tilltagande.. Till skillnad mot D-m&auml;nniskor, h&aring;ller dessa m&auml;nniskor p&aring; att genomg&aring; en polf&ouml;rvandlingsprocess i naturlig takt utan onaturlig p&aring;verkan och de uts&auml;tts d&auml;rmed i regel inte f&ouml;r samma f&ouml;rf&ouml;ljelse eller utst&ouml;tning som den f&ouml;reg&aring;ende kategorin.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;sta typ av v&auml;sen i den jordm&auml;nskliga sexualismens f&ouml;rvandlingszon vill vi kalla &rdquo;E-m&auml;nniskor&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;H&auml;r &auml;r det fr&aring;ga om v&auml;sen, vilkas sexuella inst&auml;llning sv&auml;nger mellan deras eget k&ouml;n och det motsatta k&ouml;net.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;De kan ha perioder, d&aring; de &auml;r inst&auml;llda p&aring; det egna k&ouml;net, f&ouml;r att d&auml;refter ha perioder, d&aring; de &auml;r inst&auml;llda p&aring; det motsatta k&ouml;net, f&ouml;r att s&aring; &aring;ter sv&auml;nga tillbaka till det egna k&ouml;net och s&aring; vidare. &lt;\/em&gt;(&lt;em&gt;Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 5, st. 1866)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;P&aring; grund av denna deras vaknande motsatta pol har de stora intresseomr&aring;den inom konst, litteratur och musik och ibland &auml;ven inom vetenskapen.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;M&aring;nga av dem framtr&auml;der d&auml;rf&ouml;r som stora konstn&auml;rer, genier eller virtuoser, under det att andra kanske s&auml;rskilt h&auml;nger sig &aring;t det religi&ouml;sa, blir pr&auml;ster eller ledare f&ouml;r religi&ouml;sa r&ouml;relser etc.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;F&ouml;r dem alla g&auml;ller det h&auml;r, att deras moraliska standard och gudsf&ouml;rh&aring;llande &auml;r av en s&aring;dan struktur att den skyddar dem fr&aring;n varje ursp&aring;ring och s&aring;lunda h&aring;ller dem p&aring; den naturliga utvecklingslinjen.&lt;\/em&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 5, st. 1866)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=e-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>E-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=eld\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Eld&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Eld&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;ild&lt;\/em&gt;) utg&ouml;r i Martinus analyser en energi som &auml;r detsamma som tyngdenergi eller solenergi. Martinus betecknar &rdquo;elden&rdquo; eller tyngdenergin ocks&aring; som jagets andra kraftk&auml;lla, vid sidan om de fem &ouml;vriga grundenergierna (se dessa begrepp och&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st.350 ff) . I den fysiska v&auml;rlden manifesteras tyngdenergin som fysisk eld och upptr&auml;der d&aring; i sin st&ouml;rsta koncentration (se citat nedan).&nbsp;I sin renkultur &auml;r tyngdenergin eller elden liktydigt med &rdquo;solenergi&rdquo;.&nbsp;Denna energi befordrar rovdjurens explosionsartade kraftutveckling i den fysiska v&auml;rlden, och i jordm&auml;nniskans medvetande uttrycks den som hetsighet eller raseriutbrott. Elden eller tyngdenergin manifesterar sig genom att v&auml;rma och utvidga, i motsats till k&ouml;lden eller tyngdenergin som fryser, f&ouml;rt&auml;tar och kristalliserar. Se &auml;ven uttrycket &rdquo;den h&ouml;gsta elden&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna uppl&ouml;sande eller dr&auml;pande funktion utg&ouml;r ocks&aring; en s&auml;rskild sorts energikombination, och det &auml;r denna s&auml;rskilda energi som jag h&auml;r i &rdquo;Livets Bog&rdquo; kallar &rdquo;tyngdenergi&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Dess verkliga huvudnatur &auml;r ett slags &rdquo;f&ouml;rbr&auml;nning&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Den &auml;r i sin st&ouml;rsta koncentration identisk med den fysiska elden.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Den &auml;r i renkultur detsamma som &rdquo;solenergi&rdquo;.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I medvetandet ger den v&auml;sendet den explosionsartade f&ouml;rst&auml;rkning av dess kraftutveckling som senare hos rovdjuren hj&auml;lper det att &ouml;vervinna motst&aring;ndet hos de djur som de vill ha till f&ouml;da.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I den dagliga tillvaron f&ouml;rnimmes denna energiutveckling i medvetandet eller organismen som &rdquo;hetsighet&rdquo; .&rdquo;Tyngdenergin&rdquo; (elden eller solenergin) &auml;r s&aring;lunda jagets andra stora kraftk&auml;lla. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 351)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan eld v&auml;rmer, utvidgar, uppl&ouml;ser eller dematerialiserar, &auml;r k&ouml;ldens egenskap att frysa, f&ouml;rt&auml;ta, kristallisera eller materialisera.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 352)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;r eldenergin i s&auml;rskilt h&ouml;g grad b&ouml;rjar ta &ouml;verhand i v&auml;rldsalltet, och k&auml;nsloenergin d&auml;rf&ouml;r i motsvarande grad befinner sig i underl&auml;ge, uppst&aring;r v&auml;ldiga v&auml;rmeomr&aring;den.&nbsp;Dessa omr&aring;den kan &auml;nnu inte ses med de fysiska &ouml;gonen.&nbsp;De utg&ouml;r b&ouml;rjan till solskapelse.&nbsp;Och till sist framtr&auml;der tyngdenergin i en s&aring;dan m&auml;ngd att den blir synlig f&ouml;r den fysiska synen som eld.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 352)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=eld\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Eld<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=elektricitet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Elektricitet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Elektricitet &lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk.&nbsp;elektricitet)&lt;\/em&gt;&nbsp;&auml;r i Martinus litteratur synonymt med str&aring;lformig materia och en f&ouml;r det fysiska &ouml;gat osynlig kraft. Elektricitet betecknas ocks&aring; som makrokosmisk livskraft eller hela universums livskraft och d&auml;rmed identisk med&nbsp; &rdquo;Guds kraft&rdquo; , &rdquo;Guds ande&rdquo; och &rdquo;Guds medvetande&rdquo;. Elektricitet anv&auml;nds ocks&aring; ibland synonymt med energi eller som den yttersta kraftk&auml;llan bakom all energi: &rdquo;Elektricitet &auml;r allts&aring; kraftk&auml;llornas kraftf&auml;lla&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog,&lt;\/em&gt;&nbsp;del 6, st. 2173). Elektriciteten som kraft &auml;r i sin grundnatur eller innersta analys &auml;nnu ok&auml;nd f&ouml;r m&auml;nniskorna, enligt Martinus, eftersom hela den andliga v&auml;rlden &auml;r en elektrisk v&auml;rld i renkultur. Av denna k&auml;nner m&auml;nskligheten &auml;n s&aring; l&auml;nge bara till elektricitetens verkningar, men den kan inte f&ouml;rklara de osynliga krafter som ligger till grund inte bara f&ouml;r elektriskt ljus eller elektriska apparater, utan &auml;ven f&ouml;r tankebanorna som g&aring;r genom den fysiska hj&auml;rnan. Enligt Martinus &auml;r elektriska krafter det f&ouml;rsta som uppst&aring;r n&auml;r en ny fysisk organism eller ett nytt fysiskt klot skapas, och han beskriver elektriciteten d&auml;rf&ouml;r som &rdquo;bron mellan &rsquo;salighetsriket&rsquo; och &rsquo;den fysiska v&auml;rlden&rsquo;&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, s. 418).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det kanske blir l&auml;ttare att f&ouml;rst&aring;, n&auml;r man blir f&ouml;rtrogen med att den andliga v&auml;rlden i verkligheten &auml;r en elektrisk v&auml;rld i renkultur, ja, den &auml;r sj&auml;lva elektricitetens hemvist. Enligt de kosmiska analyserna &auml;r elektriciteten hela universums livskraft, den &auml;r sj&auml;lva Guds ande. (Martinus, V&auml;gen till paradiset, kap. 32)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men vad elektriciteten &auml;r, det vet den materialistiska vetenskapen allts&aring; inte.&nbsp;Men den andliga vetenskapen vet, att det just &auml;r jordens livskraft, s&aring;lunda en makrokosmisk livskraft.&nbsp;Den &auml;r allts&aring; inte en d&ouml;d, utan en levande organisk kraft i v&aring;rt eget makrov&auml;sen.&nbsp;Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r helt ber&auml;ttigat att kalla denna kraft f&ouml;r &rdquo;Guds kraft&rdquo; eller &rdquo;Guds ande&rdquo;. (Livets Bog, del 6, st. 1997)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;Elektriciteten&rdquo; utg&ouml;r bron mellan &rdquo;salighetsriket&rdquo; och den fysiska v&auml;rlden.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Allt som existerar av osynliga krafter, &auml;nda ifr&aring;n tankev&aring;gorna som g&aring;r genom de fysiska varelsernas hj&auml;rnor och till ljusk&auml;llan i deras elektriska ljuskronor eller drivkraften i deras elektriska t&aring;g, alltifr&aring;n radiov&aring;gorna i deras rum och till livskraften i deras fysiska organismer, allt utan undantag h&ouml;r i form av str&aring;lar och v&aring;gor in under begreppet &rdquo;elektricitet&rdquo;. (Livets Bog, del 2, st. 418)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;Elektriciteten&rdquo; &auml;r allts&aring; det f&ouml;rsta som blir till, n&auml;r det skapas ett fysiskt klot eller en himlakropp ute i v&auml;rldsrymden, liksom den ocks&aring; &auml;r det f&ouml;rsta som blir till, n&auml;r ett v&auml;sens organism skall skapas.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Livets Bog, del 2, st. 419)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=elektricitet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Elektricitet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=energi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Energi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Energi&lt;\/strong&gt; (dk. energi) betecknar i Martinus litteratur detsamma som kraft eller kraftk&auml;lla. Martinus delar upp all energi som finns i 7 grundl&auml;ggande kategorier: moderenergin och de sex kosmiska grundenergierna (instinktenergi, tyngdenergi, k&auml;nsloenergi, intelligensenergi, intuitionsenergi samt minnesenergi resp. salighetsenergi). De kosmiska grundenergierna &auml;r av b&aring;de andlig och materiell art och jaget har med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga tillg&aring;ng till dessa energier f&ouml;r att skapa evig livsupplevelse i form av r&ouml;relser och vibrationer. En r&ouml;relse eller vibration &auml;r enligt Martinus alltid uttryck f&ouml;r energi, och olika upplevelser best&aring;r i grunden av olika energiers eller &auml;mnens ber&ouml;ring med andra energier. I vissa sammanhang anv&auml;nds Martinus ocks&aring; begreppet energi som synonym till r&ouml;relse, vibration och &auml;mnen. Martinus menar ocks&aring;att all kraft och d&auml;rmed all energi i universum i sin djupaste analys g&aring;r tillbaka p&aring; elektricitet som den innersta kraftk&auml;llan: &rdquo;Elektricitet &auml;r allts&aring; kraftk&auml;llornas kraftf&auml;lla&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog,&lt;\/em&gt; del 6, st. 2173). D&aring; elektricitet i sin tur &auml;r liktydigt med ande och medvetande, &auml;r &auml;ven energi i sin innersta natur att betrakta som uttryck f&ouml;r Guds medvetande. Martinus beskriver&nbsp; tillvaron som att den i grunden best&aring;r av tv&aring; olika energiformer som befinner sig i evig v&auml;xelverkan med varandra: den energi eller det medvetande som&nbsp;str&aring;lar ut fr&aring;n det levande v&auml;sendet eller gudasonen, och den energi som str&aring;lar ut fr&aring;n Guds medvetande eller &rdquo;universum i form av v&aring;r omgivning&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 1, st. 140).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje upplevelse &auml;r endast upplevelsen av en reaktion mellan energiformer.&nbsp;Synen, lukten, smaken, h&ouml;rseln, k&auml;nseln och t&auml;nkandet &auml;r s&aring;ledes uteslutande reaktioner av energiers ber&ouml;ring med varandra.&nbsp;(Livets Bog, del 2, st. 290)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget anv&auml;nder allts&aring; &auml;mnena eller energierna i tillvaron som material f&ouml;r skapandet av sin organism, sitt medvetande och hela sitt fysiska och sj&auml;lsliga eller andliga framtr&auml;dande.&nbsp;(Livets Bog, del 2, st. 305)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom upplevelsen av livet endast kan existera i form av en v&auml;xelverkan mellan tv&aring; former av&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;, n&auml;mligen den fr&aring;n universum i form av v&aring;r omgivning, och den fr&aring;n v&aring;rt eget inre utstr&aring;lande&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;n i form av v&aring;r manifestation, och denna v&auml;xelverkan i form av livsupplevelsen just &auml;r identisk med skapandet av v&aring;r tillvaro, blir det alldeles tydligt att var och en av oss utg&ouml;r en icke obetydlig faktor vid detta&nbsp;skapande av v&aring;rt &ouml;de&nbsp;- s&auml;rskilt som vi ju inom ett visst omr&aring;de &auml;ger en s&aring; kallad&nbsp;\"fri vilja\". (Livets Bog, del 1, st. 2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=energi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Energi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=enpolig\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Enpolig&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Enpolig &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;enpoled&lt;\/em&gt;) eller sexuellt enpolig anv&auml;nds i Martinus analyser av de sexuella polerna och polf&ouml;rvandlingen f&ouml;r att beteckna en individ som framtr&auml;der som halvk&ouml;nsv&auml;sen med antingen den feminina eller den maskulina polen som dominerande sexuell pol. I djurriket, dit Martinus &auml;ven r&auml;knar den nuvarande m&auml;nskligheten, framtr&auml;der dessa individer fysiskt som antingen en hane eller en hona, resp. en man eller en kvinna. Hos det feminina v&auml;sendet eller honk&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den feminina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den maskulina polen befinner sig i latens. Hos det maskulina v&auml;sendet eller hank&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den maskulina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den feminina polen befinner sig i latens.&nbsp;Den nuvarande m&auml;nniskan befinner sig enligt Martinus i ett &ouml;verg&aring;ngsskede i form av polf&ouml;rvandlingen fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd,&nbsp;d&auml;r den motsatta polen f&ouml;r respektive halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r under tillv&auml;xt.&lt;br \/&gt;Under den st&ouml;rsta delen av vandringen i det Martinus kallar spiralkretsloppet befinner sig individen i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd eller ett tillst&aring;nd som helk&ouml;nsv&auml;sen, med b&aring;de den maskulina och den feminina polen i balans. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i djurriket eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Det uppst&aring;r tv&aring; halvk&ouml;nsv&auml;sen, en hane och en hona, med en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net. Att f&aring; &auml;ga det motsatta k&ouml;net blir ett oumb&auml;rligt fundament f&ouml;r v&auml;sendets lycka. Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r m&auml;nniskorna k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;. Den nuvarande polf&ouml;rvandlingen som m&auml;nniskan genomg&aring;r &auml;r en utveckling som sker under mycket l&aring;ng tid. I takt med den motsatta polens framv&auml;xt intr&auml;der en mental f&ouml;rvandling fr&aring;n egenk&auml;rlek till allk&auml;rlek eller fr&aring;n sj&auml;lviskhet till osj&auml;lviskhet. N&auml;r m&auml;nniskan har n&aring;tt fram till det riktiga m&auml;nniskoriket, har hon upph&ouml;rt att vara enpolig och &aring;ter blivit dubbelpolig i form av ett helk&ouml;nsv&auml;sen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Innan polf&ouml;rvandlingen b&ouml;rjade, var jordens alla m&auml;nniskor utan undantag renodlade djur, &auml;ven om de utgjorde en annan djurart eller ras &auml;n de v&auml;sen vi i dag kallar &rdquo;djur&rdquo;.&nbsp;Inget v&auml;sen som n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt att det blivit jordm&auml;nniska kan vara ett renodlat enpoligt v&auml;sen.&nbsp;&Auml;r det renodlat enpoligt, m&aring;ste det &auml;ven vara ett renodlat djur. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2484)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det djuriska psyket befordras av jordm&auml;nniskan i samma m&aring;n som hon &auml;r sexuellt enpolig, dvs. renodlad &rdquo;man&rdquo; eller &rdquo;kvinna&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1746, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Omformningen av det levande v&auml;sendet fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd str&auml;cker sig &ouml;ver en mycket l&aring;ng utvecklingsperiod.&nbsp;Det s&auml;ger sig sj&auml;lvt att man inom denna period finner en m&auml;ngd olika mellanstadier mellan enpoligt och dubbelpoligt tillst&aring;nd.&nbsp;Representanterna f&ouml;r dessa mellanstadier &auml;r s&aring;ledes &auml;nnu inte f&auml;rdiga v&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 838)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=enpolig\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Enpolig<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=enpolighet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Enpolighet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Enpolighet&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk.&nbsp;enpolethed)&lt;\/em&gt;&nbsp;eller sexuell enpolighet anv&auml;nds&nbsp;i Martinus analyser av ett v&auml;sens sexuella poler och polf&ouml;rvandlingen f&ouml;r att beteckna det stadium i djurriket d&auml;r v&auml;sendet framtr&auml;der som halvk&ouml;nsv&auml;sen med antingen den feminina eller den maskulina polen som dominerande sexuell pol. Den dominerande polen utg&ouml;r den prim&auml;ra polen och den andra, motsatta polen utg&ouml;r den sekund&auml;ra polen, som befinner sig i latens. Hos det feminina v&auml;sendet eller honk&ouml;nsv&auml;sendet befinner sig den maskulina polen i latens, och hos det maskulina v&auml;sendet eller hank&ouml;nsv&auml;sendet befinner sig den feminina polen i latens.&lt;br \/&gt;Under den st&ouml;rsta delen av spiralkretsloppet befinner sig v&auml;sendet enligt Martinus analyser i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd som helk&ouml;nsv&auml;sen med den maskulina och den feminina polen i balans. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i djurriket eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Dessa b&aring;da halvk&ouml;nsv&auml;sen har en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net, vars er&ouml;vring &auml;r ett oumb&auml;rligt fundament f&ouml;r v&auml;sendets lycka. Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r jordm&auml;nniskorna k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;. F&ouml;r den nuvarande jordm&auml;nniskan inneb&auml;r den djuriska naturen, som betingas av den sexuella enpoligheten med dess antipati mot det egna k&ouml;net, en manifestation av m&ouml;rker och lidande. Den begynnande dubbelpoligheten som utvecklas i takt med en &ouml;kande humanitet, inneb&auml;r en mental f&ouml;rvandling fr&aring;n egenk&auml;rlek till&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;eller fr&aring;n sj&auml;lviskhet till osj&auml;lviskhet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Allt som vi k&auml;nner till under begreppet jalusi eller svartsjuka och det d&auml;rmed f&ouml;rbundna utvecklandet av den djuriska naturen, s&aring;som hat, f&ouml;rf&ouml;ljelse, krig, sorg och lidande, upph&ouml;r d&auml;rf&ouml;r h&auml;r att existera.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Detta m&ouml;rker har, som vi skall se, helt och h&aring;llet sin rot i v&auml;sendenas sexuella enpolighet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1133)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den &auml;r nedbrytande f&ouml;r den r&aring;a &rdquo;maskulina&rdquo; och &rdquo;feminina&rdquo; princip som skapar hat och rivalisering om &auml;gander&auml;tt till det motsatta k&ouml;net &ndash; en kamp som i sin tur utg&ouml;r den stam, p&aring; vilken all annan kamp om makt eller &auml;gander&auml;tt &auml;r grenar. Denna av enpoligheten skapade k&ouml;nskamp eller antipati mot v&auml;sen av det egna k&ouml;net &auml;r roten till allt ont i v&auml;rlden. (Martinus, Livets Bog,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;del 5, st. 1742)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r s&aring;ledes v&auml;sendenas enpolighet, det renodlade hank&ouml;ns- och honk&ouml;nstillst&aring;ndet, som befordrar kriget, s&aring;v&auml;l mellan folken som mellan man och man inb&ouml;rdes.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1743)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med sin f&ouml;rvandling fr&aring;n sexuell enpolighet till sexuell dubbelpolighet upph&ouml;r v&auml;sendet allts&aring; att vara ett speciellt hank&ouml;ns- eller ett speciellt honk&ouml;nsv&auml;sen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1898)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=enpolighet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Enpolighet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=evig\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Evig&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Evig&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;evig&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med &rdquo;of&ouml;r&auml;nderlig&rdquo;. Det uttrycker en analys som r&ouml;r sig bortom tid och rum och som kontrasteras mot begreppet &rdquo;timlig&rdquo;. Begreppet &rdquo;evig&rdquo; f&ouml;rekommer ofta i samband med beskrivningar och analyser av de kosmiska realiteterna, t.ex. &rdquo;evig visdom&rdquo;, &rdquo;evig analys&rdquo;, &rdquo;eviga principer&rdquo;, &rdquo;evig tillvaro&rdquo;, &rdquo;jagets eviga kraftk&auml;llor&rdquo; och &rdquo;den eviga Gudomen&rdquo;. Begreppets centrala betydelse avspeglas i boktiteln&nbsp;&lt;em&gt;Den eviga v&auml;rldsbilden&lt;\/em&gt;&nbsp;som utg&ouml;r en samlingstitel f&ouml;r de sex bokbanden som inneh&aring;ller Martinus f&ouml;rklaringar till hans sammanlagt 100 symboler. Uttrycket \"den eviga v&auml;rldsbilden\" anv&auml;nds &auml;ven l&ouml;pande i &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; och andra texter av Martinus f&ouml;r att beteckna inneh&aring;llet i den kosmiska, of&ouml;r&auml;nderliga v&auml;rldsbilden som Martinus presenterar i sina kosmiska analyser. Se &auml;ven evigheten och o&auml;ndligheten.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jagets eviga vara utanf&ouml;r tid och rum &auml;r en analys som hela universum &auml;r till f&ouml;r att bekr&auml;fta som faktisk verklighet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 313)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r b&ouml;r vi bet&auml;nka att det levande v&auml;sendet i enlighet med senare analyser och avsnitt i Livets Bog utg&ouml;r en evig realitet, och som s&aring;dan i sitt medvetande rymmer en om&auml;tlig m&auml;ngd av minnen h&auml;rom.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 209)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r just denna min&nbsp;f&ouml;rstahandsk&auml;nnedom&nbsp;om de kosmiska realiteterna, vilka i form av en &ouml;verjordisk f&ouml;rsyn eller&nbsp;ett gudomligt v&auml;sen&nbsp;beh&auml;rskar alltet, som jag under ben&auml;mningen &rdquo;Livets Bog&rdquo; eller &rdquo;Den eviga visdomen&rdquo; bem&ouml;dar mig om att demonstrera. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 7)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Utan&nbsp;denna genomlevnad av det fysiska tillvaroplanet - alltifr&aring;n de f&ouml;rsta sp&auml;da mineralskapelserna och genom v&auml;xt- och djurtillvaron fram till&nbsp;den&nbsp;jordiska m&auml;nniskotillvaron - skulle det levande v&auml;sendet aldrig n&aring;gonsin kunna bli medvetet i kosmos, universum, Gudomen eller&nbsp;den&nbsp;eviga&nbsp;v&auml;rldsbilden.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2414)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=evig\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Evig<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=evigheten\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Evigheten&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Evigheten&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;evigheden&lt;\/em&gt;)&nbsp; &auml;r i Martinus analyser liktydigt med &rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;, ett evigt &rdquo;existerande n&aring;got&rdquo;, det &rdquo;gudomliga n&aring;got&rdquo;, &rdquo;den sanna verkligheten&rdquo; eller &rdquo;Gudomen&rdquo;, samt &auml;ven &rdquo;det levande v&auml;sendets eviga kosmiska analys&rdquo;. Evigheten eller v&auml;rldsalltet har enligt Martinus aldrig b&ouml;rjat och kan aldrig upph&ouml;ra och st&auml;lls d&auml;rf&ouml;r i motsats till det &rdquo;timliga&rdquo;. Evigheten kan d&auml;rmed bara uttryckas med hj&auml;lp av eviga kosmiska analyser som inkluderar livsmysteriets l&ouml;sning.&nbsp; Martinus beskriver &auml;ven evigheten beskrivs som ett &rdquo;hus&rdquo;, i vilket &rdquo;allt timligt lokaliseras&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 4, st. 440).&lt;br \/&gt;F&ouml;r att v&auml;sendet ska kunna uppleva evigheten, vilket sker genom skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan (se X2), kr&auml;vs att det eviga markeras med hj&auml;lp av timliga detaljer, vilket i sin tur inneb&auml;r att det levande v&auml;sendet ges f&ouml;rm&aring;gan att uppleva det obegr&auml;nsade genom det begr&auml;nsade. F&ouml;r att kunna bli medveten om evigheten och o&auml;ndligheten bortom tid och rum kr&auml;vs enligt Martinus kosmiska f&ouml;rm&aring;gor . Dessa f&ouml;rm&aring;gor utvecklar v&auml;sendet utvecklar i samband med att det, i kraft av sin utvecklade k&auml;rlek till n&auml;stan, genomg&aring;r sin kosmiska invigning. Se &auml;ven o&auml;ndligheten.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vad &auml;r d&aring; evigheten? Evigheten &auml;r sj&auml;lva v&auml;rldsalltet, i och med att detta aldrig n&aring;gonsin kan ha b&ouml;rjat, liksom det aldrig n&aring;gonsin kan upph&ouml;ra.&nbsp;Ty i s&aring; fall skulle &rdquo;n&aring;got&rdquo; kunna komma av &rdquo;intet&rdquo;, liksom samma &rdquo;n&aring;got&rdquo; skulle kunna bli till &rdquo;intet&rdquo;.&nbsp;Evigheten &auml;r allts&aring; ett existerande &rdquo;n&aring;got&rdquo;.&nbsp;En analys av detta &rdquo;n&aring;got&rdquo; m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r ocks&aring; vara en analys av evigheten. (Martinus, Livets Bog, del 3. st. 1001)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; det timliga har sin rot i evigheten eller, med andra ord, d&aring; evigheten &auml;r det hus, i vilket allt timligt lokaliseras, eller &auml;r den &rdquo;fasta punkt&rdquo;,&nbsp; varp&aring; allt timligt st&ouml;der sin r&ouml;relse, m&aring;ste alla h&ouml;gsta analyser visa denna det timligas f&ouml;rbindelse med det eviga eller denna &rdquo;fasta punkt&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 440)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om de levande v&auml;sendena inte fick f&ouml;rm&aring;ga att uppleva &rdquo;evigheten&rdquo; i &rdquo;timliga&rdquo; detaljer, skulle den om&ouml;jligt kunna upplevas.&nbsp;Och om &rdquo;det eviga livet&rdquo; inte kunde upplevas, skulle upplevelsen av &rdquo;od&ouml;dlighet&rdquo; ju ocks&aring; vara en om&ouml;jlighet. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1439)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det levande v&auml;sendets h&ouml;gsta kosmiska analys &auml;r s&aring;ledes detsamma som &rdquo;evigheten&rdquo;, medan dess h&ouml;gsta timliga analys &auml;r detsamma som &rdquo;nuet&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1065)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=evigheten\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Evigheten<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=f-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;F-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;F-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;F-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd. &rdquo;F-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den sj&auml;tte kategorin vars sexuella inst&auml;llning, liksom hos E-m&auml;nniskorna, pendlar mellan det egna k&ouml;net och det motsatta k&ouml;net. I denna kategorin &auml;r m&auml;nniskornas moral dock underutvecklad i f&ouml;rh&aring;llande till deras sexuella drift, vilket leder till att de befinner sig i sina &rdquo;sexuella drifters v&aring;ld&rdquo; (se citat nedan). Martinus beskriver att parningsdriften h&auml;r inte l&auml;ngre kan f&aring; en naturlig tillfredsst&auml;llelse vare sig inom ett mer traditionellt &auml;ktenskapligt samliv med det motsatta k&ouml;net eller med det egna k&ouml;net. Detta i kombination med en outvecklad moral medf&ouml;r att m&auml;nniskorna i denna kategori riskerar att hamna i \"ursp&aring;rningar\" och g&aring; vilse p&aring; det sexuella omr&aring;det. De kan &auml;ven riskera att inte kunna tj&auml;na sitt livsuppeh&auml;lle p&aring; ett normalt s&auml;tt, vilket enligt Martinus kan leda till&nbsp;livsleda och ett nedbrytande liv. Denna utveckling illustrerar, enligt Martinus analyser, hur okunnighet om m&auml;nniskans sexuella poltillst&aring;nd kan leda till ett m&ouml;rkt &ouml;de och till ett stort lidande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;r den moraliska utvecklingen och gudsf&ouml;rh&aring;llandet &auml;r den sexuella driften i v&auml;sendet underl&auml;gsna, s&aring; att det i h&ouml;gre grad blir denna drift &auml;n moralen som beh&auml;rskar v&auml;sendets vilja, uppst&aring;r en annan typ av m&auml;nniskor, vilka vi h&auml;r vill kalla &rdquo;F-m&auml;nniskor&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Polstrukturen hos denna typ &auml;r liksom hos den f&ouml;reg&aring;ende typen skiftande.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; de varken har n&aring;got starkt gudsf&ouml;rh&aring;llande eller n&aring;gon moral som ett skyddande b&aring;lverk mot sin &ouml;verdimensionerade, vilseg&aring;ngna sexuella viljef&ouml;ring, befinner de sig helt i sina sexuella drifters v&aring;ld. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1867)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; denna inte &auml;r underst&auml;lld n&aring;gon &ouml;verl&auml;gsen moralisk och intellektuell styrning, blir dessa &rdquo;F-m&auml;nniskor&rdquo; inte som &rdquo;E-m&auml;nniskorna&rdquo; n&aring;gra genier, virtuoser eller framst&aring;ende ledare, utan i st&auml;llet psykopater och v&auml;sen som i alltf&ouml;r h&ouml;g grad uppfattar sig och framh&aring;ller sig sj&auml;lva som hj&auml;ltar i alla situationer&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1867)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=f-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>F-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fadern\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Fadern&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Fadern&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk. Faderen) anv&auml;nds av Martinus synonymt med &rdquo;Gudomen&rdquo;, &rdquo;Gud&rdquo;, &rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo;, &rdquo;allmakten&rdquo; och &rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. Fadern &auml;r i Martinus litteratur liktydig med den allsm&auml;ktiga och eviga Gudomen som alla livsenheter och d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av.&nbsp;Relationen mellan de enheter som Gudomen best&aring;r av och Gudomen sj&auml;lv betecknas som relationen mellan &rdquo;gudas&ouml;nerna&rdquo; och &rdquo;den evige Fadern&rdquo;. N&auml;r ett v&auml;sen uppn&aring;r kosmiskt medvetande, f&aring;r det enligt Martinus f&ouml;rm&aring;gan att att uppleva Gudomens medvetande. Det upplever livets h&ouml;gsta mysterium, sin egen od&ouml;dlighet och livets evighet, och blir d&auml;rmed &rdquo;ett med Fadern&rdquo;. Martinus anknyter i sina analyser ofta till Bibeln och dess referenser till Gud i form av &rdquo;Fadern&rdquo;, bland annat i Jesus Kristus relation till Gud s&aring;som varande&nbsp; &rdquo;ett med Fadern&rdquo; och&nbsp;i ber&auml;ttelsen om den f&ouml;rlorade sonen och &aring;terkomsten till Fadern.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom alla andra existerande levande v&auml;sen ju utg&ouml;r de enheter som Gudomen best&aring;r av, har vi h&auml;r i Livets Bog betecknat dessa som &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;&nbsp;&ndash;&nbsp;liksom vi av samma anledning har betecknat Gudomen som &rdquo;Fadern&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 251)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r medlidandef&ouml;rm&aring;gan blir till&nbsp;allk&auml;rlek, intr&auml;der det &rdquo;kosmiska medvetandet&rdquo; &aring;ter i dagsmedvetandet och v&auml;sendet blir &rdquo;ett med Fadern (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 457)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r detta permanenta &ouml;ppnande av f&ouml;delseporten som g&ouml;r v&auml;sendet till en Kristus, vilket vill s&auml;ga till ett v&auml;sen som &auml;r ett med Fadern och d&auml;rmed utg&ouml;r v&auml;gen och sanningen och livet.&nbsp;Och v&auml;sendet framtr&auml;der nu som den fullkomliga m&auml;nniskan, f&auml;rdigskapad till Guds avbild.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1886)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den f&ouml;rlorade sonen b&ouml;rjar speja efter sin Fader i fj&auml;rran.&nbsp;Mer &auml;n n&aring;gonsin f&ouml;rr rungar ropet genom v&auml;rlden: &rdquo;Var &auml;r du?&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fadern\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Fadern<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=falska-affarsprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Falska aff&auml;rsprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den falska aff&auml;rsprincipen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. det falske forretningsprincip&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett ekonomiskt system d&auml;r ett v&auml;rde betalas med ett annat v&auml;rde som inte motsvarar dess verkliga v&auml;rde. Det kan r&ouml;ra sig om antingen ett &ouml;verpris eller ett underpris, men det r&ouml;r sig i regel om att en individ tillskansar sig ett&nbsp;&rdquo;st&ouml;rsta m&ouml;jliga v&auml;rde f&ouml;r minsta m&ouml;jliga v&auml;rde&rdquo;&nbsp;(&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 4, st. 1319).&nbsp; Genom att till&auml;mpa den falska aff&auml;rsprincipen, som enligt Martinus dominerar i den nuvarande m&auml;nniskans samh&auml;lle, skapar man en mycket oj&auml;mn f&ouml;rdelning av livsviktiga f&ouml;rn&ouml;denheter p&aring; jordklotet och d&auml;rmed lidande och sv&auml;lt f&ouml;r m&aring;nga m&auml;nniskor. Martinus beskriver att den falska aff&auml;rsprincipen till och med &auml;r underst&ouml;dd av lag och r&auml;tt i dagens samh&auml;lle, eftersom det &auml;r lagligt att s&auml;lja en vara till &ouml;verpris och berika sig p&aring; sina medm&auml;nniskors arbete, utan att sj&auml;lv ha utf&ouml;rt motsvarande arbete. Den falska aff&auml;rsprincipen f&aring;r &auml;ven st&ouml;d av reklam och propaganda, och blir p&aring; detta s&auml;tt kamouflerad som att den skulle vara den &auml;kta aff&auml;rsprincipen eller aff&auml;rsprincipen i sin gudomliga form. Den &auml;kta aff&auml;rsprincipen inneb&auml;r enligt Martinus att en v&auml;rde betalas med ett motsvarande v&auml;rde, eller principen&nbsp;&rdquo;lika v&auml;rde f&ouml;r lika v&auml;rde&rdquo; . Den &auml;kta aff&auml;rsprincipen skapar en v&auml;rld d&auml;r en r&auml;ttvis bytesprincip g&auml;ller, s&aring; att m&auml;nniskorna kan f&ouml;rdela v&auml;rden och varor p&aring; ett r&auml;ttvist s&auml;tt &ouml;ver jordklotet efter allas behov. Den falska aff&auml;rsprincipen kommer dock att vara f&ouml;rh&auml;rskande s&aring; l&auml;nge som m&auml;nniskorna inte har levt ut sin djuriska sj&auml;lvbevarelsedrift och &auml;nnu &auml;r besj&auml;lade av egoistiska intressen framf&ouml;r ett gemenskapsintresse. Den f&aring;r ocks&aring; sitt uttryck i det som Martinus ben&auml;mner bankkontokulturen, som ocks&aring; beskrivs som ett mordvapen d&aring; den f&ouml;rorsakar fattigdom och lidande f&ouml;r ett stort antal m&auml;nniskor p&aring; jordklotet.&nbsp;I framtidens samh&auml;lle kommer enligt Martinus endast den &auml;kta aff&auml;rsprincipen att r&aring;da, d&auml;r ingen individ berikar sig p&aring; n&aring;gon annans arbete och d&auml;r all privategendom har avskaffats.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Den&nbsp;falska&nbsp;aff&auml;rsprincipen\" &auml;r d&auml;remot en princip, genom vilken man skapar en i h&ouml;gsta grad oj&auml;mn f&ouml;rdelning av alla livsviktiga f&ouml;rn&ouml;denheter.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1319)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan klubban, b&aring;gen och sv&auml;rdet var de direkta vapnen under tidigare kulturperioder av m&auml;nsklighetens historia, blev \"bankkontot\" senare inom den moderna kulturens eller \"den&nbsp;falska&nbsp;aff&auml;rsprincipens\" dom&auml;n det mest raffinerade mordvapnet.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1325)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dessa h&ouml;rnstenar gestaltade sig som v&auml;ldiga finanstempel, b&ouml;rser och aff&auml;rspalats, banker och sparkassor, aktiebolag, koncerner och truster, som alla utan undantag befordrade \"den falska aff&auml;rsprincipen\": \"St&ouml;rsta m&ouml;jliga v&auml;rde f&ouml;r minsta m&ouml;jliga prestation.\"&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Denna \"falska aff&auml;rsprincip\" med sina marmorpalats och kapitalanhopningar blev den absolut starkaste maktfaktorn inom jordm&auml;nskligheten.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1327)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=falska-affarsprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Falska aff&auml;rsprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=feminin-pol\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Feminin pol&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Feminin&nbsp;pol&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. feminin pol&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;den feminina sexuella polen&rdquo; syftar i Martinus litteratur p&aring; den ena av de tv&aring; sexuella poler som alla levande v&auml;sen har i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande&nbsp;i form av en feminin och en maskulin pol. Den feminina polen kan enligt Martinus analyser &auml;ven betecknas som en&nbsp;talangk&auml;rna&nbsp;f&ouml;r mottagande av energi.&nbsp; Under tiden i&nbsp;djurriket&nbsp;&auml;r den feminina polen den prim&auml;ra eller dominerande polen i &ouml;vermedvetandet hos de v&auml;sen som framtr&auml;der som honk&ouml;nsv&auml;sen i djurriket eller som kvinnor i den nuvarande m&auml;nskligheten. Den feminina polen i djurriket st&aring;r &auml;ven medvetandefunktioner och tankar som medf&ouml;r l&auml;ngtan efter beskydd och en lyckok&auml;nsla &ouml;ver att st&aring; i gunst hos ett &ouml;verl&auml;gset maktv&auml;sen.&nbsp;Den maskulina polen, som st&aring;r f&ouml;r mottagande av energi, befinner sig d&auml;remot hos dessa v&auml;sen i latens.&nbsp;Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r alla nuvarande m&auml;nniskor, b&aring;de med den feminina och den maskulina polen som den prim&auml;ra polen, k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;.&lt;br \/&gt;Under den st&ouml;rsta tiden av den l&aring;nga utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;befinner sig dessa b&auml;gge poler i j&auml;mvikt och har lika stort inflytande i individens&nbsp;medvetande. V&auml;sendet befinner sig d&aring; i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd som helk&ouml;nv&auml;sen, dvs. det &auml;r varken ett feminint eller maskulint v&auml;sen.&nbsp;I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket, eller&nbsp; &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt&nbsp;halvk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Den ena sexuella polen g&aring;r tillbaka och blir latent, medan den andra polen blir den dominerande sexuella polen och pr&auml;glar v&auml;sendets framtr&auml;dande.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskan befinner sig enligt Martinus i ett &ouml;verg&aring;ngsskede i form av&nbsp;polf&ouml;rvandlingen&nbsp;fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd,&nbsp;d&auml;r den motsatta eller latenta sexuella polen f&ouml;r respektive&nbsp;halvk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;&auml;r under tillv&auml;xt.&nbsp;Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Som uttryck f&ouml;r den \"feminina polen\" framtr&auml;der alla s&aring;dana tankearter och medvetandefunktioner som befordrar en lyckof&ouml;rnimmelse genom k&auml;nslan att vara beskyddad, att st&aring; i gunst hos ett &ouml;verl&auml;gset maktv&auml;sen.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Att ett feminint v&auml;sen ocks&aring; av naturen &auml;r skapat att vara mer eller mindre fientligt sinnat mot sina likar eller sitt \"eget k&ouml;n\", detta kan ocks&aring; betraktas som sj&auml;lvklart.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Ty dessa v&auml;sen &auml;r liksom \"hanv&auml;sendena\" inb&ouml;rdes rivaler.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;em&gt; (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 830)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;&rdquo;Talangk&auml;rnan&rdquo; f&ouml;r &rdquo;avgivande&rdquo; av energi kan betecknas som identisk med &rdquo;den&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;a&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en&rdquo;, liksom &rdquo;talangk&auml;rnan&rdquo; f&ouml;r &rdquo;mottagande&rdquo; av energi &auml;r identisk med &rdquo;den feminina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en&rdquo;.&nbsp;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 940&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;&lt;em&gt;)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Kulminationen av den &rdquo;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;a&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;ens&rdquo; verkningar framtr&auml;der f&ouml;r oss i skapelsen av det fullkomliga &rdquo;hank&ouml;net&rdquo; eller &rdquo;hanv&auml;sendet&rdquo;, liksom skapelsen av det fullkomliga &rdquo;honk&ouml;net&rdquo; utg&ouml;r kulminationen av den &rdquo;feminina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;ens&rdquo; verkningar.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 941&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=feminin-pol\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Feminin pol<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fiende\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Fiende&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Fiende&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. fjende&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus litteratur&nbsp;m&auml;nniskans beteckning f&ouml;r ett v&auml;sen som hon hyser intolerans och vrede gentemot, eller som hon uppfattar hyser intolerans och vrede gentemot henne sj&auml;lv. I verkligheten existerar det enligt Martinus inte n&aring;gra &rdquo;fiender&rdquo;, eftersom varje individ &auml;r upphov till sitt eget &ouml;de som ytterst skapas i samspelet mellan individen och Gudomen. F&ouml;rest&auml;llningen om att m&auml;nniskan har fiender h&auml;rstammar fr&aring;n djurriket, d&auml;r den dr&auml;pande principen &auml;r r&aring;dande och d&auml;r det &auml;r ett naturligt livsvillkor att antingen dr&auml;pa eller sj&auml;lv bli dr&auml;pt. F&ouml;r att m&auml;nniskan i dag ska f&aring; ett lyckligt &ouml;de m&aring;ste hon dock enligt Martinus analyser l&auml;ra sig att f&ouml;rl&aring;ta sina fiender och se att Gudomen finns bakom alla v&auml;sen som hon m&ouml;ter. Se &auml;ven f&ouml;rl&aring;telse, karma och &ouml;de.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;S&aring; l&auml;nge m&auml;nniskorna har den inst&auml;llningen till livet att de bek&auml;mpar varje&nbsp;obehaglig handling fr&aring;n sin omgivnings och sina medv&auml;sens sida med motsvarande obehagliga handling och s&aring;lunda lever efter m&ouml;nstret &rdquo;&ouml;ga f&ouml;r &ouml;ga och tand f&ouml;r tand&rdquo;, s&aring; lever de i kamp med en &rdquo;fiende&rdquo; som &auml;r o&ouml;vervinnlig, ty denne &rdquo;fiende&rdquo; har en m&aring;ngfald av kroppar.&nbsp;Och f&ouml;r var och en av dessa kroppar man sl&aring;r ihj&auml;l, v&auml;xer oundvikligt en ny fram, och &rdquo;fienden&rdquo; f&ouml;rblir lika obesegrad.&nbsp;Denne &rdquo;fiende&rdquo; &auml;r n&auml;mligen sj&auml;lva Gudomen.&rdquo; (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2238)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan djuret i djungeln alls inte k&auml;nner till alla dessa kverulanstillst&aring;nd, utan antingen m&aring;ste dr&auml;pa fienden helt eller ocks&aring; sj&auml;lvt bli dr&auml;pt, s&aring; &auml;r jordm&auml;nniskans hela tillvaro ett st&auml;ndigt jonglerande med medvetenhetsmaterial eller tankar som egentligen endast &auml;r bunden mordlust. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 334)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendet blir explosionsenergin &ouml;verl&auml;gset.&nbsp;I dess medvetande r&aring;der nu lugn och frid.&nbsp;Och v&auml;sendet framtr&auml;der alltmer som den riktiga &rdquo;m&auml;nniskan&rdquo;, h&ouml;jd &ouml;ver &rdquo;kverulantstadiet&rdquo;.&nbsp;Hon f&ouml;rl&aring;ter sina fiender.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 335)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&aring;ra&nbsp;fiender b&ouml;r vara det viktigaste f&ouml;rem&aring;let f&ouml;r v&aring;ra k&auml;rleksfulla tankar. (Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 6, st 1948)&lt;\/em&gt;\r\n&lt;div class=\"sfsi_Sicons\"&gt;\r\n&lt;div class=\"sfsi_socialwpr\"&gt;\r\n&lt;div class=\"sf_fb\"&gt;\r\n&lt;div class=\"fb-like fb_iframe_widget\" data-share=\"true\" data-layout=\"button\"&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fiende\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Fiende<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=foraldragladje\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;F&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;F&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;for&aelig;ldregl&aelig;de&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus analyser en beteckning f&ouml;r den lust och gl&auml;dje som en f&ouml;r&auml;lder eller ett &rdquo;fortplantningsv&auml;sen&rdquo; finner i att skaffa och uppfostra barn. Begreppet kontrasteras mot &rdquo;skapargl&auml;dje&rdquo; som betecknar den gl&auml;dje som ett &rdquo;ickefortplantningsv&auml;sen&rdquo; finner i att skapa manifestationer p&aring; intellektuella eller konstn&auml;rliga omr&aring;den som ligger utanf&ouml;r familj och barn. Enligt Martinus analyser befinner sig m&aring;nga m&auml;nniskor i polutvecklingen i ett &ouml;verg&aring;ngstillst&aring;nd mellan dessa b&auml;gge kategorier, s&aring; att de enbart delvis har l&auml;mnat f&ouml;rm&aring;gan att uppleva &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&rdquo; och &auml;nnu inte helt och h&aring;llet har utvecklat f&ouml;rm&aring;gan att manifestera i form av &rdquo;skapargl&auml;dje&rdquo; p&aring; omr&aring;den som ligger utanf&ouml;r familj och barn. Denna av polf&ouml;rvandlingen betingade pendling ligger &auml;ven till grund f&ouml;r de &rdquo;olyckliga &auml;ktenskapets zon&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r somliga v&auml;sen &auml;r det barnaskaran, den begynnande knoppningen och blomningen p&aring; den kroppsliga stammen, och f&ouml;r&auml;ldragl&auml;djen, som &auml;r deras ljusa mentala sommarglans.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r andra v&auml;sen &auml;r det ett h&ouml;gintellektuellt skapande eller genialiskt vetande och konstn&auml;rligt kunnande som utg&ouml;r jordelivets h&ouml;gsta sommarutveckling och prakt.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Vare sig det &auml;r &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;djen&rdquo; eller &rdquo;skapargl&auml;djen&rdquo;, s&aring; &auml;r det rosens doft, blomsterfl&ouml;dets prakt eller sommarens b&ouml;ljande s&auml;desf&auml;lt som vi h&auml;r m&ouml;ter i den m&auml;nskliga mentalitetens jordelivskretslopp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 645)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och samtidigt &auml;r det naturligtvis ett faktum att det finns en stor skara, ja, det stora flertalet, som lever i mellan- eller &ouml;verg&aring;ngsstadier mellan dessa tv&aring; kategorier, det vill s&auml;ga v&auml;sen som delvis njuter av &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;djen&rdquo;, &auml;ven om de inte precis har en hel barnaskara, utan bara ett eller tv&aring; barn, samtidigt som de ocks&aring; njuter av &rdquo;skapargl&auml;djen&rdquo;, &auml;ven om de &auml;nnu inte blivit specialister i de stora manifestationerna eller genialiteterna.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 647)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=foraldragladje\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>F&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=foraldraprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;F&ouml;r&auml;ldraprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;F&ouml;r&auml;ldraprincipen &lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk.&nbsp;for&aelig;ldreprincippet&lt;\/em&gt;&lt;i&gt;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;) &lt;\/i&gt;betecknar i Martinus litteratur en princip som inneb&auml;r att ett v&auml;sen som befinner sig p&aring; ett senare steg i utvecklingen hj&auml;lper, v&auml;gleder och beskyddar v&auml;sen p&aring; ett tidigare steg. Enligt Martinus existerar det en \"jordisk f&ouml;r&auml;ldraprincip\" s&aring;v&auml;l som en \"&ouml;verjordisk\" f&ouml;r&auml;ldraprincip\". Den jordiska f&ouml;r&auml;ldraprincipen representeras genom en far och en mor. Dessa &auml;r n&ouml;dv&auml;ndiga f&ouml;r att skapa en ny fysisk kropp &aring;t ett v&auml;sen som &auml;r p&aring; v&auml;g att inkarnera igen, och principen inneb&auml;r &auml;ven att de jordiska f&ouml;r&auml;ldrarna har uppgiften att v&aring;rda, amma och sk&ouml;ta om det nya jordiska barnet. Den &ouml;verjordiska eller kosmiska f&ouml;r&auml;ldraprincipen representeras av endast ett v&auml;sen, Gudomen sj&auml;lv, som enligt Martinus analyser v&auml;gleder, uppfostrar och fullkomnar alla levande v&auml;sen. Martinus ben&auml;mner &auml;ven en \"kosmisk f&ouml;r&auml;ldraprincip\" som inneb&auml;r att ett mikrov&auml;sen &auml;r f&ouml;tt ur, eller \"barn till\", ett makrov&auml;sen, enligt principen att allt best&aring;r av liv inuti liv.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;rf&ouml;r kan skapandet av dessa endast ske med hj&auml;lp av redan existerande fysiska kroppar, d.v.s. genom \"f&ouml;r&auml;ldraprincipen\".&nbsp;Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r som t.ex. den jordiska m&auml;nniskan inte kan f&ouml;das eller komma till v&auml;rlden, d.v.s. f&aring; en fysisk kropp skapad &aring;t sig, annat &auml;n med hj&auml;lp av tv&aring; redan befintliga kroppar, som innehas av tv&aring; andra v&auml;sen. Innehavarna av dessa tv&aring; kroppar blir allts&aring; ifr&aring;gavarande v&auml;sens \"fader\" och \"moder\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 373)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Liksom det jordiska \"barnet\" blir ammat, passat och v&aring;rdat av \"den jordiska f&ouml;r&auml;ldraprincipens\" liv, medvetande, anlag, k&ouml;tt och blod, blir \"det levande v&auml;sendet\" ocks&aring; fullst&auml;ndigt \"ammat\", \"passat\" och \"v&aring;rdat\" av \"den &ouml;verjordiska f&ouml;r&auml;ldraprincipen\" och f&aring;r sitt medvetande n&auml;rt fr&aring;n denna princips liv, medvetande, anlag, k&ouml;tt och blod.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1123)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; de &auml;r framf&ouml;dda ur makrov&auml;sendets organism och mentalitet, &auml;r de p&aring; s&auml;tt och vis \"barn\" av detta makrov&auml;sen, och makrov&auml;sendet &auml;r allts&aring; dessa \"barns\" \"moder\".&nbsp;Detta &auml;r \"den kosmiska f&ouml;r&auml;ldraprincipen\".&nbsp;Och h&auml;r har vi allts&aring; den variation av \"f&ouml;delseprincipen\" som jorden har att tacka f&ouml;r sin tillblivelse eller avskiljning fr&aring;n en st&ouml;rre solmassa h&auml;r p&aring; det fysiska planet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1281)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=foraldraprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>F&ouml;r&auml;ldraprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=forsynen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;F&ouml;rsynen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;F&ouml;rsynen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. Forsynet&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds av Martinus som ett begrepp synonymt med &rdquo;Gudomen&rdquo;, &rdquo;Gud&rdquo;, &rdquo;Fadern&rdquo;, &rdquo;allmakten&rdquo; och &rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. F&ouml;rsynen &auml;r i Martinus litteratur liktydig med den allsm&auml;ktiga, eviga och o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla Gudomen som alla livsenheter och d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. F&ouml;rsynen beskrivs som den gudomliga princip som leder individen fram&aring;t genom spiralkretsloppet och definieras ibland ocks&aring; som &rdquo;naturen&rdquo;. I kraft av naturen &auml;r F&ouml;rsynen det djupaste ursprunget till all kunskap och Martinus betecknar &auml;ven F&ouml;rsynen som&nbsp;&rdquo;sj&auml;lva professorernas professor, doktorernas doktor och t&auml;nkarnas t&auml;nkare&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 488).&nbsp;&nbsp;Relationen mellan de enheter som Gudomen best&aring;r av och Gudomen sj&auml;lv betecknas som relationen mellan &rdquo;gudas&ouml;nerna&rdquo; och &rdquo;den evige Fadern&rdquo;. N&auml;r ett v&auml;sen uppn&aring;r kosmiskt&nbsp;medvetande, f&aring;r det enligt Martinus f&ouml;rm&aring;gan att att uppleva Gudomens medvetande och kan d&auml;rmed se tillvaron fr&aring;n F&ouml;rsynens utsiktspunkt. F&ouml;rsynen beskrivs i Martinus analyser &auml;ven som det tillvaroplan i den andliga v&auml;rlden d&auml;r h&ouml;ga, psykiska v&auml;sen arbetar med b&ouml;ner som st&auml;lls till Gudomen eller F&ouml;rsynen av v&auml;sen i n&ouml;d.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det vi kallar F&ouml;rsynen &auml;r s&aring;lunda ett verkligt levande v&auml;sen, som till p&aring; k&ouml;pet omfattar oss alla, eller allt levande, med kulminerande k&auml;rlek.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 487)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med kulminationen av v&auml;sendets h&ouml;gintellektuella omr&aring;de i \"den gudomliga v&auml;rlden\", som resulterade i en tillvaro som var hundraprocentigt fri fr&aring;n sorg och lidande, utvecklades samtidigt en tilltagande m&auml;ttnad p&aring; denna totalt obehagsfria upplevelse av livet. Och denna m&auml;ttnad blev det utl&ouml;sande momentet f&ouml;r en v&auml;ndpunkt i v&auml;sendets hela livsform och f&ouml;rh&aring;llande till F&ouml;rsynen eller Gudomen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 391)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Men i alla de fall d&aring; v&aring;r intima h&auml;nv&auml;ndelse till F&ouml;rsynen inte st&ouml;rs av v&aring;r antipati, indignation eller vrede mot andra v&auml;sen eller kolliderar med v&aring;r f&ouml;r &ouml;gonblicket s&auml;rskilt framtr&auml;dande &ouml;desbest&auml;mmelse, blir varje normal b&ouml;n h&ouml;rd av Gudomen, vilket vill s&auml;ga att den f&ouml;rnims av de n&auml;mnda psykiska v&auml;sendena.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 757)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=forsynen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>F&ouml;rsynen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fortplantningsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Fortplantningsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Fortplantningsv&auml;sen &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;formeringsv&aelig;sener&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser en individ som upplever &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&rdquo; och finner lycka i att skapa och uppfostra barn. Begreppet st&auml;lls i kontrast till &rdquo;skaparv&auml;sen&rdquo; eller ett &rdquo;ickefortplantningsv&auml;sen&rdquo;. Individer inom denna senare kategori har kommit till det stadium i polf&ouml;rvandlingen d&auml;r de har l&auml;mnat fortplantningsstadiet bakom sig. De finner i st&auml;llet sin st&ouml;rsta gl&auml;dje i att skapa manifestationer p&aring; intellektuella eller konstn&auml;rliga omr&aring;den. Enligt Martinus analyser finns det inom jordens nuvarande befolkning ett stort antal mellanstadier mellan dessa b&aring;da ytterpoler, och en och samma individ kan &auml;ven pendla mellan de b&auml;gge kategorierna under en livstid.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna &rdquo;Guds avbild&rdquo; kan inte vara blott och bart ett ointellektuellt fortplantningsv&auml;sen, som endast har intresse f&ouml;r och f&ouml;rm&aring;ga till att s&auml;tta avkomma till v&auml;rlden.&nbsp;&rdquo;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Guds avbild&rdquo; m&aring;ste i st&auml;llet vara det frigjorda v&auml;sen som i kraft av sin intellektualitet kan t&auml;nka Guds tankar och uppleva v&auml;rldsbilden och sin egen identitet som tidens och rummets skapare och som d&auml;rmed &auml;r livets herre, som med sitt geni kan skapa i kontakt med Guds uppenbarelser genom naturens skapelseprocesser.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1827)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Realiteter som visar att jordelivskretsloppet forts&auml;tter. &rdquo;Fortplantningsv&auml;sen&rdquo; och &rdquo;skaparv&auml;sen&rdquo; och dessas &rdquo;mellanstadier&rdquo;. Det sexuella poltillst&aring;ndet och f&ouml;reteelser som inte l&aring;ter sig &auml;ndras genom &rdquo;f&ouml;rf&ouml;relse&rdquo; eller &rdquo;uppfostran&rdquo;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 627, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att de upptr&auml;der i de h&auml;r n&auml;mnda &rdquo;fortplantningstyperna&rdquo; och &rdquo;skapartyperna&rdquo; samt i all synnerhet som mellan- eller &rdquo;&ouml;verg&aring;ngstyper&rdquo; mellan dessa tv&aring;, detta &auml;r ett faktum som inte kan rubbas, ett faktum som blir desto p&aring;tagligare eftersom dessa v&auml;sen &auml;r f&ouml;r intellektuella f&ouml;r att kunna k&auml;nna sig helt lyckliga blott och bart genom &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&rdquo; och f&ouml;r primitiva f&ouml;r att kunna f&aring; ett rikt medvetenhetsliv enbart genom osj&auml;lvisk &rdquo;skapargl&auml;dje&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 627)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fortplantningsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Fortplantningsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fysisk-materia\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Fysisk materia&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Fysisk materia&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. fysisk materie&lt;\/em&gt;)&nbsp;betecknar i Martinus litteratur materia eller &auml;mnen som framtr&auml;der i fysisk form och &auml;r tillg&auml;nglig f&ouml;r fysiska sinnen. Enligt Martinus analyser skapas all fysisk materia av samspelet mellan de tre kosmiska grundenergierna instinktenergi, tyngdenergi och k&auml;nsloenergi. Den fysiska materian kan i sin tur framtr&auml;da i tre olika typer: fast, flytande och gasformig materia. (I vissa sammanhang anv&auml;nder Martinus &auml;ven begreppet luftformig som synonymt med gasformig materia.) F&ouml;rutom dessa tre materieformer finns &auml;ven str&aring;lformiga materia, som &auml;r detsamma som elektricitet eller ande. Enligt Martinus utg&ouml;r den str&aring;lformiga materien eller det str&aring;lformiga tillst&aring;ndet grunden f&ouml;r all tillvaro, s&aring;v&auml;l den andliga som den fysiska. I fysisk form kan m&auml;nniska endast uppfatta den andliga eller str&aring;lformiga formen av materia n&auml;r den framtr&auml;der som eld eller ljus. Jaget kan med sin skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga skapa b&aring;de mer f&ouml;rt&auml;tad materia som framtr&auml;der som fysisk, och mer f&ouml;rfinad materia som framtr&auml;der som str&aring;lformig eller andlig materia. Materia i alla tillst&aring;nd best&aring;r i grunden enbart av partiklar och tomrum.&nbsp;Att materien &auml;nd&aring; framtr&auml;der med olika grader av t&auml;thet och med olika egenskaper beror p&aring; hur kombinationen av grundenergierna ser ut. Den materia som ur ett visst perspektiv framtr&auml;der som fast, t.ex. mineralmateria, visar sig ur ett n&auml;rmare perspektiv fr&auml;mst best&aring; av tomrum med en j&auml;mf&ouml;relsevis liten m&auml;ngd partiklar. Martinus beskriver att materia d&auml;rmed i sj&auml;lva verket kan ses som&nbsp;&rdquo;koncentrerat ljus&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 495). Tomrummet mellan partiklarna i fast materia best&aring;r av andlig eller str&aring;lformig materia och utg&ouml;r d&auml;rmed medvetande. Martinus anv&auml;nder &auml;ven begreppen fysisk och andlig materia som&nbsp; kontraster f&ouml;r att beskriva hur reinkarnation g&aring;r till, d&auml;r medvetandet &ouml;verf&ouml;rs fr&aring;n en andlig kropp till en fysisk kropp n&auml;r individen p&aring;b&ouml;rjar ett nytt liv i den fysiska v&auml;rlden.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och resultatet av dessa tre n&auml;mnda grundenergiers samspel blir allt det som h&ouml;r in under begreppet \"fysisk materia\".&nbsp;Denna materia framtr&auml;der i sin tur i de tre variationerna, \"fast\", \"flytande\" och \"gasformig\", men kan egentligen i varje variation betecknas som \"fast\" eller \"f&ouml;rt&auml;tad\" materia. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 352)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Allt &auml;r h&auml;r begravt i materia, &auml;ven de levande v&auml;sendenas vetande om sin egen, &ouml;ver all materia h&ouml;jda identitet som od&ouml;dliga gudas&ouml;ner. De tror sig sj&auml;lva vara identiska med sina fysiska kroppar, vilket vill s&auml;ga, att de tror sig identiska med en viss ansamling fysisk materia, tror att det &auml;r den som t&auml;nker och handlar.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 380)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r detta individens v&auml;xlande framtr&auml;dande i fysisk och i andlig materia som vi ben&auml;mner &rdquo;reinkarnation&rdquo; eller &rdquo;&aring;terf&ouml;delse&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 925&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=fysisk-materia\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Fysisk materia<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=g-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;G-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;G-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;G-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;G-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den sjunde kategorin d&auml;r, enligt Martinus, m&auml;nniskans sexuella inst&auml;llning har f&ouml;r&auml;ndrats s&aring; att hennes sexuella organ inte l&auml;ngre reagerar &rdquo;genom en normal sexuell p&aring;verkan&rdquo; (se citat nedan). M&auml;nniskor p&aring; dessa stadier p&aring;verkas d&auml;rmed i en starkt destruktiv riktning s&aring; att de sj&auml;lva enbart kan uppleva sexuell utl&ouml;sning genom att ut&ouml;va v&aring;ld eller sj&auml;lva bli utsatta f&ouml;r v&aring;ld. En m&auml;nniska p&aring; detta stadium beskrivs i Martinus analyser som en &rdquo;sadist&rdquo; som &auml;r besatt av &rdquo;dj&auml;vulspsyke&rdquo;. En utveckling som kulminerar i m&ouml;rker kommer dock till sist alltid, enligt Martinus, att v&auml;ndas. Genom &aring;terv&auml;ndande karma och stora lidanden utvecklar de m&auml;nniskor som har upplevt denna sk&auml;rseld en l&auml;ngtan tillbaka till ljuset och&nbsp; och till Fadern.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De sexuella organen kan inte l&auml;ngre reagera tillr&auml;ckligt genom en normal sexuell p&aring;verkan. V&auml;sendet m&aring;ste, f&ouml;r att kunna f&aring; sexuell utl&ouml;sning, skapa en allt st&ouml;rre sp&auml;nning kring sin sexuella upplevelse.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Denna st&ouml;rre sp&auml;nning kan inte uppn&aring;s genom de vanliga smekningar, kyssar och leenden som bildar grunden f&ouml;r den naturliga sexualismen.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1869)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och s&aring;ledes har v&auml;sendet h&auml;r blivit mordbr&auml;nnare.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det kulminerar i den sexuellt sinnessjukes tortyr och livsf&ouml;r&ouml;delse p&aring; samma s&auml;tt som denna sf&auml;rs &ouml;vriga kulminerande sadister.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;L&auml;ngre ut i kulminerande abnormitet och m&ouml;rker kan intet v&auml;sen komma.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Himlen har rent av blivit till n&aring;got ont, medan helvetet har blivit den st&ouml;rsta livsupplevelsen.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Den m&auml;nniska som skall bli Guds avbild passerar h&auml;r ett dj&auml;vulsstadium.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Dessa av dj&auml;vulspsyke besatta jordm&auml;nniskor kallar vi h&auml;r &rdquo;G-m&auml;nniskor&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1869)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r en m&auml;nniska har omvandlat sitt psyke s&aring; att det f&ouml;rnimmer tortyr, m&ouml;rdande och dr&auml;pande som den h&ouml;gsta njutningen, vare sig hon sj&auml;lv &auml;r f&ouml;rem&aring;let f&ouml;r denna sadism eller g&ouml;r andra till offer f&ouml;r den, d&aring; har hon kommit till sj&auml;lva gr&auml;nsen f&ouml;r utvecklandet av den dr&auml;pande principen, hon har kommit till sj&auml;lva helvetet, till sj&auml;lva m&ouml;rkrets kulmination.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Hinsides denna kulmination kan endast k&auml;rlekens zon existera, liksom den dr&auml;pande principen eller m&ouml;rkrets zon endast kan existera hinsides k&auml;rlekszonen.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1870)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=g-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>G-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=grundenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Grundenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Grundenergi&lt;\/strong&gt; (dk. grundenergi) eller &rdquo;kosmisk grundenergi&rdquo; &auml;r Martinus beteckning f&ouml;r sex grundl&auml;ggande, eviga, kosmiska energier som finns tillst&auml;der &ouml;verallt i tillvaron och v&auml;rldsalltet: instinktenergi, tyngdenergi, k&auml;nsloenergi, intelligensenergi, intuitionsenergi samt minnesenergi (salighetsenergi). De sex tillvaroplanen som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett spiralkretslopp domineras av var sin kosmisk grundenergi, som motsvaras av den kropp som individen har till sitt f&ouml;rfogande f&ouml;r manifestation i detta rike. Alla grundenergier &aring;terfinns dock p&aring; alla plan i st&ouml;rre eller mindre grad kombinerade med varandra i ett kosmiskt samarbete p&aring; ett fastlagt s&auml;tt. Av de grundenergier som inte dominerar det aktuella tillvaroplanet, befinner sig en grundenergi i ett latent stadium, medan tv&aring; grundenergier befinner sig p&aring; tillv&auml;xt och tv&aring; grundenergier befinner sig i avtagande. Grundenergiernas kombination &auml;r illustrerade av Martinus i hans&nbsp;symbol nr 12. Grundenergierna har enligt Martinus &auml;ven olika genomtr&auml;ngningsf&ouml;rm&aring;ga, d&auml;r instinktenergin har den svagaste genomtr&auml;ngningsf&ouml;rm&aring;gan och intuitionsenergin den starkaste. Alla kosmiska grundenergier har enligt Martinus analyser sitt rotf&auml;ste i moderenergin som &auml;ven ben&auml;mns den sjunde energin och som utg&ouml;r basen f&ouml;r de &ouml;vriga sex grundenergierna.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vidare vet vi att livsupplevelsen ytterligare formas av sex olika grundenergier.&nbsp;F&ouml;r var och en av dessa energier har det levande v&auml;sendet en f&ouml;rm&aring;ga att uppr&auml;tth&aring;lla ett motsvarande organ, en kropp eller en organism. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 943)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som motvikt till denna energi framtr&auml;der en annan kosmisk grundenergi, som vi likaledes senare skall l&auml;ra k&auml;nna under begreppet&nbsp;\"k&auml;nsloenergin\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Denna energi m&aring;ste till sin natur betecknas som klibbig och sammanfogande.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&Ouml;verallt d&auml;r denna energi i f&ouml;rening med intelligensenergin&nbsp;-&nbsp;som ocks&aring; utg&ouml;r en kosmisk grundenergi och som verkar bindande p&aring; tyngdenergin&nbsp;-&nbsp;f&aring;r &ouml;vertaget &ouml;ver denna sistn&auml;mnda energi, uppst&aring;r alla s&aring;dana manifestationer som h&ouml;r hemma under begreppen k&auml;rlek, harmoni, sk&ouml;nhet, fred och sann lycka.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 168)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=grundenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Grundenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gud\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Gud&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Gud&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. gud&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus analyser det allsm&auml;ktiga, o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla och eviga gigantv&auml;sen som alla levande v&auml;sen och&nbsp;d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. Martinus anv&auml;nder begreppet Gud synonymt med&nbsp;&rdquo;Gudomen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;Fadern&rdquo;,&nbsp;&rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;allmakten&rdquo; och&nbsp;&rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. Guds eller Gudomens v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser n&auml;rvarande i allt och alla som existerar. Gud &auml;r d&auml;rmed o&auml;ndlig och obegr&auml;nsad och genomsyrar hela v&auml;rldsalltet. Guds&nbsp;analys&nbsp;&auml;r detsamma som det levande v&auml;sendets analys, i det att Gudomen kan beskrivas i form av en treenig analys: Gudomens&nbsp;X1&nbsp;eller skaparen, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens X1, Gudomens&nbsp;X2&nbsp;eller skaparf&ouml;rm&aring;ga, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens skaparf&ouml;rm&aring;ga, samt slutligen Gudomens&nbsp;X3, som utg&ouml;r hela den skapade v&auml;rlden eller v&auml;rldsalltet. Kontrastupplevelserns som skapas och f&ouml;rnimms med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendenas&nbsp;&ouml;vermedvetande&nbsp;eller X2, utg&ouml;r i sin innersta analys Guds skapelse av kontraster till sig sj&auml;lv. D&aring; det kosmiskt sett inte existerar n&aring;gra storlekar, &auml;r Gudomen med sitt jag personligen n&auml;rvarande i allt som kan f&ouml;rnimmas, s&aring;v&auml;l det o&auml;ndligt stora som det o&auml;ndligt lilla. Varje liv utg&ouml;r i sin grundanalys en personlig kommunikation mellan Gudomen och det levande v&auml;sendet. F&ouml;rh&aring;llandet mellan Gudomen och de levande v&auml;sendena illustreras &auml;ven med hj&auml;lp av uttrycken &rdquo;Gud&rdquo; och &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;. Martinus beskriver i sin litteratur hur han sj&auml;lv genom sin kosmiska invigning vid 30 &aring;r fick en stark personlig upplevelse av att bli ett med Guds&nbsp;medvetande. Han upplevde genom sitt kosmiska medvetande att alla v&auml;sen existerar inuti Gudomen, det &auml;r &rdquo;i Gudomen vi lever, r&ouml;r oss och &auml;r till&rdquo; och att syftet med m&auml;nniskans nuvarande utveckling &auml;r att hon ska omskapas till&nbsp;&rdquo;Guds avbild&rdquo;.&lt;br \/&gt;Begreppet&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo; anv&auml;nds i Martinus litteratur &auml;ven f&ouml;r att beteckna de partiska och enligt Martinus oriktiga uppfattningar som m&auml;nniskor i olika tider och religioner har haft om&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo;&nbsp; eller olika&nbsp;&rdquo;gudar&rdquo;. En Gud som inte omfattar allt som existerar, &auml;ven alla kontraster av m&ouml;rker och ljus, &auml;r inte en kosmiskt sann analys utan en religi&ouml;s bild som uppst&aring;r en tid p&aring; en viss religi&ouml;s utvecklingsniv&aring; d&auml;r m&auml;nniskorna &auml;r partiska f&ouml;r det ljusa i tillvaron och negativt inst&auml;llda till det m&ouml;rka.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I detta f&auml;rdiga v&auml;sens framtr&auml;dande och i den utvecklingsepok som det genomg&aring;tt, innan det n&aring;dde denna h&ouml;gsta h&ouml;jd, ligger &ouml;ppet till besk&aring;dande den stora eviga sanning som f&ouml;rkunnar och stadf&auml;ster att Gud &auml;r allsm&auml;ktig, allvis och o&auml;ndligt k&auml;rleksfull.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 6, st. 2224)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendena kommer d&auml;rigenom ibland att uppt&auml;cka, att &aring;tskilligt av det man f&ouml;rr trodde vara dj&auml;vulens verk i sj&auml;lva verket var Guds verk.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 26)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&aring; de st&ouml;rsta erfarenheterna &auml;r detsamma som \"den h&ouml;gsta visdomen\", och denna &aring;ter endast kan existera som det h&ouml;gsta vetandet om tillvaron, vilket vill s&auml;ga \"Guds v&auml;gar\", s&aring; framst&aring;r h&auml;r hela livet som identiskt med en \"rannsakning av Guds v&auml;gar\".&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 572)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gud\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Gud<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Gudomen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Gudomen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. Guddommen&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus analyser det allsm&auml;ktiga, o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla och eviga gigantv&auml;sen som alla levande v&auml;sen och&nbsp;d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. Martinus anv&auml;nder begreppet Gudomen synonymt med&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo;,&nbsp;&rdquo;Fadern&rdquo;,&nbsp;&rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;allmakten&rdquo; och&nbsp;&rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. Gudomens v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser n&auml;rvarande i allt och alla som existerar. Gudomen &auml;r d&auml;rmed o&auml;ndlig och obegr&auml;nsad och genomsyrar hela v&auml;rldsalltet. Gudomens analys &auml;r detsamma som det levande v&auml;sendets analys, i det att Gudomen kan beskrivas i form av en treenig analys: Gudomens X1 eller skaparen, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens X1, Gudomens X2 eller skaparf&ouml;rm&aring;ga, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens skaparf&ouml;rm&aring;ga, samt slutligen Gudomens X3, som utg&ouml;r hela den skapade v&auml;rlden eller v&auml;rldsalltet. Kontrastupplevelserns som skapas och f&ouml;rnimms med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendenas &ouml;vermedvetande eller X2, utg&ouml;r i sin innersta analys sj&auml;lva Gudomens skapelse av kontraster till sig sj&auml;lv. D&aring; det kosmiskt sett inte existerar n&aring;gra storlekar, &auml;r Gudomen med sitt jag personligen n&auml;rvarande i allt som kan f&ouml;rnimmas, s&aring;v&auml;l det o&auml;ndligt stora som det o&auml;ndligt lilla. Varje liv utg&ouml;r i sin grundanalys en personlig kommunikation mellan Gudomen och det levande v&auml;sendet. F&ouml;rh&aring;llandet mellan Gudomen och de levande v&auml;sendena illustreras &auml;ven med hj&auml;lp av uttrycken &rdquo;Gud&rdquo; och &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;. Martinus beskriver i sin litteratur hur han sj&auml;lv genom sin kosmiska invigning vid 30 &aring;r fick en stark personlig upplevelse av att bli ett med Guds medvetande. Han upplevde genom sitt kosmiska medvetande att alla v&auml;sen existerar inuti Gudomen, det &auml;r &rdquo;i Gudomen vi lever, r&ouml;r oss och &auml;r till&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Gudomens jag, medvetande och organism best&aring;r av absolut allting som &ouml;ver huvud taget existerar.&nbsp;(Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 9)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Eftersom alla andra existerande levande v&auml;sen ju utg&ouml;r de enheter som&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;best&aring;r av, har vi h&auml;r i Livets Bog betecknat dessa som \"gudas&ouml;ner\"&lt;\/i&gt;&nbsp;-&nbsp;&lt;i&gt;liksom vi av samma anledning har betecknat&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;som \"Fadern\". (Livets Bog, del 1, st. 251)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Vart vi &auml;n kastar v&aring;ra blickar, vilka vi &auml;n talar med, vart vi &auml;n v&auml;nder oss, det m&aring; vara mot v&auml;nner eller fiender, djur eller m&auml;nniskor, &auml;mnen eller materier, krig eller fred, s&aring; &auml;r det alltid, s&aring; otroligt det &auml;n kan verka, den absoluta levande&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;s personliga mentalitet som vi st&aring;r inf&ouml;r och som &auml;r direkt riktad mot oss och inst&auml;lld p&aring; oss.&nbsp;(Livets Bog, del 2, st. 488)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Gudomen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-skaparprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Gudomliga skaparprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den gudomliga&nbsp;skaparprincipen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;det guddommelige skabeprincip)&nbsp;&lt;\/em&gt;eller &rdquo;skaparprincipen&rdquo; anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppen&nbsp;X2,&nbsp;&rdquo;skaparf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; och&nbsp;&rdquo;skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&rdquo;. Den gudomliga skaparprincipen beskrivs av Martinus som en&nbsp;evig&nbsp;kosmisk&nbsp;realitet som utg&ouml;r den b&auml;rande principen i all form av upplevelse av livet. Genom den gudomliga skaparprincipen har alla levande v&auml;sen, och d&auml;rmed&nbsp;Gudomen, en evig f&ouml;rm&aring;ga att skapa och uppleva kontraster i tillvaron, vilket m&ouml;jligg&ouml;r en evig upplevelse av liv. Martinus beskriver den gudomliga skaparprincipen som huvudfaktorn i X2, dvs. den andra delen av den treeniga principen som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1&nbsp;utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;eller skaparen, X2 eller den gudomliga skaparprincipen utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och&nbsp;X3&nbsp;utg&ouml;r det skapade.&nbsp;X2 anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med begreppet &rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;, medan X3 utg&ouml;r&nbsp;v&auml;sendets&nbsp;undermedvetande&nbsp;med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning.&nbsp;Hela X2 eller evighetskroppen b&auml;rs upp&nbsp;moderenergin, med vars hj&auml;lp den fasta punkt som utg&ouml;r Gudomen (X1) delas upp i &rdquo;myriader av &lsquo;fasta punkter&rsquo;&rdquo; (Martinus,&nbsp;&lt;em&gt;Den intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt;, st. 128).&lt;br \/&gt;X2 eller den gudomliga skaparprincipen b&auml;rs upp av individens evighetskropp. I X2 &aring;terfinns, enligt Martinus analyser,&nbsp;&ouml;deselementet&nbsp;som ett f&ouml;rr&aring;d f&ouml;r alla individens talanger och egenskaper. I X2 &aring;terfinns ocks&aring; de b&auml;gge sexuella polerna, den maskulina och den feminina polen, som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet.&nbsp;I likhet med X1 eller jaget, existerar X2 bortom tid och rum och har alltid existerat. Martinus definierar b&aring;de X1 och X2 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r att f&ouml;rst&aring; den ovann&auml;mnda nya andliga v&auml;rldsimpulsen, &auml;r det h&auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt att dr&ouml;ja n&aring;got vid en stor&nbsp;andlig&nbsp;eller kosmisk realitet, vars yttringar p&aring; otaliga s&auml;tt visar sig i&nbsp;v&auml;rldsalltet, och vars verkningar &auml;r av en s&aring; allh&auml;rskande natur, att den blir den absolut oundg&auml;ngliga f&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r all utveckling och d&auml;rmed utg&ouml;r&nbsp;den b&auml;rande grundprincipen i all form av livsupplevelse.&nbsp;Denna m&auml;ktiga princip har jag h&auml;r i Livets Bog gett namnet&nbsp;&rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1. st. 33)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den gudomliga skaparprincipen s&auml;nder s&aring;ledes i kraft av sina tv&aring; motsatta poler sina andliga &rdquo;dagar&rdquo; och &rdquo;n&auml;tter&rdquo; in genom v&auml;rldsalltet, p&aring; samma s&auml;tt som den l&aring;ter solarna i f&ouml;rening med sina planeter s&auml;nda dagar och n&auml;tter in i den fysiska v&auml;rlden.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1. st. 37)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom &rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo;, som vi redan tidigare n&auml;mnt, i sin h&ouml;gsta natur &auml;r namnl&ouml;s eller lika med X, blir den endast tillg&auml;nglig f&ouml;r f&ouml;rnimmelse n&auml;r den inkarnerar i de levande v&auml;sendena och d&auml;r visar sig som den reglerande huvudfaktorn i samtliga v&auml;sens sj&auml;ls- eller medvetandeliv.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1. st. 50)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.\r\n&lt;div class=\"sfsi_Sicons\"&gt;\r\n&lt;div&gt;&lt;\/div&gt;\r\n&lt;div class=\"sfsi_socialwpr\"&gt;\r\n&lt;div class=\"sf_fb\"&gt;\r\n&lt;div class=\"fb-like fb_iframe_widget\" data-share=\"true\" data-layout=\"button\"&gt;&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-skaparprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Gudomliga skaparprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-suggestionen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Gudomliga suggestionen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den gudomliga suggestionen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. den guddommelige suggestion&lt;\/em&gt;) betyder i Martinus litteratur att en individ genom en andlig kraft p&aring;f&ouml;rs en f&ouml;rest&auml;llning (ofta en religi&ouml;s f&ouml;rest&auml;llning) som f&aring;r starkt inflytande &ouml;ver denna individs sinne, utan att denna f&ouml;rest&auml;llning beh&ouml;ver underbyggas med en intelligensm&auml;ssig motivering. Den gudomliga suggestionen likst&auml;lls d&auml;rmed med religi&ouml;s &rdquo;tro&rdquo;, som har sin grund i den religi&ouml;sa principen. Martinus beskriver att n&auml;r en m&auml;nniska har kommit under inflytande av den gudomliga suggestionen och har f&aring;tt en orubblig tro p&aring; ett religi&ouml;st ideal, kommer denna m&auml;nniskas medvetande att genomstr&ouml;mmas av en andlig kraft som motsvarar detta ideal. M&auml;nniskan blir i ett s&aring;dant skede helt beh&auml;rskad av dessa f&ouml;rest&auml;llningar. Religi&ouml;s tro i form av den gudomliga suggestionen inverkar fr&auml;mst p&aring; m&auml;nniskans k&auml;nsloliv och kan befr&auml;mjas av yttre religi&ouml;sa ritualer som t.ex heliga sakrament och gemensam b&ouml;n. F&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r att den gudomliga suggestionen ska kunna verka &auml;r att individen &auml;r mottaglig f&ouml;r denna genom att fortfarande befinna sig i ett trosstadium. Ju mer m&auml;nniskan utvecklar sin&nbsp;intelligens, desto mindre blir hennes f&ouml;rm&aring;ga att kunna tro p&aring; eller vara underkastad en gudomlig suggestion om en gudom utan motivering eller intellektuell kunskap. M&aring;nga m&auml;nniskor i dag l&auml;mnar d&auml;rmed trosbaserade religi&ouml;sa samfund som har blivit uttryck f&ouml;r att tidigare religi&ouml;sa ideal eller den religi&ouml;sa principen har blivit&nbsp;&rdquo;f&ouml;rstenade&rdquo;. Martinus beskriver dock att den religi&ouml;sa principen och m&auml;nniskans intresse f&ouml;r moral i st&auml;llet tar sig uttryck i samh&auml;llsutveckling, juridik och politiska ideal. Ett verkligt humant samh&auml;lle kommer dock inte att kunna &aring;stadkommas f&ouml;rr&auml;n m&auml;nniskan har utvecklat en verklig f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r v&auml;rlden och det levande v&auml;sendets&nbsp;analys&nbsp;och d&auml;rmed n&aring;tt fram till en&nbsp;andlig vetenskap&nbsp;som grundval f&ouml;r samh&auml;llet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Liksom ett musikstycke kan inverka direkt p&aring; en jordm&auml;nniskas k&auml;nsloliv och d&auml;r framkalla st&auml;mningar, ja, till och med kan inverka p&aring; djur utan att dessa har n&aring;gon intelligensm&auml;ssig uppfattning om vad som f&ouml;rsigg&aring;r,&nbsp;p&aring; samma s&auml;tt inverkar &auml;ven de nyss n&auml;mnda realiteterna direkt p&aring; de f&ouml;r den&nbsp;gudomliga&nbsp;suggestionen&nbsp;mottagliga individernas k&auml;nsloliv och framkallar d&auml;r tro utan n&aring;gon verklig, intelligensm&auml;ssig f&ouml;rst&aring;else eller kunskap. (Livets Bog, del 1, st. 141)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r en individ d&auml;rf&ouml;r har kommit in under den&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;, det vill s&auml;ga har bibringats en tills vidare orubblig tro p&aring; ett eller annat religi&ouml;st ideal,&nbsp;b&ouml;rjar strax en mot detta ideal svarande andlig eller kosmisk kraft att genomstr&ouml;mma individens medvetande. (Livets Bog, del 1, st. 140)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Visserligen har denna i form av ett \"sakrament\" varit till god hj&auml;lp eller kraft vid befr&auml;mjandet av \"den&nbsp;&lt;\/em&gt;gudomliga suggestionen&lt;em&gt;\" vid en tidpunkt d&aring; jordm&auml;nsklighetens mentalitet inte kunde ledas genom intelligens utan endast genom k&auml;nsla. (Livets Bog, del 2, st. 586)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-suggestionen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Gudomliga suggestionen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-varlden\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Gudomliga v&auml;rlden&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den gudomliga v&auml;rlden&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk. den guddommelige verden)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur det femte av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;eller en utvecklingsspiral.&nbsp;Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av intuitionsenergin som dominerande kosmisk&nbsp;grundenergi&nbsp;och enligt Martinus upplever individen h&auml;r tillvaron i dess h&ouml;gsta framtr&auml;dande fr&aring;n Guds egen utsiktspunkt. Tack vare sin full&auml;ndade intuitiva beg&aring;vning f&aring;r v&auml;sendena i den gudomliga v&auml;rlden tillg&aring;ng till en fullkomlig kunskap om tillvarons principer och beskaffenhet och kan &auml;ven erinra sig stora omr&aring;den av sina tidigare liv och tillvaroformer. Liksom i det f&ouml;reg&aring;ende&nbsp;visdomsriket&nbsp;lystrar materien helt till individernas &ouml;nskningar och beg&auml;r, och de upplever livet som en&nbsp;evig&nbsp;tillvaro. V&auml;sendena lever h&auml;r helt och h&aring;llet &rdquo;ett med&nbsp;Fadern&rdquo; som Guds avbild och befinner sig i Gudomens&nbsp;medvetande. Enligt Martinus analyser utg&ouml;r den gudomliga v&auml;rlden det h&ouml;gsta stadiet och kulminationen av upplevelse av tillvaron och livsmysteriets l&ouml;sning inom ett spiralkretslopp. Den gudomliga v&auml;rlden och intuitionsenergin betecknas i Martinus symboler med bl&aring; f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att uppleva tillvaron med kosmiskt medvetande &auml;r allts&aring; detsamma som att leva direkt samman med&nbsp;Gudomen.&nbsp;Och d&aring; detta s&aring;ledes utg&ouml;r den fundamentala medvetandefaktorn i&nbsp;den zon d&auml;r intuitionsenergin kulminerar, kan denna zon eller detta rike kallas &rdquo;den gudomliga v&auml;rlden&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 259)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendet h&auml;r i &rdquo;den gudomliga v&auml;rlden&rdquo; kulminerar allts&aring; i utvecklingens slutresultat.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;H&auml;r uppenbaras livets blomstring i sin allra h&ouml;gsta form.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Materien lystrar till v&auml;sendets minsta bud och &ouml;nskan.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Dess skaparf&ouml;rm&aring;ga &auml;r kulminationen av fullkomlighet.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 386)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;rutom att v&auml;sendena i &rdquo;den gudomliga v&auml;rlden&rdquo; befinner sig i denna kulminerande h&ouml;gintellektualitet, befinner de sig &auml;ven i kulminationen av den absoluta frig&ouml;relsen.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Reinkarnations- eller &aring;terf&ouml;delseprincipen existerar h&auml;r endast i latent form. V&auml;sendena har ju inte n&aring;gra materiekroppar som &auml;r fastare &auml;n att de kan &rdquo;materialisera&rdquo; eller &rdquo;dematerialisera&rdquo; dem p&aring; sina tankars bud.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 369)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomliga-varlden\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Gudomliga v&auml;rlden<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=guds-primara-medvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Guds prim&auml;ra medvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Guds prim&auml;ra medvetande&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;Guds&nbsp;prim&aelig;re&nbsp;bevidsthed) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur Guds eller Gudomens medvetandeomr&aring;de i de h&ouml;gre, andliga v&auml;rldarna i ett kosmiskt spiralkretslopp. Dessa andliga v&auml;rldar som bebos av dubbelpoliga v&auml;sen med kosmiskt medvetande som &auml;r ett med ljuset och allk&auml;rleken, utg&ouml;rs av det riktiga m&auml;nniskoriket, visdomsriket, den gudomliga v&auml;rlden, samt salighetsriket. I de h&ouml;gsta v&auml;rldarna kulminerar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till k&auml;rlek, visdom och intuition och v&auml;sendena i den gudomliga v&auml;rlden utg&ouml;r Gudomens h&ouml;gsta f&ouml;rnimmelseorgan och f&ouml;rnimmer sig som ett med Gudomen eller F&ouml;rsynen. De l&auml;gre v&auml;rldarna i spiralkretsloppet, som utg&ouml;rs av v&auml;xtriket och djurriket (dit den nuvarande m&auml;nniskan ocks&aring; h&ouml;r), beh&auml;rskas i st&auml;llet av Guds sekund&auml;ra medvetande som befordrar de principer som g&auml;ller i den fysiska v&auml;rlden.&nbsp;Ur ett kosmiskt perspektiv &auml;r Guds sekund&auml;ra medvetande liktydigt med m&ouml;rkersf&auml;ren i spiralkretsloppet, medan Guds prim&auml;ra medvetande&nbsp;&auml;r liktydigt med ljuset och k&auml;rleken.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus analyser upplever alla v&auml;sen v&auml;xelvis vissa epoker d&aring; de &auml;r ett med Guds prim&auml;ra medvetande och ljuset, och andra epoker d&aring; de &auml;r ett med Gudomens sekund&auml;ra medvetande eller m&ouml;rkret.&nbsp;Denna v&auml;xling sker i en l&aring;ng utvecklingsprocess i spiralkretsloppet, och kommer sedan att &aring;terupprepas i p&aring;f&ouml;ljande spiralkretslopp i all evighet. Den &auml;r enligt Martinus analyser en n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att det levande v&auml;sendets medvetande ska f&ouml;rnyas och uppleva en evig livsupplevelse enligt kontrastprincipen och principen om hunger och m&auml;ttnad. D&aring; ett v&auml;sen har kulminerat i Guds prim&auml;ra medvetande och, efter eoner av tid i detta omr&aring;de, b&ouml;rjat uppleva en m&auml;ttnad p&aring; ljuset och allk&auml;rleken, p&aring;b&ouml;rjar det en resa in i ett nytt spiralkretslopp med en l&auml;ngtan efter upplevelse i den fysiska v&auml;rlden. Under denna period kommer v&auml;sendet att uppleva livet genom Guds sekund&auml;ra medvetande. Livet i den fysiska v&auml;rlden med sj&auml;lvbevarelsedrift och &aring;tskillnad fr&aring;n andra v&auml;sen framst&aring;r d&aring; som ljuset i livsupplevelsen. D&aring; ett visst antal v&auml;sen alltid befinner sig i dessa b&auml;gge kontrastomr&aring;den, f&ouml;rnyar Gudomen detta s&auml;tt st&auml;ndigt sitt medvetande genom de levande v&auml;sendenas eviga livsupplevelser och nyskapande av medvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Guds permanenta och fullkomliga livsupplevelse formar sig allts&aring; som den skapelse- och upplevelseprocess som f&ouml;rsigg&aring;r med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendena i de h&ouml;gsta eller totalt fullkomliga v&auml;rldarna i spiralkretsloppen.&nbsp;Det lysande skapelse- och upplevelsetillst&aring;nd som h&auml;r r&aring;der &auml;r Guds prim&auml;ra medvetande.&nbsp;H&auml;r uppenbaras allvisheten och den o&auml;ndliga k&auml;rleken.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2384)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men samtidigt som dessa nuvarande v&auml;sen genom utvecklingen har kommit att ing&aring; i detta Guds prim&auml;ra medvetandeomr&aring;de, s&aring; har i motsvarande m&aring;n andra v&auml;sen till f&ouml;ljd av degeneration kommit att utg&aring; ur detta omr&aring;de till spiralkretsloppets l&auml;gre v&auml;rldar, s&aring;som salighetsrikets fysiska mineralomr&aring;de, v&auml;xtriket och djurriket, till vilket sistn&auml;mnda rike den of&auml;rdiga jordiska m&auml;nniskan h&ouml;r.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2387)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Tack vare detta \"obehagligt goda\" eller upplevelsen av m&ouml;rkrets kulmination kommer alla levande v&auml;sen, efter sin egen &ouml;nskan och som livsviktig n&ouml;dv&auml;ndighet, att v&auml;xelvis f&aring; uppleva: vissa epoker d&aring; de &auml;r ett med m&ouml;rkret eller Gudomens&nbsp;sekund&auml;ramedvetande&nbsp;och andra epoker d&aring; de &auml;r ett med Gudomens prim&auml;ra&nbsp;medvetande&nbsp;- ljuset, allk&auml;rleken och visdomen - allt efter sitt vid olika tider r&aring;dande hunger- och m&auml;ttnadstillst&aring;nd.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, 2607)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=guds-primara-medvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Guds prim&auml;ra medvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=guds-sekundara-medvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Guds sekund&auml;ra medvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Guds sekund&auml;ra medvetande&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;Guds sekund&aelig;re bevidsthed)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur Guds eller Gudomens medvetandeomr&aring;de i de l&auml;gre, fysiska v&auml;rldarna i ett kosmiskt spiralkretslopp.&nbsp;Dessa v&auml;rldar eller tillvaroplan utg&ouml;rs av v&auml;xtriket och djurriket, dit den nuvarande m&auml;nskligheten ocks&aring; h&ouml;r. I dessa riken h&aring;ller v&auml;sendena enligt Martinus analyser p&aring; att omformas och skapas till Guds avbild och det &auml;r ocks&aring; en period i spiralkretsloppet d&auml;r de f&ouml;rnyar sitt medvetande. Martinus beskriver att Gudomen har tv&aring; kontrasterande medvetandeomr&aring;den: ett permanent prim&auml;rt medvetande d&auml;r k&auml;rleken, visdomen och ljuset kulminerar, och ett permanent sekund&auml;rt medvetande d&auml;r de principer befordras som h&ouml;r till den fysiska v&auml;rlden, sj&auml;lvbevarelsedriften och den dr&auml;pande principen. Ur ett kosmiskt perspektiv &auml;r Guds sekund&auml;ra medvetande liktydigt med m&ouml;rkersf&auml;ren i spiralkretsloppet, medan Guds prim&auml;ra medvetande &auml;r liktydigt med ljuset och k&auml;rleken.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus analyser upplever alla v&auml;sen v&auml;xelvis vissa epoker d&aring; de &auml;r ett med Guds prim&auml;ra medvetande och ljuset, och andra epoker d&aring; de &auml;r ett med Gudomens sekund&auml;ra medvetande eller m&ouml;rkret. Denna v&auml;xling sker i en l&aring;ng utvecklingsprocess i spiralkretsloppet, och kommer sedan att &aring;terupprepas i p&aring;f&ouml;ljande spiralkretslopp i all evighet. Den &auml;r enligt Martinus analyser en n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att det levande v&auml;sendets medvetande ska f&ouml;rnyas och uppleva en evig livsupplevelse enligt kontrastprincipen och principen om hunger och m&auml;ttnad. D&aring; ett v&auml;sen har kulminerat i Guds prim&auml;ra medvetande och, efter eoner av tid i detta omr&aring;de, b&ouml;rjat uppleva en m&auml;ttnad p&aring; ljuset och allk&auml;rleken, p&aring;b&ouml;rjar det en resa in i ett nytt spiralkretslopp med en l&auml;ngtan efter upplevelse i den fysiska v&auml;rlden. Under denna period kommer v&auml;sendet att uppleva livet genom Guds sekund&auml;ra medvetande. Livet i den fysiska v&auml;rlden med sj&auml;lvbevarelsedrift och &aring;tskillnad fr&aring;n andra v&auml;sen framst&aring;r d&aring; som ljuset i livsupplevelsen. D&aring; ett visst antal v&auml;sen alltid befinner sig i dessa b&auml;gge kontrastomr&aring;den, f&ouml;rnyar Gudomen detta s&auml;tt st&auml;ndigt sitt medvetande genom de levande v&auml;sendenas eviga livsupplevelser och nyskapande av medvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Tack vare detta &rdquo;obehagligt goda&rdquo; eller upplevelsen av m&ouml;rkrets kulmination kommer alla levande v&auml;sen, efter sin egen &ouml;nskan och som livsviktig n&ouml;dv&auml;ndighet, att v&auml;xelvis f&aring; uppleva: vissa epoker d&aring; de &auml;r ett med m&ouml;rkret eller Gudomens&nbsp;sekund&auml;ra&nbsp;medvetande&nbsp;och andra epoker d&aring; de &auml;r ett med Gudomens prim&auml;ra&nbsp;medvetande&nbsp;&ndash; ljuset, allk&auml;rleken och visdomen &ndash; allt efter sitt vid olika tider r&aring;dande hunger- och m&auml;ttnadstillst&aring;nd.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, 2607)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men tack vare Gudomens verkliga, prim&auml;ra medvetandeomr&aring;de styrs och leds detta sekund&auml;ra medvetandeomr&aring;de fram genom utvecklingen till upplevelsen av kulminationen av det absolut livsviktiga m&ouml;rkret eller det s&aring; kallade \"onda\", som i absolut mening inte &auml;r n&aring;got \"ont\" utan i st&auml;llet &auml;r vad vi l&auml;rt oss ben&auml;mna \"det obehagligt goda\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, 2607)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=guds-sekundara-medvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Guds sekund&auml;ra medvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=h-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;H-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;H-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;H-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;H-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den sjunde kategorin, d&auml;r m&auml;nniskans motsatta pol b&ouml;rjar g&ouml;ra sig g&auml;llande i form av sympati f&ouml;r det egna k&ouml;net. Samtidigt domineras hennes framtr&auml;dande fortfarande av hennes ordinarie pol, vilket inneb&auml;r att H-m&auml;nniskornas sexuella dragning fortfarande riktas mot det motsatta k&ouml;net. Eftersom H-m&auml;nniskornas motsatta pol har utvecklats starkt, har de utvecklat ett intressen och skapartalanger p&aring; olika omr&aring;den utanf&ouml;r &auml;ktenskapet. Det medf&ouml;r ocks&aring; att H-m&auml;nniskorna ofta kan befinna sig i&nbsp;&rdquo;de olyckliga &auml;ktenskapens zon&rdquo;, s&auml;rskilt om de har f&ouml;r&auml;lskat sig i en m&auml;nniska som befinner sig p&aring; ett annat stadium i polf&ouml;rvandlingen. P&aring; grund av sitt humana sinnelag stannar H-m&auml;nniskorna ibland &auml;nd&aring; kvar i &auml;ktenskap f&ouml;r att undvika lidande.&nbsp;Utvecklingen av den motsatta polen bidrar till att H-m&auml;nniskorna kan ha andliga intressen, utveckla m&aring;nga&nbsp; skapartalanger och uppvisa en h&ouml;g produktivitet, men p&aring; grund av detta kan de ocks&aring; uts&auml;ttas f&ouml;r f&ouml;rf&ouml;ljelse och &rdquo;baktaleri&rdquo; (se nedan).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det motsatta k&ouml;nets v&auml;sen &auml;r alltj&auml;mt f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r H-m&auml;nniskans sexuella dragning, &auml;ven om hon i sj&auml;lva verket kan omfatta m&aring;nga av sitt eget k&ouml;ns v&auml;sen med en sympati och h&auml;ngivenhet som i vissa situationer kan vara mycket n&auml;ra besl&auml;ktad med den hon k&auml;nner f&ouml;r det motsatta k&ouml;net.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Ja, hon kan h&auml;r rent av k&auml;nna n&aring;got av samma jalusi eller svartsjuka som hon annars bara k&auml;nner med avseende p&aring; det motsatta k&ouml;net.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1876)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att H-m&auml;nniskan ocks&aring; &auml;r en representant f&ouml;r \"de olyckliga &auml;ktenskapens zon\", d&auml;r varje slag av sympati som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskapet och familjelivet alltid finns till p&aring; det absolut \"normala\" &auml;ktenskapets bekostnad, detta &auml;r ju en naturlig f&ouml;ljd.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Men emedan H-m&auml;nniskan &auml;r ett v&auml;sen som genomg&aring;tt en serie inkarnationer med mycket lidande samt befinner sig i en framskriden polutveckling (h&auml;rav den stora medk&auml;nsla eller begynnande n&auml;stank&auml;rlek som mer eller mindre k&auml;nnetecknar detta v&auml;sen), b&auml;r det henne mycket emot att g&ouml;ra andra v&auml;sen olyckliga. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1877)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&aring; individen inte heller &auml;r vaket dagsmedveten i den motsatta polen, varf&ouml;r hans sympati inte utl&ouml;ser n&aring;gon sexuell dragning till det egna k&ouml;net, m&auml;rks denna pols framskridna verkningar hos H-m&auml;nniskan endast i form av detta v&auml;sens stora skapartalanger, p&aring; s&aring;v&auml;l fysiska som andliga omr&aring;den. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1880)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=h-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>H-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=halvkonsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Halvk&ouml;nsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Halvk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;halvk&oslash;nsv&aelig;sen)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett v&auml;sen som framtr&auml;der som antingen hank&ouml;n eller honk&ouml;n. Ett halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser ett enpoligt v&auml;sen, d&aring; antingen den feminina eller maskulina polen dominerar v&auml;sendets mentalitet och yttre framtr&auml;dande. F&ouml;r att uppleva lycka och v&auml;lbefinnande i livet &auml;r ett halvk&ouml;nsv&auml;sen beroende av en sexuell kontakt med ett annat halvk&ouml;nsv&auml;sen, vilket i djurriket enligt Martinus analyser manifesteras som en instinktsbaserad dragning till ett v&auml;sen av det motsatta k&ouml;net.&nbsp;Enligt Martinus analyser har alla v&auml;sen tv&aring; sexuella poler i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande, en maskulin och en feminin pol.&nbsp;V&auml;sendet befinner sig i detta dubbelpoliga tillst&aring;nd som helk&ouml;nsv&auml;sen under den st&ouml;rsta delen av den utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner spiralkretsloppet. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket&nbsp;eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som hona eller hane, eller man eller kvinna inom m&auml;nskligheten. K&auml;nnetecknande f&ouml;r ett halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r en sexuell dragningskraft som &auml;r inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net, men &auml;ven &ouml;vriga djuriska anlag som sj&auml;lvbevarelsedrift, makt, f&ouml;r&auml;lskelse och en l&auml;ngtan efter att leva i &auml;ktenskap med inriktning p&aring; en &auml;ktenskapspartner och barn.&nbsp;(Se &auml;ven A-m&auml;nniskor&nbsp;i Martinus kategorisering av sexuella tillst&aring;nd i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bo&lt;\/em&gt;g, del 5.) Den jordiska m&auml;nskligheten befinner sig enligt Martinus nu i ett &ouml;verg&aring;ngsskede fr&aring;n enpolighet till dubbelpolighet, dvs. fr&aring;n halvk&ouml;nsv&auml;sen till helk&ouml;nsv&auml;sen, genom polf&ouml;rvandlingen.&nbsp; Renodlade enpoliga v&auml;sen eller halvk&ouml;nsv&auml;sen finns inte l&auml;ngre bland m&auml;nniskorna p&aring; jorden, utan alla individer befinner sig enligt Martinus analyser p&aring; olika stadier av f&ouml;rvandlingen fram emot helk&ouml;nsv&auml;sen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som \"halvk&ouml;nsv&auml;sen\" kan individen endast f&ouml;rnimma det verkliga livet genom en sexuell kontakt med ett \"halvk&ouml;nsv&auml;sen\" av motsatt slag, det s&aring; kallade \"motsatta k&ouml;net\". (Martinus, Livets Bog, del 5, st 1652)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dessa \"halvk&ouml;nstillst&aring;nd\" - \"hank&ouml;n\" och \"honk&ouml;n\" - &auml;r allts&aring; var f&ouml;r sig kosmiska organiska sinnesregleringar, varigenom individen blir avskuren fr&aring;n de andliga eller kosmiska tillvaroplanen och d&auml;rmed fr&aring;n sitt verkliga frigjorda andliga tillst&aring;nd. Att vara ett kulminerande \"halvk&ouml;nsv&auml;sen\" &auml;r allts&aring; detsamma som att vara ett v&auml;sen, vars medvetande bragts ned till ett mycket latent stadium.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st 1652)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om denna organiska funktion, som omskapat v&auml;sendena till sexuella halvk&ouml;nsv&auml;sen, till hon- och hank&ouml;n, inte fortsatte sin utveckling f&ouml;r att nu omdana dem till sexuella helk&ouml;nsv&auml;sen, s&aring; skulle ljuset aldrig n&aring;gonsin komma att skina i v&auml;rlden. (Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 5, st 1657.)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=halvkonsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Halvk&ouml;nsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=heliga-anden\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Heliga anden&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den heliga anden&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;den hellige &aring;nd&lt;\/em&gt;) syftar i Martinus litteratur p&aring; det fullkomliga eller kosmiska medvetandet som en individ upplever eller &rdquo;&ouml;verskyggas av&rdquo; i samband med &rdquo;den kosmiska f&ouml;delsen&rdquo;. Uttrycket &rdquo;den heliga anden&rdquo; anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med intuitionsenergi, de kosmiska v&auml;rldarna och Gudomens medvetande. &rdquo;Den heliga anden&rdquo; beskrivs i Martinus analyser som en gudomlig naturkraft, en fullkomlig kunskap och det gudomliga sinnelag som uttrycker fred, k&auml;rlek till n&auml;stan och samh&ouml;righet med allt levande. Se &auml;ven &rdquo;Hj&auml;lparen den heliga anden&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;Intuitionsenergin\" &auml;r h&auml;r i sitt andra stadium p&aring; upp&aring;tg&aring;ende.&nbsp;Den &auml;r livets h&ouml;gsta intellektuella energi.&nbsp;Den &auml;r, s&aring;som vi tidigare framh&aring;llit, materialet f&ouml;r &rdquo;den heliga anden&rdquo;.&nbsp;Denne ande &aring;ter &auml;r detsamma som livets eller tillvarons, universums eller v&auml;rldsalltets &rdquo;fundamentalvetenskap&rdquo;.&nbsp;Dess id&eacute;material och tankeformationer utg&ouml;r Gudomens eget vetande om sig sj&auml;lv, universum och tillvaron. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 366)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r &auml;r Guds medvetande eller mentalitet, h&auml;r existerar det eviga &ouml;vermedvetandet i form av de kosmiska v&auml;rldarna och den s&aring; kallade heliga anden. (Martinus,&rdquo;Partiklar, tomrum och tankekraft&rdquo;, Kosmos 1\/2001)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denne heliga ande &auml;r allts&aring; inte en vetenskap om hur man b&auml;st skall kunna m&aring;ngfaldigt utveckla och befordra djurrikets dr&auml;pande princip f&ouml;r att d&auml;rigenom g&ouml;ra sig till herre &ouml;ver sin n&auml;stas liv och egendom. Den &auml;r i st&auml;llet en vetenskap eller logisk tankemanifestation i form av de kosmiska analyser som vi h&auml;r genom gudomlig vilja, intellektualitet och k&auml;rlek har uppenbarat. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2991)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och &rdquo;freden&rdquo; &auml;r, som vi ju har sett, just detsamma som &rdquo;k&auml;rleken till n&auml;stan&rdquo;, som i sin tur &auml;r detsamma som &rdquo;den heliga anden&rdquo; eller f&ouml;rnimmelsen av samh&ouml;righeten med alla levande v&auml;sen, allt liv och all manifestation. (Artiklar 1930&lt;\/em&gt;&minus;1945, st. 18.29)&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=heliga-anden\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Heliga anden<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=helkonsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Helk&ouml;nsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;helk&oslash;nsv&aelig;sen) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett v&auml;sen som varken &auml;r ett hank&ouml;n eller ett honk&ouml;n, utan ett dubbelpoligt v&auml;sen med sina b&auml;gge sexuella poler,&nbsp;den feminina eller den maskulina, i balans. Ett helk&ouml;nsv&auml;sen k&auml;nner ingen partisk f&ouml;r&auml;lskelse, egendomsr&auml;tt eller l&auml;ngtan till &auml;ktenskap, utan kan enbart manifestera opartisk osj&auml;lviskhet och allk&auml;rlek gentemot alla levande v&auml;sen i tillvaron.&nbsp;V&auml;sendet befinner sig i detta dubbelpoliga tillst&aring;nd som helk&ouml;nsv&auml;sen under den st&ouml;rsta delen av den utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner spiralkretsloppet. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket&nbsp;eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Dessa b&aring;da halvk&ouml;nsv&auml;sen har en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net, vars er&ouml;vring &auml;r ett oumb&auml;rligt fundament f&ouml;r djurets och den enpoliga m&auml;nniskans lycka.&nbsp;Den jordiska m&auml;nskligheten befinner sig enligt Martinus nu i ett &ouml;verg&aring;ngsskede fr&aring;n enpolighet till dubbelpolighet, dvs. fr&aring;n halvk&ouml;nsv&auml;sen till helk&ouml;nsv&auml;sen, genom polf&ouml;rvandlingen. Som synonym f&ouml;r helk&ouml;nsv&auml;sen anv&auml;nder Martinus &auml;ven begreppet tv&aring;k&ouml;nsv&auml;sen (se &auml;ven I-m&auml;nniskor, J-m&auml;nniskor och K-m&auml;nniskor i Martinus kategorisering av sexuella tillst&aring;nd i &lt;em&gt;Livets Bo&lt;\/em&gt;g, del 5).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om v&auml;sendets tv&aring; poler &auml;r likv&auml;rdiga och lika mycket utvecklade, &auml;r v&auml;sendet inte l&auml;ngre ett hank&ouml;ns- eller honk&ouml;nsv&auml;sen utan utg&ouml;r i st&auml;llet ett \"helk&ouml;nsv&auml;sen\", vilket &aring;terigen i sin h&ouml;gsta utveckling &auml;r detsamma som \"den absolut fullkomliga m&auml;nniskan, skapad till Guds avbild\". (Martinus, Livets Bog, del 7, st 2480)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om denna organiska funktion, som omskapat v&auml;sendena till sexuella halvk&ouml;nsv&auml;sen, till hon- och hank&ouml;n, inte fortsatte sin utveckling f&ouml;r att nu omdana dem till sexuella helk&ouml;nsv&auml;sen, s&aring; skulle ljuset aldrig n&aring;gonsin komma att skina i v&auml;rlden. (Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 5, st 1667.)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Men den enda struktur som inte befordrar den dr&auml;pande principen eller de djuriska traditionerna &auml;r \"helk&ouml;nstillst&aring;ndet\".&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;I paradiset r&aring;dde frid och lycka, emedan v&auml;sendena d&auml;r var \"helk&ouml;nsv&auml;sen\".&nbsp;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 5, st 1680.)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=helkonsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Helk&ouml;nsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=hjalparen-den-heliga-anden\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Hj&auml;lparen den heliga anden&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Hj&auml;lparen den heliga anden &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;Talsmanden den hellige &aring;nd&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur det av Jesus Kristus och&nbsp;&lt;em&gt;Nya testamentet&lt;\/em&gt; f&ouml;rutsagda fullkomligg&ouml;randet av kristendomens eller den gamla v&auml;rldsimpulsens budskap om f&ouml;rl&aring;telse och k&auml;rlek till n&auml;stan. Enligt Martinus analyser kommer &rdquo;Hj&auml;lparen den heliga anden&rdquo; inte till m&auml;nniskorna som en person, som tidigare tolkningar av Bibeln har gjort g&auml;llande, utan i form av den andliga vetenskapen och de kosmiska analyserna som Martinus har f&ouml;rmedlat och manifesterat i sitt samlade verk &lt;em&gt;Tredje testamentet&lt;\/em&gt;. Se &auml;ven andlig vetenskap.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De stora l&ouml;ftena blir uppfyllda, det ena efter det andra.&nbsp;&rdquo;Hj&auml;lparen, den heliga anden&rdquo; str&aring;lar genom den nya kosmiska v&auml;rldsimpulsen allt starkare in i jordsf&auml;ren och framtr&auml;der mer djupg&aring;ende och genomtr&auml;ngande &auml;n n&aring;gonsin tidigare. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 853)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r&nbsp;denna insikt som f&aring;r v&auml;rlds&aring;terl&ouml;saren att f&ouml;reb&aring;da ankomsten av en s&aring;dan h&ouml;gintellektuell analys i form av &rdquo;Hj&auml;lparen,&nbsp;den&nbsp;heliga&nbsp;anden&rdquo;, som ska l&auml;ra m&auml;nniskorna det som hans samtid inte kunde f&ouml;rst&aring;.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1166)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r inte s&aring; m&auml;rkligt att Kristus talar om \"att f&ouml;das p&aring; nytt\" och h&auml;nvisar till senare tiders m&ouml;te med &rdquo;Hj&auml;lparen, den heliga anden&rdquo;, n&auml;r det g&auml;ller detta rikes f&ouml;rverkligande.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 874)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=hjalparen-den-heliga-anden\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Hj&auml;lparen den heliga anden<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=hogsta-elden\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;H&ouml;gsta elden&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den h&ouml;gsta elden&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk.&nbsp;&lt;em&gt;den&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;h&oslash;jeste&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;ild)&nbsp;&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus analyser&nbsp;en central, kosmisk urkraft i tillvaron som &auml;r liktydig med den sexuella principen eller &rdquo;den allt b&auml;rande sexuella principens genomtr&auml;ngande kraft&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 513). Martinus beskriver den h&ouml;gsta elden ocks&aring; som &rdquo;den b&auml;rande, h&ouml;gsta v&auml;rmek&auml;llan bakom varje mental och d&auml;refter bakom varje fysisk utveckling&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 840). Den h&ouml;gsta elden anv&auml;nds i m&aring;nga olika sammanhang som synonym till &rdquo;k&auml;rlek till n&auml;stan&rdquo;, &rdquo;den sexuella&nbsp;polprincipen&rdquo;, &rdquo;sexualitet&rdquo;, &rdquo;den sexuella utl&ouml;sningen&rdquo; eller &rdquo;den sexuella driften&rdquo;.&nbsp;I sin innersta&nbsp;analys&nbsp;likst&auml;lls den h&ouml;gsta elden ocks&aring; med Guds&nbsp;medvetande.&nbsp; Martinus beskriver att den h&ouml;gsta elden i sig varken &auml;r&nbsp;&rdquo;ond&rdquo; eller&nbsp;&nbsp;&rdquo;god&rdquo;, utan en neutral urkraft som &auml;r en del av&nbsp;X1&nbsp;eller jagets utstr&aring;lning av n&aring;got som &auml;r. I treeniga analysen som alla levande v&auml;sen best&aring;r av, utg&ouml;r den h&ouml;gsta elden&nbsp;X2:s vibrationsdom&auml;n. Alla kontraster s&aring;som ljus och m&ouml;rker g&aring;r tillbaka p&aring; den h&ouml;gsta elden eller den sexuella principen. Utformandet av&nbsp;X3&nbsp;eller den skapade v&auml;rlden &auml;r kulminationen av den h&ouml;gsta eldens tillfredsst&auml;llelse. Djupast sett anger Martinus att hela tillvaron &auml;r en sexuell njutning och att ett v&auml;sens eviga upplevelse av liv kan beskrivas som ett &auml;ktenskapligt samliv med&nbsp;Gudomen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;rf&ouml;r uppvisar ocks&aring; kretsloppet i allra h&ouml;gsta grad n&auml;rvaron av de tv&aring; kontraster, av vilka manifestationerna och upplevelserna kan kombineras och skapas. Och m&ouml;jligheten till detta ligger uteslutande i principen &rdquo;den h&ouml;gsta elden&rdquo; eller den sexuella principen. Genom denna princip kan&nbsp;F&ouml;rsynen&nbsp;v&auml;xelvis skapa spiralens tv&aring; stora kontraster, &rdquo;ljuset&rdquo; och &rdquo;m&ouml;rkret&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1557)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den av &rdquo;den h&ouml;gsta elden&rdquo; utl&ouml;sta&nbsp;polf&ouml;rvandlingen&nbsp;&auml;r fundamentet f&ouml;r allt kontrastskapande i&nbsp;v&auml;rldsalltet&nbsp;och d&auml;rmed f&ouml;r utsmyckningen av det konstverk som heter livet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1577)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Du vet, att fundamentet f&ouml;r utvecklingen &auml;r &rdquo;den h&ouml;gsta elden&rdquo; eller den sexuella polprincipen. Du vet, att v&auml;sendenas upplevelse av de tv&aring; stora kontrasterna ljuset och m&ouml;rkret, som &auml;r f&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r all livsupplevelse, regleras genom v&auml;xelvis f&ouml;rvandling av v&auml;sendena fr&aring;n enpoliga till dubbelpoliga v&auml;sen.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2112)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=hogsta-elden\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>H&ouml;gsta elden<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=i-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;I-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;I-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;I-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;I-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den &aring;ttonde kategorin, som har utvecklats vidare fr&aring;n &rdquo;H-m&auml;nniskorna&rdquo; och kulminerar i en human och k&auml;rleksfull inst&auml;llning till sina medm&auml;nniskor och allt levande. F&ouml;r I-m&auml;nniskorna &auml;r det, enligt Martinus, en sj&auml;lvklarhet att vara vegetarian. Hon n&auml;nns inte l&auml;ngre g&ouml;ra n&aring;gon m&auml;nniska eller n&aring;got djur n&aring;gon f&ouml;rtret.&nbsp;Martinus beskriver att &rdquo;I-m&auml;nniskan&rdquo; har blivit medveten i sin motsatta pol som &auml;r n&auml;stan lika framtr&auml;dande i hennes psyke som den ordinarie polen. Det inneb&auml;r att hon har genomf&ouml;rt sin sexuella f&ouml;rvandling och riktar sin sympati mot alla m&auml;nniskor. Det betyder ocks&aring; att I-m&auml;nniskorna inte l&auml;ngre har kvar f&ouml;rm&aring;gan att blir f&ouml;r&auml;lskad.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I-m&auml;nniskan &auml;r den fullkomligaste eller mest utvecklade av de &auml;nnu oinvigda jordm&auml;nniskorna.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Hon st&aring;r &ouml;ver alla andra jordm&auml;nniskor i k&auml;rleksfull moral och levnadsart.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Hon kan helt enkelt inte n&auml;nnas g&ouml;ra n&aring;gon varelse f&ouml;rtret, varken djur eller m&auml;nniskor eller ens v&auml;xter.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Att ett s&aring;dant v&auml;sen &auml;r vegetarian &auml;r helt sj&auml;lvklart. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1882)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den avancerade H-m&auml;nniskan glider efter hand om&auml;rkligt &ouml;ver till att bli en \"I-m&auml;nniska\".&nbsp;Detta v&auml;sen kulminerar i humant, moraliskt framtr&auml;dande.&nbsp;Dess n&auml;stank&auml;rlekstalang &auml;r s&aring; helt dominerande att en ursp&aring;ring h&auml;r &auml;r totalt om&ouml;jlig.&nbsp;V&auml;sendet kan helt enkelt inte f&ouml;rm&aring; sig att under n&aring;gra som helst omst&auml;ndigheter skapa olyckor, sorg eller lidanden f&ouml;r andra v&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1881)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det humana och k&auml;rleksfulla framtr&auml;dandet och den totala of&ouml;rm&aring;gan att bli f&ouml;r&auml;lskad avsl&ouml;jar just att v&auml;sendet genomf&ouml;rt sin totala sexuella f&ouml;rvandling.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1881)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=i-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>I-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ickefortplantningsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Ickefortplantningsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Ickefortplantningsv&auml;sen &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;ikkeformeringsv&aelig;sen&lt;\/em&gt;) = Ett &rdquo;ickefortplantningsv&auml;sen&rdquo; betecknar i Martinus analyser ett v&auml;sen som har kommit till det stadium i polf&ouml;rvandlingen d&auml;r individen inte l&auml;ngre str&auml;var efter att skaffa och uppfostra barn eller &ouml;nskar uppleva &rdquo;f&ouml;r&auml;ldragl&auml;dje&rdquo;, utan i st&auml;llet finner sin st&ouml;rsta tillfredsst&auml;llelse i att skapa manifestationer p&aring; intellektuella eller konstn&auml;rliga omr&aring;den. Ett ickefortplantningsv&auml;sen har d&auml;rmed blivit ett &rdquo;skaparv&auml;sen&rdquo;, vilket kontrasteras mot v&auml;sen som kan karakteriseras som &rdquo;fortplantningsv&auml;sen&rdquo; som fortfarande &ouml;nskar skaffa barn. Enligt Martinus analyser finns det inom jordens nuvarande befolkning ett stort antal mellanstadier mellan dessa b&aring;da ytterpoler, och ett och samma v&auml;sen kan &auml;ven pendla mellan de b&auml;gge kategorierna under en livstid. Ett v&auml;sen kan &auml;ven under olika omst&auml;ndigheter komma att bli &rdquo;f&ouml;rf&ouml;rt&rdquo; och bli f&ouml;r&auml;lder trots sin identitet som &rdquo;ickefortplantningsv&auml;sen&rdquo;, s&auml;rskilt under sin repetitionstid, vilket kortvarigt kan f&aring; f&ouml;ljden att f&ouml;r&auml;ldrainstinkten st&auml;rks, men i grunden g&aring;r det inte att f&ouml;r&auml;ndra n&aring;got v&auml;sens polutvecklingsstadium.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r en parning mellan ett \"fortplantningsv&auml;sen\" och ett \"ickefortplantningsv&auml;sen\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Ett &auml;ktenskap som enbart baserar sig p&aring; ett s&aring;dant f&ouml;rh&aring;llande &auml;r inte n&aring;got &auml;ktenskap.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r en abnormitet.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Och trots \"f&ouml;rf&ouml;relsen\" &auml;r kvinnan alltj&auml;mt i sitt innersta v&auml;sen ett \"ickefortplantningsv&auml;sen\", alldeles oberoende av om \"f&ouml;rf&ouml;relsen\" fick f&ouml;ljder som gjorde henne till mor.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Hennes femininitet blir visserligen f&ouml;rst&auml;rkt, men detta beror ingalunda p&aring; n&aring;gon kosmisk v&auml;sensf&ouml;r&auml;ndring i hennes medvetande, utan enbart p&aring; den f&ouml;rst&auml;rkta funktion hos modersorganen som varje befruktning &aring;stadkommer till avkommans beskydd, och &auml;r endast tillf&auml;llig. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 627)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ickefortplantningsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Ickefortplantningsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinkt\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Instinkt&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Instinkt&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. instinkt&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med instinktenergi, som utg&ouml;r jagets f&ouml;rsta kraftk&auml;lla i ett spiralkretslopp. Instinkten utg&ouml;r den b&auml;rande medvetandefaktorn i ett v&auml;xtv&auml;sens medvetande och instinktenergin &auml;r d&auml;rf&ouml;r dominerande i v&auml;xtriket. Instinkten &auml;r enligt Martinus analyser liktydigt med f&ouml;rm&aring;gan att&nbsp;ana, vilket medf&ouml;r att aningsf&ouml;rm&aring;gan &auml;r det som fr&auml;mst karakteriserar en v&auml;xts manifestation p&aring; det fysiska planet. Instinkten och f&ouml;rm&aring;gan att ana &auml;r en starkt framtr&auml;dande f&ouml;rm&aring;ga &auml;ven f&ouml;r djuren i djurriket och f&ouml;r de primitiva m&auml;nniskorna, medan de fysiska och psykiska instinkterna f&ouml;r de nuvarande jordm&auml;nniskorna enligt Martinus analyser &auml;r p&aring; tillbakag&aring;ng. Instinkten &auml;r den centrala komponenten i instinktenergin som i Martinus symboler betecknas med r&ouml;d f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r m&auml;nniskor i allm&auml;nhet t&auml;cker ordet \"instinkt\" i verkligheten bara en medvetenhetsegenskap. Denna egenskap best&aring;r i f&ouml;rm&aring;gan att \"ana\".Men f&ouml;rm&aring;gan att \"ana\" &auml;r ju en funktion, och en funktion &aring;terigen &auml;r detsamma som en \"r&ouml;relse\".&nbsp;Och \"r&ouml;relse\" kan i sin tur inte existera utan att vara identisk med uppenbarande av energi.&nbsp;Den speciella energi, genom vilken en instinktupplevelse befordras, utg&ouml;r allts&aring; den f&ouml;rsta grundenergin i tillvaron.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den b&auml;rande eller h&ouml;gsta medvetandefaktorn i v&auml;xtens medvetande &auml;r allts&aring;&nbsp;&rdquo;instinkten&rdquo;.&nbsp;V&auml;xtriket&nbsp;kan d&auml;rf&ouml;r ocks&aring; med r&auml;tta betecknas som &rdquo;instinktriket&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan f&ouml;raningsf&ouml;rm&aring;gan hos djuren och de f&ouml;rsta jordm&auml;nniskorna &auml;r, respektive var, renodlad och d&auml;rigenom gjorde dessa v&auml;sen n&auml;stan ofelbara i sin f&ouml;raning eller i sina psykiska&nbsp;instinkter,&nbsp;s&aring; &auml;r den hos kulturvarelsen mycket os&auml;ker och bristf&auml;llig, endast en svag avglans eller ett \"eko\" av vad den en g&aring;ng varit. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 187)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinkt\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Instinkt<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Instinktenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Instinktenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. instinktenergi&lt;\/em&gt;) &auml;r Martinus beteckning f&ouml;r den f&ouml;rsta av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet. Instinktenergin ligger till grund f&ouml;r allt som ing&aring;r i begreppet instinkt, som &auml;r den h&ouml;gsta medvetandefaktorn i v&auml;xtens medvetande. Begreppen instinkt och instinktenergi anv&auml;nds ocks&aring; synonymt i Martinus litteratur. Instinktenergin &auml;r den dominerande energin i&nbsp;v&auml;xtriket&nbsp;som utg&ouml;r det f&ouml;rsta tillvaroplanet i de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i spiralkretslopp. Den ben&auml;mns &auml;ven jagets f&ouml;rsta kraftk&auml;lla och talangk&auml;rnan f&ouml;r instinktkroppen betecknas som livssubstans nr 22 i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 943. Enligt Martinus analyser &auml;r instinkten liktydigt med f&ouml;rm&aring;gan att&nbsp;ana, vilket medf&ouml;r att aningsf&ouml;rm&aring;gan &auml;r det som karakteriserar en v&auml;xts manifestation p&aring; det fysiska planet. En annan ben&auml;mning f&ouml;r instinktenergi &auml;r d&auml;rf&ouml;r aningsenergi. Instinktenergin har den l&auml;gsta genomstr&ouml;mningsf&ouml;rm&aring;gan av de kosmiska grundenergierna och dess manifestationszon betecknas d&auml;rf&ouml;r av Martinus som tillvarons mest primitiva zon, d&auml;r vandringen i ett nytt spiralkretslopp tar sin b&ouml;rjan. Tillsammans med tyngdenergi och k&auml;nsloenergi ing&aring;r instinktenergi i de tre materieskapande energierna som m&ouml;jligg&ouml;r manifestation i fysisk materia. Instinktenergin illustreras i Martinus symboler med r&ouml;d f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som fundament f&ouml;r denna andliga natur ligger en kosmisk&nbsp;grundenergi&nbsp;som h&auml;r i Livets Bog f&aring;tt ben&auml;mningen&nbsp;&rdquo;instinktenergin&rdquo;,&nbsp;d&auml;rf&ouml;r att den ligger till grund f&ouml;r allt som h&ouml;r ihop med begreppet&nbsp;&rdquo;instinkt&rdquo;. Den b&auml;rande eller h&ouml;gsta medvetandefaktorn i v&auml;xtens medvetande &auml;r allts&aring;&nbsp;&rdquo;instinkten&rdquo;.&nbsp;V&auml;xtriket kan d&auml;rf&ouml;r ocks&aring; med r&auml;tta betecknas som &rdquo;instinktriket&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att &rdquo;instinktenergin&rdquo; h&auml;r kallas den &rdquo;f&ouml;rsta&rdquo; skall endast uttrycka, att den &auml;r den f&ouml;rsta i det avsnitt av &rdquo;spiralen&rdquo; d&auml;r utveckling b&ouml;rjar.&nbsp;Den &auml;r den svagaste av de n&auml;mnda grundenergierna. Och d&auml;r den &auml;r den ledande m&aring;ste givetvis sj&auml;lva medvetandelivet vara det svagaste i tillvaron.&nbsp;V&auml;xtriket utg&ouml;r d&auml;rf&ouml;r den mest element&auml;ra zon som finns.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Instinktenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktkroppen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Instinktkropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Instinktkropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. instinktlegeme) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den f&ouml;rsta av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Instinktkroppen domineras av instinktenergi (se &auml;ven aningsf&ouml;rm&aring;ga) och utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r v&auml;xtv&auml;sendet i v&auml;xtriket, det f&ouml;rsta riket i spiralkretsloppet. Instinktkroppen och aningsf&ouml;rm&aring;gan kulminerar d&auml;rmed i v&auml;xtriket, men v&auml;xtv&auml;sendet anv&auml;nder &auml;ven sin tyngdkropp och k&auml;nslokropp, som b&auml;gge befinner sig i tillv&auml;xt, f&ouml;r att kunna manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men som vi redan har ber&ouml;rt kan v&auml;sendet uppleva genom v&auml;xtkroppen endast tack vare vare instinktkroppen. Och denna upplevelse omfattar endast f&ouml;rm&aring;gan att \"ana\". (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 1, st. 13. 9)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan v&auml;xtens dagsmedvetande utg&ouml;rs av&nbsp;instinktkroppen och dess undermedvetande av tyngdkroppsfostret och k&auml;rnan till k&auml;nslokroppsfostret, s&aring; utg&ouml;rs djurets dagsmedvetande av instinkt- och tyngdkroppen och dess undermedvetande av k&auml;nslo- och intelligenskroppsfostret samt k&auml;rnan till intuitionskroppsfostret.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 186)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktkroppen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Instinktkropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktuniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Instinktuniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Instinktuniversum&lt;\/strong&gt; (dk.&lt;em&gt; instinktunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller mikrokosmos som domineras av instinktenergi. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans instinktuniversum &aring;terfinns instinktatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r instinktenergi, och dessa instinktatomer bildar enligt Martinus analyser organismens muskulatur och hud. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r instinktuniversum detsamma som v&auml;xtriket i den m&auml;nskliga organismen. Liksom &auml;r fallet med v&auml;xter, tr&auml;d och plantor p&aring; jordklotet, utf&ouml;rs funktionerna i m&auml;nniskans muskulatur och hud i h&ouml;g grad som vanemedvetande eller automatfunktioner, om de inte st&ouml;rs av andra grundenergiers intr&aring;ng. H&auml;lsan och v&auml;lbefinnandet i dessa regioner &auml;r d&auml;rmed beroende av m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att uppr&auml;tth&aring;lla balans i sin instinktenergi och de &ouml;vriga grundenergierna i sin organism.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt medvetande och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt mikrokosmos genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett hj&auml;rnuniversum, ett andnings- och bloduniversum, ett matsm&auml;ltningsuniversum, ett intuitionsuniversum, ett minnesuniversum och ett instinktuniversum. De energier som bildar v&aring;r tanke, skapar motsvarande fysiska omr&aring;den i v&aring;r organism. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 46.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett system med en atom eller ett kraftcentrum, genom vilket det g&aring;r en medvetandeenergi, i detta fall instinktenergin. P&aring; det materiella planet samlar sig instinktenergin i en instinktatom (r&ouml;d f&auml;rg). S&aring;dana atomer med sina elektroner eller planeter bildar muskulaturen. Instinktatomerna h&aring;lls vid liv genom den medvetandekraft vi kallar instinkten, som befordrar alla automatfunktioner.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 50.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktuniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Instinktuniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Instinktv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Instinktv&auml;sen (&lt;em&gt;dk. instinkt&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;v&aelig;sen) &lt;\/em&gt;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppet v&auml;xtv&auml;sen eller v&auml;xt, dvs.&nbsp;ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i v&auml;xtriket och som uppb&auml;rs av instinktenergin som b&auml;rande kosmisk grundenergi. Instinktv&auml;sen eller v&auml;xtv&auml;sen&nbsp;&aring;terfinns p&aring; jordklotet i olika former av vegetation som tr&auml;d, buskar, blommor, mossor och lavar osv. De&nbsp;upplever sin yttre omgivning endast i form av aningar och har sitt&nbsp;dagsmedvetande&nbsp;p&aring; det&nbsp;andliga planet. N&auml;rheten till den&nbsp;andliga v&auml;rlden&nbsp;och minnet av tillvaron i&nbsp;salighetsriket&nbsp;&aring;terspeglas i sk&ouml;nheten och m&aring;ngfalden som instinktv&auml;sen eller v&auml;xtv&auml;sen manifesterar i naturen p&aring; jordklotet. I motsats till&nbsp;djur&nbsp;och m&auml;nniskor kan instinktv&auml;sen eller v&auml;xtv&auml;sen inte f&ouml;rnimma sm&auml;rta eller lidande p&aring; det fysiska planet, oavsett hur omilt de behandlas genom naturens krafter och m&auml;nniskors och djurs p&aring;verkan.&nbsp;I&nbsp;slutet av v&auml;xtriket utvecklas instinktv&auml;sendet alltmer djuriska f&ouml;rm&aring;gor som t.ex. f&ouml;rm&aring;gan att f&aring;nga och sm&auml;lta insekter som n&auml;ring, och v&auml;sendet &auml;r d&auml;rmed p&aring; v&auml;g in i&nbsp;djurriket&nbsp;som n&auml;sta tillvaroplan i spiralkretsloppet. Ett instinktv&auml;sen eller en v&auml;xt p&aring;&nbsp;andra himlakroppar och i andra galaxer kan uppvisa andra yttre gestalter och former &auml;n de som &auml;r k&auml;nda p&aring; jordklotet men de uppb&auml;rs av instinktenergin som samma kosmiska grundenergi.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r dessa som g&ouml;r, att det levande v&auml;sendet i sin manifestation eller upplevelse av livet kommer att framtr&auml;da som \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;\" (v&auml;xt), som \"tyngdv&auml;sen\" (djur och jordm&auml;nniska), som \"k&auml;nslov&auml;sen\" (den riktiga m&auml;nniskan), som \"intelligensv&auml;sen\", som \"intuitionsv&auml;sen\" och som \"salighetsv&auml;sen\", vilka tre sista livsformer &auml;r av helt &ouml;verfysisk karakt&auml;r och utg&ouml;r den n&ouml;dv&auml;ndiga kontr&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;asten f&ouml;r upplevelsen av all fysisk tillvaro. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 533)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; De f&ouml;rsta djuriska v&auml;sendena h&ouml;jer sig d&auml;rf&ouml;r &ouml;ver v&auml;xten eller \"instinktv&auml;sendet\" endast genom att de i grova drag kan b&ouml;rja forma en \"tankebild\" av en yttre p&aring;verkan. I samma grad som v&auml;sendet &auml;nnu inte har utvecklat de fysiska sinnena, saknar det ett detaljerat sj&auml;lsliv p&aring; det fysiska planet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1219)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=instinktvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Instinktv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligens\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligens&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Intelligens &lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. intelligens&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med intelligensenergi, som utg&ouml;r jagets fj&auml;rde kraftk&auml;lla i ett spiralkretslopp. Intelligens eller intelligensenergi &auml;r den dominerande energin i&nbsp;visdomsriket,&nbsp;som utg&ouml;r det fj&auml;rde tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett&nbsp;spiralkretslopp.&nbsp; Intelligens eller intelligensenergin ligger till grund f&ouml;r all planm&auml;ssighet och all logik i tillvarons skapelser. Genom att anv&auml;nda intelligensenergi kan ett v&auml;sen skapa logiska manifestationer utifr&aring;n sin vilja. Intelligensen m&ouml;jligg&ouml;r ocks&aring; f&ouml;r en individ att kunna definiera och analysera sina erfarenheter och sina upplevelser av behag och obehag. Martinus uttrycker det som att intelligensen ligger till grund f&ouml;r individens f&ouml;rst&aring;nd. I det andliga visdomsriket kulminerar v&auml;sendets intellektuella analysf&ouml;rm&aring;ga, och d&auml;r anv&auml;nds intelligensen i kombination med en h&ouml;g andel intuition i Gudomens tj&auml;nst f&ouml;r att skapa&nbsp;skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskans utveckling av sin intelligens p&aring; jordklotet har haft stor betydelse n&auml;r det g&auml;ller utvecklandet av den materialistiska vetenskapen och dess landvinningar. Intelligensenergin i sig &auml;r enligt Martinus en neutral kraft som kan anv&auml;ndas b&aring;de i det&nbsp;&rdquo;godas&rdquo; och det&nbsp;&rdquo;ondas&rdquo; tj&auml;nst, dvs. b&aring;de f&ouml;r att skapa manifestationer som &auml;r till gl&auml;dje f&ouml;r omgivningen och manifestationer som medf&ouml;r f&ouml;rst&ouml;relse och lidande. En &ouml;vervikt av intelligens i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla leder till att m&auml;nniskan f&ouml;rlorar f&ouml;rm&aring;gan att &rdquo;tro&rdquo; p&aring; andliga f&ouml;reteelser. Hon upplever d&aring; tillvaron som ateist och materialist. Ett intelligensbaserat v&auml;sen med en underdimensionerad k&auml;nsla kan ocks&aring; framst&aring; som en &rdquo;kall&rdquo; individ, som inte har mycket empati f&ouml;r sina medm&auml;nniskor. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt&nbsp;&ouml;de, beh&ouml;ver m&auml;nniskan enligt Martinus l&auml;ra sig att harmonisera intelligens och k&auml;nsla, eller intelligensenergi och k&auml;nsloenergi, till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo; eller k&auml;rleksenergi. D&aring; skapas det riktiga m&auml;nniskoriket d&auml;r intelligensen enbart kan anv&auml;ndas f&ouml;r att skapa ljus och harmoni f&ouml;r allt levande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men n&auml;r allt &auml;r logiskt, &auml;r det ju uttryck f&ouml;r intelligens. Intelligens &auml;r just f&ouml;rm&aring;gan att skapa logik. Utan intelligens ingen logik och utan logik ingen skapelse, utan kaos. (Martinus, Logik, kap. 28)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Betr&auml;ffande det v&auml;sen, i vars medvetande obalansen mellan k&auml;nsla och&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&nbsp;beror p&aring; f&ouml;r mycket&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&nbsp;i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla, g&auml;ller att det inte \"tror\" p&aring; n&aring;got, ja, att det till och med i stor utstr&auml;ckning f&ouml;rnekar, vad det inte sj&auml;lvt f&ouml;rst&aring;r av livets mysterium. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 618)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den samlade jordm&auml;nsklighetens intelligens m&aring;ste s&aring;ledes i stor utstr&auml;ckning uttryckas som primitiv och underl&auml;gsen k&auml;nsloenergin. Detta vill allts&aring; s&auml;ga att m&auml;nskligheten fortfarande i stor utstr&auml;ckning handlar&nbsp;&ndash; inte i kraft av verklig intelligens, utan i kraft av k&auml;nsla. (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 38)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligens\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intelligens<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligensenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intelligensenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;intelligens&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;energi)&lt;\/em&gt;&nbsp;&auml;r Martinus beteckning f&ouml;r den fj&auml;rde av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet. Intelligensenergin &auml;r den dominerande energin i visdomsriket,&nbsp;som utg&ouml;r det fj&auml;rde tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett&nbsp;spiralkretslopp.&nbsp; Den &auml;r jagets fj&auml;rde kraftk&auml;lla och ligger till grund f&ouml;r all planm&auml;ssighet och logik i tillvarons skapelser. Genom att anv&auml;nda intelligensenergi kan ett v&auml;sen skapa logiska manifestationer utifr&aring;n sin vilja. Intelligensenergin m&ouml;jligg&ouml;r ocks&aring; f&ouml;r en individ att kunna definiera och analysera sina erfarenheter och sina upplevelser av behag och obehag. Martinus uttrycker det som att intelligensen ligger till grund f&ouml;r individens f&ouml;rst&aring;nd. M&auml;nniskans utveckling av intelligensenergin har haft stor betydelse n&auml;r det g&auml;ller utvecklandet av den materialistiska vetenskapen och dess landvinningar. Intelligensenergin i sig &auml;r enligt Martinus en neutral kraft som kan anv&auml;ndas b&aring;de i det&nbsp;&rdquo;godas&rdquo; och det&nbsp;&rdquo;ondas&rdquo; tj&auml;nst, dvs. b&aring;de f&ouml;r att skapa manifestationer som &auml;r till gl&auml;dje f&ouml;r omgivningen och manifestationer som medf&ouml;r f&ouml;rst&ouml;relse och lidande. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt&nbsp;&ouml;de, beh&ouml;ver m&auml;nniskan enligt Martinus l&auml;ra sig att harmonisera k&auml;nsloenergi och intelligensenergi till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo;. I det kommande riktiga m&auml;nniskoriket kommer&nbsp; intelligensenergin enbart att kan anv&auml;ndas f&ouml;r att skapa manifestationer som medf&ouml;r gl&auml;dje och lycka b&aring;de f&ouml;r individen sj&auml;lv och f&ouml;r dess omgivning. I det andliga visdomsriket, d&auml;r den intellektuella analysf&ouml;rm&aring;gan kulminerar i spiralkretsloppet, anv&auml;nder v&auml;sendena intelligensenergin, i kombination med en h&ouml;g grad intuitionsenergi, f&ouml;r att skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;\"Intelligensenergin\" &auml;r allts&aring; en kraft, varigenom jaget kan leda sin sammans&auml;ttning av materia eller skapelsen av sin manifestation.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Utan denna energi skulle ingen som helst logik eller viljem&auml;ssig skapelse kunna &auml;ga rum i universum eller tillvaron.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 354)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna h&ouml;gre energi utg&ouml;r den fj&auml;rde grundenergin,&nbsp;&rdquo;intelligensenergin&rdquo;, som ligger till grund f&ouml;r m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att definiera och d&auml;rmed komma till insikt om analyserna av sina upplevelser av behag och obehag eller k&auml;nslof&ouml;rnimmelser. Med andra ord, den n&auml;mnda energin ligger till grund f&ouml;r det som vi kallar&nbsp;&rdquo;f&ouml;rst&aring;ndet&rdquo;. (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 34)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; Jordm&auml;nniskorna befinner sig allts&aring; i en utvecklingszon, d&auml;r k&auml;nslo- och intelligensenergi k&auml;mpar med tyngdenergin om herrav&auml;ldet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 169)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intelligensenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligenskropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligenskropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intelligenskropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. intelligenslegeme)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den fj&auml;rde av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett&nbsp;spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Intelligenskroppen domineras av intelligensenergi och&nbsp;utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r intelligensv&auml;sendet i visdomsriket, det fj&auml;rde riket i spiralkretsloppet. Martinus beskriver att tillvaroplanen i spiralkretsloppet fr&aring;n och med den andra h&auml;lften av det riktiga m&auml;nniskoriket utg&ouml;rs av andliga v&auml;rldar, d&auml;r v&auml;sendena inte l&auml;ngre manifesterar sig i fysisk materia med fysiska kroppar. Intelligenskroppen &auml;r d&auml;rf&ouml;r en kropp av rent andlig art som best&aring;r av&nbsp;tankemateria (elektricitet eller str&aring;lformig materia) och som kan materialiseras och dematerialiseras alltefter v&auml;sendets &ouml;nskan. Den nuvarande m&auml;nniskan har dock redan nu tillg&aring;ng till sin intelligenskropp i ett fosterstadium, med vars hj&auml;lp hon kan anv&auml;nda sin intelligensenergi f&ouml;r att skapa kunskap och manifestationer, t.ex inom den nuvarande materialistiska vetenskapen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med intelligenskroppens begynnande funktion blir individen i st&aring;nd att arbeta med tillvarons fj&auml;rde grundenergi, \"intelligensenergin\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st 188)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men med hj&auml;lp av sina begynnande andliga kroppar, det vill s&auml;ga k&auml;nslo- och intelligenskropparna, kan jordm&auml;nniskan inom ett visst omr&aring;de b&ouml;rja uppleva verkliga facit bakom r&ouml;relserna. (Martinus,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 1, st 244)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;rn&auml;st kommer intelligenskroppen eller s&auml;tet f&ouml;r individens f&ouml;rm&aring;ga att definiera behags - och obehagsupplevelserna, eller att skapa insikt utifr&aring;n dessa. Den jordiska m&auml;nsklighetens utveckling kommer allts&aring; huvudsakligen att vara baserad p&aring; k&auml;nslo- och intelligensutveckling. (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 31)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligenskropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intelligenskropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensuniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligensuniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intelligensuniversum&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk.&lt;em&gt;&nbsp;intelligensunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller&nbsp;mikrokosmos&nbsp;som domineras av intelligensenergi. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk&nbsp;grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans intelligensuniversum &aring;terfinns intelligensatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r intelligensenergi, och dessa intelligensatomer skapar enligt Martinus analyser hj&auml;rnregionen i form av hj&auml;rnan och nervsystemet i m&auml;nniskans organism. Martinus ben&auml;mner &auml;ven detta universum &rdquo;hj&auml;rnuniversum&rdquo;. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r intelligensuniversumet detsamma som visdomsriket i organismen. Hj&auml;rnan, hj&auml;rncellerna och nervsystemet &auml;r d&auml;rmed beroende av m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att skapa harmoni och balans i intelligensenergin och de &ouml;vriga energierna i hennes tankev&auml;rld. Om det blir f&ouml;r mycket &ouml;vervikt f&ouml;r till exempel tyngdenergi&nbsp;med hetsighet och raseriutbrott i m&auml;nniskans tankev&auml;rld, kan hj&auml;rnuniversumet p&aring;verkas s&aring; att det inte fungerar som det ska.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt&nbsp;medvetande&nbsp;och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt&nbsp;mikrokosmos&nbsp;genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett hj&auml;rnuniversum, ett andnings- och bloduniversum, ett matsm&auml;ltningsuniversum, ett intuitionsuniversum, ett minnesuniversum och ett&nbsp;instinktuniversum. De energier som bildar v&aring;r tanke, skapar motsvarande fysiska omr&aring;den i v&aring;r organism. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 46.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Nerver och hj&auml;rnmateria &auml;r uppbyggda av intelligensatomer och h&aring;lls vid liv genom intelligensfunktionen, tankefunktionen eller den intellektuella funktionen. Dessa funktioner utl&ouml;ses s&aring;ledes p&aring; det materiella planet genom dessa atomer och kraftcentrum, och g&ouml;r att man kan h&aring;lla hj&auml;rnan och nervsystemet vid liv.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 53.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;**********************************************************&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensuniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intelligensuniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligensv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intelligensv&auml;sen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. intelligensv&aelig;sen) &lt;\/em&gt;anv&auml;nds&nbsp;i Martinus litteratur i tv&aring; betydelse, dels f&ouml;r att beteckna en nuvarande m&auml;nniska som har en &ouml;vervikt av intelligens i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla och d&auml;rmed blir &rdquo;materialist&rdquo;, dels f&ouml;r att beteckna ett rent andligt v&auml;sen som &auml;r&nbsp; hemmah&ouml;rande i visdomsriket, dvs. det femte av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;eller en utvecklingsspiral.&lt;br \/&gt;Ett intelligensv&auml;sen i den f&ouml;rsta betydelsen ovan inneb&auml;r en jordisk m&auml;nniska eller&nbsp;&rdquo;jordm&auml;nniska&rdquo; som befinner sig i ett &ouml;verg&aring;ngsstadium fr&aring;n djur till riktig m&auml;nniska. Martinus beskriver att den religi&ouml;sa instinkten, som pr&auml;glar primitiva m&auml;nniskors tro p&aring; en Gudom, g&aring;r f&ouml;rlorad f&ouml;r en m&auml;nniska vars intelligens har vuxit i h&ouml;g grad utan att hon har hunnit utveckla en intuitionsf&ouml;rm&aring;ga. En s&aring;dan intelligensm&auml;nniska blir d&auml;rf&ouml;r materialist och ateist. i I kombination med tyngdenergi kan en dominans av intelligensenergi i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla medf&ouml;ra att ett jordiskt intelligensv&auml;sen upptr&auml;der som en k&auml;nslol&ouml;s och egoistisk m&auml;nniska som inte bryr sig om sina medv&auml;sen. Enligt Martinus st&aring;r detta v&auml;sen som l&auml;ngst bort fr&aring;n Gudomens och den andliga tillvaron.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r ett alltigenom k&auml;nt faktum att det rena&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;det &auml;r ett mentalt sett mycket kallt, egoistiskt v&auml;sen, som p&aring; alla vis brukar sin intelligens f&ouml;r att finna ut hur det p&aring; b&auml;sta s&auml;tt kan utnyttja andra till sin fav&ouml;r eller leva p&aring; andras bekostnad. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1764)&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; Ett s&aring;dant v&auml;sen tror d&auml;rf&ouml;r inte l&auml;ngre att det existerar n&aring;gon gudom eller n&aring;gon f&ouml;rsyn. Och vi s&auml;ger om en s&aring;dan m&auml;nniska att hon &auml;r materialist, att hon &auml;r gudl&ouml;s eller vantroende.&nbsp;Som blott och bart intelligensv&auml;sen &auml;r man s&aring;ledes l&auml;ngst m&ouml;jligt borta fr&aring;n upplevelsen av Gudomen och den kosmiska tillvarons f&ouml;rnimmelseplan. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2539)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Ett intelligensv&auml;sen i den andra betydelsen ovan &auml;r ett andligt visdomsv&auml;sen, som enbart kan anv&auml;nda sin kulminerande intellektuella analysf&ouml;rm&aring;ga i k&auml;rlekens tj&auml;nst till gagn f&ouml;r skapelse. Dessa v&auml;sen arbetar i Gudomens tj&auml;nst att skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar. Ett visdomsv&auml;sen&nbsp;lever enbart av tankemateria, och kan materialisera sig och dematerialisera sig allt efter behov genom medveten tankekoncentration. Den str&aring;lformiga materian (se &auml;ven&nbsp;elektricitet) lystrar h&auml;r direkt till visdomsv&auml;sendenas koncentrerade &ouml;nskningar och beg&auml;r. Fr&aring;n visdomsriket f&ouml;rmedlas ocks&aring;, enligt Martinus, id&eacute;er och och tankar ner som inspiration till m&auml;nniskor p&aring; det fysiska planet som kan f&ouml;rverkliga dessa i konkret form p&aring; jordklotet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r den jordiska m&auml;nniskan personligen skall visa sig f&ouml;r ett annat v&auml;sen, m&aring;ste hon vanligtvis befinna sig p&aring; samma plats som detta v&auml;sen och m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r f&ouml;ra sin kropp till platsen i fr&aring;ga. N&aring;got s&aring;dant g&auml;ller inte f&ouml;r \"visdomsv&auml;sendet\" . I detta v&auml;sens v&auml;rld &auml;r som n&auml;mnt alla avst&aring;nd avl&auml;gsnade, och v&auml;sendena befinner sig s&aring;ledes p&aring; s&auml;tt och vis i \"samma rum\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 363)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;I kraft av sitt totala eller kulminerande&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;-&lt;\/span&gt;&nbsp;och k&auml;rleks&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;i form av \"kosmiskt medvetande\" har de blivit ett med v&auml;gen, sanningen och livet och &auml;r d&auml;rmed ett med Gud. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2604)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;***********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligensvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intelligensv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=internationalism\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Internationalism&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Internationalism&lt;\/strong&gt; (dk. internationalisme) anv&auml;nds i Martinus litteratur f&ouml;r att beteckna ett fredligt, harmoniskt och osj&auml;lviskt f&ouml;rh&aring;llande mellan v&auml;rldens nationer. Begreppet \"internationalism\"anv&auml;nds av Martinus &auml;ven synonymt med begreppet \"nationens osj&auml;lviskhet\". Enligt&nbsp; Martinus kommer samh&auml;llsutvecklingen globalt sett att g&aring; mot en allt st&ouml;rre internationalism med en &ouml;kad andel av humanitet och fredlig samh&ouml;righet, som ska ligga till grund f&ouml;r skapandet av det riktiga m&auml;nniskoriket p&aring; jorden. Internationalism kontrasteras mot sin motsats, nationalism, som av Martinus betecknas som \"nationens sj&auml;lviskhet\" och \"flockens superreligiositet\". Nationalismen utg&ouml;r i denna analys ett avtagande stadium i v&auml;rldsutvecklingen och utg&ouml;rs av djuriska tendenser i form av sj&auml;lvbevarelsedrift och egoism, medan internationalismen i st&auml;llet &auml;r i tilltagande och utg&ouml;rs av de sanna m&auml;nskliga egenskaperna i form av k&auml;rlek till sin n&auml;sta och osj&auml;lviskhet. Internationalismen kommer ocks&aring; enligt Martinus att ligga till grund att v&auml;rlden i framtiden ska kunna organiseras som ett enat v&auml;rldssamfund med en gemensam v&auml;rldsregering och en r&auml;ttvis f&ouml;rdelning av jordens tillg&aring;ngar till alla inv&aring;nare. Se &auml;ven de 12 punkterna i &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 1, st. 117 ff.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom \"nationalismen\" i sj&auml;lva verket utg&ouml;r \"nationens sj&auml;lviskhet\" och \"internationalismen\" &auml;r \"nationens osj&auml;lviskhet\", inneb&auml;r det ovann&auml;mnda att nationens sj&auml;lviskhet &auml;r i avtagande, medan dess osj&auml;lviskhet &auml;r i tilltagande eller i tillv&auml;xt. (Martinus, Livets Bog, del 1, st 100)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;All slags utveckling inom den jordiska m&auml;nskligheten kommer d&auml;rf&ouml;r att forma sig i riktning mot internationalismen eller osj&auml;lviskheten&nbsp;-&nbsp;enbart den kan vara den grundval p&aring; vilken ett allomfattande, gudomligt v&auml;rldsrike kan vila.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st 101)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Internationalism &auml;r det band varmed Gud har sammanfogat v&auml;rlden. (Martinus, Bis&auml;ttning, kap. 178)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=internationalism\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Internationalism<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuition\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intuition&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Intuition&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. intuition&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med intuitionsenergi, som &auml;r&nbsp;jagets femte kraftk&auml;lla.&nbsp;Intuition eller intuitionsenergi &auml;r den dominerande energin i den gudomliga v&auml;rlden, som utg&ouml;r det femte tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett&nbsp;spiralkretslopp. Intuitionen eller intuitionsenergin kallas ocks&aring; tillvarons h&ouml;gsta&nbsp;grundenergi, och den har den starkaste genomtr&auml;ngningsf&ouml;rm&aring;gan av alla kosmiska grundenergier. Intuition &auml;r i Martinus analyser detsamma som en omedelbar&nbsp;andlig&nbsp;kunskap som tr&auml;nger in i medvetandet i form av f&auml;rdiga id&eacute;er och f&auml;rdigt id&eacute;material. F&ouml;r t.ex konstn&auml;rer och vetenskapspersoner p&aring; jordklotet kan intuitionen visa sig i medvetandet som en pl&ouml;tslig inspiration i form av f&auml;rdiga konstverk eller en f&auml;rdig l&ouml;sning p&aring; ett logiskt problem. En s&aring;dan intuitionsupplevelse eller &rdquo;en intuition&rdquo; &auml;r detsamma som en f&auml;rdig tankebild som individen upplever utan att ha arbetat med en f&ouml;reg&aring;ende intelligensbaserad analys. N&auml;r m&auml;nniskan har uppn&aring;tt en h&ouml;gre humanitet och f&aring;tt balans mellan tyngd, k&auml;nsla och intelligens, kommer hennes intuitionsf&ouml;rm&aring;ga enligt Martinus att utvecklas i h&ouml;g grad, och hon f&aring;r d&aring; tillg&aring;ng till omedelbar andlig kunskap om v&auml;rlden och tillvaron. I intuitionsenergin manifesteras livets h&ouml;gsta analyser i str&aring;lformig materia och Martinus kallar intuitionen ocks&aring; &rdquo;den h&ouml;gsta synf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; eller kosmisk klarsyn. De individer vars intuition eller intuitionsenergi kulminerar i den gudomliga v&auml;rlden f&aring;r en omedelbar tillg&aring;ng till h&ouml;gre v&auml;rldar och kan resa obehindrat i universums tid och rum. Dessa v&auml;sen f&aring;r &auml;ven tillg&aring;ng till de kosmiska analyserna som ligger bakom v&auml;rldsalltet och upplever sig som ett med Guds&nbsp;medvetande. Intuition eller intuitionsenergi anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;den&nbsp;heliga anden&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men om vetenskapen &auml;nnu bara &auml;r \"doften fr&aring;n havet\" och inte det verkliga \"havet\",&nbsp;vilket allts&aring; vill s&auml;ga att den inte &auml;r renodlad&nbsp;utan uppblandad med och bunden av alltf&ouml;r stora m&auml;ngder tyngdenergi,&nbsp;och &auml;nd&aring; kan vara en s&aring;dan ljusk&auml;lla f&ouml;r v&auml;rlden, hur mycket mera skall den d&aring; inte komma att betyda n&auml;r den blir renodlad, det vill s&auml;ga n&auml;r den n&aring;tt fram till att vara&nbsp;ett uttryck f&ouml;r tillvarons allra h&ouml;gsta grundenergi, det allt genomtr&auml;ngande ljuset:&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;en. (Livets Bog, del 1, st. 180)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Individen upplever i s&aring;dana &ouml;gonblick, helt utan n&aring;gon f&ouml;reg&aring;ende medveten analysering eller definition, ett pl&ouml;tsligt uppstigande eller framtr&auml;dande av nya andliga upplevelser eller tankebilder i sitt medvetande. S&aring;dana genom gl&auml;dje eller extas pl&ouml;tsligt uppkomna nya och f&auml;rdiga tankebilder kallar vi \"intuitioner\".&nbsp;(Livets Bog, del 1, st. 199)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna indirekta v&auml;g &auml;r f&ouml;r guldkopiornas vidkommande \"intuitionen\",&nbsp;som ju &auml;r individens h&ouml;gsta synf&ouml;rm&aring;ga.&nbsp;F&ouml;rh&aring;llandet blir d&auml;rf&ouml;r att individen genom intuitionskroppen kan uppleva reaktionen mellan dessa kopior och intuitionsenergin - p&aring; samma s&auml;tt som vi nyss n&auml;mnde att han kan m&auml;rka reaktionen mellan de materiella f&ouml;rem&aring;len och ljuset.&nbsp;Intuitionen representerar p&aring; s&aring; s&auml;tt synens lagar och har p&aring; grund av detta f&aring;tt namnet \"kosmisk klarsyn\".&nbsp;(Livets Bog, del 1, st. 213)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuition\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intuition<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intuitionsenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intuitionsenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;intuitions&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;energi)&lt;\/em&gt;&nbsp;&auml;r Martinus beteckning f&ouml;r den femte av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet. Intuitionsenergin &auml;r den dominerande energin i den gudomliga v&auml;rlden, som&nbsp;utg&ouml;r det femte tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett&nbsp;spiralkretslopp. Den &auml;r d&auml;rmed jagets femte kraftk&auml;lla. Martinus ben&auml;mner intuitionsenergin tillvarons h&ouml;gsta grundenergi, och den har &auml;ven den starkaste genomtr&auml;ngningsf&ouml;rm&aring;gan av alla kosmiska grundenergier. Intuitionsenergin ligger till grund f&ouml;r allt som ing&aring;r i begreppet intuition, vilket i Martinus analyser &auml;r liktydigt med en omedelbar andlig kunskap som tr&auml;nger in i medvetandet i form av f&auml;rdiga id&eacute;er och f&auml;rdigt id&eacute;material. En intuitionsupplevelse uppst&aring;r i medvetandet som ett f&auml;rdigt bildmaterial utan f&ouml;reg&aring;ende analys med hj&auml;lp av intelligensen fr&aring;n individens sida. Martinus kallar &auml;ven intuitionsenergin eller intuitionen f&ouml;r &rdquo;den h&ouml;gsta synf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; eller &rdquo;kosmisk klarsyn&rdquo;. F&ouml;r t.ex konstn&auml;rer och vetenskapspersoner p&aring; jordklotet kan intuitionsenergin visa sig i medvetandet som en pl&ouml;tslig inspiration i form av f&auml;rdiga konstverk eller en f&auml;rdig l&ouml;sning p&aring; ett logiskt problem. I intuitionsenergin manifesteras livets h&ouml;gsta analyser i str&aring;lformig materia. De individer vars intuitionsenergi kulminerar i den gudomliga v&auml;rlden f&aring;r en omedelbar tillg&aring;ng till h&ouml;gre v&auml;rldar och kan resa obehindrat i universums tid och rum. Dessa v&auml;sen f&aring;r &auml;ven tillg&aring;ng till de kosmiska analyserna som ligger bakom v&auml;rldsalltet och upplever sig som ett med Guds medvetande. Intuitionsenergi anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;den heliga anden&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;N&auml;r individen n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt i&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;utvecklingen att han utstr&aring;lar ren k&auml;rlek, intr&auml;der han i&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;en ny fas i&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;tillvaron, d&auml;r han blir permanent mottaglig f&ouml;r tillvarons h&ouml;gsta grundenergi, \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;n\". (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 179)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Med hj&auml;lp av \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;n\" kan de levande v&auml;sendena i tillvaron f&aring; personligt tilltr&auml;de till detta Gudomens eget vetande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 355)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;D&aring; \"intuitionsenergin\" &auml;r det material, i vilket de tankearter manifesteras som utg&ouml;r den h&ouml;gsta kunskapen om livet och tillvaron, blir den identisk med det som i bibeln kallas \"den helige Ande\".&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Denna gudomliga Ande eller energi &auml;r jagets femte stora kraftk&auml;lla.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 355)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intuitionsenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionskropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intuitionskropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intuitionskropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. intuitionslegeme)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den femte av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett&nbsp;spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Intuitionskroppen domineras av intuitionsenergi och utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r intuitionsv&auml;sendet i den gudomliga v&auml;rlden, det femte riket i spiralkretsloppet som ocks&aring; ben&auml;mns det h&ouml;gsta tillvaroplanet. Intuitionen eller intuitionsenergin &auml;r i Martinus analyser detsamma som en omedelbar andlig kunskap, som tr&auml;nger in i medvetandet i form av f&auml;rdiga id&eacute;er och f&auml;rdigt id&eacute;material.&nbsp;Intuitionskroppen &auml;r d&auml;rf&ouml;r ocks&aring;, enligt Martinus, ett redskap eller ett organ f&ouml;r upplevelse och skapelse av id&eacute;er. D&aring; v&auml;sendena i den gudomliga v&auml;rlden genom sin h&ouml;ga andliga niv&aring; befinner sig p&aring; Guds egen utsiktspunkt, har alla manifestationsid&eacute;er och skapelseid&eacute;er sitt ursprung i den gudomliga v&auml;rlden. Martinus betecknar ocks&aring; den gudomliga v&auml;rlden som ett&nbsp;&rdquo;facitplan&rdquo; och intuitionen ben&auml;mns&nbsp;&rdquo;den h&ouml;gsta synf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; och&nbsp;&rdquo;kosmisk klarsyn&rdquo;.&nbsp;I likhet med intelligenskroppen &auml;r &auml;ven intuitionskroppen en kropp av rent andlig art, som best&aring;r av str&aring;lformig materia och som kan materialiseras och dematerialiseras alltefter v&auml;sendets &ouml;nskan. F&ouml;r den jordiska m&auml;nniskans del befinner sig intuitionskroppen &auml;nnu i ett latent fosterstadium och ben&auml;mns ocks&aring; &rdquo;intuitionskroppsfoster&rdquo;. N&auml;r m&auml;nniskan utvecklas vidare i humanitet och f&aring;r en st&ouml;rre balans mellan tyngd, k&auml;nsla och intelligens i sitt sinnelag, kommer individen dock alltmer i kontakt med sin intuitionsf&ouml;rm&aring;ga, t.ex. inom konstn&auml;rligt skapande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med andra ord: \"den kosmiska klarsynen\" eller intuitionskroppen ger individen upplevelsen av evigheten i form av \"syn\", medan minnes- eller salighetskroppen ger individen samma upplevelse, men i form av direkt k&auml;nsla. (Martinus,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 1, st 214)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vad intuitionskroppen betr&auml;ffar, existerar denna hos jordm&auml;nniskan &auml;nnu bara latent eller som fosterk&auml;rna, just d&auml;rf&ouml;r att k&auml;nslo- och intelligensenergierna i detta v&auml;sens manifestationer &auml;nnu inte p&aring; l&aring;ngt n&auml;r f&ouml;rfinats eller harmoniserats tillr&auml;ckligt, f&ouml;r att n&aring;gon verkligt renodlad eller p&aring;taglig intuitionsupplevelse skall kunna &auml;ga rum. (Livets Bog, del 1, st. 196)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r dessa facit som utg&ouml;r livsmysteriets l&ouml;sning. De kan allts&aring; inte upplevas med de vanliga sinnena, som bara kan reagera p&aring; tids- och rumsdimensionella f&ouml;reteelser eller skapade ting. De upplevs uteslutande med intuitionskroppen. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 1, st. 13,22.&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionskropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intuitionskropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsuniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intuitionsuniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intuitionsuniversum&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk.&lt;em&gt;&nbsp;intuitionsunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller&nbsp;mikrokosmos&nbsp;som domineras av intuitionsenergi. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk&nbsp;grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans intuitionsuniversum &aring;terfinns intuitionsatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r intelligensenergi, och dessa intuitionsatomer skapar enligt Martinus analyser sexualregionen och sexualorganen i organismen. Detta universum &auml;r d&auml;rmed f&ouml;rbunden med den h&ouml;gsta elden och den sexuella principen i tillvaron. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r intuitionsuniversumet detsamma som den gudomliga v&auml;rlden i organismen. Sexualorganen och dess funktioner&nbsp; &auml;r d&auml;rmed beroende av m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att skapa harmoni och balans i intuitionsenergin och de &ouml;vriga energierna i hennes tankev&auml;rld. Om det blir ett intr&aring;ng av energi fr&aring;n andra omr&aring;den, t.ex. f&ouml;r mycket intelligensenergi eller tyngdenergi, kan detta p&aring;verka m&auml;nniskans sexualitet p&aring; ett f&ouml;r henne sj&auml;lv och andra destruktivt s&auml;tt.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt&nbsp;medvetande&nbsp;och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt&nbsp;mikrokosmos&nbsp;genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i&nbsp;mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett hj&auml;rnuniversum, ett andnings- och bloduniversum, ett matsm&auml;ltningsuniversum, ett intuitionsuniversum, ett minnesuniversum och ett&nbsp;instinktuniversum. De energier som bildar v&aring;r tanke, skapar motsvarande fysiska omr&aring;den i v&aring;r organism. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 46.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hela det sexuella livet &auml;ger rum genom intuitionen, och hela den sexuella utl&ouml;sningen, det sexuella v&auml;lbehaget och lustk&auml;nslan, &auml;r atomkraft. I den fysiska kroppen &auml;r de sexuella organen och hela det sexuella omr&aring;det uppbyggda av intuitionsatomer, och det &auml;r s&aring;ledes intuitionsfunktionen som h&aring;ller detta omr&aring;de vid liv. Det sexuella livet &auml;r inte i n&aring;gon s&auml;rskild grad baserat p&aring; t&auml;nkande. Djuren t&auml;nker inte &ouml;ver det, de beh&ouml;ver inte ha v&auml;gledning i hur fortplantningen ska ske. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 54.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;**********************************************************&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsuniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intuitionsuniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intuitionsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Intuitionsv&auml;sen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. intuitionsv&aelig;sen)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus litteratur f&ouml;r att beteckna ett v&auml;sen som&nbsp;&auml;r hemmah&ouml;rande i den gudomliga v&auml;rlden eller den femte zonen i spiralkretsloppet. Ett intuitionsv&auml;sen&nbsp;domineras av&nbsp;intuitionsenergi&nbsp;som kosmisk&nbsp;grundenergi&nbsp;och Martinus ben&auml;mner detta utvecklingsstadium som det h&ouml;gsta stadiet av yttre upplevelse i spiralkretsloppet. De individer vars intuition eller intuitionsenergi kulminerar i den gudomliga v&auml;rlden f&aring;r en omedelbar tillg&aring;ng till h&ouml;gre v&auml;rldar och kan resa obehindrat i universums tid och rum. Ett intuitionsv&auml;sen har direkt tillg&aring;ng till de kosmiska analyserna som ligger bakom v&auml;rldsalltet och upplever sig som ett med Guds&nbsp;medvetande. Intuition eller intuitionsenergi anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;den&nbsp;heliga anden&rdquo;.&nbsp;&nbsp;Intuitionsenergin manifesterar livets h&ouml;gsta analyser i str&aring;lformig materia och Martinus kallar intuitionen ocks&aring; &rdquo;den h&ouml;gsta synf&ouml;rm&aring;gan&rdquo; eller kosmisk klarsyn. Liksom ett visdomsv&auml;sen &auml;r intuitionsv&auml;sendet ett rent andligt v&auml;sen som lever enbart av tankemateria. Ett intuitionsv&auml;sen&nbsp;kan kan materialisera sig och dematerialisera sig allt efter behov genom medveten tankekoncentration. Den str&aring;lformiga materian (elektricitet) lystrar direkt till de andliga v&auml;sendenas koncentrerade &ouml;nskningar och beg&auml;r.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det framskridna&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;det, eller v&auml;sendet bortom den stora f&ouml;delsen, har allts&aring; genom sin kosmiska klarsyn tillg&aring;ng till guldkopiorna fr&aring;n tidigare tillvaroformer, &auml;nda ned genom de vanliga djurtillst&aring;nden, ned genom v&auml;xt- och mineralriket, genom tillvaroformer p&aring; forna himlakroppar. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 218)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r dessa som g&ouml;r, att det levande v&auml;sendet i sin manifestation eller upplevelse av livet kommer att framtr&auml;da som \"instinktv&auml;sen\" (v&auml;xt), som \"tyngdv&auml;sen\" (djur och jordm&auml;nniska), som \"k&auml;nslov&auml;sen\" (den riktiga m&auml;nniskan), som \"intelligensv&auml;sen\", som \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;\" och som \"salighetsv&auml;sen\", vilka tre sista livsformer &auml;r av helt &ouml;verfysisk karakt&auml;r och utg&ouml;r den n&ouml;dv&auml;ndiga kontrasten f&ouml;r upplevelsen av all fysisk tillvaro.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 533)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intuitionsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Intuitionsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=j-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;J-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;J-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. J-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;J-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den nionde kategorin, som har utvecklats vidare fr&aring;n &rdquo;I-m&auml;nniskorna&rdquo; och n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt i sin k&auml;rleksutveckling och andliga mognad att de kan genomg&aring; den stora f&ouml;delsen eller den kosmiska invigningen. Martinus betecknar J-m&auml;nniskan &auml;ven som en I-m&auml;nniska i framskriden utveckling, vilket inneb&auml;r att det &auml;r en naturlig och gradvis &ouml;verg&aring;ng mellan dessa b&auml;gge stadier. Martinus n&auml;mner &auml;ven Jesus Kristus som ett exempel p&aring; en fullkomlig J-m&auml;nniska med kosmiskt medvetande som har varit inkarnerad p&aring; jordklotet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;J-m&auml;nniskorna eller alla de v&auml;sen, som lever i sj&auml;lvupplevelsen av detta kosmiska vetande eller medvetande, &auml;r allts&aring; v&auml;sen som har upplevt den stora f&ouml;delsen.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;De representerar den absolut fullkomliga m&auml;nniskan.&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1887)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;Den f&ouml;rlorade sonen har v&auml;nt tillbaka till sin Fader och lever nu vaket dagsmedvetet tillsammans med Gudomen i evigheten, od&ouml;dligheten och den h&auml;rigenom uppenbarade kulminationen av k&auml;rlek.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Med denna utveckling av I-m&auml;nniskans mentalitet &auml;r detta v&auml;sen inte l&auml;ngre att beteckna som en \"I-m&auml;nniska\", utan tillh&ouml;r nu n&auml;sta stadiums epok p&aring; utvecklingsstegen.&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;Och d&auml;rf&ouml;r vill vi h&auml;r beteckna detta v&auml;sen som en J-m&auml;nniska, vilket &aring;terigen &auml;r detsamma som det organiskt kosmiskt invigda v&auml;sendet.&lt;\/i&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1886)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;En alltigenom synlig eller fullkomlig J-m&auml;nniska har vi i Jesus fr&aring;n Nasaret eller v&auml;rlds&aring;terl&ouml;saren Kristus.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;En J-m&auml;nniska kan allts&aring; i kraft av v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sningsprincipen &aring;ter f&ouml;das p&aring; jorden, n&auml;r detta v&auml;sen i den h&ouml;gre v&auml;rlden har upplevt den stora f&ouml;delsen och det d&auml;rvid intr&auml;dda kosmiska medvetandet och den andliga suver&auml;niteten.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1895)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=j-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>J-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jaget\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Jaget&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Jaget &lt;em&gt;(dk. jeget)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus analyser den innersta livsk&auml;rnan och den fasta, or&ouml;rliga punkten i varje m&auml;nniska och varje levande v&auml;sen i v&auml;rldsalltet. Jaget &auml;r bortom tid och rum, och det enda man kan s&auml;ga om jaget &auml;r att det alltid har existerat och alltid kommer att existera. Martinus definierar jaget som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;. Jaget betecknas ocks&aring; som &rdquo;den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo; som ligger till grund f&ouml;r allt som skapas och upplevs. Ur m&auml;nniskans perspektiv kan vi ocks&aring; beskriva jaget som v&aring;r centrumf&ouml;rnimmelse, den innersta punkt som vi upplever &auml;r mittpunkten inom oss.&lt;br \/&gt;Jaget som en evig princip och den innersta k&auml;rnan i varje v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser oupph&ouml;rligt knutet till tv&aring; andra eviga principer, v&auml;sendets&nbsp;&rdquo;skaparf&ouml;rm&aring;ga&rdquo; och det&nbsp;&rdquo;skapade\". Dessa principer utg&ouml;r tillsammans en treenig princip som ska f&ouml;rst&aring;s som en odelbar helhet, eftersom de tre delarna f&ouml;ruts&auml;tter varandra.&nbsp;Denna treeniga princip betecknar Martinus &auml;ven med bokstaven X: X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och X3 utg&ouml;r det skapade.&nbsp;X1 och X2 omfattar v&auml;sendets &ouml;vermedvetande, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets undermedvetande med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. (I m&aring;nga fall anv&auml;nder Martinus enbart X2 som synonymt med v&auml;sendets &ouml;vermedvetande.) Martinus betonar att den treeniga principen utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och manifestera sig med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;Jaget och den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken. Jaget eller X1 kallas &auml;ven f&ouml;r&nbsp;&rdquo;det gudomliga n&aring;got&rdquo; och Martinus beskriver att alla v&auml;sens&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; i sj&auml;lva verket &auml;r delar av Gudomens o&auml;ndliga&nbsp;&rdquo;jag&rdquo;. I sina symboler betecknar Martinus jaget med vit f&auml;rg och ibland som en vit bakomliggande skiva (se t.ex. symbol nr 8-10 och 11).&nbsp;Den treeniga principen eller ett levande v&auml;sen illustreras i hans symboler som en vit triangel.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta \"n&aring;got\" utg&ouml;r livsk&auml;rnan i varje v&auml;sen och blir h&auml;r i den \"kosmiska kemins\" analyser betecknat som \"jaget\" eller \"X1\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st 304)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Den orsaksl&ouml;sa orsaken\" utg&ouml;r v&aring;rt eget jag. Detta jag &auml;r namnl&ouml;st och betecknas d&auml;rf&ouml;r som \"X1\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 695, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget anv&auml;nder allts&aring; &auml;mnena eller energierna i tillvaron som material f&ouml;r skapandet av sin organism, sitt medvetande och hela sitt fysiska och sj&auml;lsliga eller andliga framtr&auml;dande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 305)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget &auml;r s&aring;lunda knutet till tv&aring; andra principer, med vilka det bildar en ouppl&ouml;slig enhet. Och det &auml;r denna enhet vi i tillvaron k&auml;nner igen som \"ett levande v&auml;sen\". De n&auml;mnda tre principerna - jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan samt materien eller &auml;mnena, vilka tre principer vi redan k&auml;nner som X1, X2 och X3 - utg&ouml;r s&aring;lunda de tre betingelser som kr&auml;vs f&ouml;r att ett \"n&aring;got\" skall framtr&auml;da som \"ett levande v&auml;sen\".&nbsp; (Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 2, st 314)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jaget\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Jaget<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jordmanniska\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Jordm&auml;nniska&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Jordm&auml;nniska&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. jordmenneske&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur som beteckning f&ouml;r den nuvarande eller &rdquo;jordiska&rdquo; m&auml;nniskan som &auml;r hemmah&ouml;rande i&nbsp;djurriket&nbsp;eller den andra zonen i spiralkretsloppet. Enligt Martinus analyser r&auml;knas den nuvarande m&auml;nniskan fortfarande&nbsp;som ett&nbsp;djur&nbsp;eller ett djurv&auml;sen, s&aring; l&auml;nge som hon har en mer eller mindre&nbsp;enpolig&nbsp;mentalitet som domineras av&nbsp;den dr&auml;pande principen, med en kombination av&nbsp;tyngdenergioch&nbsp;instinktenergi&nbsp;och en primitiv&nbsp;k&auml;nsla. Martinus kallar &auml;ven jordm&auml;nniskan f&ouml;r &rdquo;den djuriska m&auml;nniskan&rdquo;. Det renodlade djuret har ingen f&ouml;rm&aring;ga att k&auml;nna sympati eller k&auml;rlek till sina medv&auml;sen, f&ouml;rutom den instinktbetingade parningssympatin eller parningsdriften som m&ouml;jligg&ouml;r fortplantningen p&aring; det fysiska planet.&lt;br \/&gt;Jordm&auml;nniskan i dag befinner sig enligt Martinus i en utvecklingsprocess fr&aring;n djur till m&auml;nniska genom den sexuella f&ouml;rvandling som han ben&auml;mner&nbsp;polf&ouml;rvandlingen.&nbsp;Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i&nbsp;djurriket&nbsp;&auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och&nbsp;den dr&auml;pande principen. &Auml;ven jordm&auml;nniskorna framtr&auml;der i dag i stor utstr&auml;ckning som han- och honv&auml;sen med en enpolig mentalitet. F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Begreppet jordm&auml;nniska kontrasteras mot beteckningen &rdquo;den riktiga m&auml;nniskan&rdquo; eller&nbsp;&rdquo;den f&auml;rdiga m&auml;nniskan&rdquo;, som &auml;r hemmah&ouml;rande i det riktiga m&auml;nniskoriket eller den tredje zonen i spiralkretsloppet. Den riktiga m&auml;nniskan har genomg&aring;tt en stor m&auml;ngd lidanden och genom dessa utvecklat en sann, osj&auml;lvisk&nbsp;k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Genom den motsatta polens tillv&auml;xt har den riktiga m&auml;nniskan &auml;ven utvecklat en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Den riktiga eller f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;F&ouml;r att f&ouml;rst&aring; detta m&aring;ste man erinra sig att&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;j&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;n, som m&auml;nniska betraktad, &auml;nnu inte &auml;r identisk med&nbsp;den kosmiska eller fullkomliga m&auml;nniskan, utan skiljer sig fr&aring;n denna d&auml;rigenom att hon tillh&ouml;r djurriket och kroppsligt sett &auml;nnu blott &auml;r ett d&auml;ggdjur och lever under dess lagar, vad k&ouml;n, befruktning och fortplantning ang&aring;r. &lt;\/i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 130)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;j&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;n allts&aring; &auml;r ett &ouml;verg&aring;ngsv&auml;sen mellan djur och m&auml;nniska, visar hon i sin manifestation, f&ouml;rutom sina djuriska tendenser, ocks&aring; mer eller mindre m&auml;nskliga tendenser.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 171)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Jordm&auml;nniskan &auml;r allts&aring; p&aring; v&auml;g bort fr&aring;n den fysiska tillvaron, i riktning mot en andlig v&auml;rld, vilket inneb&auml;r att hon, fr&aring;n att bara ha varit mottaglig f&ouml;r en robust och drastisk chockp&aring;verkan, &auml;r p&aring; v&auml;g att bli mottaglig f&ouml;r en p&aring;verkan av mer d&auml;mpade eller ljudl&ouml;sa dimensioner.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 175)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jordmanniska\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Jordm&auml;nniska<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=k-manniskor\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K-m&auml;nniskor&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;K-m&auml;nniskor&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. K-mennesker&lt;\/em&gt;) syftar p&aring; en kategoriindelning fr&aring;n A&minus;K som &aring;terfinns i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&nbsp;&lt;\/em&gt;(del 5, st. 1831 ff), d&auml;r Martinus analyserar m&auml;nskligheten utifr&aring;n ett antal olika sexuella tillst&aring;nd.&nbsp;&rdquo;K-m&auml;nniskorna&rdquo; utg&ouml;r den tionde och sista kategorin. M&auml;nniskorna i denna kategori har utvecklats vidare fr&aring;n &rdquo;J-m&auml;nniskorna&rdquo; som psykiskt sett &auml;r fullkomliga k&auml;rleksv&auml;sen och har kosmiskt medvetande. K-m&auml;nniskorna har &auml;ven kroppsligt sett utvecklats till fullkomliga Kristusv&auml;sen och har d&auml;rmed en f&ouml;rvandlad organism som har organ som passar f&ouml;r en dubbelpolig organism. M&auml;nniskan har nu inte l&auml;ngre kvar n&aring;gra drag av den tidigare enpoliga (maskulina eller feminina) organismen utan har &auml;ven fysiskt f&ouml;rvandlats till ett helk&ouml;nsv&auml;sen som ut&ouml;var en tv&aring;polig sexualitet som riktar sig mot alla medm&auml;nniskor. N&auml;r majoriteten av m&auml;nniskorna har genomg&aring;tt denna f&ouml;rvandling har det riktiga m&auml;nniskoriket, som Martinus &auml;ven kallar \"himmelriket\", helt manifesterats i fysisk form p&aring; jordklotet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;Och f&ouml;rst n&auml;r hank&ouml;nsorganismen och honk&ouml;nsorganismen har blivit ombildade eller f&ouml;rvandlade till att vara lika fullkomliga organ f&ouml;r utl&ouml;sning av den tv&aring;poliga sexuella akten, som de tidigare var genialiska redskap eller organ f&ouml;r utl&ouml;sning av den enpoliga sexuella akten, utg&ouml;r J-m&auml;nniskan, som ju psykiskt redan &auml;r f&auml;rdigutvecklad och har kosmiskt medvetande, ocks&aring; kroppsligt sett det helt f&auml;rdiga kristusv&auml;sendet.&nbsp;Och vi kommer h&auml;refter att beteckna s&aring;dana fysiskt och andligt f&auml;rdiga m&auml;nniskor som \"K-m&auml;nniskor\".&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1907)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;Och f&ouml;rst n&auml;r jordm&auml;nniskans nuvarande fysiska, enpoliga kropp &auml;r f&ouml;r&auml;ndrad s&aring; att den utg&ouml;r redskapet f&ouml;r den tv&aring;poliga sexualismens fysiska kulminationsakt, existerar det f&auml;rdiga eller fullkomliga m&auml;nniskoriket eller \"himmelriket\" inte blott i psykisk eller andlig form utan &auml;ven i rent fysisk form i jordens terr&auml;nger.&lt;\/i&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1908)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Kort bakgrund: Enligt Martinus analyser befinner sig dagens m&auml;nniskor p&aring; olika stadier i en process som han kallar polf&ouml;rvandling. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i djurriket &auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett helk&ouml;nsv&auml;sen och hysa allk&auml;rlek till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=k-manniskor\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K-m&auml;nniskor<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansla\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K&auml;nsla&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;K&auml;nsla&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. f&oslash;lelse&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med k&auml;nsloenergi, som utg&ouml;r jagets tredje kraftk&auml;lla i ett spiralkretslopp. K&auml;nsla &auml;r i sin natur liktydigt med&nbsp;stillhet och k&ouml;ld och Martinus beskriver &auml;ven k&auml;nsloenergi som &rdquo;v&auml;rldsalltets k&ouml;ld&rdquo;. K&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi &auml;r sammanbindande d&auml;r&nbsp;tyngdenergi&nbsp;som kontrast &auml;r explosiv och expanderande. D&aring; k&ouml;ldens egenskaper inneb&auml;r att frysa, f&ouml;rt&auml;ta, kristallisera och materialisera, &auml;r det samspelet mellan k&auml;nsla och tyngd, eller k&ouml;ld och&nbsp;eld,&nbsp;som f&aring;r den fysiska materien att uppst&aring;.&nbsp;Tillsammans med&nbsp;instinktenergi&nbsp;och tyngdenergi ing&aring;r k&auml;nsloenergi d&auml;rmed i de tre materieskapande energierna som m&ouml;jligg&ouml;r manifestation i fysisk materia. I m&auml;nniskans&nbsp;medvetande&nbsp;&aring;terfinns k&auml;nsloenergi som tankearter av lugn, stillhet och ordning. Enligt Martinus beh&ouml;ver m&auml;nniskan i sitt nuvarande utvecklingsskede l&auml;ra sig att binda sin tyngdenergi med k&auml;nsloenergi f&ouml;r att skapa balans i sitt medvetande. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt&nbsp;&ouml;de, beh&ouml;ver hon &auml;ven l&auml;ra sig att harmonisera k&auml;nsloenergi och intelligensenergi till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo;.&nbsp;K&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi &auml;r den dominerande energin i det riktiga m&auml;nniskoriket som utg&ouml;r det tredje riket i spiralkretsloppet. Martinus anv&auml;nder &auml;ven uttrycken &rdquo;primitiv k&auml;nsla&rdquo;&nbsp;och &rdquo;ointellektuell k&auml;nsla&rdquo; f&ouml;r att beteckna k&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi som &auml;nnu &auml;r starkt dominerad av instinkt och tyngd, vilket &auml;r fallet i djurriket med djuren och de nuvarande m&auml;nniskorna. N&auml;r k&auml;nsla och intelligens befinner sig i harmoni, s&aring; att intelligensen enbart kan anv&auml;ndas f&ouml;r att fr&auml;mja sin n&auml;sta, uppst&aring;r enligt Martinus k&auml;rleksenergi och det riktiga m&auml;nniskoriket skapas.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och efter hand som v&auml;sendena n&auml;rmar sig det riktiga m&auml;nniskorikets stadium, ing&aring;r k&auml;nsla och intelligens i en allt st&ouml;rre harmoni med varandra och blir alltmer till k&auml;rleksenergi.&nbsp;Denna binder i sin tur tyngdenergin, och det riktiga m&auml;nniskoriket eller k&auml;rlekszonen uppst&aring;r. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 169)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De v&auml;sentligaste best&aring;ndsdelarna h&auml;r &auml;r de tv&aring; grundenergierna &rdquo;tyngd&rdquo; och &rdquo;k&auml;nsla&rdquo;, som &aring;terigen &auml;r detsamma som eld respektive k&ouml;ld. Dessa tv&aring; grundenergier &auml;r tillsammans det ledande i all fysisk skapelse eller manifestation. Allting h&auml;r &auml;r endast reaktioner mellan eld och k&ouml;ld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hennes dagsmedvetna framtr&auml;dande eller beteende befordras delvis liksom djurets automatiskt genom instinkt, tyngd och ointellektualiserad eller primitiv k&auml;nsla och delvis liksom den f&auml;rdiga m&auml;nniskans genom humaniserad intellektualitet. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2260)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansla\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K&auml;nsla<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansloenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K&auml;nsloenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;K&auml;nsloenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;f&oslash;lelsesenergi)&lt;\/em&gt;&nbsp;&auml;r Martinus beteckning f&ouml;r den tredje av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet. K&auml;nsloenergin &auml;r den dominerande energin i det riktiga m&auml;nniskoriket, som utg&ouml;r det tredje tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett spiralkretslopp. Den &auml;r jagets tredje kraftk&auml;lla och ligger till grund f&ouml;r allt som ing&aring;r i begreppet k&auml;nsla. Dess huvudnatur utg&ouml;rs enligt Martinus analyser av stillhet och k&ouml;ld och han anv&auml;nder begreppet k&auml;nsloenergi &auml;ven liktydigt med \"v&auml;rldsalltets k&ouml;ld\". K&auml;nsloenergi &auml;r sammanbindande d&auml;r tyngdenergi som kontrast &auml;r explosiv och expanderande. D&aring; k&ouml;ldens egenskaper inneb&auml;r att frysa, f&ouml;rt&auml;ta, kristallisera och materialisera, &auml;r det samspelet mellan k&ouml;ld och eld som f&aring;r den fysiska materien att uppst&aring;.&nbsp;Tillsammans med instinktenergi och tyngdenergi ing&aring;r k&auml;nsloenergi d&auml;rmed i de tre materieskapande energierna som m&ouml;jligg&ouml;r manifestation i fysisk materia. I m&auml;nniskans medvetande &aring;terfinns k&auml;nsloenergi som tankearter av lugn, stillhet och ordning. Enligt Martinus beh&ouml;ver m&auml;nniskan i sitt nuvarande utvecklingsskede l&auml;ra sig att binda sin tyngdenergi med k&auml;nsloenergi f&ouml;r att skapa balans i sitt medvetande. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt &ouml;de, beh&ouml;ver hon &auml;ven l&auml;ra sig att harmonisera k&auml;nsloenergi och intelligensenergi till \"intellektualiserad k&auml;nsla\". K&auml;nsloenergin ben&auml;mns &auml;ven jagets tredje kraftk&auml;lla och talangk&auml;rnan f&ouml;r k&auml;nslokroppen betecknas som livssubstans nr 24 i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 943.&nbsp;K&auml;nsloenergin&nbsp;illustreras i Martinus symboler med gul f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;r k&auml;nsloenergin &auml;r i undervikt uppst&aring;r explosioner eller brand.&nbsp;Allt splittras h&auml;r och g&aring;r under, uppl&ouml;ses eller dematerialiseras.&nbsp;D&auml;r k&auml;nsloenergin &auml;r i &ouml;vervikt uppst&aring;r f&ouml;rt&auml;tning, sammandragning, fasthet, kristallisering, vilket &auml;r detsamma som fysisk synligg&ouml;relse eller manifestation.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 352)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; k&auml;nsloenergin, n&auml;r den kommer i harmoni med intelligensenergin, blir till verklig \"k&auml;rlek\", och k&auml;rlek i sin tur &auml;r detsamma som manifestation av osj&auml;lviskhet, andlig v&auml;rme osv., b&ouml;rjar s&aring;ledes v&auml;sendet, efter hand som det f&aring;r k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;gan utvecklad, att s&aring; en annan s&auml;d, vars frukter det lika ofelbart senare kommer att f&aring; sk&ouml;rda. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 232)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;K&auml;nsloenergin binder allts&aring; den hetsiga eller farliga tyngdenergin. &Ouml;verallt d&auml;r k&auml;nsloenergin f&aring;r &ouml;vertaget, uppst&aring;r ro och stillhet.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Inne i medvetandet uppleves k&auml;nsloenergin som en lugnande tendens.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I sin renkultur i medvetandet &auml;r den varken sympati eller antipati utan utg&ouml;r i verkligheten en mental k&ouml;ld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 352)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansloenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K&auml;nsloenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslokropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K&auml;nslokropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;K&auml;nslokropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. f&oslash;lelseslegeme)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den tredje av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett&nbsp;spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. K&auml;nslokroppen domineras av k&auml;nsloenergi och&nbsp;utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r den riktiga m&auml;nniskan i det framtida riktiga m&auml;nniskoriket, det tredje riket i spiralkretsloppet. Den nuvarande m&auml;nniskans medvetande b&auml;rs redan nu av k&auml;nslokroppen n&auml;r hon befinner sig i sitt nattmedvetande, dvs. under s&ouml;mnen och som diskarnerat v&auml;sen under perioderna mellan de fysiska liven. K&auml;nslokroppen befinner sig h&auml;r i ett fosterstadium och &auml;r &auml;nnu inte fullt utvecklad. N&auml;r m&auml;nniskan har l&auml;rt sig att harmonisera k&auml;nsloenergi och intelligensenergi till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo;, genomg&aring;r hon den kosmiska f&ouml;delsen och hennes dagsmedvetande kommer d&aring; att flyttas &ouml;ver till k&auml;nslokroppen. Martinus anv&auml;nder &auml;ven begreppet &lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;k&auml;nslokroppen&lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt; synonymt med&nbsp;&rdquo;k&auml;rlekskroppen&rdquo; och&nbsp;&rdquo;den riktiga m&auml;nniskokroppen&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;P&aring; samma s&auml;tt kommer individen att b&ouml;rja uppleva det riktiga m&auml;nniskoriket n&auml;r kroppen f&ouml;r den n&auml;mnda grundenergin g&aring;r in i dagsmedvetandet, vilket vill s&auml;ga \"k&auml;nslo-\" eller \"k&auml;rlekskroppen\" - som ju &auml;r den riktiga m&auml;nniskokroppen. (Martinus,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 1, st 181)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r den jordiska m&auml;nniskans vidkommande betyder s&ouml;mnen allts&aring; en &ouml;verflyttning av dagsmedvetandet fr&aring;n kropp nummer tv&aring; (den fysiska kroppen) till kropp nummer tre (k&auml;nslokroppen). (Martinus, Livets Bog, del 2, st 343)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; den jordiska m&auml;nniskan mer och mer f&aring;r sin k&auml;nslokropp utvecklad, kommer denna kropp efter hand att b&auml;ra hennes dagsmedvetande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 466)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslokropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K&auml;nslokropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslouniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K&auml;nslouniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;K&auml;nslouniversum&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk.&lt;em&gt;&nbsp;f&oslash;lelsesunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller&nbsp;mikrokosmos&nbsp;som domineras av k&auml;nsloenergi.&nbsp;Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk&nbsp;grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans k&auml;nslouniversum &aring;terfinns k&auml;nsloatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r k&auml;nsloenergi, och dessa k&auml;nsloatomer skapar enligt Martinus analyser lungsystemet, hj&auml;rtsystemet och blodet i m&auml;nniskans organism. Martinus ben&auml;mner &auml;ven detta universum &rdquo;andnings- och bloduniversum&rdquo;. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r k&auml;nslouniversumet detsamma som m&auml;nniskoriket i organismen. Lungorna, hj&auml;rtat och blodet i kroppen &auml;r d&auml;rmed beroende av m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att skapa harmoni och balans i k&auml;nsloenergin och de &ouml;vriga energierna som skapas i hennes tankev&auml;rld. Om det blir f&ouml;r mycket &ouml;vervikt f&ouml;r t.ex. tyngdenergi med hetsighet och raseriutbrott i m&auml;nniskans tankev&auml;rld, kan hj&auml;rtat och lungorna p&aring;verkas s&aring; att de inte fungerar som de ska.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt&nbsp;medvetande&nbsp;och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt mikrokosmos genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett hj&auml;rnuniversum, ett andnings- och bloduniversum, ett matsm&auml;ltningsuniversum, ett intuitionsuniversum, ett minnesuniversum och ett instinktuniversum. De energier som bildar v&aring;r tanke, skapar motsvarande fysiska omr&aring;den i v&aring;r organism. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 46.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;K&auml;nsloatomerna bildar hela blodomr&aring;det i organismen. Hj&auml;rtat, blodet och lungorna &auml;r uppbyggda av dessa atomer, som h&aring;lls vid liv genom v&aring;rt k&auml;nslotillst&aring;nd i medvetandet och som utl&ouml;ser elektriska krafter. Varje tanke som g&aring;r genom hj&auml;rnan &auml;r en elektrisk utstr&aring;lning, som str&aring;lar ut och g&aring;r till sitt s&auml;rskilda omr&aring;de och h&aring;ller det vid liv.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 52.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;**********************************************************&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslouniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K&auml;nslouniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslovasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;K&auml;nslov&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;K&auml;nslov&auml;sen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. f&oslash;lelsesv&aelig;sen)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med beteckningen &rdquo;den riktiga m&auml;nniskan&rdquo;, som &auml;r hemmah&ouml;rande i&nbsp;det riktiga m&auml;nniskoriket&nbsp;eller den tredje zonen i spiralkretsloppet. Ett k&auml;nslov&auml;sen eller en riktig m&auml;nniska domineras av&nbsp;k&auml;nsloenergi&nbsp;som kosmisk&nbsp;grundenergi. Till skillnad fr&aring;n djuret eller den nuvarande m&auml;nniskan, har k&auml;nslov&auml;sendet eller den riktiga m&auml;nniskan enligt Martinus analyser &ouml;vervunnit alla djuriska, egoistiska tendenser i sitt&nbsp;medvetande. Hon kan d&auml;rmed manifestera k&auml;rleksenergi, som inneb&auml;r att tyngdenergin &ouml;vervinns och en balans mellan&nbsp;k&auml;nsla&nbsp;och&nbsp;intelligens&nbsp;uppn&aring;s i form av intellektualiserad&nbsp;k&auml;nsla. K&auml;nslov&auml;sendets manifestationer riktar sig mot att skapa fred och v&auml;lbefinnande f&ouml;r alla levande v&auml;sen i tillvaron. Hon har genomg&aring;tt den kosmiska f&ouml;delsen och upplever sig d&auml;rigenom som ett med&nbsp;Fadern&nbsp;och Gudomen. Enligt Martinus kommer det riktiga m&auml;nniskoriket att skapas som ett perfekt fredsrike p&aring; jordklotet n&auml;r ett flertal av de nuvarande m&auml;nniskorna har &ouml;vervunnit de djuriska egenskaperna och blivit riktiga m&auml;nniskor eller k&auml;nslov&auml;sen.&lt;br \/&gt;Jordm&auml;nniskan som ett tyngdv&auml;sen i den andra h&auml;lften av djurriket befinner sig enligt Martinus i en utvecklingsprocess mot att bli ett k&auml;nslov&auml;sen eller en riktig m&auml;nniska genom den sexuella f&ouml;rvandling som han ben&auml;mner&nbsp;polf&ouml;rvandlingen.&nbsp;Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i&nbsp;djurriket&nbsp;&auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och&nbsp;den dr&auml;pande principen. &Auml;ven jordm&auml;nniskorna framtr&auml;der i dag i stor utstr&auml;ckning som han- och honv&auml;sen med en&nbsp;enpolig&nbsp;mentalitet. F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Genom den motsatta polens tillv&auml;xt har k&auml;nslov&auml;sendet eller den riktiga m&auml;nniskan &auml;ven utvecklat en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Den riktiga eller f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r dessa som g&ouml;r, att det levande v&auml;sendet i sin manifestation eller upplevelse av livet kommer att framtr&auml;da som &rdquo;instinktv&auml;sen&rdquo; (v&auml;xt), som &rdquo;tyngdv&auml;sen&rdquo; (djur och&nbsp;jordm&auml;nniska), som &rdquo;k&auml;nslov&auml;sen&rdquo; (&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;), som &rdquo;intelligensv&auml;sen&rdquo;, som &rdquo;intuitionsv&auml;sen&rdquo; och som &rdquo;salighetsv&auml;sen&rdquo;, vilka tre sista livsformer &auml;r av helt &ouml;verfysisk karakt&auml;r och utg&ouml;r&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;n&ouml;dv&auml;ndiga kontrasten f&ouml;r upplevelsen av all fysisk tillvaro.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 533)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r vi s&auml;ger: instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnesv&auml;sen, s&aring; betecknar vi d&auml;rmed i verkligheten endast speciella koloreringsformer av livet.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 767)&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;\"Tankarna\" kan d&auml;rf&ouml;r betecknas som \"instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnestankar\", liksom \"de levande v&auml;sendena\" kan betecknas som \"instinkt-, tyngd-,&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;\" osv.&nbsp;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1095)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kanslovasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>K&auml;nslov&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karma\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Karma&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Karma&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. karma&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur principen att de handlingar som en individ manifesterar kommer att skapa verkningar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov. Verkningarna kan komma i form av ett m&ouml;rkt &ouml;de, dvs. m&ouml;rk karma, eller i form av ett ljust &ouml;de, dvs. ljus karma, beroende p&aring; vilka handlingar som individen har manifesterat gentemot sina medv&auml;sen och sin omgivning. Karma regleras i Martinus analyser enligt karmalagen som ocks&aring; ben&auml;mns &ouml;deslagen och &aring;terg&auml;ldnings- eller vederg&auml;llningslagen. Enligt denna lag skapar varje individ oupph&ouml;rligt sitt eget &ouml;de och utl&ouml;ser st&auml;ndigt nya karmaverkningar genom sitt upptr&auml;dande och sina tankar. De energier som en individ tr&auml;ffas av i form av karma, &auml;r utan undantag &aring;terv&auml;ndande energier som samma individ har s&auml;nt ut tidigare. Tidsrymden f&ouml;r karmaverkningarna kan variera, allt fr&aring;n en kort tid inom samma liv till en l&aring;ng tid som str&auml;cker sig &ouml;ver flera liv och till och med ett spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus ska karmalagen inte f&ouml;rst&aring;s som en straffande princip, utan som en speglingsprincip som visar p&aring; tillvarons logik och r&auml;ttvisa genom lagen om orsak och verkan. Karma utvecklar individen genom att de &aring;terkommande verkningarna skapar livsupplevelser som p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till st&ouml;rre empati och k&auml;rlek till sina medv&auml;sen. D&aring; v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&auml;nns g&ouml;ra n&aring;got annat medv&auml;sen n&aring;gon f&ouml;rtret, &auml;r individen beskyddad mot m&ouml;rk &aring;terv&auml;ndande karma genom den princip som Martinus kallar&nbsp;&rdquo;syndernas f&ouml;rl&aring;telse&rdquo; (se detta begrepp).&nbsp;I sin symbol Evighetskroppen,&nbsp;symbol nr 16,&nbsp;har Martinus illustrerat hur ett v&auml;sen skapar eviga &ouml;desb&aring;gar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&Aring;terg&auml;ldandet av &ouml;de eller karman &auml;r ju en \"spegelprincip\" som &ndash; om inget annat ingriper &ndash; utl&ouml;ser en absolut exakt &aring;tergivning i ens eget &ouml;de av det man sj&auml;lv befordrar i andra v&auml;sens &ouml;de. Om man f&ouml;rtrycker ett annat v&auml;sen eller ber&ouml;var det n&aring;got av dess frihet, m&aring;ste s&aring;ledes denna utl&ouml;sning ovillkorligen &aring;stadkomma ett motsvarande f&ouml;rtryck och frihetsber&ouml;vande i ens eget &ouml;de. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1262)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om m&auml;nniskorna fick f&ouml;rm&aring;ga att genom mirakel kunna avl&auml;gsna sin karma, skulle de inte utvecklas. Det &auml;r ju karman som utvecklar m&auml;nniskorna, och s&aring; l&auml;nge de inte &auml;r f&auml;rdiga med karman, kan de inte uppn&aring; att f&aring; den v&auml;ldiga koncentrationsf&ouml;rm&aring;ga som beh&ouml;vs f&ouml;r att styra partiklarna nere i deras organismer.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 77.2)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r denna talang blivit fullkomlig och individen p&aring; detta f&auml;lt blivit en sann livskonstn&auml;r, vilket vill s&auml;ga ett moraliskt geni, d&aring; &auml;r kriget och ofreden och den d&auml;rav f&ouml;ljande karman eller det m&ouml;rka &ouml;det f&ouml;r hans vidkommande f&ouml;rbi.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1815)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karma\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Karma<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karmalagen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Karmalagen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Karmalagen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. karmaloven&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en lag som reglerar karma, dvs. principen att de handlingar som en individ manifesterar kommer att skapa verkningar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov. Karmalagen ben&auml;mns i Martinus analyser ocks&aring; &ouml;deslagen och vederg&auml;llnings- eller &aring;terg&auml;ldningslagen.&nbsp;Enligt denna lag skapar varje individ oupph&ouml;rligt sitt eget &ouml;de och utl&ouml;ser st&auml;ndigt nya karmaverkningar genom sitt upptr&auml;dande och sina tankar. De energier som en individ tr&auml;ffas av i form av karma, &auml;r utan undantag &aring;terv&auml;ndande energier som samma individ har s&auml;nt ut tidigare. Verkningarna kan komma i form av ett m&ouml;rkt &ouml;de, dvs. m&ouml;rk karma, eller i form av ett ljust &ouml;de, dvs. ljus karma, beroende p&aring; vilka handlingar som individen har manifesterat gentemot sina medv&auml;sen och sin omgivning. Tidsrymden f&ouml;r karmaverkningarna kan variera, allt fr&aring;n en kort tid inom samma liv till en l&aring;ng tid som str&auml;cker sig &ouml;ver flera liv och till och med ett spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus ska karmalagen inte f&ouml;rst&aring;s som en straffande princip, utan som en speglingsprincip som visar p&aring; tillvarons logik och r&auml;ttvisa genom lagen om orsak och verkan. Karma utvecklar individen genom att de &aring;terkommande verkningarna skapar livsupplevelser som p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till st&ouml;rre empati och k&auml;rlek till sina medv&auml;sen. D&aring; v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&auml;nns g&ouml;ra n&aring;got annat medv&auml;sen n&aring;gon f&ouml;rtret, &auml;r individen beskyddad mot m&ouml;rk &aring;terv&auml;ndande karma genom den princip som Martinus kallar&nbsp;&rdquo;syndernas f&ouml;rl&aring;telse&rdquo; (se detta begrepp).&nbsp;I sin symbol Evighetskroppen,&nbsp;symbol nr 16,&nbsp;har Martinus illustrerat hur ett v&auml;sen skapar eviga &ouml;desb&aring;gar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Enligt karma- eller &ouml;deslagen kan inget som helst angrepp p&aring; n&aring;got v&auml;sen f&ouml;rekomma utan att vara en &aring;terg&auml;ldning av en f&ouml;reg&aring;ende angreppsutl&ouml;sning fr&aring;n samma v&auml;sen emot omgivningen. Som vi sedan l&auml;nge k&auml;nner till, &auml;r varje v&auml;sen sitt eget &ouml;des absoluta f&ouml;rsta orsak.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2237)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De k&auml;nner alls inte till karma- eller &aring;terg&auml;ldningslagen, p&aring; vilken all &ouml;desdaning grundar sig. De f&ouml;rst&aring;r inte att livet i sig sj&auml;lvt uteslutande grundar sig p&aring; &aring;terg&auml;ldningsprincipen \"Vad m&auml;nniskan s&aring;r, det skall hon ock sk&ouml;rda\". Man kan inte s&aring; r&aring;g och d&auml;rav sk&ouml;rda vete.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2440)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje \"verkan\" har s&aring;ledes sin best&auml;mda \"orsak\", utan vilken den om&ouml;jligt kan utl&ouml;sas. Varje g&aring;ng man vill uppn&aring; en best&auml;md \"verkan\", m&aring;ste man absolut utl&ouml;sa den s&auml;rskilda \"orsak\" av vilken denna \"verkan\" &auml;r ett resultat. Och h&auml;r i dessa exempel ser vi s&aring;ledes sj&auml;lva &aring;terg&auml;ldnings- eller karmalagens orubbliga struktur.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1262)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karmalagen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Karmalagen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kontrastprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Kontrastprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Kontrastprincipen (&lt;em&gt;dk. kontrastprincippet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en grundl&auml;ggande kosmisk princip som inneb&auml;r att tillvaron m&aring;ste inneh&aring;lla markeringar av begr&auml;nsningar eller kontraster f&ouml;r att livsupplevelse ska kunna &auml;ga rum. Varje f&ouml;rnimmelse grundar sig enligt Martinus analyser p&aring; upplevelsen av att ett objekt eller ett fenomen utg&ouml;r en kontrast till sin omgivning och till andra fenomen. De stora grundl&auml;ggande kontrasterna i livsupplevelsen utg&ouml;rs av f&ouml;rnimmelsen av obehag respektive behag, eller av ljus och m&ouml;rker i livets struktur. Kontrastprincipen &auml;r enligt Martinus organiserad i form av kosmiska kretslopp, spiralkretslopp, d&auml;r de levande v&auml;sendena upplever m&ouml;rker och ljus som v&auml;xelvis kulminerar och befinner sig i latens.&nbsp; Denna eviga utveckling och upplevelse av kontraster m&ouml;jligg&ouml;r f&ouml;r individerna att uppleva evigt liv. D&aring; allt som existerar utg&ouml;rs av Guds medvetande, m&aring;ste &auml;ven alla kontraster som individerna upplever inom spiralkretsloppet utg&ouml;ra en del av Gudomen. Kontrastprincipen kan d&auml;rmed enligt Martinus f&ouml;rklara att manifestationer av m&ouml;rker och lidande i sin grundl&auml;ggande analys utg&ouml;r en del av samma k&auml;lla som manifesterar ljus och v&auml;lbefinnande. Kontrastprincipen &auml;r i Martinus analyser n&auml;ra knuten till perspektivprincipen som har sitt s&auml;te i individernas &ouml;vermedvetande eller X2 (se dessa begrepp).&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Ingen livsupplevelse &auml;r s&aring;ledes m&ouml;jlig utan kontrastprincipen.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;De h&ouml;gsta yttringarna av denna motsatsprincip visar sig som kulminerande k&auml;rlek och kulminerande hat.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Fysiskt sett framtr&auml;der de bland annat som kulminerande solsken och kulminerande nattm&ouml;rker.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2478)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med polf&ouml;rvandlingen utl&ouml;ses kontrastprincipen, v&auml;sendets m&ouml;jlighet att uppleva ljus och m&ouml;rker p&aring; livets alla omr&aring;den. Utan ljus kunde m&ouml;rkret inte markeras och utan m&ouml;rker kunde ljuset inte markeras, och utan markering kan &ouml;verhuvud ingenting upplevas eller skapas. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 1972)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I och med att kontrastprincipen &auml;r en absolut n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att upplevelse skall kunna &auml;ga rum, m&aring;ste allts&aring; Guds medvetande och f&ouml;rnimmande &auml;ven omfatta alla existerande kontraster.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 6, st 2379)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kontrastprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Kontrastprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsenhet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Livsenhet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Livsenhet&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. livsenhed)&lt;\/em&gt; anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med ett levande v&auml;sen eller en individ, med betoning p&aring; att detta v&auml;sen betraktas fr&aring;n &rdquo;livssidan&rdquo;, ett andligt perspektiv, och inte enbart fr&aring;n ett materiellt perspektiv i form av t.ex. en fysisk organism. Livsenheterna &auml;r enligt Martinus analyser sj&auml;lva livet eller det levande i v&auml;rldsalltet. P&aring; jordklotet uppfattar m&auml;nniskorna sig sj&auml;lva, djuren och v&auml;xterna som levande eller som livsenheter, men Martinus betonar att allt i v&auml;rldsalltet framtr&auml;der som livsenheter, &auml;ven det tillvaroplan som m&auml;nniskan kallar mineralriket och som enligt Martinus ocks&aring; best&aring;r av levande v&auml;sen. Livsenheterna &aring;terfinns s&aring;v&auml;l i mellankosmos (m&auml;nniskornas upplevelsesf&auml;r p&aring; jordklotet) som i mikrokosmos (inuti den egna organismen) och i makrokosmos (jordklotet och alla himlakroppar i rymden). Alla livsenheter h&ouml;r samman och utg&ouml;r livsbetingelser f&ouml;r varandra i dessa tre olika tillvaroplan genom det som Martinus ben&auml;mner livsenhetsprincipen. I samband med f&ouml;da talar Martinus &auml;ven om A-livsenheter och B-livsenheter, se vidare dessa begrepp.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;En \"livsenhet\" utg&ouml;r allts&aring; det levande v&auml;sendet sett fr&aring;n \"livssidan\".&nbsp;De \"livsenheder\" som man har st&ouml;rst kunskap om p&aring; jorden &auml;r naturligtvis de som utg&ouml;r de jordiska m&auml;nniskorna eller de som individerna sj&auml;lv tillh&ouml;r. (Martinus, Den idealiska f&ouml;dan, kap. 13)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men saken &auml;r ju den att alla dessa r&ouml;relser eller det samlade makrokosmos p&aring; samma s&auml;tt som mikrokosmos ocks&aring; &auml;r uttryck f&ouml;r levande v&auml;sen eller livsenheter.&nbsp; Liksom v&aring;ra organ, celler och &ouml;vrigt kroppsmaterial &auml;r livsenheter inuti oss, p&aring; samma s&auml;tt &auml;r vi sj&auml;lva organ inuti ett st&ouml;rre v&auml;sens organism.&nbsp; (Martinus, Den idealiska f&ouml;dan, kap. 17)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsenhet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Livsenhet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsenhetsprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Livsenhetsprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Livsenhetsprincipen&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. livsenhedsprincippet)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus litteratur principen att allt liv existerar inuti liv. Man kan ocks&aring; beskriva det som att allt som existerar utg&ouml;rs av levande v&auml;sens organismer inuti levande v&auml;sens organismer. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av livsenheter resp. levande v&auml;sen vars organismer utg&ouml;r livsbetingelser f&ouml;r varandra i de tre tillvaroplan som Martinus ben&auml;mner makrokosmos, mellankosmos och mikrokosmos. Varje individ eller livsenhet &auml;r beroende av en yttre v&auml;rld s&aring;v&auml;l som av sin egen organism f&ouml;r att kunna ha en livsupplevelse. Martinus beskriver att livsenhetsprincipen m&ouml;jligg&ouml;r f&ouml;r jaget att vara ouppl&ouml;sligt f&ouml;rbunden med den yttre v&auml;rlden. Martinus har avbildat livsenhetsprincipen i symbol nr 7 i &lt;em&gt;Den eviga v&auml;rldsbilden&lt;\/em&gt;, del 1, symbol 7, d&auml;r den har titeln&nbsp;&rdquo;Livsenhetsprincipen eller den f&ouml;rsta glimten av en Gudoms existens&rdquo;. Med denna titel illustreras att Gudomen, enligt Martinus analyser, &auml;r ett allomfattande v&auml;sen, som best&aring;r av alla levande v&auml;sen som existerar som liv inuti liv.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; Och vad &auml;r det som v&auml;rldsalltet utg&ouml;r eller best&aring;r av? Som vi redan har sett i livsenhetsprincipen, best&aring;r det uteslutande av levande v&auml;sen i levande v&auml;sen, eller r&auml;ttare sagt levande v&auml;sens organismer inuti levande v&auml;sens organismer. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, symbol 11, st. 19)&lt;\/em&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsenhetsprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Livsenhetsprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsscen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Livsscen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Livsscen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. livsscene) &lt;\/em&gt;&auml;r ett uttryck som Martinus anv&auml;nder i &lt;em&gt;Livets Bog,&nbsp;&lt;\/em&gt;del 3, fr&auml;mst st. 946&minus;954, f&ouml;r att beteckna sk&aring;deplatsen f&ouml;r livsupplevelsen eller jaget. Martinus j&auml;mf&ouml;r i dessa stycken en individs upplevelse av livet med en teaterscen. Sj&auml;lva livsscenen, d&auml;r jaget upplever livet, utg&ouml;r individens undermedvetande eller X3. Martinus kallar det ocks&aring;&nbsp;denna livets egen och f&ouml;rsta scen (&lt;i&gt;Livets Bog&lt;\/i&gt;, del 3, st. 947).&nbsp;Jaget &auml;r dock samtidigt s&aring;v&auml;l &aring;sk&aring;dare till sitt sk&aring;despel, som &auml;r samma sak som &ouml;det, som rollinnehavare och akt&ouml;r p&aring; sin livscen. Jaget har genom X2 och X3 en evig anknytning till denna livsscen och spelar den eviga rollen som ett levande v&auml;sen. Livsscenen har enligt Martinus dessutom en sida som &auml;r v&auml;nd mot &aring;sk&aring;daren och en sida som ligger bakom scenen. Den sida som &auml;r v&auml;nd mot &aring;sk&aring;daren ben&auml;mner han \"&aring;sk&aring;darrummet\". Det &auml;r h&auml;r som jaget som ett slags &aring;sk&aring;dare upplever och f&ouml;rnimmer &ouml;det eller det individen uppfattar som verklighet, och denna sida blir d&auml;rf&ouml;r liktydig med individens dagsmedvetande.&nbsp; Jaget &auml;r dock inte bara &aring;sk&aring;dare och akt&ouml;r, utan &auml;ven regiss&ouml;r till spelet, genom sin evighetskropp, sina talangk&auml;rnor och sina automatiska vanefunktioner. Bakom kulisserna existerar en del av livsscenen som inte syns f&ouml;r &aring;sk&aring;daren och som kan j&auml;mf&ouml;ras med scenens tekniska sida och maskinrum. Detta &auml;r i Martinus beskrivning liktydigt med individens nattmedvetande, som inneh&aring;ller automatfunktioner och krafter som individen inte &auml;r medveten om som &aring;sk&aring;dare. Genom sina talangk&auml;rnor &auml;r jaget &auml;ven \"maskinm&auml;stare\" eller tekniker till sitt eget &ouml;de, &auml;ven om individen inte har tillg&aring;ng till dessa funktioner i sitt dagsmedvetande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Alltsammans &auml;r ett inf&ouml;r jaget f&ouml;rsigg&aring;ende yttre spel, vari jaget f&ouml;rvisso sj&auml;lvt &auml;r sceninstrukt&ouml;r och rollinnehavare, vilket dock inte utg&ouml;r n&aring;got hinder f&ouml;r dess identitet som \"&aring;sk&aring;dare\" till detta sitt eget upptr&auml;dande. I kraft av sina talangk&auml;rnor och de d&auml;rav utl&ouml;sta automatfunktionerna &auml;r jaget instruktiv akt&ouml;r p&aring; sin egen livsscen eller i sitt undermedvetande. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 949)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Som n&auml;mnt &auml;r jaget &auml;ven \"&aring;sk&aring;dare\" till sin egen livsscen (undermedvetandet), och scenen har s&aring;ledes ocks&aring; en sida som &auml;r v&auml;nd mot \"&aring;sk&aring;daren\".&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Den sidan utg&ouml;r liksom ett \"&aring;sk&aring;darrum\", varifr&aring;n den illusion som skapas av \"maskeringarna\" och \"kulisserna\" blir till verklighet.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Denna verklighet &auml;r d&aring; detsamma som det ovann&auml;mnda sk&aring;despelet \"&Ouml;det\".&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 950)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsscen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Livsscen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsyttring\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Livsyttring&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Livsyttring&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. livsytring&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en manifestation av liv, dvs. en manifestation eller ett viljeuttryck som &aring;terspeglar medvetande bakom det skapade. Martinus anv&auml;nder &auml;ven begreppet livsyttring synonymt med en tanke eller medvetandemateria, resp. tillk&auml;nnandegivande av medvetande. Enligt Martinus &auml;r allt som framtr&auml;der i den skapade v&auml;rlden ett uttryck f&ouml;r medvetande, n&aring;got som har skapats med hj&auml;lp av vilja och tanke. Det g&auml;ller &auml;ven alla f&ouml;reteelser i naturen som den nuvarande naturvetenskapen anser vara livl&ouml;sa eller automatiska, som v&auml;der, v&auml;rme, k&ouml;ld solsken och alla &aring;rstiders yttringar. Martinus beskriver att dessa fenomen &auml;r uttryck f&ouml;r logik och planm&auml;ssighet. De &auml;r ett resultat av medvetande och d&auml;rmed livsyttringar, och naturen visar sig som ett levande v&auml;sen. Att f&ouml;rst&aring; att naturens manifestationer &auml;r uttryck f&ouml;r livsyttringar &auml;r ocks&aring; att b&ouml;rja f&ouml;rst&aring; att tillvaron utg&ouml;rs av Gudomens livsyttringar, som blir till en levande kommunikation mellan Gudomen och individen. N&auml;r en m&auml;nniska b&ouml;rjar s&ouml;ka efter det levande bakom manifestationerna, b&ouml;rjar hon enligt Martinus kunna urskilja livsyttringsfacit, dvs. det levande ursprunget och den sanna identiteten bakom de materiella tingen, i motsats till enbart m&aring;tt- och viktfacit som man f&aring;r genom att m&auml;ta och v&auml;ga materien.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta g&auml;ller s&aring;v&auml;l om naturkrafterna som om de allm&auml;nt k&auml;nda levande v&auml;sendena, det g&auml;ller det lilla, n&auml;stan osynliga dammkornet, som till synes slumpartat l&auml;gger sig p&aring; v&aring;ra m&ouml;bler, det g&auml;ller vinterns k&ouml;ld och sommarens v&auml;rme, havets br&auml;nningar, stormens d&aring;n, &aring;skans mullrande, solens sken osv. Alla dessa f&ouml;reteelser utg&ouml;r &rdquo;livsyttringar&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 673)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&auml;rmed stadf&auml;stes jagets eller &rdquo;den kosmiske kemistens&rdquo; existens samt all manifestation i tillvaron s&aring;som&nbsp;livsyttringar, vilje-, tanke- eller medvetenhetsmanifestationer.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 622)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; dessa allts&aring; framtr&auml;der som &rdquo;organiskt&rdquo; material, bekr&auml;ftar de d&auml;rmed sitt inneh&aring;ll av &rdquo;str&aring;lformig&rdquo; materia, som ju &auml;r detsamma som medvetenhetsmateria, dvs. &rdquo;tankar&rdquo; eller &rdquo;livsyttringar&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 595)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsyttring\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Livsyttring<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsyttringsfacit\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Livsyttringsfacit&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Livsyttringsfacit&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. livsytringsfacit&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur detsamma som facit som visar p&aring; liv, ande och medvetande bakom allt som &auml;r skapat. Att komma fram till ett livsyttringsfacit &auml;r d&auml;rmed enligt Martinus att analysera den sanna identitet som ligger bakom en livsyttring, dvs. manifestationer och uttryck f&ouml;r liv. Livsyttringsfacit kontrasteras mot m&aring;tt- och viktfacit, som m&auml;nniskan erh&aring;ller n&auml;r hon v&auml;ger och m&auml;ter fenomen utifr&aring;n deras materiella egenskaper. Men en materialistisk v&auml;rldsuppfattning, d&auml;r man unders&ouml;ker v&auml;rldsalltets mekaniska struktur, uppfattar m&auml;nniskan naturen och dess komponenter som livl&ouml;sa ting. Som kontrast utg&aring;r en andlig vetenskap fr&aring;n att allt som framtr&auml;der i den skapade v&auml;rlden &auml;r uttryck f&ouml;r medvetande, vilja och tanke. Allt skapat &auml;r f&ouml;ljaktligen livsyttringar. Detta g&auml;ller enligt Martinus &auml;ven alla f&ouml;reteelser i&nbsp;naturen som den nuvarande naturvetenskapen anser vara livl&ouml;sa eller automatiska, som v&auml;der, v&auml;rme, k&ouml;ld solsken och alla &aring;rstiders yttringar. Martinus beskriver att dessa fenomen &auml;r uttryck f&ouml;r logik, planm&auml;ssighet och medvetande. De &auml;r d&auml;rmed livsyttringar, och naturen visar sig som ett levande v&auml;sen. Att analysera livsyttringsfacit &auml;r att analysera ett fenomen utifr&aring;n det levande bakom materien och d&auml;rmed n&aring; fram till dess sanna identitet. Livsyttringsfacit kontrasteras i Martinus litteratur mot m&aring;tt- och viktfacit, som m&auml;nniskan erh&aring;ller n&auml;r hon enbart v&auml;ger och m&auml;ter fenomen utifr&aring;n deras materiella egenskaper. Hon uppfattar d&auml;rmed naturen och dess komponenter som livl&ouml;sa ting.&nbsp;Att f&ouml;rst&aring; att naturens manifestationer &auml;r uttryck f&ouml;r livsyttringar &auml;r d&auml;remot att b&ouml;rja f&ouml;rst&aring; att tillvaron utg&ouml;rs av Gudomens livsyttringar, som blir till en levande kommunikation mellan&nbsp;Gudomen&nbsp;och individen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan ett m&aring;tt- eller viktfacit endast &auml;r uttryck f&ouml;r en talsumma och d&auml;rmed endast f&ouml;r n&aring;got livl&ouml;st, s&aring; avsl&ouml;jar&nbsp;livsyttringsfacit&nbsp;en eller annan form av planm&auml;ssighet eller &auml;ndam&aring;lsenlighet och d&auml;rmed vilje- och tankefunktion, varigenom livet blir till faktum.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 673)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna vetenskap &auml;r allts&aring; en pendang till den materialistiska&nbsp;vetenskapen. Den &aring;tskiljer sig enbart&nbsp;fr&aring;n den sistn&auml;mnda vetenskapen genom att den vilar p&aring; \"livsyttringsfacit\" d&auml;r den materialistiska vetenskapen vilar p&aring; m&aring;tt- och viktfacit. D&aring; livsyttringsfacit &auml;r detsamma som facit som bevisar liv, ande eller medvetande eller psykiska omr&aring;den, blir denna vetenskap att uttrycka som psykisk vetenskap eller \"andlig vetenskap\". (Martinus, M&auml;nniskan och v&auml;rldsbilden, kap. 18)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=livsyttringsfacit\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Livsyttringsfacit<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrokosmos\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Makrokosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Makrokosmos&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. makrokosmos)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av:&nbsp;mikrokosmos,&nbsp;mellankosmos&nbsp;och makrokosmos.&nbsp;F&ouml;r en m&auml;nniska &auml;r makrokosmos liktydigt med jordklotet, solen, solsystemet, galaxer och alla andra himlakroppar i rymden som man kan se p&aring; stj&auml;rnhimlen. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r denna om&auml;tliga stj&auml;rnrymd med dess m&aring;ngfald av klot, solar och vintergator som vi kallar makrokosmos. M&auml;nniskorna &auml;r redan med sina fysiska sinnen och optiska apparater eller instrument i st&aring;nd att uppleva och f&ouml;rst&aring;, att denna rymd str&auml;cker sig hundratusentals och &aring;ter hundratusentals ljus&aring;r ut i o&auml;ndligheten och d&auml;rmed in i&nbsp;evigheten.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 2029&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (en mikroorganism) eller herre i ett stort &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi kan inte r&ouml;ra en lem, vi kan inte se en ljusstr&aring;le eller h&ouml;ra det svagaste ljud, som inte grundar sig p&aring; existerande medv&auml;sen i mikro-, makro- eller mellankosmos. Detta &auml;r den sanna livslagen. Det &auml;r &ouml;deslagen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 608)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrokosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Makrokosmos<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrovasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Makrov&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Makrov&auml;sen&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. makrov&aelig;sen)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett v&auml;sen som, utifr&aring;n ett visst perspektiv, &auml;r hemmah&ouml;rande i makrokosmos.&nbsp;En m&auml;nniska t.ex. &auml;r ett makrov&auml;sen f&ouml;r mikrov&auml;sendena i sin egen organism (organ, celler, atomer och o&auml;ndligt m&aring;nga &auml;nnu mindre levande v&auml;sen). M&auml;nniskan &auml;r i sin tur sj&auml;lv ett mikrov&auml;sen inom sitt makrov&auml;sens organism, jordklotet. Makrokosmos f&ouml;r m&auml;nniskan utg&ouml;rs &auml;ven av alla himlakroppar och galaxer som hon kan se i rymden och som i f&ouml;rh&aring;llande till m&auml;nniskans mellankosmos har en gigantisk storlek. Ett makrov&auml;sen skapar i sin organism villkoren f&ouml;r mikrov&auml;sendenas v&auml;lbefinnande. Martinus beskriver att den &rdquo;s&aring;dd&rdquo; som ett makrov&auml;sen s&aring;r f&ouml;r sina mikrov&auml;sen, den &rdquo;sk&ouml;rd&rdquo; f&aring;r v&auml;sendet sedan uppleva i sitt eget makrokosmos. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven&nbsp;livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; mikrojagens upplevelseenergi eller tankeklimat s&aring;lunda fortplantar sig till makrojagets mentalitet, och makrov&auml;sendet p&aring; liknande s&auml;tt befinner sig som mikrov&auml;sen inne i ett makrov&auml;sen och s&aring; vidare, blir det h&auml;r tydligt, att det existerar ett mentalt eller sj&auml;lsligt samspel mellan samtliga v&auml;sen i tillvaron. (Martinus,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 2, st 599)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Alla levande v&auml;sen &auml;r samtidigt b&aring;de ett makro- och ett mikrov&auml;sen, som har sin egen mellankosmiska sinnesupplevelse, d&auml;rf&ouml;r &auml;r alla levande v&auml;sen kosmiskt sett lika stora, och Gudomen &auml;r dem lika n&auml;ra. (Martinus, &rdquo;Makrokosmiska partiklar och tomrum&rdquo;, 1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; makrov&auml;sendena samtidigt &auml;r mikrov&auml;sen i f&ouml;rh&aring;llande till de v&auml;sen, i vars organismer de befinner sig, upprepar sig samma v&auml;xelverkan upp&aring;t mellan makroindividen och dennes makroindivid och s&aring; vidare. Och konklusionen blir, att det levande v&auml;sendet &rdquo;s&aring;r&rdquo; &rdquo;himmel och jord&rdquo; ned&aring;t i mikrokosmos och &rdquo;sk&ouml;rdar&rdquo; &rdquo;himmel och jord&rdquo; i makrokosmos, medan det &rdquo;s&aring;r&rdquo; organmateria (bjuder makroindividen assistans) i makrokosmos och &rdquo;sk&ouml;rdar&rdquo; organmateria (mottar mikroindividernas assistans) i mikrokosmos.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 600)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrovasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Makrov&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=manniska\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;M&auml;nniska&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;M&auml;nniska&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. menneske&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur i tv&aring; betydelser, dels som beteckning f&ouml;r den nuvarande m&auml;nniskan eller &rdquo;jordm&auml;nniskan&rdquo; som &auml;r hemmah&ouml;rande i djurriket eller den andra zonen i spiralkretsloppet, dels som beteckning f&ouml;r &rdquo;den riktiga m&auml;nniskan&rdquo; som &auml;r hemmah&ouml;rande i det riktiga m&auml;nniskoriket eller den tredje zonen i spiralkretsloppet.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskan, som Martinus ocks&aring; kallar &rdquo;jordm&auml;nniskan&rdquo; eller &rdquo;den jordiska m&auml;nniskan&rdquo;, r&auml;knas enligt Martinus analyser fortfarande som ett djur eller ett djurv&auml;sen, s&aring; l&auml;nge som hon fortfarande har en mer eller mindre enpolig mentalitet som domineras av den dr&auml;pande principen, med en kombination av tyngdenergi och instinktenergi och en primitiv k&auml;nsla. Det renodlade djuret har ingen f&ouml;rm&aring;ga att k&auml;nna sympati eller k&auml;rlek till sina medv&auml;sen, f&ouml;rutom den instinktbetingade parningssympatin eller parningsdriften som m&ouml;jligg&ouml;r fortplantningen p&aring; det fysiska planet. De nuvarande jordiska m&auml;nniskorna befinner sig dock enligt Martinus i en utvecklingsprocess fr&aring;n djur till m&auml;nniska genom den sexuella f&ouml;rvandling som han ben&auml;mner polf&ouml;rvandlingen.&nbsp;Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande, en feminin och en maskulin pol. Under tiden i&nbsp;djurriket&nbsp;&auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och&nbsp;den dr&auml;pande principen.&nbsp;F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen.&lt;br \/&gt;Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vad den jordiska&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;n betr&auml;ffar, har hon &auml;nnu inte n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt i sin utveckling att hon blivit \"ett med v&auml;gen, sanningen och livet\", och hon m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r &auml;nnu leva med en viss besl&ouml;jning av den eviga sanningen eller livets mening.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 29)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&auml;rf&ouml;r &auml;r den jordiska m&auml;nniskan redan haltande, som djur betraktad. Hon &auml;r inte n&aring;got renodlat djur, men heller inte en f&auml;rdigutvecklad m&auml;nniska. - Hon &auml;r en s&aring;rad flykting mellan tv&aring; riken. Hon befinner sig f&ouml;r n&auml;rvarande i ett \"ingenmansland\". Hon &auml;r en heml&ouml;s gudason.. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 82)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den riktiga m&auml;nniskan &auml;r specialist i humanitet eller k&auml;rleksmanifestationer och skiljer sig allts&aring; d&auml;rigenom fr&aring;n den jordiska eller djuriska m&auml;nniskan, som &auml;r specialist i leml&auml;stning eller olycksskapande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 361)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=manniska\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>M&auml;nniska<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=maskulin-pol\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Maskulin pol&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Maskulin pol&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. maskulin pol&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;den maskulina sexuella polen&rdquo; syftar i Martinus litteratur p&aring; den ena av de tv&aring; sexuella poler som alla levande v&auml;sen har i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande&nbsp;i form av en feminin pol och en maskulin pol. Den maskulina polen kan enligt Martinus analyser &auml;ven betecknas som en&nbsp;talangk&auml;rna&nbsp;f&ouml;r avgivande av energi.&nbsp; Under tiden i djurriket &auml;r den maskulina polen den prim&auml;ra eller dominerande polen i &ouml;vermedvetandet hos de v&auml;sen som framtr&auml;der som hank&ouml;nsv&auml;sen i djurriket eller som m&auml;n i den nuvarande m&auml;nskligheten. Den maskulina polen i djurriket st&aring;r &auml;ven f&ouml;r alla tankar som har att g&ouml;ra med beg&auml;r, fysisk &ouml;verl&auml;gsenhet, styrka och makt. Det renodlade maskulina v&auml;sendet eller hanv&auml;sendet framtr&auml;der som ett &rdquo;kampv&auml;sen&rdquo; som k&auml;nner ett behov av att er&ouml;vra och styra, men&nbsp;&auml;ven skydda och v&auml;rna. Den feminina polen, som st&aring;r f&ouml;r mottagande av energi, befinner sig d&auml;remot hos dessa v&auml;sen i latens.&nbsp;Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r alla nuvarande m&auml;nniskor, b&aring;de med den feminina och den maskulina polen som den prim&auml;ra polen, k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;.&lt;br \/&gt;Under den st&ouml;rsta tiden av den l&aring;nga utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;befinner sig dessa b&auml;gge poler i j&auml;mvikt och har lika stort inflytande i individens&nbsp;medvetande. V&auml;sendet befinner sig d&aring; i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd som helk&ouml;nv&auml;sen, dvs. det &auml;r varken ett feminint eller maskulint v&auml;sen.&nbsp;I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket, eller&nbsp; &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt&nbsp;halvk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Den ena sexuella polen g&aring;r tillbaka och blir latent, medan den andra polen blir den dominerande sexuella polen och pr&auml;glar v&auml;sendets framtr&auml;dande.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskan befinner sig enligt Martinus i ett &ouml;verg&aring;ngsskede i form av&nbsp;polf&ouml;rvandlingen&nbsp;fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd,&nbsp;d&auml;r den motsatta eller latenta sexuella polen f&ouml;r respektive halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r under tillv&auml;xt.&nbsp;Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med den \"maskulina polen\" f&ouml;rst&aring;r vi h&auml;r alla s&aring;dana tankar som &auml;r uttryck f&ouml;r beg&auml;r efter, eller s&aring;dana medvetandefunktioner som verkar befordrande f&ouml;r &ouml;verl&auml;gsenhet i styrka och makt.&nbsp;D&auml;rf&ouml;r m&aring;ste s&aring;dana v&auml;sens medvetanden redan av naturen vara fientligt st&auml;mda mot likasinnade v&auml;sen, det vill s&auml;ga v&auml;sen av deras \"eget k&ouml;n\", ty dessa har ju samma beg&auml;r eller medvetandeinst&auml;llning och &auml;r d&auml;rf&ouml;r f&ouml;dda konkurrenter eller rivaler om herrav&auml;ldet och makten.&nbsp;\"Maskulina\" v&auml;sen eller renodlade \"hanv&auml;sen\" &auml;r s&aring;lunda \"speciella kampv&auml;sen\". (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 829)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;\"Talangk&auml;rnan\" f&ouml;r \"avgivande\" av energi kan betecknas som identisk med \"den&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;a&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en\", liksom \"talangk&auml;rnan\" f&ouml;r \"mottagande\" av energi &auml;r identisk med \"den feminina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en\".&nbsp;&lt;em&gt; (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 940&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;&lt;em&gt;)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Kulminationen av den \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;a&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;ens\" verkningar framtr&auml;der f&ouml;r oss i skapelsen av det fullkomliga \"hank&ouml;net\" eller \"hanv&auml;sendet\", liksom skapelsen av det fullkomliga \"honk&ouml;net\" utg&ouml;r kulminationen av den \"feminina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;ens\" verkningar.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 941&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=maskulin-pol\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Maskulin pol<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=materia\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Materia&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Materia&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. materie&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med stoff, energi och &auml;mnen. Martinus beskriver att materia &auml;ven &auml;r samma sak som tankeklimat. Materia &auml;r enligt Martinus i sin grundanalys i sj&auml;lva verket allt som ligger utanf&ouml;r jaget. Att materia eller &auml;mnen uppfattas som olika, t.ex. som fast eller flytande, eller som fysisk respektive andlig materia, beror p&aring; perspektivprincipen som g&ouml;r att olika levande v&auml;sen har varierande f&ouml;rnimmelsef&ouml;rm&aring;gor och sinnen beroende p&aring; sitt tillvaroplan i spiralkretsloppet. Materia kan visa sig som t.ex. kraft, form, energi eller f&auml;rg.&nbsp;&nbsp;Enligt Martinus kan materia framtr&auml;da i fyra huvudsakliga former: fast materia, flytande materia, gasformig materia och str&aring;lformig materia.&nbsp; Att materien kan ha olika grader av t&auml;thet och med olika egenskaper beror p&aring; hur kombinationen av grundenergierna ser ut. Jaget kan med sin skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga skapa b&aring;de mer f&ouml;rt&auml;tad materia som framtr&auml;der som fysisk, och mer f&ouml;rfinad materia som framtr&auml;der som andlig eller str&aring;lformig materia. Martinus beskriver att materiens andliga eller str&aring;lformiga tillst&aring;nd utg&ouml;r grunden f&ouml;r alla former av andlig tillvaro, som i sin tur ligger bakom all fysisk materia. Den materia som ur ett visst perspektiv framtr&auml;der som fast, t.ex. mineralmateria, visar sig dock ur ett n&auml;rmare perspektiv fr&auml;mst best&aring; av tomrum med en j&auml;mf&ouml;relsevis liten m&auml;ngd partiklar. Martinus beskriver att materia d&auml;rmed i sj&auml;lva verket kan ses som&nbsp;&rdquo;koncentrerat ljus&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 495). Mellan partiklarna i fast materia &aring;terfinns tomrum som best&aring;r av andlig eller str&aring;lformig materia.&nbsp;Str&aring;lformig materia &auml;r i sin tur detsamma som elektricitet eller ande, och d&auml;rmed &auml;ven synonymt med medvetande. I absolut mening existerar enligt Martinus ingen fast materia, utan alla skapade f&ouml;reteelser best&aring;r i sin innersta analys endast av tomrum och utg&ouml;r illusioner, som dock upplevs som verkliga (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 6, st. 1978).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Allting som i universum eller v&auml;rldsalltet existerar utanf&ouml;r det h&ouml;gsta elementet, som vi kallar \"jaget\", &auml;r allts&aring; att beteckna som \"materia\".&nbsp;\"Materia\" &aring;terigen &auml;r detsamma som sinnen och sinnesreaktion.&nbsp;Att n&aring;got &auml;r \"m&ouml;rkt\" eller \"ljust\", \"fast\" eller \"flytande\", \"gasformigt\" eller \"andligt\" &auml;r blott sinnesreaktion, p&aring; samma s&auml;tt som n&auml;r n&aring;got &auml;r \"vackert\" eller \"mindre vackert\", \"fullkomligt\" eller \"ofullkomligt\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 493)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men utom dessa sex grund&auml;mnen finns inom vart och ett av spiralens sex stora tillvaroplan en o&auml;ndlig variation av h&ouml;gst olika &auml;mnes- eller materiemassor, d.v.s. alla de f&ouml;reteelser som vi eljest brukar beteckna som \"&auml;mnen\" eller \"materia\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 485)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; grundenergierna i vissa kombinationer skapar fysisk materia och i andra kombinationer skapar andlig materia, och materien utg&ouml;r materialet f&ouml;r skapelsen, blir jaget s&aring;ledes i st&aring;nd att skapa och uppleva b&aring;de i fysisk och andlig materia. (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 13)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=materia\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Materia<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=medvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Medvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Medvetande&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. bevidsthed)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus litteratur detsamma som individens f&ouml;rnimmelse och upplevelse av liv. Medvetande anv&auml;nds i Martinus analyser synonymt med ande, elektricitet, liv och psykisk kraft.&nbsp; En individs f&ouml;rnimmelse av liv gestaltar sig olika beroende p&aring; vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan v&auml;sendet befinner sig p&aring;. Ett v&auml;sen kan utifr&aring;n sin medvetandeutveckling ha medvetande som omfattar olika omr&aring;den, t.ex. fysiskt medvetande, andligt medvetande eller ett fullkomligt kosmiskt medvetande. Begreppet medvetande anv&auml;nds i Martinus litteratur ibland &auml;ven synonymt med begreppet mentalitet eller sj&auml;l. Enligt Martinus analyser best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av liv och d&auml;rmed av medvetande. V&auml;rldsalltet &auml;r i grunden genomstr&ouml;mmat av Gudomens medvetande.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus kan medvetande som fenomen definieras p&aring; tv&aring; grundl&auml;ggande plan: &ouml;vermedvetande och undermedvetande. En individs &ouml;vermedvetande &auml;r dess evighetskropp som utg&ouml;r en evig, of&ouml;r&auml;nderlig struktur i det levande v&auml;sendet (se &auml;ven X1, X2 och &ouml;deselementet). &Ouml;vermedvetandet existerar oberoende av individens manifestationskroppar och dess framtr&auml;dande i olika reinkarnationer. En individs undermedvetande utg&ouml;rs av dess manifestationskroppar som st&aring;r till f&ouml;rfogande f&ouml;r manifestation i den skapade v&auml;rlden eller X3. F&ouml;r den nuvarande m&auml;nniskans del utg&ouml;rs undermedvetandet av tv&aring; olika delar, dagsmedvetande och nattmedvetande. Dagsmedvetandet inneb&auml;r den dagliga, vakna f&ouml;rnimmelsen av liv i den fysiska omv&auml;rlden och i samspel med olika levande v&auml;sen p&aring; jordklotet. F&ouml;r m&auml;nniskans del uppb&auml;rs dagsmedvetandet av den fysiska kroppen resp. tyngdkroppen. Nattmedvetandet utg&ouml;r det medvetandeomr&aring;de som m&auml;nniskan upplever livet i under s&ouml;mnen, i dr&ouml;mmen och under tillvaron som diskarnerat v&auml;sen mellan de fysiska liven. Nattmedvetandet uppb&auml;rs f&ouml;r m&auml;nniskans del av k&auml;nslokroppen, som h&aring;ller p&aring; att utvecklas f&ouml;r att i framtiden kunna b&auml;ra m&auml;nniskans dagsmedvetande i det riktiga m&auml;nniskoriket.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; ande &auml;r detsamma som medvetande, och medvetande i sin tur &auml;r detsamma som f&ouml;rnimmelsen eller upplevelsen av livet, blir&nbsp;&rdquo;den heliga anden&rdquo; s&aring;ledes detsamma som&nbsp;&rdquo;den heliga upplevelsen av livet&rdquo;.&nbsp; (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 8)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det levande v&auml;sendets&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&nbsp;eller livsupplevelse &auml;r i realiteten blott en permanent v&auml;xelverkan mellan reaktionerna av dess inre och yttre v&auml;rldars ber&ouml;ring med varandra. (Martinus,&nbsp;&lt;i&gt;Livets Bog, del 6, st. 2160)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; Medan dessa spr&auml;ng&auml;mnesenergier &auml;r ledande livsfaktorer i rovdjurets medvetande eller mentalitet, &auml;r de d&auml;remot hos m&auml;nniskan, vars mentalitet eller sj&auml;l &auml;r l&aring;ngt mera utvecklad och f&ouml;rfinad &auml;n djurets, att betrakta som rena gift&auml;mnen.&nbsp;(Martinus,&nbsp;&lt;i&gt;Livets Bog, del 2, st. 296)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=medvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Medvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mellankosmos\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Mellankosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Mellankosmos&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. mellemkosmos)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av: mikrokosmos, mellankosmos och makrokosmos. Mellankosmos anv&auml;nds synonymt med &rdquo;den jordm&auml;nskliga f&ouml;rnimmelsesf&auml;ren&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 302). F&ouml;r en m&auml;nniska i dag innefattar mellankosmos allt som hon kan uppleva och f&ouml;rnimma i sin yttre omgivning p&aring; jordklotet, t.ex. andra m&auml;nniskor, djur och v&auml;xter. Martinus kallar det ocks&aring; f&ouml;r den prim&auml;ra delen av m&auml;nniskans livsupplevelse (se citat nedan). Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r ocks&aring; ett f&ouml;rh&aring;llande till det kosmos, i vilket v&aring;ra medm&auml;nniskor, djur, v&auml;xter och mineraler existerar och som f&ouml;r oss utg&ouml;r den prim&auml;ra delen av v&aring;r livsupplevelse.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Det &auml;r detta kosmos vi k&auml;nner till som mellankosmos och som just &auml;r v&aring;rt prim&auml;ra tillvaroplan. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2028)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varf&ouml;r s&auml;tta himmel och jord i r&ouml;relse f&ouml;r att finna livsmysteriets l&ouml;sning i de kosmos som st&aring;r l&auml;ngst bort fr&aring;n v&aring;rt medvetande och v&aring;r upplevelsef&ouml;rm&aring;ga? Varf&ouml;r inte s&ouml;ka n&auml;mnda l&ouml;sning i v&aring;rt eget kosmos, vilket vill s&auml;ga: mellankosmos, som i sin tur &auml;r exakt anpassat till v&aring;ra sinnen och d&auml;rf&ouml;r h&auml;r f&ouml;rekommer i sin enklaste och f&ouml;r f&ouml;rnimmelsen l&auml;ttast tillg&auml;ngliga form. (Martinus, M&auml;nniskan och v&auml;rldsbilden, kap. 22)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (en mikroorganism) eller herre i ett stort &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mellankosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Mellankosmos<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrokosmos\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Mikrokosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Mikrokosmos&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. mikrokosmos)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av: mikrokosmos, mellankosmos och makrokosmos.&nbsp;F&ouml;r t.ex. en m&auml;nniska eller ett djur, best&aring;r mikrokosmos av den egna organismen med ett o&auml;ndligt antal&nbsp;&rdquo;mikrov&auml;sen&rdquo;, vars v&auml;lbefinnande &auml;r beroende av de villkor som makrov&auml;sendet skapar. Mikrov&auml;sen i den egna organismen utg&ouml;rs av t.ex. organ, celler, atomer och &auml;nnu mindre levande enheter i all o&auml;ndlighet. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De levande v&auml;sen som utg&ouml;r den animaliska materia som organismen best&aring;r av bildar d&auml;remot ett annat tillvaroplan. Detta k&auml;nner vi till som \"mikrokosmos\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1693)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet \"v&auml;rldsallt\" (en mikroorganism) eller herre i ett stort \"v&auml;rldsallt\" (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi kan inte r&ouml;ra en lem, vi kan inte se en ljusstr&aring;le eller h&ouml;ra det svagaste ljud, som inte grundar sig p&aring; existerande medv&auml;sen i mikro-, makro- eller mellankosmos. Detta &auml;r den sanna livslagen. Det &auml;r &ouml;deslagen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 608)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrokosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Mikrokosmos<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrovasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Mikrov&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Mikrov&auml;sen&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. mikrov&aelig;sen)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett v&auml;sen som, utifr&aring;n ett visst perspektiv, &auml;r hemmah&ouml;rande i&nbsp;mikrokosmos. F&ouml;r t.ex. en m&auml;nniska utg&ouml;r den egna organismen ett mikrokosmos som best&aring;r av ett o&auml;ndligt antal mikrov&auml;sen (organ, celler, atomer och o&auml;ndligt m&aring;nga &auml;nnu mindre levande v&auml;sen). M&auml;nniskan &auml;r i sin tur sj&auml;lv ett mikrov&auml;sen inom sitt makrov&auml;sens organism, jordklotet. V&auml;lbefinnandet f&ouml;r mikrov&auml;sendena i en organism &auml;r beroende av de villkor som makrov&auml;sendet skapar f&ouml;r dem. Martinus beskriver att den &rdquo;s&aring;dd&rdquo; som ett&nbsp;makrov&auml;sen&nbsp;s&aring;r f&ouml;r sina mikrov&auml;sen, den &rdquo;sk&ouml;rd&rdquo; f&aring;r v&auml;sendet sedan uppleva i sitt eget&nbsp;makrokosmos. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven&nbsp;livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det ser att mikrov&auml;sendena inuti organismen ocks&aring; har organismer, som i sin tur utg&ouml;r en boning f&ouml;r &auml;nnu mindre mikrov&auml;sen och s&aring;ledes forts&auml;tter det ner&aring;t i det o&auml;ndliga i mikrokosmos. (Martinus, M&auml;nniskan och v&auml;rldsbilden, kap. 66)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men att jorden &auml;ven p&aring; annat s&auml;tt utg&ouml;r ett enormt system med ett myller av liv och energifunktioner, ja, &auml;r en hel organism med mikrov&auml;sen i k&ouml;tt och blod, detta har ju l&auml;nge varit ett faktum f&ouml;r den utvecklade forskaren. (Marti&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;nus, Livets Bog, del 2, st. 419)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; makrov&auml;sendena samtidigt &auml;r mikrov&auml;sen i f&ouml;rh&aring;llande till de v&auml;sen, i vars organismer de befinner sig, upprepar sig samma v&auml;xelverkan upp&aring;t mellan makroindividen och dennes makroindivid och s&aring; vidare. Och konklusionen blir, att det levande v&auml;sendet &rdquo;s&aring;r&rdquo; &rdquo;himmel och jord&rdquo; ned&aring;t i mikrokosmos och &rdquo;sk&ouml;rdar&rdquo; &rdquo;himmel och jord&rdquo; i makrokosmos, medan det &rdquo;s&aring;r&rdquo; organmateria (bjuder makroindividen assistans) i makrokosmos och &rdquo;sk&ouml;rdar&rdquo; organmateria (mottar mikroindividernas assistans) i mikrokosmos.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 600)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrovasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Mikrov&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minne\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Minne&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Minne&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. hukommelse&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med minnesenergi eller salighetsenergi, som utg&ouml;r jagets sj&auml;tte kraftk&auml;lla i ett&nbsp;spiralkretslopp. Minne eller minnesenergi beteckar i Martinus litteratur den f&ouml;rm&aring;ga som v&auml;sendet har att binda&nbsp;och bevara intryck och f&ouml;rnimmelser av sina upplevelser i en inre upplevelsev&auml;rld. Genom minnesenergin skapar&nbsp;jaget&nbsp;inre kopior eller minnen av sina upplevelser som lagras och kan g&ouml;ras tillg&auml;ngliga f&ouml;r individen efter upplevelsen. Martinus beskriver att minnesenergin och f&ouml;rm&aring;gan att minnas &auml;r helt n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;r att en individ ska kunna bearbeta sina erfarenheter och kunna skilja p&aring; d&aring;tid, nutid och framtid. Begreppet &lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;minne&lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt; kan syfta p&aring; sj&auml;lva minnesf&ouml;rm&aring;gan hos individen, och &auml;ven p&aring; de enskilda minnena eller kopiorna av tidigare upplevelser.&nbsp; De senare kallar Martinus &auml;ven &rdquo;minnesbilder&rdquo; eller&nbsp;&rdquo;minnesmaterial&rdquo;.&lt;br \/&gt;Den jordiska m&auml;nniskans har ett begr&auml;nsat minne som inte ens omfattar detaljer i de f&ouml;rsta &aring;ren i ett fysiskt liv. I salighetsriket d&auml;remot, d&auml;r minnet eller minnesenergin kulminerar, lever v&auml;sendet helt och h&aring;llet i sin inre v&auml;rld efter att ha kulminerat i h&ouml;gintellektuellt yttre skapande i&nbsp;den gudomliga v&auml;rlden&nbsp;som f&ouml;reg&aring;r salighetsriket. Individen f&aring;r h&auml;r, enligt Martinus analyser, tillg&aring;ng till minnen av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det spiralkretslopp som har genomg&aring;tts. I detta stadium upplevs minnena ocks&aring; enbart som lyckliga och angen&auml;ma, och Martinus kallar dem d&auml;rf&ouml;r &rdquo;guldkopior&rdquo;. Minnesenergin ben&auml;mns &auml;ven extasenergi, f&ouml;r att beteckna att denna sf&auml;r inneb&auml;r en extatisk upplevelse av salighet, med vidstr&auml;ckta inre vandringar i v&auml;sendets tidigare upplevelser.&nbsp;S&aring; sm&aring;ningom sker en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; Att v&auml;sendet i sin nya fysiska kropp inte har n&aring;got minne av sina tidigare kroppar motbevisar ingenting. Ty den nuvarande fysiska kroppen st&aring;r och faller inte med minnet. Den rent dagsmedvetna minnesf&ouml;rm&aring;ga som individen &auml;ger t&auml;cker ju inte ens den nuvarande fysiska kroppens existens.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 320)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som tidigare omtalat i \"Livets Bog\", kan all materia f&ouml;ras tillbaka till de sex stora grundenergierna, instinkt, tyngd, k&auml;nsla, intelligens, intuition och minne. Dessa stora fundamentala grundenergier existerar som kraftk&auml;llor f&ouml;r det i varje v&auml;sen existerande jaget.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 326)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Alla minnen i \"salighetsriket\" &auml;r d&auml;rf&ouml;r utomordentligt ljusa. De &auml;r ju alla &aring;terupplevelser av liv och detaljer fr&aring;n svunna tider.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 399)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minne\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Minne<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Minnesenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Minnesenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;hukommelses&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;energi)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppet salighetsenergi. Den betecknar den sj&auml;tte och sista av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet och kallas jagets sj&auml;tte kraftk&auml;lla. Minnesenergin &auml;r den dominerande energin i salighetsriket som&nbsp;utg&ouml;r det sj&auml;tte och sista tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett spiralkretslopp. Minnesenergin eller salighetsenergin ligger till grund f&ouml;r den f&ouml;rm&aring;ga som kallas minne, som inneb&auml;r att en individ kan binda och bevara intryck och f&ouml;rnimmelser av sina upplevelser i en inre upplevelsev&auml;rld. Genom minnesenergin skapar jaget inre kopior eller minnen av sina upplevelser som lagras och kan g&ouml;ras tillg&auml;ngliga f&ouml;r individen efter upplevelsen. Martinus beskriver att minnesenergin och f&ouml;rm&aring;gan att minnas &auml;r helt n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;r att en individ ska kunna bearbeta sina erfarenheter och kunna skilja p&aring; d&aring;tid, nutid och framtid.&lt;br \/&gt;F&ouml;r den jordiska m&auml;nniskans del i djurriket befinner sig minnesenergin p&aring; ett n&auml;stan latent och avtagande stadium, och m&auml;nniskan har d&auml;rf&ouml;r ett begr&auml;nsat minne som inte ens omfattar detaljer i de f&ouml;rsta &aring;ren i ett fysiskt liv. I salighetsriket d&auml;remot, d&auml;r minnesenergin kulminerar, lever v&auml;sendet helt och h&aring;llet i sin inre v&auml;rld efter att ha kulminerat i h&ouml;gintellektuellt yttre skapande i den gudomliga v&auml;rlden som f&ouml;reg&aring;r salighetsriket. Individen f&aring;r h&auml;r, enligt Martinus analyser, tillg&aring;ng till minnen av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det spiralkretslopp som har genomg&aring;tts. I detta stadium upplevs minnena ocks&aring; enbart som lyckliga och angen&auml;ma, och Martinus kallar dem d&auml;rf&ouml;r &rdquo;guldkopior&rdquo;. Minnesenergin ben&auml;mns &auml;ven extasenergi, f&ouml;r att beteckna att denna sf&auml;r inneb&auml;r en extatisk upplevelse av salighet, med vidstr&auml;ckta inre vandringar i v&auml;sendets tidigare upplevelser.&lt;br \/&gt;S&aring; sm&aring;ningom sker en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp. I salighetsrikets fysiska del f&ouml;rbereds intr&auml;det i den fysiska v&auml;rlden genom att salighetsv&auml;sendets str&aring;lformiga kropp f&ouml;rt&auml;tas till fast mineralisk form, vilket utg&ouml;r den senare h&auml;lften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska v&auml;rlden i form av mineralmateria.&nbsp;Martinus anv&auml;nder &auml;ven ben&auml;mningen mineralriket f&ouml;r att beteckna detta salighetsrikets manifestation p&aring; jordklotet, men han v&auml;ljer beteckningen salighetsriket f&ouml;r att visa att det &auml;r minnesenergin och salighetsupplevelsen som &auml;r den b&auml;rande faktorn i denna zon. Martinus betecknar minnesenergi som mineralmateria p&aring; det materiella planet, men som mental energi p&aring; det andliga planet (&lt;em&gt;Den eviga v&auml;rldsbilden&lt;\/em&gt;, del 5, st. 74.1)&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att kunna minnas eller \"komma ih&aring;g\", detta &auml;r ocks&aring; en egenskapsfunktion och visar sig d&auml;rmed &auml;ven vara en energifunktion. Denna energi &auml;r \"minnesenergin\". Med hj&auml;lp av denna energi &auml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r jaget att skapa mentala \"kopior\" av sina upplevelser eller erfarenheter. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 356)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Utan \"minnesenergi\" skulle \"den inre v&auml;rld\" som de levande v&auml;sendenas minnen utg&ouml;r, och som vi i Livets Bog l&auml;rt k&auml;nna som \"salighetsriket\", inte kunna existera. Och utan denna \"inv&auml;ndiga v&auml;rld\" skulle aldrig n&aring;gonsin den fr&aring;nvaro av vaket dagsmedvetet liv och upplevelse i \"den yttre v&auml;rlden\" och den d&auml;rav skapade \"stillheten\" eller medvetsl&ouml;sheten i \"&auml;mnena\" eller materien kunna uppst&aring;, vilken &aring;stadkommer att detta liv f&ouml;r oss framtr&auml;der som \"oorganiskt\" eller som \"mineralmateria\". (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1276)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Minnesenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minneskropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Minneskropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Minneskropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. hukommelseslegeme)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den sj&auml;tte och sista av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett&nbsp;spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Minneskroppen domineras av minnesenergi och&nbsp;utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r salighetsv&auml;sendet i salighetsriket, det sj&auml;tte och sista riket i spiralkretsloppet. Martinus anv&auml;nder &auml;ven begreppet &rdquo;salighetskroppen&rdquo; som synonym f&ouml;r minneskroppen. P&aring; detta tillvaroplan lever v&auml;sendet helt och h&aring;llet i sin inre v&auml;rld efter att ha kulminerat i h&ouml;gintellektuellt yttre skapande i&nbsp;den gudomliga v&auml;rlden&nbsp;som f&ouml;reg&aring;r salighetsriket. Individen f&aring;r genom sin minneskropp tillg&aring;ng till minnen av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;som har genomg&aring;tts. I detta stadium upplevs minnena ocks&aring; enbart som lyckliga och angen&auml;ma, och Martinus kallar dem d&auml;rf&ouml;r &rdquo;guldkopior&rdquo;. Minnesenergin ben&auml;mns &auml;ven extasenergi, f&ouml;r att beteckna att denna sf&auml;r inneb&auml;r en extatisk upplevelse av salighet, med vidstr&auml;ckta inre vandringar i v&auml;sendets tidigare upplevelser.&lt;br \/&gt;Under den f&ouml;rsta delen av salighetsriket &auml;r minneskroppen en rent andlig kropp best&aring;ende av str&aring;lformig materia. S&aring; sm&aring;ningom sker en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp. Intr&auml;det i den fysiska v&auml;rlden f&ouml;rbereds d&aring; genom att minneskroppen&nbsp;f&ouml;rt&auml;tas till fast mineralisk form. V&auml;sendet befinner sig d&aring; i den senare h&auml;lften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska v&auml;rlden i form av mineralmateria.&nbsp;Martinus anv&auml;nder &auml;ven ben&auml;mningen mineralriket f&ouml;r att beteckna detta salighetsrikets manifestation p&aring; jordklotet, men han v&auml;ljer beteckningen salighetsriket f&ouml;r att visa att det &auml;r minnesenergin och salighetsupplevelsen som &auml;r den b&auml;rande faktorn i denna zon. Martinus betecknar minnesenergi som mineralmateria p&aring; det materiella planet, men som mental energi p&aring; det&nbsp;andliga planet&nbsp;(&lt;em&gt;Den eviga v&auml;rldsbilden&lt;\/em&gt;, del 5, st. 74.1)&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna inre v&auml;rlds detaljer best&aring;r uteslutande av spegelbilder eller minnen av ifr&aring;gavarande individs samlade upplevelser genom flera utvecklingsspiraler. F&ouml;r att kunna uppleva i denna inre v&auml;rld kr&auml;vs allts&aring; den ovan n&auml;mnda minneskroppen.&nbsp;(Martinus,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 1, st. 209)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r n&auml;mligen \"minneskroppens\" eller \"minnesorganets\" uppgift att sortera \"minnenas\" eller \"upplevelsekopiornas\" inneh&aring;ll, s&aring; att allt \"obehag\" i en upplevelse \"gl&ouml;ms\" och allt \"behag\" \"minns\".&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1109)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Med minneskroppen \"ser\" man inte guldkopiorna, utan \"f&ouml;rnimmer\" dem direkt. Eftersom tyngdenergin h&auml;r framtr&auml;der i latent form, kan denna \"f&ouml;rnimmelse\" aldrig n&aring;gonsin g&ouml;ra ont eller vara liktydig med sm&auml;rta, utan kommer alltid - genom att guldkopiornas \"substans\" &auml;r k&auml;rleksmateria - att upplevas som identisk med den h&ouml;gsta form av gl&auml;dje, vilket &aring;ter &auml;r detsamma som \"salighet\".&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 213)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minneskropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Minneskropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesuniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Minnesuniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Minnesuniversum&lt;\/strong&gt;&nbsp;(dk.&lt;em&gt;&nbsp;hukommelsesunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller&nbsp;mikrokosmos&nbsp;som domineras av minnes- eller salighetsenergi. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk&nbsp;grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans minnesuniversum &aring;terfinns minnesatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r minnes- eller salighetsenergi, och dessa minnesatomer skapar enligt Martinus analyser skelettet och mineralomr&aring;det med hud och naglar. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r intuitionsuniversumet detsamma som salighetsriket i organismen. Till skillnad fr&aring;n &ouml;vriga partiklar eller atomer i organismens fem andra universum, har minnesatomerna i minnesuniversum inte n&aring;got dagsmedvetande p&aring; det fysiska planet, precis som &auml;r fallet med himlakroppar och klot som befinner sig i salighetsriket i makrokosmos. H&auml;lsan i dessa regioner i organismen &auml;r &auml;nd&aring; beroende av m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att skapa balans i sin minnesenergi och &ouml;vriga grundenergier i sin organism. Ett intr&aring;ng i minnesuniversumet av grundenergier fr&aring;n andra regioner, t.ex. tyngdenergi eller k&auml;nsloenergi, kan p&aring;verka organismens skelettfunktioner p&aring; ett negativt s&auml;tt.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt&nbsp;medvetande&nbsp;och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt&nbsp;mikrokosmos&nbsp;genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i&nbsp;mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser ett hj&auml;rnuniversum, ett andnings- och bloduniversum, ett matsm&auml;ltningsuniversum, ett intuitionsuniversum, ett minnesuniversum och ett&nbsp;instinktuniversum. De energier som bildar v&aring;r tanke, skapar motsvarande fysiska omr&aring;den i v&aring;r organism. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 46.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det l&aring;ter ju helt fantastiskt att minnet har med skelettet att g&ouml;ra, men s&aring; &auml;r det allts&aring;. Naglar, skelett osv. har inte n&aring;got medvetet liv, i motsats till organismens animaliska delar, som har vaket dagsmedvetande p&aring; det fysiska planet. Vi kan klippa i naglar och h&aring;r utan att k&auml;nna det, d&auml;rf&ouml;r att det liv som finns bakom har dragit sig tillbaka och lever i sin inre v&auml;rld. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 55.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;**********************************************************&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesuniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Minnesuniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Minnesv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Minnesv&auml;sen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. hukommelsesv&aelig;sen) &lt;\/em&gt;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med&nbsp;&rdquo;salighetsv&auml;sen&rdquo;, dvs.&nbsp;ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i salighetsriket eller minnesriket. Salighetsriket &auml;r det sj&auml;tte och sista av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Ett minnes- eller salighetsv&auml;sen uppb&auml;rs av salighetsenergi eller minnesenergi som dominerande kosmisk grundenergi. Efter att individen har kulminerat i sin upplevelse av att vara ett med Gudomen i&nbsp;den gudomliga v&auml;rlden, som &auml;r tillvarons h&ouml;gsta framtr&auml;dande, f&ouml;ljer ett avslutande vilostadium med en m&auml;ttnad p&aring; yttre upplevelser och ett beg&auml;r efter att dra sig in&aring;t i minnenas v&auml;rld. Minnes- eller salighetsv&auml;sendet har inte n&aring;got&nbsp;dagsmedvetande&nbsp;som manifesteras ut&aring;t, utan dess yttre framtr&auml;dande markeras enbart genom automatfunktioner.&nbsp;Ett minnes- eller salighetsv&auml;sen f&aring;r enligt Martinus analyser tillg&aring;ng till minnen eller guldkopior av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det spiralkretslopp som har genomg&aring;tts. D&aring; minnes- eller salighetsv&auml;sendet enbart lever i en inre v&auml;rld, betecknar Martinus dess upplevelse &auml;ven som en vila i&nbsp;&rdquo;djup ensamhet&rdquo; d&auml;r det koncentrerar sig p&aring; sin forntid. I detta stadium upplevs minnena enbart som lyckliga och angen&auml;ma minnen, och med hj&auml;lp av minnesenergin eller extasenergin kan minnes- eller salighetsv&auml;sendet d&auml;rmed g&ouml;ra vidstr&auml;ckta inre vandringar i sina tidigare upplevelser.&lt;br \/&gt;I detta rike sker &auml;ven s&aring; sm&aring;ningom en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp. Tack vare denna l&auml;ngtan kommer&nbsp;minnes- eller salighetsv&auml;sendet att s&aring; sm&aring;ningom b&ouml;rja en ny vandring i ett nytt spiralkretslopp. I salighetsrikets fysiska del f&ouml;rbereds intr&auml;det i den fysiska v&auml;rlden genom att&nbsp;minnes- eller salighetsv&auml;sendets str&aring;lformiga kropp f&ouml;rt&auml;tas till fast mineralisk form, vilket utg&ouml;r den senare h&auml;lften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska v&auml;rlden i form av mineralmateria.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och vi har redan h&auml;r i \"Livets Bog\" l&auml;rt k&auml;nna denna sexfaldiga kolorit av livet som spiralens sex riken med tillh&ouml;rande levande v&auml;sen. N&auml;r vi s&auml;ger: instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnesv&auml;sen, s&aring; betecknar vi d&auml;rmed i verkligheten endast speciella koloreringsformer av livet. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 767)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Tankarna\" framtr&auml;der som instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnestankar, liksom de levande v&auml;sendena framtr&auml;der som instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnesv&auml;sen.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1095)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;***********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=minnesvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Minnesv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=moderenergin\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Moderenergin&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Moderenergin&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. moderenergien&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur f&ouml;r att beteckna en evig, kosmisk, grundl&auml;ggande energi som bildar ett \"evighetsplan\". Den kallas ocks&aring; den sjunde energin vid sidan om hans &ouml;vriga sex kosmiska grundenergier. Martinus anv&auml;nder &auml;ven moderenergin synonymt med \"den gudomliga skaparprincipen\" eller X2, d&aring; han beskriver att moderenergin utg&ouml;r den bakomliggande energi som &ouml;vermedvetandet och &ouml;deselementet best&aring;r av. Det &auml;r en energi vilken de &ouml;vriga sex kosmiska grundenergierna emanerar. Moderenergin utg&ouml;r &auml;ven en f&ouml;rbindelsel&auml;nk mellan jaget och urbeg&auml;ret (se detta begrepp), d&aring; urbeg&auml;ret &auml;r knutet till moderenergin som har sitt s&auml;te i sj&auml;lva jaget och f&ouml;rtonar sig in i detta.&nbsp;Moderenergin illustrerar i Martinus symboler med violett f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den sjunde grundenergin bildar d&auml;remot ett \"evighetsplan\",&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;inom vilket de sex andra grundenergierna var f&ouml;r sig har sin utvecklingszon.&nbsp;Denna sjunde energi har d&auml;rf&ouml;r h&auml;r i Livets Bog f&aring;tt namnet&nbsp;\"moderenergin\".&nbsp;Inom detta evighetsplan har allts&aring; var och en av de sex andra energierna en zon, d&auml;r den med sin vibrationsart eller sin natur fullst&auml;ndigt beh&auml;rskar eller pr&auml;glar tillvaron.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 254)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna energi allts&aring; i verkligheten utg&ouml;r fundamentet f&ouml;r jagets bruk av de &ouml;vriga energierna och dessa d&auml;rvid p&aring; s&auml;tt och vis &auml;r denna underordnad, har denna jagets sjunde stora kraftk&auml;lla h&auml;r f&aring;tt namnet \"moderenergin\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 357)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Och h&auml;r skulle vi allts&aring; f&aring; bevittna ett evigt tillst&aring;nd av d&ouml;d, en evig natt, en evig, allt omfattande stillhet eller livl&ouml;shet, om inte jaget genom \"urbeg&auml;ret\" vore knutet vid den sjunde grundenergin, moderenergin.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Denna energi har s&auml;te i sj&auml;lva jaget, f&ouml;rtonar sig in i detta, liksom detta f&ouml;rtonar sig ut i energin och s&aring;lunda p&aring; s&auml;tt och vis blir ett med denna.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 531)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=moderenergin\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Moderenergin<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nagot-som-ar\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;N&aring;got som &auml;r&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;N&aring;got som &auml;r&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. noget, som er&lt;\/em&gt;) &auml;r Martinus uttryck f&ouml;r att beskriva Gudomen, tillvarons innersta analys eller det eviga n&aring;got som utg&ouml;r X1 och X2 (se nedan). Uttrycket&nbsp;&rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo; &auml;r enligt Martinus v&auml;rldsalltets och alla levande v&auml;sens h&ouml;gsta analys. Den innersta livsk&auml;rnan och den fasta, or&ouml;rliga punkten i varje&nbsp;m&auml;nniska&nbsp;och varje levande v&auml;sen i v&auml;rldsalltet &auml;r jaget. X1 eller jaget &auml;r bortom tid och rum, och det enda man kan s&auml;ga om X1 &auml;r att det alltid har existerat och alltid kommer att existera. D&auml;rf&ouml;r definierar Martinus X1 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;X1 eller jaget betecknas ocks&aring; som &rdquo;den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo; som ligger till grund f&ouml;r allt som skapas och upplevs. Detta&nbsp;&rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo; &auml;r det enda som &auml;r absolut verkligt, och allt &ouml;vrigt som existerar &auml;r endast en syn av&nbsp;&rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&lt;br \/&gt;Beteckningen X1 ing&aring;r i en treenig princip som enligt Martinus analyser sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen,&nbsp;X2&nbsp;utg&ouml;r&nbsp;skaparf&ouml;rm&aring;gan&nbsp;och&nbsp;X3&nbsp;utg&ouml;r det skapade. X1 och X2 omfattar v&auml;sendets&nbsp;&ouml;vermedvetande, och eftersom de &auml;r eviga principer och alltid har existerat, &auml;r det enda man kan s&auml;ga om dessa b&aring;da delar &auml;r att de &auml;r&nbsp; &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;. X3 utg&ouml;r v&auml;sendets&nbsp;undermedvetande&nbsp;med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. (I vissa kontexter betecknar Martinus enbart X2 som v&auml;sendets &ouml;vermedvetande.) Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och manifestera sig med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;X1 eller jaget&nbsp;och den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken. X1 eller jaget kallas &auml;ven f&ouml;r&nbsp;&rdquo;det gudomliga n&aring;got&rdquo; och Martinus beskriver att alla v&auml;sens&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; eller X1 i sj&auml;lva verket &auml;r delar av Gudomens o&auml;ndliga&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; eller X1.&nbsp;&nbsp;I sina symboler betecknar Martinus X1 eller&nbsp; jaget med vit f&auml;rg och ibland som en vit bakomliggande skiva (se t.ex. symbol nr 8-10 och 11).&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje existerande v&auml;sen s&aring;v&auml;l som varje existerande f&ouml;rem&aring;l utg&ouml;r s&aring;lunda i sin allra h&ouml;gsta analys ett namnl&ouml;st \"n&aring;got som &auml;r\". (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 540)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Storlek, f&auml;rg, r&ouml;relse, allting &auml;r, i sitt f&ouml;r sinnena direkt tillg&auml;ngliga framtr&auml;dande, illusoriskt, i det att det vid n&auml;rmare analys helt uppl&ouml;ser sig i detta enda \"ett n&aring;got som &auml;r\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 543)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Dess skaparf&ouml;rm&aring;ga blir d&auml;rigenom, ut&ouml;ver att den utg&ouml;r \"n&aring;got som &auml;r\", ocks&aring; namnl&ouml;s till sin natur, varf&ouml;r vi har m&aring;st beteckna den som \"X2\". Men d&aring; det eviga \"n&aring;got\" som utg&ouml;r v&auml;rldsalltet s&aring;lunda i all evighet haft en skaparf&ouml;rm&aring;ga, har ocks&aring; ett resultat av denna i evighet existerat.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 1003)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;Livets Bog&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nagot-som-ar\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>N&aring;got som &auml;r<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nationalism\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Nationalism&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Nationalism&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. nationalisme&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;den nationella id&eacute;n&rdquo; anv&auml;nds i Martinus litteratur f&ouml;r att beteckna ett sj&auml;lviskt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt mellan v&auml;rldens nationer, d&auml;r den egna nationens behov, sj&auml;lvbevarelsedrift och egoistiska &ouml;nskningar s&auml;tts h&ouml;gre &auml;n andra nationers behov.&nbsp;Begreppet &rdquo;nationalism&rdquo;anv&auml;nds av Martinus &auml;ven synonymt med begreppet &rdquo;nationens sj&auml;lviskhet&rdquo;. Han betecknar den nationella id&eacute;n som &rdquo;flockens allra djupaste religi&ouml;sa&nbsp;instinkt&rdquo;, vilket syftar p&aring; att tanken om flockens samh&ouml;righet, som h&auml;rstammar fr&aring;n&nbsp;djurriket, dyrkas som ett heligt ideal av de nationer som &auml;nnu befinner sig p&aring; olika stadier av nationalism och stambeg&auml;r. Nationalismen inneb&auml;r i denna&nbsp;analys&nbsp;ett kvarh&aring;llande av den djuriska sj&auml;lvbevarelsedriften som kommer till uttryck i krig och konflikter, dvs. nationens kamp mot andra nationer om liv och materiella tillg&aring;ngar.&lt;br \/&gt;Nationalism utg&ouml;r enligt Martinus analyser dock ett avtagande stadium i v&auml;rldsutvecklingen, medan dess motsats &rdquo;internationalism&rdquo; i st&auml;llet &auml;r i tilltagande och utg&ouml;rs av de sanna m&auml;nskliga egenskaperna i form av k&auml;rlek till sin n&auml;sta och osj&auml;lviskhet. I ett tidigare skede i jordm&auml;nniskans utveckling, som av Martinus ben&auml;mns &rdquo;urskogsmentalitet&rdquo;,&nbsp; var det n&ouml;dv&auml;ndigt och &auml;ndam&aring;lsenligt att en stams tankev&auml;rld i f&ouml;rsta hand kretsade kring dess inre angel&auml;genheter f&ouml;r att fr&auml;mja v&auml;lbefinnandet f&ouml;r sin stams medlemmar. I den moderna v&auml;rlden utg&ouml;r nationalismen dock ett hinder f&ouml;r de moderna nationalstaternas utveckling mot en gemensam v&auml;rldsstat d&auml;r alla m&auml;nniskor &auml;r v&auml;rldsmedborgare. (Se &auml;ven begreppet \"domedagen\".) I framtiden kommer enligt Martinus i st&auml;llet internationalismen att ligga till grund att v&auml;rlden i framtiden ska kunna organiseras som ett enat v&auml;rldssamfund med en v&auml;rldsregering och en r&auml;ttvis f&ouml;rdelning av jordens tillg&aring;ngar till alla inv&aring;nare. Se &auml;ven de 12 punkterna i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 1, st. 117 ff.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den nationella id&eacute;n utg&ouml;r allts&aring; flockens allra djupaste religi&ouml;sa instinkt, ja, det &auml;r i sj&auml;lva verket dess superreligiositet, den som den f&ouml;rst och fr&auml;mst &auml;r beredd att ge sitt liv f&ouml;r. (Martinus, &rdquo;Nationalism och internationalism&rdquo;, Kosmos nr 20\/1971).&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom &rdquo;nationalismen&rdquo; i sj&auml;lva verket utg&ouml;r &rdquo;nationens sj&auml;lviskhet&rdquo; och &rdquo;internationalismen&rdquo; &auml;r &rdquo;nationens osj&auml;lviskhet&rdquo;, inneb&auml;r det ovann&auml;mnda att nationens sj&auml;lviskhet &auml;r i avtagande, medan dess osj&auml;lviskhet &auml;r i tilltagande eller i tillv&auml;xt. (Martinus, Livets Bog, del 1, st 100)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Nationalism &auml;r n&auml;mligen inte l&auml;ngre det vackra ideal det anses vara, utan utg&ouml;r i sj&auml;lva verket en psykos, som efter hand kommer att l&auml;gga all kultur &ouml;de, om den inte bromsas. Ty lika lyckobringande denna tankekoncentration var f&ouml;r &aring;rhundraden sedan, lika olycksbringande &auml;r den i dag.&nbsp;(Martinus, &rdquo;Nationalism och internationalism&rdquo;, Kosmos nr 20\/1971).&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nationalism\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Nationalism<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nattmedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Nattmedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Nattmedvetande&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. natbevidsthed&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en medvetandeform som en individ upplever tillvaron med p&aring; ett dr&ouml;mlikt s&auml;tt, utan att kunna kontrollera upplevelsen med sin vilja. M&auml;nniskor och djur upplever livet med sitt nattmedvetande under s&ouml;mnen och i dr&ouml;mmen samt under tillvaron p&aring; det andliga planet mellan de fysiska inkarnationen. Att f&ouml;rnimma tillvaron med nattmedvetandet inneb&auml;r en otydlig och inte fullt vaken upplevelse. Nattmedvetande kontrasteras i&nbsp;Martinus analyser mot dagsmedvetande, som inneb&auml;r en upplevelse av livet p&aring; ett vaket och tydligt s&auml;tt, d&auml;r individen kan manifestera handlingar utifr&aring;n sin medvetna vilja. Dagsmedvetandet och nattmedvetandet utg&ouml;r tillsammans det som Martinus ben&auml;mner individens undermedvetande, som &auml;r knutet till de sex manifestationskroppar som finns tillg&auml;ngliga f&ouml;r upplevelse i den skapade v&auml;rlden. F&ouml;r m&auml;nniskans del uppb&auml;rs dagsmedvetandet av den fysiska kroppen, vars f&ouml;rnimmelseorgan m&ouml;jligg&ouml;r en vaken och medveten upplevelse p&aring; dagen i den fysiska v&auml;rlden. M&auml;nniskans nattmedvetande uppb&auml;rs av k&auml;nslokroppen, som h&aring;ller p&aring; att utvecklas f&ouml;r att i framtiden kunna b&auml;ra hennes dagsmedvetande i det riktiga m&auml;nniskoriket.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus &auml;r det ett normaltillst&aring;nd att individen inte minns n&aring;gonting under dagen av sina upplevelser fr&aring;n nattmedvetandet. Det &auml;r dock enligt hans analyser&nbsp;en missuppfattning att individen enbart befinner sig i en fysisk s&ouml;mn under natten. Nattmedvetandet inneb&auml;r ett tillst&aring;nd d&auml;r individens organism och nervsystem repareras efter f&ouml;rslitning efter dagens p&aring;frestningar. Men under nattmedvetandet har individen &auml;ven tillg&aring;ng till&nbsp;upplevelser och bearbetningar som &auml;r otillg&auml;ngliga f&ouml;r det vakna dagsmedvetandet, och Martinus j&auml;mf&ouml;r d&auml;rf&ouml;r nattmedvetandet med kulisser och maskinrum i en teater (se citat nedan).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den fysiska tillvaron framtr&auml;der allts&aring; i tv&aring; variationer, n&auml;mligen som ett \"vaket\" och ett \"sovande\" tillst&aring;nd. Medan den \"vakna\" delen av v&aring;r fysiska tillvaro &auml;r knuten till ljuset eller dagen, &auml;r den \"sovande\" delen av samma tillvaro knuten till m&ouml;rkret eller natten. Och det &auml;r naturligtvis i anslutning h&auml;rtill som de tv&aring; tillst&aring;nden kallas \"dagsmedvetande\" respektive \"nattmedvetande\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 337)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och detta &auml;r grunden till att denna sida av undermedvetandet h&auml;r i \"Livets Bog\" betecknas som \"nattmedvetandet\". Denna undermedvetandets \"nattsida\", detta \"nattmedvetande\", &auml;r allts&aring; i verkligheten livsscenens bakre utrymmen, dess maskinrum eller tekniska avdelning. Det &auml;r denna sida av scenen som ligger bakom \"rid&aring;n\" och \"kulisserna\".&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 949)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men s&aring; l&auml;nge v&auml;sendet &auml;nnu befinner sig i djurriket och m&aring;ste anv&auml;nda den s&ouml;nderslitande energin i ett delvis obeh&auml;rskat tillst&aring;nd, betingas dess tillvaro och v&auml;lf&auml;rd av ett t&auml;mligen omfattande&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;, f&ouml;r att skadorna skall kunna repareras.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 337)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=nattmedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Nattmedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=naturen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Naturen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Naturen &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. naturen&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppen F&ouml;rsynen, livet och tillvaron. Naturen omfattar d&auml;rmed mycket mer &auml;n den fysiska natur som m&auml;nniskorna upplever som sin omgivning p&aring; jordklotet. Naturen omfattar allt i tillvaron och kan f&ouml;rst&aring;s som de &ouml;vergripande krafter som en individ omges av och som v&auml;sendet samspelar med i upplevelsen av livet. Det som den nuvarande m&auml;nniskan ofta upplever som d&ouml;da och mekaniska krafter i den fysiska naturen p&aring; jordklotet, &auml;r enligt Martinus i sj&auml;lva verket ett uttryck f&ouml;r n&aring;got levande. Naturens processer och kretslopp avspeglar logik och planm&auml;ssighet och d&auml;rmed medvetande. Det finns ingenting slumpm&auml;ssigt i naturens verkningar. Martinus beskriver att all kunskap&nbsp; i grunden h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n naturen och naturens processer, och att m&auml;nniskornas kunskap hittills endast &auml;r en svag avglans av detta:&nbsp;&lt;span lang=\"SV\"&gt;&rdquo;&lt;\/span&gt;F&ouml;rsynen &auml;r, i kraft av naturen, sj&auml;lva professorernas professor, doktorernas doktor och t&auml;nkarnas t&auml;nkare.&lt;span lang=\"SV\"&gt;&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 488). Genom naturen och den dagliga upplevelsen av omgivningen uppenbaras ocks&aring; Gudomens korrespondens med det levande v&auml;sendet, d&aring; det dagliga livet &auml;r livets eget tal till varje individ. Martinus h&auml;nvisar i sin litteratur ofta till exempel fr&aring;n naturen f&ouml;r att visa p&aring; skapelsens sk&ouml;nhet och f&ouml;r att illustrera hur naturens yttringar ing&aring;r i Gudomens korrespondens med det levande v&auml;sendet (se t.ex. den lilla boken &lt;em&gt;Blad&nbsp;ur Guds bilderbok&lt;\/em&gt;).&nbsp;&lt;\/span&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi har s&aring;ledes sett, att det \"n&aring;got\" som &auml;r den \"kosmiske kemisten\", det \"n&aring;got\" bakom den allt dominerande kosmisk-kemiska process som vi kallar \"livet\", \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;\" eller \"tillvaron\", &auml;r jaget i det levande v&auml;sendet. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 345)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Och d&aring; allt som existerar endast kan tillh&ouml;ra denna natur, endast kan vara detaljer i eller delar av den, framtr&auml;der&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;h&auml;r som uttryck f&ouml;r kulminerande mentalitet eller ett medvetande som inte kan &ouml;vertr&auml;ffas, varken av professorers, doktorers eller andra av m&auml;nsklighetens yppersta t&auml;nkares mentalitet.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 488)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Naturen, v&aring;ra omgivningar, det dagliga livets f&ouml;reteelser, v&aring;rt &ouml;de utg&ouml;r tillsammans Guds s&auml;rskilda h&auml;nv&auml;ndelse till oss. (Martinus, Blad ur Guds bilderbok, kap. 3)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=naturen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Naturen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=oandligheten\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;O&auml;ndligheten&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;O&auml;ndligheten&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. uendeligheden&lt;\/em&gt;) har i Martinus analyser samma definition som evigheten, dvs. o&auml;ndligheten &auml;r till sin natur liktydig med &rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;, ett evigt &rdquo;existerande n&aring;got&rdquo;, det &rdquo;gudomliga n&aring;got&rdquo;, &rdquo;den sanna verkligheten&rdquo; och &rdquo;Gudomen&rdquo;, samt &auml;ven &rdquo;det levande v&auml;sendets eviga kosmiska&nbsp;analys&rdquo;. O&auml;ndligheten och evigheten &auml;r enligt Martinus inte n&aring;got abstrakt fenomen, utan utg&ouml;r i form av det gudomliga n&aring;got eller Gudomen ett levande v&auml;sen som f&ouml;rnimmer och upplever. O&auml;ndligheten utg&ouml;r enligt Martinus analyser&nbsp;&rdquo;det obegr&auml;nsade&rdquo; som i sj&auml;lva verket finns n&auml;rvarande i allt som &auml;r begr&auml;nsat. Det som framtr&auml;der f&ouml;r de fysiska sinnena som n&aring;gonting begr&auml;nsat, &auml;r i sj&auml;lva verket en illusorisk begr&auml;nsning som &auml;r identiskt med det obegr&auml;nsade. Alla storlekar, s&aring;v&auml;l de st&ouml;rsta som de minsta, &auml;r d&auml;rigenom egentligen lika stora. &Auml;ven alla andra fysiskt f&ouml;rnimbara f&ouml;reteelser, som t.ex. f&auml;rg, ljus och konsistens, &auml;r enligt Martinus illusoriska begr&auml;nsningar som i sin egentliga analys&nbsp;&rdquo;rymmer o&auml;ndligheten i sina naturer&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 539). O&auml;ndlighetens natur&nbsp;kan d&auml;rmed bara uttryckas med hj&auml;lp av eviga kosmiska analyser som inkluderar livsmysteriets l&ouml;sning.&lt;br \/&gt;Martinus anv&auml;nder &auml;ven begreppet o&auml;ndligheten f&ouml;r att beskriva siffran noll (0) och dess betydelse i talsystemet. Noll st&aring;r i denna analys f&ouml;r den fasta punkt, kring vilken alla andra tal r&ouml;r sig (&lt;em&gt;Livets Bog,&lt;\/em&gt; del 3, st. 1014). Siffran 0 uttrycker o&auml;ndlighet eller en namnl&ouml;shet, och &auml;r d&auml;rmed en identitet med v&auml;rldsalltet, som inrymmer alla motsatser p&aring; en g&aring;ng. De &ouml;vriga siffrorna uttrycker d&auml;remot r&ouml;relser, eller det begr&auml;nsade i f&ouml;rh&aring;llande till det obegr&auml;nsade. Varje tal blir d&auml;rmed i grunden ett uttryck f&ouml;r n&aring;gontings f&ouml;rh&aring;llande till noll, eller till den fasta punkten. F&ouml;r att v&auml;sendet ska kunna uppleva o&auml;ndligheten, vilket sker genom&nbsp;skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&nbsp;(se&nbsp;X2), kr&auml;vs att det o&auml;ndliga markeras med hj&auml;lp av &auml;ndliga detaljer, vilket i sin tur inneb&auml;r att det levande v&auml;sendet ges f&ouml;rm&aring;gan att uppleva det obegr&auml;nsade genom det begr&auml;nsade. F&ouml;r att kunna bli medveten om evigheten och o&auml;ndligheten bortom tid och rum kr&auml;vs enligt Martinus kosmiska f&ouml;rm&aring;gor. Dessa f&ouml;rm&aring;gor utvecklar v&auml;sendet utvecklar i samband med att det, i kraft av sin utvecklade k&auml;rlek till n&auml;stan, genomg&aring;r sin kosmiska invigning.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ty detta g&ouml;r det ju till ett orubbligt faktum att evigheten, o&auml;ndligheten och allmakten \"f&ouml;rnimmer\" eller \"upplever\" och d&auml;rmed &auml;r \"levande\".&nbsp;Men d&auml;rigenom f&aring;r vi ju en orubblig bild eller en fundamental, outpl&aring;nlig analys av \"det levande v&auml;sendet\", vilket vill s&auml;ga: en analys av v&aring;rt eget framtr&auml;dande i tillvaron. Vi utg&ouml;r allts&aring; det av evigheten, o&auml;ndligheten och allmakten som upplever och f&ouml;rnimmer livet.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3. st. 1006)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Vi s&aring;g det minsta och det st&ouml;rsta bli identiska begrepp, eftersom b&aring;da f&ouml;reteelserna avsl&ouml;jade \"o&auml;ndligheten\" eller \"det obegr&auml;nsade\" s&aring;som n&auml;rvarande inom sina omr&aring;den.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Vi s&aring;g, att f&auml;rg, ljus och konsistens, s&aring;v&auml;l som varje annan synlig eller f&ouml;rnimbar f&ouml;reteelse i det dagliga livet, var illusoriska begr&auml;nsningar, i det att de alla likas&aring; rymde \"o&auml;ndligheten\" i sina naturer.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 539)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ett tal, vilket som helst, &auml;r endast en markering av \"det begr&auml;nsades\" f&ouml;rh&aring;llande till \"o&auml;ndligheten\", ett p&aring;pekande av skillnaden mellan \"det begr&auml;nsade\" och \"det obegr&auml;nsade\". Och d&aring; \"nollan\" &auml;r \"o&auml;ndlighetens\" uttryck inom sifferspr&aring;ket, blir allts&aring; varje tal detsamma som ett uttryck f&ouml;r ett visst f&ouml;rh&aring;llande till \"noll\", p&aring; samma s&auml;tt som predikatet i en sats uttrycker ett visst f&ouml;rh&aring;llande till subjektet i samma sats. (Livets Bog, del 3. st. 1014)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=oandligheten\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>O&auml;ndligheten<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ode\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Ouml;de&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&Ouml;de&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. sk&aelig;bne&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur de livsupplevelser som ligger framf&ouml;r en individ och som skapas genom &aring;terv&auml;ndande energier eller &ouml;desb&aring;gar som samma individ har s&auml;nt ut tidigare.&nbsp;Martinus betonar att varje individ utan undantag &auml;r det innersta upphovet till sitt eget &ouml;de, som regleras genom &ouml;deslagen eller karmalagen (se &auml;ven dessa begrepp). &Ouml;det skapas i st&auml;ndig v&auml;xelverkan mellan jaget och dess omgivande energier. De energier som s&auml;nds ut i samband med individens kommunikation med sina medv&auml;sen och sin omgivning utg&ouml;r &aring;terv&auml;ndande karmaverkningar. Om en individ upplever ett m&ouml;rkt &ouml;de med m&ouml;rk karma, eller ett ljust &ouml;de med ljus karma, &auml;r d&auml;rmed beroende av vilka&nbsp; handlingar och tankar som individen tidigare har manifesterat gentemot sina medv&auml;sen och sin omgivning. Tidsrymden f&ouml;r karmaverkningarna eller &ouml;desb&aring;garna kan variera, allt fr&aring;n en kort tid inom samma liv till en l&aring;ng tid som str&auml;cker sig &ouml;ver flera liv och till och med ett spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Martinus beskriver att en individ kan p&aring;verka sitt &ouml;de genom kunskap om de grundl&auml;ggande principerna som ligger bakom tillvaron. Enligt Martinus analyer ska &ouml;deslagen resp. karmalagen inte f&ouml;rst&aring;s som en straffande princip, utan som en speglingsprincip som visar p&aring; tillvarons logik och r&auml;ttvisa genom lagen om orsak och verkan. I samma utstr&auml;ckning som ett v&auml;sen beskyddar andra och ger andra v&auml;sen fri vilja, i samma utstr&auml;ckning kommer det sj&auml;lvt att f&aring; uppleva beskydd och kunna ut&ouml;va sin fria vilja i sitt kommande &ouml;de. Karma utvecklar individen genom att de &aring;terkommande verkningarna skapar livsupplevelser som p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till st&ouml;rre empati och k&auml;rlek till sina medv&auml;sen. D&aring; v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&auml;nns g&ouml;ra n&aring;got annat medv&auml;sen n&aring;gon f&ouml;rtret, &auml;r individen beskyddad mot ett m&ouml;rkt &ouml;de genom den princip som Martinus kallar&nbsp;&rdquo;syndernas f&ouml;rl&aring;telse&rdquo; (se detta begrepp).&nbsp;I sin symbol Evighetskroppen,&nbsp;symbol nr 16,&nbsp;har Martinus illustrerat hur ett v&auml;sen skapar eviga &ouml;desb&aring;gar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men eftersom den viktigaste faktorn bakom v&aring;r fria vilja normalt &auml;r v&aring;r egen kunskap, kommer det att bero p&aring; den kunskapens r&auml;ckvidd, om vi skall f&aring; ett lyckligt eller olyckligt &ouml;de. &nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 4)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje v&auml;sens mentalitet eller sj&auml;lsliv &auml;r en evigt forts&auml;ttande v&auml;xelverkan mellan dess eget jags energier eller &auml;mnen och naturens &auml;mnen.&nbsp;Och med denna v&auml;xelverkan &auml;r s&aring;ledes all skapelse identisk.&nbsp;Och denna skapelse betyder allts&aring; &ouml;det eller livets upplevelse f&ouml;r varje levande v&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 297)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men det olyckligaste &ouml;det sk&auml;nker de st&ouml;rsta erfarenheterna. Och d&aring; de st&ouml;rsta erfarenheterna &auml;r detsamma som \"den h&ouml;gsta visdomen\", och denna &aring;ter endast kan existera som det h&ouml;gsta vetandet om tillvaron, vilket vill s&auml;ga \"Guds v&auml;gar\", s&aring; framst&aring;r h&auml;r hela livet som identiskt med en \"rannsakning av Guds v&auml;gar\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 572)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=ode\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Ouml;de<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=odeselementet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Ouml;deselementet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&Ouml;deselementet&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. &lt;\/em&gt;&lt;i&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&aelig;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;b&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;et)&nbsp;&lt;\/i&gt;betecknar i Martinus analyser ett andligt, evigt organ som har sitt rotf&auml;ste i individens &ouml;vermedvetande eller evighetskropp. &Ouml;deselementet utg&ouml;r en andligt f&ouml;rr&aring;dskammare f&ouml;r en individs egenskaper och anlag i form av talangk&auml;rnor. I talangk&auml;rnorna lagras enligt Martinus alla upp&ouml;vade talanger och egenskaper b&aring;de under de fysiska liven och under de diskarnerade perioderna mellan de fysiska liven.&nbsp;&Ouml;deselementet &auml;r uppbyggt av den sjunde grundenergin, moderenergin. Martinus kallar det ocks&aring; livssubstans nr 11 (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 934). &Ouml;deselementet utg&ouml;r det omr&aring;de inom X1 och X2 d&auml;r &rdquo;energiv&auml;ndningen&rdquo; eller jagets mottagande och avgivande av energi &auml;ger rum (se citat nedan).&nbsp;N&auml;r ett vetande eller en f&ouml;rm&aring;ga tr&auml;nas och &ouml;vas upp genom A-, B- och C-stadiet (se dessa begrepp), utvecklas en talangk&auml;rna f&ouml;r den nya f&ouml;rm&aring;gan i &ouml;deselementet. D&auml;r &auml;r den magasinerad och kan d&auml;rf&ouml;r &ouml;vas vidare i liv efter liv. En talangk&auml;rna som har n&aring;tt sitt fullkomliga stadium eller C-stadiet, &ouml;verg&aring;r enligt Martinus till vanemedvetande eller automatfunktion. Den blir d&aring; en automatisk talangk&auml;rna som inte beh&ouml;ver ledas av individens medvetna vilja&nbsp; f&ouml;r att fungera.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;r vill jag dock redan n&auml;mna, att &rdquo;&ouml;deselementet&rdquo; &auml;r ett organ som utg&ouml;r s&auml;tet f&ouml;r magasineringen av v&auml;sendets egenskaper, anlag eller talanger.&nbsp;Varje b&ouml;jelse, varje karakt&auml;rsegenskap, varje dygd eller last har sitt rotf&auml;ste h&auml;r i detta organ.&nbsp;Dessa medvetenhetsnyanser, dygder eller laster, utvecklas ju genom individens upprepning av vissa best&auml;mda manifestationsarter, vilka s&aring; var f&ouml;r sig genom denna upprepning blir till vanemedvetande, vilket &aring;ter &auml;r detsamma som sj&auml;lvfunktion. (Martinus, Livets Bog, del 2, 326)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &rdquo;kosmiska medvetandet&rdquo; har s&aring;lunda sitt s&auml;te i individens &rdquo;evighetskropp&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r har jaget sina h&ouml;gsta sj&auml;lsliga eller intellektuella v&auml;rden hopsummerade.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r finns det organ som jag i &rdquo;Livets Bog&rdquo; givit ben&auml;mningen \"&ouml;deselementet\".&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;H&auml;r har det sina &rdquo;&ouml;desfr&ouml;n&rdquo; eller &rdquo;talangk&auml;rnor&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r denna del av jagets medvetande som utg&ouml;r &rdquo;&ouml;vermedvetandet&rdquo;.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 465)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;All form av upplevelse, all form av f&ouml;rnimmelse, stor eller liten, leder tillbaka till detta sitt rotf&auml;ste i &rdquo;X2&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Detta rotf&auml;ste &auml;r s&aring;lunda i sj&auml;lva verket individens djupaste &ouml;desupprinnelse, s&auml;tet f&ouml;r individens &rdquo;mottagande&rdquo; och &rdquo;avgivande&rdquo; av energi, sj&auml;lva huvudfunktionen i individens &ouml;de. D&auml;rf&ouml;r kallar vi detta omr&aring;de inom &rdquo;X1&rdquo; och &rdquo;X2&rdquo;, inom vilket &rdquo;energiv&auml;ndningen&rdquo; &auml;ger rum och blir till &rdquo;mottagande&rdquo; och &rdquo;avgivande&rdquo;, f&ouml;r &rdquo;&ouml;deselementet&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Detta element inregistrerar vi h&auml;r i &rdquo;Livets Bog&rdquo; som &rdquo;livssubstans nr 11&rdquo;. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 934)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=odeselementet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Ouml;deselementet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=odeslagen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Ouml;deslagen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;&Ouml;deslagen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. sk&aelig;bneloven&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en princip som reglerar &ouml;det, dvs. det faktum att varje individ oupph&ouml;rligt skapar sina kommande livsupplevelser eller sitt eget &ouml;de genom att utl&ouml;sa energier eller karmaverkningar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov. &Ouml;deslagen ben&auml;mns i Martinus analyser &auml;ven karmalagen&nbsp;och vederg&auml;llnings- eller &aring;terg&auml;ldningslagen. Martinus betonar att alla individer &auml;r den innersta upphovet till sitt eget &ouml;de, som utan undantag skapas av &aring;terv&auml;ndande energier som samma individ har s&auml;nt ut tidigare. Dessa uts&auml;nda energier ben&auml;mner Martinus &auml;ven &ouml;desb&aring;gar. Om individen upplever m&ouml;rk eller ljus karma resp. ett m&ouml;rkt eller ljust &ouml;de,&nbsp;beroende p&aring; vilka handlingar som individen tidigare har manifesterat gentemot sina medv&auml;sen och sin omgivning.Tidsrymden f&ouml;r karmaverkningarna eller &ouml;desb&aring;garna kan variera, allt fr&aring;n en kort tid inom samma liv till en l&aring;ng tid som str&auml;cker sig &ouml;ver flera liv och till och med ett spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus ska &ouml;deslagen resp. karmalagen inte f&ouml;rst&aring;s som en straffande princip, utan som en speglingsprincip som visar p&aring; tillvarons logik och r&auml;ttvisa genom lagen om orsak och verkan. I samma utstr&auml;ckning som ett v&auml;sen beskyddar andra och ger andra v&auml;sen fri vilja, i samma utstr&auml;ckning kommer det sj&auml;lvt att f&aring; uppleva beskydd och kunna ut&ouml;va sin fria vilja i sitt kommande &ouml;de. Karma utvecklar individen genom att de &aring;terkommande verkningarna skapar livsupplevelser som p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till st&ouml;rre empati och k&auml;rlek till sina medv&auml;sen. D&aring; v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&auml;nns g&ouml;ra n&aring;got annat medv&auml;sen n&aring;gon f&ouml;rtret, &auml;r individen beskyddad mot ett m&ouml;rkt &ouml;de genom den princip som Martinus kallar&nbsp;&rdquo;syndernas f&ouml;rl&aring;telse&rdquo; (se detta begrepp).&nbsp;I sin symbol Evighetskroppen,&nbsp;symbol nr 16,&nbsp;har Martinus illustrerat hur ett v&auml;sen skapar eviga &ouml;desb&aring;gar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom &ouml;deslagen s&aring;lunda g&ouml;r g&auml;llande att v&auml;sendets &ouml;de uteslutande &auml;r lika med verkningarna av v&auml;sendets egna handlingar, enligt principen \"vissa handlingar utl&ouml;ser vissa verkningar\", s&aring; blir det m&ouml;jligt f&ouml;r v&auml;sendet, s&aring; snart det upplever och inser detta, att medvetet medverka till skapandet av sitt eget &ouml;de.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2444)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Enligt karma- eller &ouml;deslagen kan inget som helst angrepp p&aring; n&aring;got v&auml;sen f&ouml;rekomma utan att vara en &aring;terg&auml;ldning av en f&ouml;reg&aring;ende angreppsutl&ouml;sning fr&aring;n samma v&auml;sen emot omgivningen. Som vi sedan l&auml;nge k&auml;nner till, &auml;r varje v&auml;sen sitt eget &ouml;des absoluta f&ouml;rsta orsak.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2237)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r just denna jordens permanenta r&ouml;relse som g&ouml;r att vi lever i ett panorama, d&auml;r vi kan utveckla fri vilja, f&ouml;r s&aring;vitt vi inte genom felmanifestationer skapar ett &ouml;de, vars verkningar f&ouml;r en tid s&auml;tter sp&auml;rr f&ouml;r v&aring;r egen fria vilja. &Ouml;deslagen betingar just, att vi endast kan f&aring; fri vilja i samma grad som vi med denna v&aring;r egen fria vilja inte hindrar andra v&auml;sens normala bruk av sin fria vilja.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2275)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=odeslagen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Ouml;deslagen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=orsak-och-verkan\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Orsak och verkan&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Orsak och verkan&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;&aring;rsag og virkning&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;lagen om orsak och verkan&rdquo; betecknar i Martinus analyser principen att varje manifestation, varje r&ouml;relse och varje fenomen som framtr&auml;der i tillvaron &auml;r en verkan av en f&ouml;reg&aring;ende orsak. Denna verkan blir i sin tur orsak till en ny verkan, och s&aring; forts&auml;tter det i all evighet. Martinus beskriver att allt som &auml;r m&ouml;jligt att f&ouml;rnimma ocks&aring; m&aring;ste vara en verkan utl&ouml;st av en orsak. Bortom det som g&aring;r att f&ouml;rnimma finns dock en innersta orsak som inte har n&aring;gon egen f&ouml;rutvarande orsak, och detta &auml;r enligt Martinus jaget eller Gudomen som ocks&aring; betecknas som&nbsp;&rdquo;den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo;.&nbsp; Martinus ben&auml;mner principen om orsak och verkan som en kosmisk lag som p&aring; ett fullkomligt logiskt s&auml;tt styr alla r&ouml;relser i tillvaron. Denna lag visar &auml;ven p&aring; tillvarons lagbundenhet, eftersom vissa energiv&aring;gor i naturen enligt lagen om orsak och verkan m&aring;ste &aring;stadkomma vissa best&auml;mda verkningar. Martinus n&auml;mner som exempel att fenomenet salt alltid m&aring;ste verka som salt, och inte pl&ouml;tsligt kan verka som socker. P&aring; samma s&auml;tt utl&ouml;ser en specifik m&auml;nsklig handling, t.ex. en god eller ond handling, en motsvarande verkan som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov. D&auml;rigenom &auml;r lagen om orsak och verkan n&auml;ra knuten till principen om karma och karma- eller &ouml;deslagen.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;D&auml;rn&auml;st kan forskaren inte undg&aring; att inse, att detta \"n&aring;got\", dvs. hans organism och allt som i &ouml;vrigt medverkar till att &aring;stadkomma hans framtr&auml;dande, &auml;r ett avsl&ouml;jande av \"orsak\" och \"verkan\".&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Detta framtr&auml;dande utg&ouml;r en ocean av verkningar av f&ouml;reg&aring;ende orsaker.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Och denna ocean blir i sin tur orsak till verkningar som &aring;ter blir orsak till nya verkningar och s&aring;&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;vidare i forts&auml;ttningen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 560)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Att detta \"n&aring;got\" endast kan manifestera \"orsak och verkan\" och d&auml;rmed uppfyller den absoluta betingelsen f&ouml;r all upplevelse av liv och medvetande, detta kan blott stadf&auml;sta livsmysteriets andra grundfacit som ett orubbligt plus.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Utan \"orsak och verkan\" skulle ett \"intet\" likas&aring; r&aring;da, d&auml;r livet nu h&auml;rskar absolut env&auml;ldigt.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 576)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Allt som &auml;r direkt tillg&auml;ngligt f&ouml;r f&ouml;rnimmelse utg&ouml;r s&aring;lunda tillsammans en alltomfattande \"orsak och verkan-princip\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 681)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=orsak-och-verkan\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Orsak och verkan<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=overmedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;&Ouml;vermedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&Ouml;vermedvetande (&lt;em&gt;dk. overbevidsthed)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus analyser en evig och of&ouml;r&auml;nderlig del av individens medvetande eller upplevelse av livet. &Ouml;vermedvetandet utg&ouml;r individens evighetskropp eller &ouml;deskropp, som existerar oberoende av individens manifestationskroppar och framtr&auml;danden i den skapade v&auml;rlden. Martinus anv&auml;nder ofta begreppet &ouml;vermedvetande synonymt med X2 (skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan), som utg&ouml;r en av de tre X-principerna i den treeniga analysen av det levande v&auml;sendet. I X2 &aring;terfinns &ouml;deselementet, talangk&auml;rnorna och de tv&aring; sexuella polerna som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet. (Ibland anv&auml;nds ocks&aring; begreppet &ouml;vermedvetande i Martinus litteratur f&ouml;r att beteckna b&aring;de X1, jaget och X2, skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan.) &Ouml;vermedvetandet kontrasteras i Martinus analyser mot begreppet undermedvetande, som utg&ouml;r de sex manifestationskropparna som individen har till f&ouml;rfogande f&ouml;r manifestation i den skapade v&auml;rlden eller X3.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"&Ouml;vermedvetandet\" utg&ouml;r en \"evighetskropp\" f&ouml;r individen och fungerar utanf&ouml;r hans organism oberoende av reinkarnationen. Det &auml;r individens \"&ouml;deskropp\" (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 328)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;\"&Ouml;deselementet\" med tillh&ouml;rande \"talangk&auml;rnor\", vari kropparna har sitt rotf&auml;ste, existerar allts&aring; inte i sj&auml;lva dessa kroppar utan framtr&auml;der som detaljer i den realitet vi k&auml;nner som \"X2\".&nbsp;D&aring; allts&aring; detta \"X\" i f&ouml;rbindelse med \"X1\" rymmer sj&auml;lva &ouml;verkommandot &ouml;ver eller &auml;r fundamentet f&ouml;r all skapelse, alla nyanser av medvetande, alla uttryck f&ouml;r det levande v&auml;sendets manifestation, kommer vi i forts&auml;ttningen av \"Livets Bog\" att kalla dessa tv&aring; \"X\" f&ouml;r \"&ouml;vermedvetandet\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 326)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r s&aring;lunda i kraft av \"&ouml;vermedvetandet\" som det levande v&auml;sendet existerar som od&ouml;dligt. Och genom detta \"&ouml;vermedvetande\" &auml;r v&auml;sendet s&aring;ledes permanent fungerande.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 328)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=overmedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>&Ouml;vermedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=partikel\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Partikel&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Partikel&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. partikel&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en kristallisering av tankeenergier. Enligt Martinus &auml;r v&auml;rldsalltet som grundprincip organiserat i form av&nbsp;tomrum och partiklar. Partiklarna ligger till grund f&ouml;r materia eller &auml;mnen som utg&ouml;r den skapade delen av v&auml;rldsalltet, som f&ouml;r individens del &aring;terfinns i tre kosmos som ben&auml;mns makrokosmos, mellankosmos och mikrokosmos. Martinus beskriver partiklarna som verkningarna av den osynliga skaparen bakom det skapade. Ur en m&auml;nniskas perspektiv kan partiklar vara gigantiskt stora, som jordklot och andra himlakroppar i v&auml;rldsalltet, men de kan ocks&aring; vara mikroskopiskt sm&aring; som de partiklar som &aring;terfinns i m&auml;nniskans egen organism, dvs. hennes mikrokosmos. P&aring; alla niv&aring;er g&auml;ller principen att det &auml;r perspektivprincipen som avg&ouml;r vad en individ uppfattar som partiklar och tomrum. Ett antal &aring;tskilda partiklar som betraktas p&aring; ett visst avst&aring;nd kan uppfattas som ett fast och stabilt &auml;mne, t.ex. mineralmateria. Om en m&auml;nniska observerar samma &auml;mne p&aring; n&auml;rmare h&aring;ll, uppt&auml;cker hon att den fasta enheten l&ouml;ses upp och best&aring;r av ett antal sm&aring; partiklar och tomrum. Partiklarnas omf&aring;ng visar sig d&aring; ocks&aring; vara relativt begr&auml;nsat i j&auml;mf&ouml;relse med det stora tomrum som existerar mellan partiklarna. Begreppet partikel anv&auml;nds &auml;ven synonymt med begreppen atom och sol, som i Martinus analyser &auml;r liktydiga med kraftcentrum genom vilka tankemateria eller str&aring;lformig materia str&ouml;mmar in p&aring; det fysiska planet och ligger till grund f&ouml;r skapelse.&nbsp;Tomrummet mellan partiklarna best&aring;r d&auml;rmed av str&aring;lformig materia, som i sin tur detsamma som&nbsp;elektricitet&nbsp;eller&nbsp;ande, och d&auml;rmed &auml;ven synonymt med&nbsp;medvetande. I absolut mening existerar enligt Martinus ingen fast materia. Alla skapade f&ouml;reteelser best&aring;r i sin innersta&nbsp;analys&nbsp;endast av tomrum och utg&ouml;r illusioner, som dock upplevs som verkliga och m&ouml;jligg&ouml;r en evig livsupplevelse (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 6, st. 1978).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Enligt vad vi h&auml;r skildrat, m&aring;ste v&aring;r uppfattning av tingen som \"stoff\" respektive som sj&auml;lvst&auml;ndiga &aring;tskilda&nbsp;partiklar&nbsp;eller enheter allts&aring; bero p&aring; ett perspektivf&ouml;rh&aring;llande. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1696)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men vi r&ouml;r oss vidare och passerar nu gr&auml;nsen f&ouml;r diamantens omr&aring;de, tr&auml;der ut i v&aring;r egen spirals ordinarie himlarymd.&nbsp;Och ju mer vi f&ouml;rflyttar oss ut i denna, desto mer avl&auml;gset blir det lilla mikro-universum som vi l&auml;mnat, och desto t&auml;tare ligger dess partiklar eller \"lysande stj&auml;rnor\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 494)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vetenskapen kommer ocks&aring; att kunna bekr&auml;fta, att n&auml;r man t&auml;nker sig kroppen s&aring; v&auml;ldigt gigantisk, ser man den inte som en m&auml;nniska, utan som en atomv&auml;rld med&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&nbsp;i ett stort tomrum, liksom det mellan stj&auml;rnorna och systemen ute i v&auml;rldsrymden finns v&auml;ldiga tomrum.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 45.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=partikel\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Partikel<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=perspektivprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Perspektivprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Perspektivprincipen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. perspektivprincippet&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en grundl&auml;ggande kosmisk princip som inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen upplever tillvaron i form av begr&auml;nsningar som g&ouml;r o&auml;ndligheten tillg&auml;ngligt f&ouml;r upplevelse och f&ouml;rnimmelse. Genom perspektivprincipen upplever ett v&auml;sen att det st&aring;r p&aring; ett visst avst&aring;nd fr&aring;n en realitet eller en energikombination, vilket p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rnimmelsef&ouml;rm&aring;ga p&aring; ett best&auml;mt s&auml;tt. Martinus j&auml;mf&ouml;r perspektivprincipen med den upplevelse som en m&auml;nniska har n&auml;r hon befinner sig p&aring; en v&auml;g, som i en r&auml;t linje f&ouml;rsvinner vid horisonten. Utifr&aring;n ett kosmiskt perspektiv existerar inga storlekar i v&auml;rldsalltet, utan inb&ouml;rdes storleksf&ouml;rh&aring;llanden &auml;r i sj&auml;lva verket illusioner som skapas av perspektivprincipen. Perspektivprincipen &auml;r i Martinus analyser n&auml;ra knuten till kontrastprincipen som inneb&auml;r att tillvaron endast kan upplevas i form av kontraster, eller det faktum att ett f&ouml;rem&aring;l eller en realitet markeras med kontraster gentemot en annan realitet. Martinus anv&auml;nder &auml;ven perspektivprincipen som synonym till begreppet X2 eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan, och &auml;ven som liktydig med b&aring;de X2 och X3, skaparf&ouml;rm&aring;gan och det skapades v&auml;rld.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Perspektivprincipen utg&ouml;r allts&aring; i sin h&ouml;gsta analys den begr&auml;nsning som g&ouml;r o&auml;ndligheten eller v&auml;rldsalltet tillg&auml;ngligt f&ouml;r f&ouml;rnimmelse och som d&auml;rmed g&ouml;r upplevelsen av livet till ett faktum. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 267)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; dessa grundarter i realiteten &auml;r en och samma sak, sedd p&aring; olika \"avst&aring;nd\" fr&aring;n jagets bel&auml;genhet, blir det ocks&aring; h&auml;r perspektivprincipen som ligger till grund f&ouml;r deras olika inverkan p&aring; f&ouml;rnimmelsef&ouml;rm&aring;gan.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 495)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Ja, &auml;r inte b&aring;da storlekarna blott och bart illusion p&aring; samma s&auml;tt som de inb&ouml;rdes storleksf&ouml;rh&aring;llandena i ett fysiskt f&ouml;rnimmelsef&auml;lts detaljer &auml;r illusion som grundar sig p&aring; perspektivprincipen?&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 1981)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=perspektivprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Perspektivprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=pol\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Pol&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Pol&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. pol&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;sexuell pol&rdquo; syftar i Martinus litteratur p&aring; de tv&aring; sexuella poler som alla levande v&auml;sen har i sitt &ouml;vermedvetande i form av en feminin och en maskulin pol. Den maskulina polen kan enligt Martinus analyser &auml;ven betecknas som en talangk&auml;rna f&ouml;r avgivande av energi, medan den feminina polen &auml;r liktydig med en talangk&auml;rna f&ouml;r mottagande av energi. Under den st&ouml;rsta tiden av den l&aring;nga utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner spiralkretslopp befinner sig dessa b&auml;gge poler i j&auml;mvikt och har lika stort inflytande i individens medvetande. V&auml;sendet befinner sig d&aring; i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd som helk&ouml;nv&auml;sen, dvs. det &auml;r varken ett feminint eller maskulint v&auml;sen.&nbsp;I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i djurriket, eller&nbsp; &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Den ena sexuella polen g&aring;r tillbaka och blir latent, medan den andra polen blir den dominerande sexuella polen och pr&auml;glar v&auml;sendets framtr&auml;dande. Hos det feminina v&auml;sendet eller honk&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den feminina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den maskulina polen befinner sig i latens. Hos det maskulina v&auml;sendet eller hank&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den maskulina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den feminina polen befinner sig i latens.&nbsp;Tv&aring; k&ouml;n uppst&aring;r, en hane och en hona resp. en man och en kvinna, med en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; att &auml;ga det motsatta k&ouml;net.&nbsp;Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r m&auml;nniskorna k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskan befinner sig enligt Martinus i ett &ouml;verg&aring;ngsskede i form av polf&ouml;rvandlingen fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd,&nbsp;d&auml;r den motsatta eller latenta sexuella polen f&ouml;r respektive halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r under tillv&auml;xt.&nbsp;Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;\"Talangk&auml;rnan\" f&ouml;r \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;\" av energi kan betecknas som identisk med \"den maskulina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en\", liksom \"talangk&auml;rnan\" f&ouml;r \"mottagande\" av energi &auml;r identisk med \"den feminina&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;en\". (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 940)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men detta av svartsjukan och rivaliteten skapade m&ouml;rker, det vill s&auml;ga sorg, hat, lidande och krig, &auml;r allts&aring; fullst&auml;ndigt uteslutet d&auml;r den nya formen av k&auml;rlek blivit fullkomlig i sin organiska struktur. Denna organiska struktur &auml;r ett resultat av en utvecklad j&auml;mvikt mellan v&auml;sendets tv&aring; sexuella poler: den feminina och den maskulina.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1133)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; D&aring; samma utveckling f&ouml;rsigg&aring;r i b&auml;gge k&ouml;nens struktur, s&aring; att de tv&aring; polerna i vart och ett av v&auml;sendena blir j&auml;mst&auml;llda, upph&ouml;r \"hank&ouml;ns- och honk&ouml;nstillst&aring;ndet\". Ett v&auml;sen, i vilket de tv&aring; sexuella polerna &auml;r j&auml;mst&auml;llda, &auml;r varken \"man\" eller \"kvinna\". Och h&auml;r st&aring;r vi inf&ouml;r en helt ny v&auml;senstyp D&aring; samma utveckling f&ouml;rsigg&aring;r i b&auml;gge k&ouml;nens struktur, s&aring; att de tv&aring; polerna i vart och ett av v&auml;sendena blir j&auml;mst&auml;llda, upph&ouml;r \"hank&ouml;ns- och honk&ouml;nstillst&aring;ndet\".&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1651)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=pol\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Pol<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=polforvandlingen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Polf&ouml;rvandlingen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Polf&ouml;rvandlingen&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. polforvandlingen)&nbsp;&lt;\/em&gt;eller den sexuella polf&ouml;rvandlingen betecknar i Martinus analyser en utvecklingsprocess d&auml;r en individ under en l&aring;ng tidsperiod genomg&aring;r en utveckling fr&aring;n ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen till ett dubbelpoligt helk&ouml;nsv&auml;sen. Denna utveckling &auml;r liktydig med att ett v&auml;sen utvecklas fr&aring;n ett renodlat djur till en riktig m&auml;nniska. Enligt Martinus analyser har alla v&auml;sen tv&aring; sexuella poler i sitt &ouml;vermedvetande, en maskulin och en feminin pol.&nbsp;Under den st&ouml;rsta delen av vandringen i den utvecklingsepok som Martinus kallar spiralkretsloppet befinner sig individen i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd eller ett tillst&aring;nd som helk&ouml;nsv&auml;sen, med b&aring;de den maskulina och den feminina polen i balans. I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i djurriket, eller &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt halvk&ouml;nsv&auml;sen som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Det uppst&aring;r tv&aring; halvk&ouml;nsv&auml;sen, en hane och en hona, med en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; det motsatta k&ouml;net. Att f&aring; &auml;ga det motsatta k&ouml;net blir ett oumb&auml;rligt fundament f&ouml;r v&auml;sendets lycka. Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r m&auml;nniskorna k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;.&lt;br \/&gt;Den nuvarande polf&ouml;rvandlingen som m&auml;nniskan genomg&aring;r &auml;r en utveckling d&auml;r m&auml;nniskans motsatta pol h&aring;ller p&aring; att v&auml;xa och den tidigare dominerande prim&auml;ra polen upph&ouml;r att vara dominerande. F&ouml;r kvinnan inneb&auml;r detta att hennes motsatta pol, den maskulina polen, &auml;r i tillv&auml;xt, vilket p&aring;verkar hennes manifestation och talanger s&aring; att de blir mindre renodlat feminina. F&ouml;r mannen inneb&auml;r det att hans motsatta pol, den feminina, &auml;r i tillv&auml;xt, vilket p&aring;verkar hans manifestation och talanger s&aring; att de blir mindre renodlat maskulina.&nbsp;I takt med den motsatta polens framv&auml;xt intr&auml;der en mental f&ouml;rvandling fr&aring;n egenk&auml;rlek till&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;eller fr&aring;n sj&auml;lviskhet till osj&auml;lviskhet. Under polf&ouml;rvandlingen ing&aring;r det som en naturlig process att den blivande dubbelpoliga m&auml;nniskan k&auml;nner en dragning mot sitt eget k&ouml;ns yttre sexuella struktur,&nbsp; i takt med att en ny k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga uppkommer (se&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 5, st. 1898). Det renodlade dubbelpoliga v&auml;sendet k&auml;nner ingen partisk f&ouml;r&auml;lskelse, egendomsr&auml;tt eller l&auml;ngtan till &auml;ktenskap, utan kan enbart manifestera&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla sina medv&auml;sen utan favorisering. N&auml;r m&auml;nniskan har n&aring;tt fram till det riktiga m&auml;nniskoriket, har hon upph&ouml;rt att vara enpolig och &aring;ter blivit&nbsp;dubbelpolig&nbsp;i form av ett helk&ouml;nsv&auml;sen. M&auml;nniskan kommer d&aring; att framtr&auml;da varken som kvinna eller man, utan som ett tredje k&ouml;n som f&ouml;renar de vackraste egenskaperna fr&aring;n b&auml;gge k&ouml;nen.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Innan polf&ouml;rvandlingen b&ouml;rjade, var jordens alla m&auml;nniskor utan undantag renodlade&nbsp;djur, &auml;ven om de utgjorde en annan djurart eller ras &auml;n de v&auml;sen vi i dag kallar &rdquo;djur&rdquo;.&nbsp;Inget v&auml;sen som n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt att det blivit jordm&auml;nniska kan vara ett renodlat enpoligt v&auml;sen.&nbsp;&Auml;r det renodlat enpoligt, m&aring;ste det &auml;ven vara ett renodlat djur. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2484)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;rtill kommer nu sj&auml;lva&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;f&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&ouml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;, d.v.s. v&auml;sendets &ouml;verg&aring;ng fr&aring;n \"djursexualism\" till \"m&auml;nniskosexualism\", vilket betyder&nbsp;&lt;i&gt;att det vackraste hos kvinnans feminina och mannens maskulina mentala naturer och fysiska linjer blivit f&ouml;renat till en gudomlig sammans&auml;ttning i ett v&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 361)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den av \"den h&ouml;gsta elden\" &aring;stadkomna polf&ouml;rvandlingen &auml;r s&aring;ledes en absolut gudomlig f&ouml;reteelse, eftersom den &auml;r fundamentet f&ouml;r skapandet av all kontrastbildning i v&auml;rldsalltet och d&auml;rmed f&ouml;r utsmyckningen och detaljeringen av det eviga, st&auml;ndigt skiftande konstverk som heter \"livet\". (Martinus, Livets Bog, del , st. 1577)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=polforvandlingen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Polf&ouml;rvandlingen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=polprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Polprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Polprincipen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. polprincippet)&lt;\/em&gt; eller den sexuella polprincipen betecknar i Martinus analyser den princip som reglerar de tv&aring; sexuella polerna som varje levande v&auml;sen enligt Martinus har i sitt &ouml;vermedvetande&nbsp;&nbsp;i form av en feminin och en&nbsp;maskulin pol. Den maskulina polen kan enligt Martinus analyser &auml;ven betecknas som en&nbsp;talangk&auml;rna&nbsp;f&ouml;r avgivande av energi, medan den feminina polen &auml;r liktydig med en talangk&auml;rna f&ouml;r mottagande av energi. Genom polprincipen befinner sig ett v&auml;sens b&auml;gge poler i en st&auml;ndig utveckling fr&aring;n ett enpoligt v&auml;sen till ett dubbelpoligt v&auml;sen och s&aring; vidare, och individen f&aring;r d&auml;rmed st&auml;ndigt uppleva ett kosmiskt kretslopp i form av upplevelser av de tv&aring; stora kontrasterna ljus och m&ouml;rker. Martinus likst&auml;ller &auml;ven polprincipen med den h&ouml;gsta elden eller den urkraft i tillvaron som likst&auml;lls med den sexuella driften eller&nbsp;&nbsp;&rdquo;den b&auml;rande, h&ouml;gsta v&auml;rmek&auml;llan bakom varje mental och d&auml;refter bakom varje fysisk utveckling&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 840). Martinus beskriver att polprincipen ligger till grund f&ouml;r alla kontraster i tillvaron och alla kretslopp.&lt;br \/&gt;Under den st&ouml;rsta tiden av den l&aring;nga utvecklingsspiral som Martinus ben&auml;mner&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;befinner sig dessa b&auml;gge poler i j&auml;mvikt och har lika stort inflytande i individens&nbsp;medvetande. V&auml;sendet befinner sig d&aring; i ett dubbelpoligt tillst&aring;nd som helk&ouml;nv&auml;sen, dvs. det &auml;r varken ett feminint eller maskulint v&auml;sen.&nbsp;I samband med v&auml;sendets intr&auml;de i&nbsp;djurriket, eller&nbsp; &rdquo;Evas skapelse&rdquo; enligt Bibelns skapelsehistoria, skapas dock ett enpoligt&nbsp;halvk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;som antingen framtr&auml;der som honk&ouml;n eller hank&ouml;n. Den ena sexuella polen g&aring;r tillbaka och blir latent, medan den andra polen blir den dominerande sexuella polen och pr&auml;glar v&auml;sendets framtr&auml;dande. Hos det feminina v&auml;sendet eller honk&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den feminina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den maskulina polen befinner sig i latens. Hos det maskulina v&auml;sendet eller hank&ouml;nsv&auml;sendet &auml;r den maskulina polen den prim&auml;ra polen som dominerar, medan den feminina polen befinner sig i latens.&nbsp;Tv&aring; k&ouml;n uppst&aring;r, en hane och en hona resp. en man och en kvinna, med en sexuell dragningskraft som i det renodlade enpoliga tillst&aring;ndet &auml;r helt och h&aring;llet inst&auml;lld p&aring; att &auml;ga det motsatta k&ouml;net.&nbsp;Det enpoliga tillst&aring;ndet f&ouml;r djuren och de kvarvarande enpoliga anlagen f&ouml;r m&auml;nniskorna k&auml;nnetecknas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse, sj&auml;lviskhet och principen &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskan befinner sig enligt Martinus i ett &ouml;verg&aring;ngsskede i form av&nbsp;polf&ouml;rvandlingen&nbsp;fr&aring;n ett enpoligt till ett dubbelpoligt tillst&aring;nd,&nbsp;d&auml;r den motsatta eller latenta sexuella polen f&ouml;r respektive halvk&ouml;nsv&auml;sen &auml;r under tillv&auml;xt.&nbsp;Det dubbelpoliga tillst&aring;ndet utvecklas i takt med att m&auml;nniskan genomg&aring;r en stor m&auml;ngd lidanden och d&auml;rmed utvecklar en sann k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Den motsatta polens tillv&auml;xt inneb&auml;r &auml;ven att m&auml;nniskan utvecklar en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Under polf&ouml;rvandlingsprocessen ing&aring;r det enligt Martinus analyser som en naturlig fas att m&auml;nniskan vid n&aring;gon tidpunkt blir sexuellt attraherad &auml;ven av sitt eget k&ouml;n. Den f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;Absolut ingenting i livsupplevelsen st&aring;r stilla.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Allt &auml;r i r&ouml;relse, allt skapar balans eller j&auml;mvikt i sitt slutfacit.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;D&aring; denna balans i realiteten mentalt sett &auml;r detsamma som den absoluta r&auml;ttf&auml;rdigheten, garanteras s&aring;ledes v&auml;sendena genom sin sexuella polprincip eller h&ouml;gsta eld en evig r&auml;ttf&auml;rdighet, som i verkligheten &auml;r detsamma som k&auml;rlek. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2492)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Du vet, att fundamentet f&ouml;r utvecklingen &auml;r \"den h&ouml;gsta elden\" eller den sexuella polprincipen. Du vet, att v&auml;sendenas upplevelse av de tv&aring; stora kontrasterna ljuset och m&ouml;rkret, som &auml;r f&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r all livsupplevelse, regleras genom v&auml;xelvis f&ouml;rvandling av v&auml;sendena fr&aring;n enpoliga till dubbelpoliga v&auml;sen. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2112)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den sexuella polprincipen ligger till grund f&ouml;r alla kretslopp och d&auml;ri ing&aring;ende fyra &aring;rstider: vinter, v&aring;r, sommar och h&ouml;st samt dessas olika variationer.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1636)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=polprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Polprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=reinkarnation\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Reinkarnation&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Reinkarnation (&lt;em&gt;dk. reinkarnation)&lt;\/em&gt;&nbsp;eller \"reinkarnationsprincipen\" betecknar i Martinus litteratur ett byte av den kropp eller det organ som en individ anv&auml;nder f&ouml;r att manifestera sig i. Enligt Martinus har jaget i sitt &ouml;vermedvetande en evig f&ouml;rm&aring;ga att skapa sig nya kroppar f&ouml;r upplevelse, d&auml;ribland ett o&auml;ndligt antal fysiska kroppar som anv&auml;nds av m&auml;nniskan n&auml;r hon inkarnerar i en ny fysisk kropp under liv efter liv p&aring; jordklotet. Efter d&ouml;den och fram till f&ouml;delsen i en ny fysisk kropp tillbringar m&auml;nniskan livet som ett diskarnerat v&auml;sen i den andliga v&auml;rlden. Hennes medvetande uppb&auml;rs d&aring; av hennes k&auml;nslokropp, en av de kroppar som v&auml;sendet har till sitt f&ouml;rfogande under den l&aring;nga utvecklingsperiod genom sex riken som Martinus kallar spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Reinkarnationsprincipen d&auml;r v&auml;sendet upplever tillvaron v&auml;xelvis i en fysisk kropp och i en andlig kropp k&auml;nnetecknar framf&ouml;r allt djurriket och b&ouml;rjan av det riktiga m&auml;nniskoriket, varefter reinkarnationsprincipen i denna form gradvis upph&ouml;r n&auml;r den riktiga m&auml;nniskan l&auml;r sig att manifestera sig direkt p&aring; det fysiska planet med hj&auml;lp av tankekoncentration. Fram till dess &auml;r v&auml;sendet dock beroende av att f&ouml;das i en ny fysisk kropp med hj&auml;lp av fysiska f&ouml;r&auml;ldrar som tillhandah&aring;ller startmaterialet f&ouml;r den nya organismen, tillsammans med de anlag och f&ouml;rm&aring;gor som v&auml;sendet sj&auml;lvt b&auml;r med sig fr&aring;n sina tidigare liv i form av talangk&auml;rnor. &Auml;ven i v&auml;xtriket f&ouml;rekommer till en viss del en reinkarnationsprincip i form av &aring;rstiderna med v&auml;xternas \"f&ouml;delse\" och \"d&ouml;d\", som dock &auml;nnu inte utg&ouml;r en fullt utvecklad reinkarnation d&aring; v&auml;sendets dagsmedvetande fortfarande befinner sig p&aring; det andliga planet. I djurriket &auml;r v&auml;sendets upplevelse av en &aring;tskillnad mellan den fysiska och den andliga v&auml;rlden som starkast, och v&auml;sendet upplever d&auml;rf&ouml;r d&ouml;den och separationen fr&aring;n sin fysiska kropp som ett drastisk process som det i kraft av sj&auml;lvbevarelsedriften f&ouml;rs&ouml;ker skydda sig fr&aring;n. Martinus beskriver att den materialistiska m&auml;nniskans syn p&aring; d&ouml;den som upph&ouml;rande av liv inneb&auml;r en falsk f&ouml;rest&auml;llning av tillvaron, eftersom livet och upplevelsen av livet &auml;r en evig f&ouml;reteelse.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r s&aring;lunda i kraft av \"&ouml;vermedvetandet\" som det levande v&auml;sendet existerar som od&ouml;dligt. Och genom detta \"&ouml;vermedvetande\" &auml;r v&auml;sendet s&aring;ledes permanent fungerande.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Det &auml;r i kraft av detta som det skapar sin \"reinkarnation\" eller &auml;r sina inkarnationers eller &aring;terf&ouml;delsers verklige herre och skapare.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I kraft av samma \"&ouml;vermedvetande\" lever det allts&aring; i en oavbruten tillvaro, st&auml;ndigt f&ouml;rnyande sina kroppar eller manifestationsredskap. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 328)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;H&auml;rigenom har vi i &aring;terf&ouml;delsen eller reinkarnationen det medel, varigenom jaget f&aring;r m&ouml;jlighet att skapa en ny fysisk organism, med vilken det kan uppleva n&aring;gra av de &ouml;nskningars uppfyllelse som det inte fick uppleva i f&ouml;reg&aring;ende jordeliv eller under den f&ouml;rra organismens existenstid.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 732)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r att ytterligare understryka det ovanst&aring;ende som faktum eller verklighet b&ouml;r vi h&auml;r erinra oss det vi redan vet,&nbsp;n&auml;mligen att de levande v&auml;sendena alla utan undantag &auml;r eviga v&auml;sen, ehuru de &auml;r underkastade ett permanent utbyte av fysiska kroppar eller organismer, den s&aring; kallade reinkarnationen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2224)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=reinkarnation\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Reinkarnation<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=religiosa-principen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Religi&ouml;sa principen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den religi&ouml;sa principen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. det religi&oslash;se princip&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en psykisk medvetandefunktion som inneb&auml;r att en individ under en l&aring;ng utvecklingsperiod har en instinktivt baserad f&ouml;rm&aring;ga att tro p&aring; en&nbsp;andlig&nbsp;tillvaro med h&ouml;gre andar respektive en tro p&aring; en gudom. Den religi&ouml;sa principen b&ouml;rjar enligt Martinus utvecklas n&auml;r djuren &ouml;verg&aring;r till jordm&auml;nniskor, i och med att djuret blir medvetet om sin&nbsp;b&ouml;n&nbsp;eller sin h&auml;nv&auml;ndelse till ett h&ouml;gre v&auml;sen i form av sitt &aring;ngestskrik i &ouml;gonblick av fara. Den religi&ouml;sa principen ligger sedan till grund f&ouml;r m&auml;nniskans hela religi&ouml;sa utveckling, fr&aring;n primitiva naturreligioner med en tro p&aring; ett flertal andar och v&auml;sen i den omgivande naturen, till de traditionella v&auml;rldsreligionerna i den gamla v&auml;rldsimpulsen som de manifesteras i form av bl.a. kristendomen, islam och buddhism. Gemensamt f&ouml;r den religi&ouml;sa principens yttringar &auml;r att de f&ouml;ruts&auml;tter en instinktiv f&ouml;rm&aring;ga att tro, som inte beh&ouml;ver underbyggas av intellektuell kunskap eller vetande. De traditionella v&auml;rldsreligionerna bygger i h&ouml;g grad p&aring; m&auml;nniskans begynnande humana&nbsp;k&auml;nsla&nbsp;och fokuserar p&aring; &ouml;nskningen att utveckla en h&ouml;gre, human moral.&lt;br \/&gt;Martinus beskriver &auml;ven den religi&ouml;sa principen som&nbsp;&rdquo;den gudomliga suggestionen&rdquo; , som uttrycker att en individ blir starkt p&aring;verkad av en religi&ouml;s f&ouml;rest&auml;llning som p&aring;f&ouml;rs individen genom en andlig kraft. F&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r att den gudomliga suggestionen ska kunna verka &auml;r att individen &auml;r mottaglig f&ouml;r denna genom att fortfarande befinna sig i ett trosstadium. Ju mer m&auml;nniskan utvecklar sin&nbsp;intelligens, desto mindre blir hennes f&ouml;rm&aring;ga att kunna trop&aring; en gudom utan motivering eller intellektuell kunskap. M&aring;nga m&auml;nniskor i dag l&auml;mnar d&auml;rmed trosbaserade religi&ouml;sa samfund som har blivit uttryck f&ouml;r ett den religi&ouml;sa principen har blivit&nbsp;&rdquo;f&ouml;rstenad&rdquo; (se citat nedan). Martinus beskriver dock att den religi&ouml;sa principen och m&auml;nniskans intresse f&ouml;r moral i st&auml;llet tar sig uttryck i samh&auml;llsutveckling, juridik och politiska ideal. Politiska partier representerar enligt denna syn i sj&auml;lva verket den religi&ouml;sa principen i en ny form. Ett verkligt humant samh&auml;lle kommer dock inte att kunna &aring;stadkommas f&ouml;rr&auml;n m&auml;nniskan har utvecklat en verklig f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r v&auml;rlden och det levande v&auml;sendets analys och d&auml;rmed n&aring;tt fram till en&nbsp;andlig vetenskap&nbsp;som grundval f&ouml;r samh&auml;llet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men genom detta starkt framtr&auml;dande lidandetillst&aring;nd utvecklas djuret vidare.&nbsp;Det l&auml;r sig skilja mellan olika former av lidanden, l&auml;r sig &ouml;vervinna dem, f&aring;r vanor och b&ouml;jelser som efter hand blir till f&ouml;rm&aring;gor och&nbsp;anlag.&nbsp;Det n&aring;r fram till en zon, d&auml;r det s&aring; sm&aring;ningom blir medvetet i sina &aring;ngestskrik&nbsp;&ndash;&nbsp;och den religi&ouml;sa principen uppst&aring;r, varefter djuret framtr&auml;der som&nbsp;jordm&auml;nniska. (Livets Bog, del 1. st. 185)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna psykiska medvetandefunktion existerar &auml;nnu i de f&ouml;rsta zonerna inom jordm&auml;nskligheten och kan sp&aring;ras &auml;nda upp i kulturm&auml;nniskornas stadier. Den ligger till grund f&ouml;r den religi&ouml;sa principens f&ouml;rsta uttrycksformer och f&ouml;r &rdquo;den gudomliga suggestionen&rdquo; eller den omst&auml;ndigheten att v&auml;sendena i dessa utvecklingszoner kan tro utan att veta.&nbsp;(Livets Bog, del 1. st. 187)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det b&ouml;rjar framst&aring; som ett faktum att dessa religi&ouml;sa sekter eller moderna moralsamfund i stor utstr&auml;ckning f&aring;r de gamla religionerna och d&auml;rmed hela den religi&ouml;sa principen att f&ouml;rkalkas och f&ouml;rstenas i det allm&auml;nna medvetandet hos den intelligenta delen av jordm&auml;nskligheten.&nbsp;&lt;em&gt;&nbsp;(Livets Bog, del 4, 1488)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=religiosa-principen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Religi&ouml;sa principen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=riktiga-manniskan\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Riktiga m&auml;nniskan&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den riktiga m&auml;nniskan&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. det rigtige menneske&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur som beteckning f&ouml;r den kommande, fullkomliga m&auml;nniskan som &auml;r hemmah&ouml;rande i det riktiga m&auml;nniskoriket eller den tredje zonen i spiralkretsloppet. Den riktiga m&auml;nniskan ben&auml;mns &auml;ven &rdquo;k&auml;nslov&auml;sen&rdquo;, eftersom hon domineras av&nbsp;k&auml;nsloenergi&nbsp;som kosmisk&nbsp;grundenergi. Till skillnad fr&aring;n den nuvarande m&auml;nniskan eller&nbsp;&rdquo;jordm&auml;nniskan&rdquo;, som fortfarande r&auml;knas som ett&nbsp; &rdquo;djur&rdquo;, har den riktiga m&auml;nniskan enligt Martinus analyser &ouml;vervunnit alla djuriska, egoistiska tendenser i sitt&nbsp;medvetande. Hon kan d&auml;rmed manifestera k&auml;rleksenergi, som inneb&auml;r att tyngdenergin &ouml;vervinns och en balans mellan&nbsp;k&auml;nsla&nbsp;och&nbsp;intelligens&nbsp;uppn&aring;s i form av intellektualiserad&nbsp;k&auml;nsla. Den riktiga m&auml;nniskans manifestationer riktar sig mot att skapa fred och v&auml;lbefinnande f&ouml;r alla levande v&auml;sen i tillvaron. Hon har genomg&aring;tt den kosmiska f&ouml;delsen och upplever sig d&auml;rigenom som ett med&nbsp;Fadern&nbsp;och&nbsp;Gudomen. Enligt Martinus kommer det riktiga m&auml;nniskoriket att skapas som ett perfekt fredsrike p&aring; jordklotet n&auml;r ett flertal av de nuvarande m&auml;nniskorna har &ouml;vervunnit de djuriska egenskaperna och blivit riktiga m&auml;nniskor.&lt;br \/&gt;Jordm&auml;nniskan i dag befinner sig enligt Martinus i en utvecklingsprocess mot den riktiga m&auml;nniskan&nbsp;genom den sexuella f&ouml;rvandling som han ben&auml;mner&nbsp;polf&ouml;rvandlingen.&nbsp;Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus tv&aring; sexuella poler i sitt&nbsp;&ouml;vermedvetande, en feminin och en&nbsp;maskulin pol. Under tiden i&nbsp;djurriket&nbsp;&auml;r den ena sexuella polen latent och den andra dominerande, vilket inneb&auml;r att djuret framtr&auml;der som renodlade hanv&auml;sen och honv&auml;sen i ett enpoligt tillst&aring;nd som pr&auml;glas av egendomsr&auml;tt, f&ouml;r&auml;lskelse och den dr&auml;pande principen. &Auml;ven jordm&auml;nniskorna framtr&auml;der i dag i stor utstr&auml;ckning som han- och honv&auml;sen med en&nbsp;enpolig&nbsp;mentalitet. F&ouml;r dagens m&auml;nniskor h&aring;ller den latenta eller motsatta sexuella polen p&aring; att &aring;ter v&auml;xa sig stark, vilket inneb&auml;r att m&auml;nniskorna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli dubbelpoliga v&auml;sen. Begreppet riktig&nbsp;m&auml;nniska&nbsp;kontrasteras d&auml;rf&ouml;r mot beteckningen &rdquo;jordm&auml;nniskan&rdquo; eller&nbsp;&rdquo;den djuriska m&auml;nniskan&rdquo;, som &auml;r hemmah&ouml;rande i&nbsp;djurriket&nbsp;eller den andra zonen i spiralkretsloppet.&nbsp;Genom den motsatta polens tillv&auml;xt har den riktiga m&auml;nniskan &auml;ven utvecklat en m&auml;ngd intellektuella och kulturella intressen och beg&aring;vningar som ligger utanf&ouml;r &auml;ktenskap och fortplantning. Den riktiga eller f&auml;rdiga m&auml;nniskan kommer inte l&auml;ngre att vara man eller kvinna, utan framtr&auml;da som ett&nbsp;helk&ouml;nsv&auml;sen&nbsp;och hysa&nbsp;allk&auml;rlek&nbsp;till alla m&auml;nniskor och allt som finns till.&nbsp;N&auml;ringen f&ouml;r den riktiga m&auml;nniskan kommer att best&aring; av rent fruktk&ouml;tt som den idealiska f&ouml;dan, som i ett senare skede &ouml;verg&aring;r till ren luftn&auml;ring.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; ju v&auml;sendet i fr&aring;ga &auml;nnu &auml;r l&aring;ngt ifr&aring;n harmonin med de tillvaroplan d&auml;r de andliga energierna h&ouml;r hemma,&nbsp;utg&ouml;r det &auml;nnu bara ett foster till&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&nbsp;eller verkliga&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;, och vi k&auml;nner h&auml;r igen det v&auml;sensstadium som jord&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;tillh&ouml;r. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 231)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;D&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;&auml;r specialist i humanitet eller k&auml;rleksmanifestationer och skiljer sig allts&aring; d&auml;rigenom fr&aring;n&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;jordiska eller djuriska&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;, som &auml;r specialist i leml&auml;stning eller olycksskapande.&nbsp;&lt;\/i&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 361)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r dessa som g&ouml;r, att det levande v&auml;sendet i sin manifestation eller upplevelse av livet kommer att framtr&auml;da som &rdquo;instinktv&auml;sen&rdquo; (v&auml;xt), som &rdquo;tyngdv&auml;sen&rdquo; (djur och&nbsp;jordm&auml;nniska), som &rdquo;k&auml;nslov&auml;sen&rdquo; (&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;), som &rdquo;intelligensv&auml;sen&rdquo;, som &rdquo;intuitionsv&auml;sen&rdquo; och som &rdquo;salighetsv&auml;sen&rdquo;, vilka tre sista livsformer &auml;r av helt &ouml;verfysisk karakt&auml;r och utg&ouml;r&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;n&ouml;dv&auml;ndiga kontrasten f&ouml;r upplevelsen av all fysisk tillvaro.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 533)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=riktiga-manniskan\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Riktiga m&auml;nniskan<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=riktiga-manniskoriket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Riktiga m&auml;nniskoriket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;div id=\"content\" class=\"clearfix\"&gt;\r\n&lt;div class=\"article-content clearfix\"&gt;&lt;header class=\"entry-header\"&gt;&lt;\/header&gt;\r\n&lt;div class=\"entry-content clearfix\"&gt;&lt;br \/&gt;&lt;strong&gt;Det riktiga m&auml;nniskoriket&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk. det rigtige menneskerige)&nbsp;&lt;\/em&gt;eller &rdquo;det gudomliga riktiga m&auml;nniskoriket&rdquo;&nbsp;betecknar&nbsp; i Martinus litteratur det tredje av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;eller en utvecklingsspiral. Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av k&auml;nsloenergin som dominerande kosmisk&nbsp;grundenergi&nbsp;och kallas &auml;ven f&ouml;r k&auml;rlekszonen. Det utg&ouml;rs enligt Martinus analyser av ett harmoniskt och fullkomligt fredsrike d&auml;r den &rdquo;riktiga m&auml;nniskan&rdquo; utvecklat en absolut osj&auml;lvisk k&auml;rlek till sin n&auml;sta. Till skillnad fr&aring;n&nbsp;djurriket&nbsp;har den&nbsp;riktiga m&auml;nniskan&nbsp;&ouml;vervunnit alla djuriska, egoistiska tendenser i sitt&nbsp;medvetande. Hon kan d&auml;rmed manifestera k&auml;rleksenergi, som inneb&auml;r att tyngdenergin &ouml;vervinns och de uppn&aring;r en balans mellan&nbsp;k&auml;nsla&nbsp;och&nbsp;intelligens&nbsp;i form av intellektualiserad k&auml;nsla. Den riktiga m&auml;nniskans manifestationer riktar sig mot att skapa fred och v&auml;lbefinnande f&ouml;r alla levande v&auml;sen i tillvaron.&lt;br \/&gt;V&auml;sendena i det riktiga m&auml;nniskan har genomg&aring;tt den kosmiska f&ouml;delsen och upplever sig d&auml;rigenom som ett med&nbsp;Fadern&nbsp;och&nbsp;Gudomen, och de har &auml;ven &aring;terg&aring;tt till&nbsp; att vara &rdquo;helk&ouml;nsv&auml;sen&rdquo; med ett sexuellt dubbelpoligt tillst&aring;nd d&auml;r den maskulina och feminina polen befinner sig i balans (se &auml;ven&nbsp;polf&ouml;rvandlingen). Enligt Martinus kommer det riktiga m&auml;nniskoriket att skapas som realistiskt faktum p&aring; jordklotet n&auml;r ett flertal av de nuvarande m&auml;nniskorna har &ouml;vervunnit de djuriska egenskaperna och d&auml;rmed l&auml;mnat&nbsp;djurriket. I det riktiga m&auml;nniskoriket har v&auml;sendena l&auml;mnat den dr&auml;pande principen&nbsp;som k&auml;nnetecknade djurriket. N&auml;ringen kommer att best&aring; av frukt som den idealiska f&ouml;dan, som i ett senare skede &ouml;verg&aring;r till ren luftn&auml;ring.&nbsp;Det riktiga m&auml;nniskoriket och k&auml;nsloenergin betecknas i Martinus symboler med gul f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som framg&aring;r av Livets Bog utvecklas jordm&auml;nniskorna i sin eviga tillvaro fr&aring;n djurriket, genom naturm&auml;nniskornas stadier, upp genom civilisationen och vidare till&nbsp;det riktiga m&auml;nniskoriket. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 139)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och efter hand som v&auml;sendena n&auml;rmar sig det riktiga m&auml;nniskorikets stadium, ing&aring;r k&auml;nsla och intelligens i en allt st&ouml;rre harmoni med varandra och blir alltmer till k&auml;rleksenergi.&nbsp;Denna binder i sin tur tyngdenergin, och det riktiga m&auml;nniskoriket eller k&auml;rlekszonen uppst&aring;r.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 169)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men om tretusen &aring;r kommer jordutvecklingen att ha n&aring;tt s&aring; l&aring;ngt att den stora f&ouml;delsen fundamentalt kan upplevas p&aring; jorden, och d&aring; har det riktiga m&auml;nniskoriket uppst&aring;tt inom dess horisontomr&aring;de. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 248)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;\r\n&lt;\/div&gt;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=riktiga-manniskoriket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Riktiga m&auml;nniskoriket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=rorelse\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;R&ouml;relse&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;R&ouml;relse&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;bev&aelig;gelse&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser detsamma som vibration, f&ouml;rvandling eller energiutl&ouml;sning. En r&ouml;relse eller vibration &auml;r i sin tur alltid uttryck f&ouml;r energi. Enligt Martinus existerar det inte n&aring;gon fast punkt i den fysiska v&auml;rlden, utan alla materiella fenomen &auml;r identiska med r&ouml;relse eller f&ouml;rvandling. Han definierar ocks&aring; r&ouml;relse som&nbsp;&rdquo;livets f&ouml;rn&auml;msta k&auml;nnetecken&rdquo;. Alla skapade ting &auml;r enligt Martinus identiska med r&ouml;relse. Eftersom r&ouml;relse &auml;r detsamma som f&ouml;rvandling, &auml;r alla skapade ting underkastade st&auml;ndig f&ouml;rvandling.&lt;br \/&gt;Begreppet r&ouml;relse kontrasteras i Martinus analyser mot begreppet evigheten. I den skapade v&auml;rlden med tid och rum finns enligt Martinus inga eviga f&ouml;reteelser, utan allt best&aring;r av r&ouml;relse eller f&ouml;rvandling. Enligt Martinus analyser &auml;r kunskap om eller upplevelser av materiella fakta liktydigt med kunskap om r&ouml;relser som &auml;r grundade p&aring; andra r&ouml;relser. Martinus uttrycker det som att en r&ouml;relse inte kan uppleva en r&ouml;relse, utan den &auml;r i sig sj&auml;lvt ett livl&ouml;st ting. D&auml;rmed kan m&auml;nniskans kunskap om r&ouml;relsernas v&auml;rld inte n&aring; fram till den fasta punkten eller ett orubbligt facit bakom r&ouml;relserna, eftersom denna fasta punkt eller r&ouml;relsernas facit enligt Martinus endast &aring;terfinns bortom det fysiska planet som en id&eacute; eller en avsikt. Eftersom avsikter bara kan vara kopplade till levande v&auml;sen, &auml;r r&ouml;relsernas eller vibrationernas avsikter absoluta facit detsamma som de levande v&auml;sendena som b&aring;de skapar och upplevelser r&ouml;relserna.&nbsp;Martinus beskriver &auml;ven att en individ inte kan uppleva sin egen od&ouml;dlighet eller den verkliga Gudomen s&aring; l&auml;nge individen endast uppfattar r&ouml;relserna som verklighet, vilket &auml;r fallet s&aring; l&auml;nge man endast kan f&ouml;rnimma i den fysiska v&auml;rlden med begr&auml;nsningar i tid och rum. Det &auml;r det levande v&auml;sendet i sig som utg&ouml;r den fasta punkten, fr&aring;n vilken alla r&ouml;relser utg&aring;r.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I Livets Bog betecknar vi alla former av &auml;mnen som \"energi\", eftersom det &ouml;ver huvud taget inte finns n&aring;got slag av &auml;mne som inte vid en djupare analys visar sig vara identiskt med vibration eller r&ouml;relse, och r&ouml;relse i sin tur inte kan existera utan att vara uttryck f&ouml;r energi. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De kosmiska realiteterna bakom de fysiska illusionerna blir nu till verklighet. Och v&auml;sendet ser &aring;ter r&ouml;relse eller energiutl&ouml;sning som livets f&ouml;rn&auml;msta k&auml;nnetecken. Det ser att allt &auml;r levande, &auml;r ett alltomfattande levande v&auml;sens manifestation eller tillk&auml;nnagivande. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 675)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det verkliga facit kan allts&aring; konstateras f&ouml;rst n&auml;r vi finner den verkliga \"fasta punkten\" bakom ifr&aring;gavarande r&ouml;relse.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Men d&aring; denna inte finns p&aring; det fysiska planet, utan existerar utanf&ouml;r dettas gr&auml;ns, m&aring;ste vi ju passera denna gr&auml;ns.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 243)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=rorelse\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>R&ouml;relse<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=salighetsriket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Salighetsriket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Salighetsriket&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk. salighedsriget)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur det sj&auml;tte och sista av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral.&nbsp;Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av minnesenergin som dominerande kosmisk grundenergi och Martinus kallar det &auml;ven minnesv&auml;rlden. Efter att individen har kulminerat i sin upplevelse av att vara ett med Gudomen i den gudomliga v&auml;rlden, som &auml;r tillvarons h&ouml;gsta framtr&auml;dande, f&ouml;ljer ett avslutande vilostadium med en m&auml;ttnad p&aring; yttre upplevelser och ett beg&auml;r efter att dra sig in&aring;t i minnenas v&auml;rld. Salighetsv&auml;sendet har inte n&aring;got dagsmedvetande som manifesteras ut&aring;t, utan dess yttre framtr&auml;dande markeras enbart genom automatfunktioner.&lt;br \/&gt;I salighetsriket f&aring;r individen enligt Martinus analyser tillg&aring;ng till minnen eller guldkopior av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det spiralkretslopp som har genomg&aring;tts. I detta stadium upplevs minnena enbart som lyckliga och angen&auml;ma minnen, och med hj&auml;lp av minnesenergin eller extasenergin kan v&auml;sendet d&auml;rmed g&ouml;ra vidstr&auml;ckta inre vandringar i sina tidigare upplevelser.&nbsp;I detta rike sker &auml;ven s&aring; sm&aring;ningom en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp. Tack vare denna l&auml;ngtan kommer v&auml;sendet att s&aring; sm&aring;ningom b&ouml;rja en ny vandring i ett nytt spiralkretslopp. I salighetsrikets fysiska del f&ouml;rbereds intr&auml;det i den fysiska v&auml;rlden genom att salighetsv&auml;sendets str&aring;lformiga kropp f&ouml;rt&auml;tas till fast mineralisk form, vilket utg&ouml;r den senare h&auml;lften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska v&auml;rlden i form av mineralmateria.&nbsp;Martinus anv&auml;nder &auml;ven ben&auml;mningen mineralriket f&ouml;r att beteckna detta salighetsrikets manifestation p&aring; jordklotet, men anv&auml;nder begreppet salighetsriket f&ouml;r att visa att det &auml;r minnesenergin och salighetsupplevelsen som &auml;r den b&auml;rande faktorn i denna zon. Salighetsriket&nbsp;och minnesenergin betecknas i Martinus symboler med f&auml;rgen indigo.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendenas vakna dagsmedvetande &auml;r uteslutande riktat in&aring;t mot deras egen \"inre\" v&auml;rld.&nbsp;Och d&aring; det &auml;r denna som ger individens medvetna upplevelse karakt&auml;r och d&aring; denna karakt&auml;r &auml;r en s&aring; h&ouml;g behagsf&ouml;rnimmelse att den m&aring;ste betecknas som sj&auml;lva kulminationen av stilla gl&auml;dje eller fr&ouml;jd, eller det vi kallar \"salighet\", har jag &aring;t det omr&aring;de i spiralen d&auml;r livet &auml;r baserat p&aring; denna \"inre\" upplevelse givit namnet \"salighetsriket\". (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 395)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Manifestationerna avtar allts&aring; starkt, glorian eller auran blir mindre gl&ouml;dande eller str&aring;lande.&nbsp;Och till sist visar v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&aring;got vaket dagsmedvetande ut&aring;t.&nbsp;Blott en serie automatfunktioner markerar v&auml;sendets framtr&auml;dande i tillvaron.&nbsp;Och v&auml;sendet &auml;r nu inte l&auml;ngre i \"den gudomliga v&auml;rlden\" utan har blivit medborgare i spiralens sista rike, \"salighetsriket\", \"guldkopiornas\" v&auml;rld.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 391)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Individens inre v&auml;rld utg&ouml;r allts&aring; ett slags arkiv, i vilket alla detaljer i hans f&ouml;rflutna evighetspanorama finns bevarade och framtr&auml;der i form av k&auml;rlekskopior, och denna v&auml;rld kommer allts&aring; att kunna upplevas helt medvetet av individen n&auml;r hans minneskropp blir tillr&auml;ckligt utvecklad, vilket allts&aring; sker i \"salighetsriket\", det vill s&auml;ga det fj&auml;rde tillvaroplanet efter jordm&auml;nniskans nuvarande utvecklingszon, djurriket.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 212)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=salighetsriket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Salighetsriket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=salighetsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Salighetsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Salighetsv&auml;sen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. salighedsv&aelig;sen)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i salighetsriket eller minnesriket, dvs. det sj&auml;tte och sista av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Ett salighetsv&auml;sen uppb&auml;rs av salighetsenergi eller minnesenergi som dominerande kosmisk grundenergi och Martinus anv&auml;nder &auml;ven beteckningen&nbsp;&rdquo;minnesv&auml;sen&rdquo; f&ouml;r detta stadium i utvecklingen.&nbsp;Efter att individen har kulminerat i sin upplevelse av att vara ett med Gudomen i&nbsp;den gudomliga v&auml;rlden, som &auml;r tillvarons h&ouml;gsta framtr&auml;dande, f&ouml;ljer ett avslutande vilostadium med en m&auml;ttnad p&aring; yttre upplevelser och ett beg&auml;r efter att dra sig in&aring;t i minnenas v&auml;rld. Salighetsv&auml;sendet har inte n&aring;got&nbsp;dagsmedvetande&nbsp;som manifesteras ut&aring;t, utan dess yttre framtr&auml;dande markeras enbart genom automatfunktioner.&nbsp;Ett salighetsv&auml;sen eller minnesv&auml;sen f&aring;r enligt Martinus analyser tillg&aring;ng till minnen eller guldkopior av ett or&auml;kneligt antal tidigare livs omr&aring;den i hela det spiralkretslopp som har genomg&aring;tts. D&aring; salighetsv&auml;sendet enbart lever i en inre v&auml;rld, betecknar Martinus dess upplevelse &auml;ven som en vila i&nbsp;&rdquo;djup ensamhet&rdquo; d&auml;r det koncentrerar sig p&aring; sin forntid. I detta stadium upplevs minnena enbart som lyckliga och angen&auml;ma minnen, och med hj&auml;lp av minnesenergin eller extasenergin kan salighetsv&auml;sendet d&auml;rmed g&ouml;ra vidstr&auml;ckta inre vandringar i sina tidigare upplevelser.&lt;br \/&gt;I detta rike sker &auml;ven s&aring; sm&aring;ningom en v&auml;ndning i individens medvetanderiktning, d&auml;r m&auml;ttnaden p&aring; ljuset i de h&ouml;ga andliga v&auml;rldarna medf&ouml;r en ny l&auml;ngtan efter att manifestera sig i den fysiska v&auml;rlden och ett beg&auml;r efter att intr&auml;da i ett nytt spiralkretslopp. Tack vare denna l&auml;ngtan kommer salighetsv&auml;sendet att s&aring; sm&aring;ningom b&ouml;rja en ny vandring i ett nytt spiralkretslopp. I salighetsrikets fysiska del f&ouml;rbereds intr&auml;det i den fysiska v&auml;rlden genom att salighetsv&auml;sendets str&aring;lformiga kropp f&ouml;rt&auml;tas till fast mineralisk form, vilket utg&ouml;r den senare h&auml;lften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska v&auml;rlden i form av mineralmateria.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Salighetsv&auml;sendet lever i djup ensamhet eller i vila, vad ang&aring;r upplevelsen av medv&auml;sendena i den \"yttre\" v&auml;rlden, eftersom detta v&auml;sen endast kan f&ouml;rnimma i sin inre v&auml;rld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 396, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Salighetsv&auml;sendet\" skiljer sig allts&aring; fr&aring;n den jordiska m&auml;nniskan d&auml;rigenom att tanken p&aring; de himmelska v&auml;rldarna inte kan ge det n&aring;gon s&auml;rskild inspiration eller gl&auml;dje utan snarare utg&ouml;r inbegreppet av tr&aring;kighet och d&auml;rf&ouml;r p&aring; s&auml;tt och vis &auml;r ett slags m&ouml;rker.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 405)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;\"&lt;i&gt;Salighetsv&auml;sendet\" ser nu sitt forntida &ouml;de i hela dess kontinuerliga detaljuppbyggnad, inte genom ett enda lokalt fysiskt liv utan genom en m&aring;ngfald av liv.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Det ser s&aring;lunda sitt &ouml;des verkliga orsak och verkan, blir p&aring;&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;nytt vittne till den allt beh&auml;rskande k&auml;rleksteknik, varmed alltets och de levande v&auml;sendenas framtr&auml;dande uppenbaras.&lt;\/i&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 401)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;***********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=salighetsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Salighetsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skapar-och-upplevelseformagan\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&lt;\/strong&gt; (dk.&nbsp;&lt;i&gt;skabe-&nbsp;og oplevelsesevnen)&lt;\/i&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus analyser synonymt med begreppen &rdquo;skaparf&ouml;rm&aring;gan&rdquo;, &rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo; och &rdquo;X2&rdquo;. Skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan resp. skaparf&ouml;rm&aring;gan ing&aring;r i en treenig princip som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1&nbsp;utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och&nbsp;X3&nbsp;utg&ouml;r det skapade. I begreppet &rdquo;skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&rdquo; lyfts fram att det &auml;r tack vare denna f&ouml;rm&aring;ga som ett levande v&auml;sen, och d&auml;rmed &auml;ven Gudomen, har m&ouml;jlighet att s&aring;v&auml;l skapa som uppleva en o&auml;ndlig m&auml;ngd kontraster, vilket i sin tur inneb&auml;r en&nbsp;evig&nbsp;livsupplevelse.&nbsp;Skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan anv&auml;nds &auml;ven synonymt med begreppet &rdquo;f&ouml;rnimmelsef&ouml;rm&aring;ga&rdquo;. I likhet med&nbsp;X1&nbsp;eller&nbsp;jaget, existerar skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan eller X2 bortom tid och rum och har alltid existerat. Martinus definierar b&aring;de X1 och X2 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;X2 anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med begreppet &rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets undermedvetande med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. X2 eller den gudomliga skaparprincipen b&auml;rs upp av individens evighetskropp. I X2 &aring;terfinns &ouml;deselementet&nbsp;som ett f&ouml;rr&aring;d f&ouml;r alla individens talanger och egenskaper. I X2 &aring;terfinns ocks&aring; de b&auml;gge sexuella polerna, den maskulina och den feminina polen, som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet. Hela X2, skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan eller evighetskroppen b&auml;rs upp&nbsp;moderenergin, med vars hj&auml;lp den fasta punkt som utg&ouml;r Gudomen (X1) delas upp i&nbsp;&rdquo;myriader av &rsquo;fasta punkter&rsquo;&rdquo; (Martinus, &lt;em&gt;Den intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt;, st. 128).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det gudomliga \"n&aring;got\" eller jaget i det levande v&auml;sendet &auml;r s&aring;lunda en evig realitet med en skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga, som &auml;r lika evig.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 317&lt;\/em&gt;)&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De n&auml;mnda tre principerna &ndash; jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan samt materien eller &auml;mnena, vilka tre principer vi redan k&auml;nner som X1, X2 och X3 &ndash; utg&ouml;r s&aring;lunda de tre betingelser som kr&auml;vs f&ouml;r att ett &rdquo;n&aring;got&rdquo; skall framtr&auml;da som &rdquo;ett levande v&auml;sen&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 314)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"N&aring;got nr 1\" &auml;r s&aring;lunda den realistiska, klara och of&auml;rgade verkligheten bakom f&ouml;rnimmelse-, skapar- eller upplevelsef&ouml;rm&aring;gans f&auml;rggivande \"glas&ouml;gon\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 317)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skapar-och-upplevelseformagan\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skaparformaga\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Skaparf&ouml;rm&aring;gan&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Skaparf&ouml;rm&aring;gan (dk. &lt;i&gt;&nbsp;skabeevnen&nbsp;&lt;\/i&gt;) anv&auml;nds i Martinus analyser synonymt med begreppen &rdquo;skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&rdquo;, &rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo; och &rdquo;X2&rdquo;. Skaparf&ouml;rm&aring;gan eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan ing&aring;r i en treenig princip som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1&nbsp;utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och&nbsp;X3&nbsp;utg&ouml;r det skapade. Martinus beskriver att det &auml;r tack vare skaparf&ouml;rm&aring;gan som ett levande v&auml;sen, och d&auml;rmed Gudomen, har m&ouml;jlighet att skapa sig en o&auml;ndlig m&auml;ngd kontraster f&ouml;r upplevelse och d&auml;rmed en evig livsupplevelse.&nbsp;I likhet med X1 eller jaget, existerar skaparf&ouml;rm&aring;gan eller X2 bortom tid och rum och har alltid existerat. Martinus definierar b&aring;de X1 och X2 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;X2 anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med begreppet&nbsp;&rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets&nbsp;undermedvetande&nbsp;med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning.&nbsp; X2 eller den gudomliga skaparprincipen b&auml;rs upp av individens evighetskropp. I X2 &aring;terfinns, enligt Martinus analyser,&nbsp;&ouml;deselementet&nbsp;som ett f&ouml;rr&aring;d f&ouml;r alla individens talanger och egenskaper. I X2 &aring;terfinns ocks&aring; de b&auml;gge sexuella polerna, den maskulina och den feminina polen, som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet. Hela X2, skaparf&ouml;rm&aring;gan eller evighetskroppen b&auml;rs upp&nbsp;moderenergin, med vars hj&auml;lp den fasta punkt som utg&ouml;r Gudomen (X1) delas upp i&nbsp;&rdquo;myriader av &lsquo;fasta punkter&rsquo;&rdquo; (Martinus, D&lt;em&gt;en intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt;, st. 128) .&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De n&auml;mnda tre principerna - jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan samt materien eller &auml;mnena, vilka tre principer vi redan k&auml;nner som X1, X2 och X3 - utg&ouml;r s&aring;lunda de tre betingelser som kr&auml;vs f&ouml;r att ett \"n&aring;got\" skall framtr&auml;da som \"ett levande v&auml;sen\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 314)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser s&aring;lunda att skaparf&ouml;rm&aring;gan, liksom &rdquo;X1&rdquo;, endast kan betecknas som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;, och den m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r till sin natur vara lika namnl&ouml;s som detta &rdquo;X&rdquo;. Vi kallar d&auml;rf&ouml;r h&auml;r i &rdquo;Livets Bog&rdquo; skaparf&ouml;rm&aring;gan f&ouml;r &rdquo;X2&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 696)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Skaparf&ouml;rm&aring;gan\" &aring;terigen ser vi rotf&auml;st i ett \"&ouml;deselement\", i vilket alla v&auml;sendets talangk&auml;rnor har sitt s&auml;te.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 555)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;br \/&gt;&nbsp;&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skaparformaga\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Skaparf&ouml;rm&aring;gan<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skaparprincipen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Skaparprincipen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Skaparprincipen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. skabeprincip)&lt;\/em&gt; anv&auml;nds oftast i uttrycket&nbsp;&rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo; som Martinus beskriver som en evig kosmisk&nbsp;realitet som utg&ouml;r den b&auml;rande principen i all form av upplevelse av livet. Skaparprincipen eller den gudomliga skaparprincipen anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med X2, skaparf&ouml;rm&aring;gan, och skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan.&nbsp;Genom den gudomliga skaparprincipen har alla levande v&auml;sen, och d&auml;rmed Gudomen, en evig f&ouml;rm&aring;ga att skapa och uppleva kontraster i tillvaron, vilket m&ouml;jligg&ouml;r en evig upplevelse av liv. Martinus beskriver den gudomliga skaparprincipen som huvudfaktorn i X2, dvs. den andra delen av den treeniga principen som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1&nbsp;utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;eller skaparen, X2 eller den gudomliga skaparprincipen utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och&nbsp;X3&nbsp;utg&ouml;r det skapade.&nbsp;X2 anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med begreppet &rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;, medan X3 utg&ouml;r&nbsp;v&auml;sendets&nbsp;undermedvetande&nbsp;med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning.&nbsp;Hela X2 eller evighetskroppen b&auml;rs upp&nbsp;moderenergin, med vars hj&auml;lp den fasta punkt som utg&ouml;r Gudomen (X1) delas upp i &rdquo;myriader av &lsquo;fasta punkter&rsquo;&rdquo; (Martinus,&nbsp;&lt;em&gt;Den intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt;, st. 128).&lt;br \/&gt;X2, skaparprincipen eller den gudomliga skaparprincipen b&auml;rs upp av individens evighetskropp. I X2 &aring;terfinns, enligt Martinus analyser,&nbsp;&ouml;deselementet&nbsp;som ett f&ouml;rr&aring;d f&ouml;r alla individens talanger och egenskaper. I X2 &aring;terfinns ocks&aring; de b&auml;gge sexuella polerna, den maskulina och den feminina polen, som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet.&nbsp;I likhet med X1 eller jaget, existerar X2 bortom tid och rum och har alltid existerat. Martinus definierar b&aring;de X1 och X2 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Medan skaparprincipens verkningar i f&ouml;rsta h&auml;lften av en spiral har till uppgift att utveckla individens beg&auml;r eller k&auml;rlek till materien, har samma princips tendenser i den andra h&auml;lften d&auml;remot till uppgift att utveckla individens k&auml;rlek till de levande v&auml;sendena i tillvaron. (Martinus, Livets Bog, del 1. st. 35)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom individens hj&auml;rnorgan genom utvecklingen f&ouml;r&auml;ndras, s&aring; att det efter hand blir i st&aring;nd att ta emot tankebilder av st&ouml;rre och st&ouml;rre styrka, blir det ocks&aring; i st&aring;nd att ta emot&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;c&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;p&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;s ljusa utstr&aring;lning i motsvarande st&ouml;rre och mer f&ouml;rfinade former av tankebilder.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1. st. 51)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men genom att skaparprincipen manifesterat sig som religioner, och dessa var f&ouml;r sig genom &aring;rtusenden har besj&auml;lat de m&auml;nskliga samh&auml;llena och d&auml;rf&ouml;r f&ouml;rst efter f&ouml;rloppet av s&aring;dana tidrymder gett plats f&ouml;r nya utl&ouml;sningar av n&auml;mnda princip, ser vi allts&aring; att s&aring;dana utl&ouml;sningar endast sker momentant.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1. st. 52)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=skaparprincipen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Skaparprincipen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=spiralkretslopp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Spiralkretslopp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Spiralkretslopp&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;spiralkredsl&oslash;b) &lt;\/em&gt;eller&nbsp;&rdquo;det kosmiska spiralkretsloppet&rdquo; utg&ouml;r i Martinus litteratur en evig princip i form av en kosmisk utvecklingsspiral som organiserar tillvaron och livsupplevelserna f&ouml;r alla levande v&auml;sen. Ett spiralkretslopp best&aring;r enligt Martinus analyser alltid av sex olika&nbsp;tillvaroplan eller riken med ben&auml;mningarna v&auml;xtriket, djurriket, det riktiga m&auml;nniskoriket, visdomsriket, den gudomliga v&auml;rlden och salighetsriket. Alla levande v&auml;sen eller individer befinner sig st&auml;ndigt p&aring; vandring i n&aring;got av de sex rikena i ett spiralkretslopp som sammanlagt omfattar eoner av tid.&nbsp;P&aring; jordklotet ser vi tre av dessa riken manifesterade i fysisk form som mineraler, v&auml;xter, djur och m&auml;nniskor (som enligt Martinus fortfarande r&auml;knas till djurriket). Den nuvarande m&auml;nniskan &auml;r p&aring; v&auml;g att l&auml;mna djurriket f&ouml;r att tr&auml;da in i det riktiga m&auml;nniskoriket, som ska skapas som ett fysiskt fredsrike p&aring; jordklotet. N&auml;r detta tillvaroplan har kulminerat kommer individen att forts&auml;tta vandringen i de andliga rikena: visdomsriket, den gudomliga v&auml;rlden och salighetsriket.&lt;br \/&gt;Martinus kallar spiralkretsloppet &auml;ven f&ouml;r&nbsp;&rdquo;den kosmiska andningen&rdquo;, eftersom en vandring genom spiralkretsloppets sex riken inneb&auml;r att en individ f&aring;r uppleva en kulmination av m&ouml;rker och ljus som tv&aring; stora kosmiska kontraster i ett evigt kretslopp (se &auml;ven kontrastprincipen). Det &ouml;vergripande syftet med spiralkretsloppet &auml;r att v&auml;sendets eviga livsupplevelse ska uppr&auml;tth&aring;llas, vilket sker genom att v&auml;sendets medvetande genomg&aring;r en utveckling fr&aring;n en l&auml;gsta niv&aring; till en h&ouml;gsta niv&aring;. Den l&auml;gsta niv&aring;n utg&ouml;rs av det omedvetna, instinktbaserade medvetandet i v&auml;xtriket, d&auml;r det nya spiralkretsloppet tar sin b&ouml;rjan. Den h&ouml;gsta medvetandeniv&aring;n uppn&aring;r v&auml;sendet i den gudomliga v&auml;rlden d&auml;r det upplever tillvaron fr&aring;n Gudomens egen utsiktspunkt.&nbsp;Efter ett fullbordat spiralkretslopp med en kulmination av kosmiskt medvetande i den gudomliga v&auml;rlden och en efterf&ouml;ljande, in&aring;triktad viloperiod i salighetsriket, p&aring;b&ouml;rjar v&auml;sendet &aring;terigen en resa in i ett nytt spiralkretslopp och en fysisk v&auml;rld med en ny b&ouml;rjan i v&auml;xtriket. Det nya spiralkretsloppet &auml;ger dock alltid rum i en h&ouml;gre&nbsp;form av tillvaro, vilket inneb&auml;r att utvecklingen aldrig g&aring;r i cirkel utan alltid r&ouml;r sig mot h&ouml;gre och h&ouml;gre fullkomlighet. F&ouml;rnyelsen av individens medvetande som &auml;ger rum i spiralkretsloppet inneb&auml;r i grunden samtidigt en evig f&ouml;rnyelse av Gudomens medvetande som omfattar alla livsenheter som existerar.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta visar n&auml;mligen, att v&auml;rldsalltet endast kan existera i kraft av det eviga spiralkretsloppet eller den \"kosmiska andningen\". (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 614)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Spiralkretsloppet &auml;r s&aring;lunda den h&ouml;gsta formen f&ouml;r v&auml;sendenas upplevelse av principen \"dag\" och \"natt\". Liksom det vanliga \"dygnet\" best&aring;r av dag och natt, d.v.s. en ljustid och en m&ouml;rkertid, best&aring;r ocks&aring; det \"kosmiska medvetandets\" kretslopp av en \"ljustid\" och en \"m&ouml;rkertid\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 461)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I kraft av v&auml;sendets skiftande passage genom spiralkretsloppens ljus - och m&ouml;rkersf&auml;rer garanteras en evig f&ouml;rnyelse av dess manifestations- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga. (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 3, st. 32, 14)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=spiralkretslopp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Spiralkretslopp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=talangkarna\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Talangk&auml;rna&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Talangk&auml;rna&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. talentkern) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett andligt organ vars funktion &auml;r att uppr&auml;tth&aring;lla en talang, egenskap eller f&ouml;rm&aring;ga i en individs &ouml;vermedvetande. Alla levande v&auml;sen har enligt Martinus analyser ett stort antal andliga talangk&auml;rnor f&ouml;r f&ouml;rm&aring;gor och talanger som har &ouml;vats upp i liv efter liv genom A-stadiet (teoretiskt vetande), B-stadiet (praktiserande av vetandet) och C-stadiet (fullkomligt vetande som &ouml;verg&aring;r till en automatfunktion). N&auml;r en talangk&auml;rna har &ouml;vats upp till att bli automatisk, &ouml;verg&aring;r den till vanemedvetande vars funktioner sker utan att individen beh&ouml;ver styra den med sin dagsmedvetna vilja. Exempel p&aring; s&aring;dana automatiska talangk&auml;rnor &auml;r djurs och m&auml;nniskors talangk&auml;rnor f&ouml;r fysisk organskapelse, med vilka de kan bygga upp en ny fysisk organism i liv efter liv. Martinus kallar &auml;ven talangk&auml;rnorna f&ouml;r psykiska v&auml;xtfr&ouml;n. En individs talangk&auml;rnor bevaras i &ouml;deselementet, som utg&ouml;r en andlig f&ouml;rr&aring;dskammare i individens &ouml;vermedvetande. och f&ouml;rblir d&auml;r &auml;ven under individens diskarnerade tillst&aring;nd mellan de fysiska liven. Individen kan d&auml;rmed forts&auml;tta &ouml;va upp sina talanger &auml;ven i n&auml;sta liv, vilket enligt Martinus analyser &auml;r f&ouml;rklaringen till att m&aring;nga barn skenbart f&ouml;ds med stora talanger t.ex. inom musik och konst.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Ett s&aring;dant h&ouml;gsta s&auml;te eller organ f&ouml;r talangen ben&auml;mner vi i \"Livets Bog\" \"talangk&auml;rna\". Varje talang har allts&aring; sin rot i ett andligt eller mentalt organ i form av en \"talangk&auml;rna\". (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 939)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Genom dessa talangk&auml;rnor, som principiellt &auml;r detsamma som psykiska v&auml;xtfr&ouml;n, kan de egenskaper och anlag, vilka som stelnad energi finns inlagda i dem, &ouml;verleva v&auml;sendets fysiska organisms underg&aring;ng och &aring;ter komma ut ur sitt stelnade tillst&aring;nd, komma att utvecklas och bli kraften vid uppbyggandet av v&auml;sendets nya organism och, n&auml;r de yttre fysiska och psykiska f&ouml;ruts&auml;ttningarna &auml;r f&ouml;r handen, h&auml;r befordra de egenskaper och anlag som v&auml;sendet till&auml;gnat sig i tidigare inkarnationer.&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2185)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=talangkarna\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Talangk&auml;rna<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tanke\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tanke&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tanke&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. tanke&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus litteratur detsamma som medvetande eller ande, dvs. ett levande v&auml;sens f&ouml;rnimmelse och upplevelse av liv. Martinus beskriver &auml;ven en tanke som en id&eacute; eller en f&ouml;rest&auml;llning som uppkommer i individens medvetande. En tanke ben&auml;mns &auml;ven tankebild som uttrycker att en individs tankar &auml;r en avbild av dess upplevelser och intryck, antingen i andligt eller fysiskt avseende. Materialet f&ouml;r individens tankar &auml;r str&aring;lformig materia som &auml;r detsamma som elektriska v&aring;gl&auml;ngder eller elektricitet, och en individs tankev&auml;rld med olika tankebilder &auml;r d&auml;rmed enligt Martinus av elektrisk natur. Bakom en individs tankar befinner sig den fasta punkten eller det namnl&ouml;sa, or&ouml;rliga n&aring;got som utg&ouml;r jaget och upphovet till alla tankar och f&ouml;rest&auml;llningar.&nbsp;En individs tankev&auml;rld gestaltar sig olika beroende p&aring; vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan v&auml;sendet befinner sig p&aring;. Enligt Martinus analyser best&aring;r allt i&nbsp;v&auml;rldsalltet&nbsp;av liv och d&auml;rmed av medvetande, str&aring;lformig materia eller tankemateria. V&auml;rldsalltet &auml;r i grunden genomstr&ouml;mmat av Gudomens medvetande och tanke.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna strukturs f&ouml;rsta detalj i v&aring;r f&ouml;rnimmelse av livet utg&ouml;r allts&aring; den centrumf&ouml;rnimmelse vi kallar \"jaget\".&nbsp;Detta f&ouml;rnims som det allra innersta i v&aring;r livsf&ouml;rnimmelse, ja, &auml;r s&aring; l&aring;ngt inne, att det ligger bakom varje synligt eller f&ouml;rnimbart ting, liksom bakom varje tanke, id&eacute; eller f&ouml;rest&auml;llning som &ouml;ver huvud taget kan uppst&aring; eller framkomma i v&aring;rt medvetande.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 810)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; id&eacute; &auml;r detsamma som tanke, blir alla s&aring;dana flockbildningar uttryck f&ouml;r manifestation av tanke.&nbsp;Denna tanke &auml;r s&aring;lunda det samlande och bindande elementet i flocken, vilken blir fullst&auml;ndigt genomsyrad och pr&auml;glad d&auml;rav.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 477)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om materien inte existerade och jaget inte genom denna indirekt kunde synligg&ouml;ra sin existens och d&auml;rigenom vidare direkt uppenbara sitt medvetande, sin vilja och sin intellektuella standard, avsl&ouml;ja &ouml;nskningar och beg&auml;r, skulle dess eviga vara eller dess fr&aring;n materien avskilda, upph&ouml;jda natur aldrig n&aring;gonsin bli &ouml;verf&ouml;rd till&nbsp;tanke, till medvetande eller upplevelse.&nbsp;&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 313)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tanke\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tanke<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeart\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tankeart&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tankeart&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. tankeart&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en tankeprincip eller ett tankeslag, som kan utg&ouml;ras av t.ex. m&ouml;rka och dr&auml;pande tankearter eller ljusa och livgivande tankearter. Tankearter beskrivs &auml;ven som mentala f&ouml;reteelser och som en andlig n&auml;ring f&ouml;r individens medvetande (se citat nedan). Martinus anv&auml;nder begreppet tankeart liktydigt med begreppet tanke, som &auml;r detsamma som&nbsp;en id&eacute; eller en f&ouml;rest&auml;llning som uppkommer i individens medvetande. Materialet f&ouml;r individens tankar &auml;r str&aring;lformig materia som &auml;r detsamma som elektriska v&aring;gl&auml;ngder eller&nbsp;elektricitet, och en individs tankev&auml;rld med olika tankearter &auml;r d&auml;rmed enligt Martinus av elektrisk natur. Bakom en individs tankar befinner sig den fasta punkten eller det namnl&ouml;sa, or&ouml;rliga n&aring;got som utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;och upphovet till alla tankar och f&ouml;rest&auml;llningar.&nbsp;En individs medvetande utg&ouml;rs av olika tankearter beroende p&aring; vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan v&auml;sendet befinner sig p&aring;. Det finns enligt Martinus en m&auml;ngd olika tankearter, allt fr&aring;n djuriska tankearter som medf&ouml;r d&ouml;dsbringande och m&ouml;rka manifestationer till humana tankearter som skapar osj&auml;lviska och gudomliga manifestationer. P&aring; den nuvarande m&auml;nniskans utvecklingsstadium har djuriska och sj&auml;lviska tankearter blivit giftiga och nedbrytande f&ouml;r hennes v&auml;lbefinnande, medan de begynnande humana och osj&auml;lviska tankearterna&nbsp;i st&auml;llet bringar h&auml;lsa och v&auml;lm&aring;ende f&ouml;r hennes sj&auml;lsliv och fysiska h&auml;lsa.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det m&aring;ste finnas tankearter eller mentala f&ouml;reteelser som representerar vinterns k&ouml;ld eller dr&auml;pande frost, liksom det m&aring;ste finnas mentala f&ouml;reteelser som representerar motsatsen, f&ouml;reteelser som &auml;r varma, inspirerande eller livgivande. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1785)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detsamma g&auml;ller n&auml;ringen f&ouml;r v&aring;rt medvetande, dvs. tankearterna. Vi m&aring;ste undvika de f&ouml;r den psykiska livsupplevelsef&ouml;rm&aring;gan d&ouml;dsbringande tankearterna, s&aring;som vredesutbrott, h&auml;mnd- och f&ouml;rf&ouml;ljelsetankar gentemot v&aring;ra medv&auml;sen, l&ouml;gnaktighet och lust till f&ouml;rtal j&auml;mte andra sj&auml;lviska tankearter. Den absolut sunda andliga n&auml;ringen f&ouml;r m&auml;nniskan utg&ouml;rs av alla osj&auml;lviska tankearter.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2026)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Positiv livskraft uppst&aring;r s&aring;ledes av optimistiska&nbsp;tankearter.&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, \"&lt;i&gt;De kosmiska krafterna bakom v&auml;rlds&aring;terl&ouml;sningen\", Kosmos nr 2\/1993)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeart\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tankeart<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankebild\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tankebild&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tankebild&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. tankebillede&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur detsamma som andliga bilder eller f&ouml;rest&auml;llningar som en individ har i sitt inre tankeliv eller medvetande. Tankebilder skapas i en individs medvetande som en avbild eller en tankeformation av av en upplevelse. En tanke eller en tankebild best&aring;r enligt Martinus av str&aring;lformig materia eller elektricitet som uppkommer i en individs medvetande. En&nbsp;individs tankev&auml;rld med olika tankebilder &auml;r d&auml;rmed enligt Martinus av elektrisk natur. Martinus beskriver att alla f&ouml;reteelser i fysisk materia, t.ex. konstverk och andra skapade ting, &auml;r kopior av andliga tankebilder i en individs medvetande. F&ouml;r att kunna kommunicera sina tankebilder till sina medv&auml;sen, m&aring;ste en m&auml;nniska f&ouml;rst &ouml;verf&ouml;ra dessa till fysisk materia. Det kan ske i fysisk materia i form av olika material, men ocks&aring; genom spr&aring;ket i tal eller skrift, d&auml;r en individ manifesterar andliga tankebilder i fysisk form och d&auml;rmed g&ouml;r dem kommunicerbara.&nbsp;En individs tankebilder gestaltar sig olika beroende p&aring; vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan v&auml;sendet befinner sig p&aring;. I djurriket har djuren och m&auml;nniskorna utvecklat fina sinnesf&ouml;rnimmelser som g&ouml;r att de kan skapa detaljerade tankebilder i sitt inre av t.ex. syn- och h&ouml;rselupplevelser i den fysiska omgivningen. En mer utvecklad m&auml;nniska som befinner sig i ett tillst&aring;nd av stor inspiration och kommer i kontakt med sin intuitionsenergi, kan uppleva att nya och f&auml;rdiga tankebilder pl&ouml;tsligt uppst&aring;r i hennes medvetande som intuitioner eller id&eacute;er. Tankebild&nbsp;anv&auml;nds &auml;ven synonymt med begreppet tanke, id&eacute; och sj&auml;lsbild.&nbsp;Bakom en individs tankebilder och tankar befinner sig den fasta punkten eller det namnl&ouml;sa, or&ouml;rliga n&aring;got som utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;och upphovet till alla tankar och f&ouml;rest&auml;llningar.&nbsp; Enligt Martinus analyser best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av liv och d&auml;rmed av medvetande, str&aring;lformig materia eller tankemateria. V&auml;rldsalltet &auml;r i grunden genomstr&ouml;mmat av Gudomens medvetande och tanke.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r att dessa v&aring;ra tankebilder skall kunna tillk&auml;nnages f&ouml;r medv&auml;sendenas fysiska sinnen, m&aring;ste de &ouml;verf&ouml;ras till och tillk&auml;nnages i fysisk materia.&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;En s&aring;dan &ouml;verf&ouml;ring av tankebilder till fysisk materia omfattar inte blott de f&ouml;reteelser vi k&auml;nner till som skrift och tal, utan hit h&ouml;r absolut all m&auml;nsklig manifestation eller skapelse.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2159)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;N&auml;r spr&aring;ket framtr&auml;der f&ouml;r oss i form av skrift, vill detta blott s&auml;ga att&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;b&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;ernas fysiska k&auml;nnetecken manifesterats i&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;en form, som i&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;st&auml;llet f&ouml;r att inverka p&aring; h&ouml;rseln inverkar p&aring; synen. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 192)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom guldkopiorna existerar som id&eacute;er eller facit, kommer de att vid nedtransformeringen visa sig f&ouml;r individen som f&auml;rdiga&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;b&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;er och utg&ouml;r d&aring; som vi n&auml;mnt&nbsp;\"intuitionen\".&nbsp; (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 217)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankebild\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tankebild<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeklimat\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tankeklimat&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tankeklimat&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. tankeklima&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus litteratur detsamma som kombinationer eller samspel av tankar eller tankeenergier, d&auml;r olika tankar (t.ex. primitiva tankar eller osj&auml;lviska tankar) &auml;r mer eller mindre representerade beroende p&aring; individens utvecklingssteg. Dessa tankekombinationer bildar tillsammans enligt Martinus ett slags atmosf&auml;r eller ett slags klimat i jagets medvetande eller tankev&auml;rld. Martinus beskriver att en tanke &auml;r en id&eacute; eller en f&ouml;rest&auml;llning av str&aring;lformig natur (elektricitet) som uppkommer i individens medvetande, och tankeklimat blir d&auml;rmed den andliga atmosf&auml;r inom vilket ett v&auml;sen manifesterar sig sj&auml;lvt. Bakom en individs tankar och tankeklimat befinner sig den fasta punkten eller det namnl&ouml;sa, or&ouml;rliga n&aring;got som utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;och upphovet till alla tankar och f&ouml;rest&auml;llningar. Tankeklimat anv&auml;nds i Martinus litteratur &auml;ven synonymt med begreppen tanke, tankev&auml;rld och sj&auml;lsliv.&lt;br \/&gt;I symbol nr 33&nbsp;som ben&auml;mns \"De djuriska och m&auml;nskliga tankeklimaten\" illustrerar Martinus olika tankar eller tankearter som kan kategoriseras i antingen primitiva och sj&auml;lviska tankearter (djuriska tankeklimat) eller osj&auml;lviska och humana tankearter (m&auml;nskliga tankeklimat). Distribueringen av dessa olika tankeklimat &aring;sk&aring;dligg&ouml;r den nuvarande m&auml;nniskans utveckling fr&aring;n djurriket till det riktiga m&auml;nniskoriket. Martinus anv&auml;nder begreppet tankeklimat i sitt verk i ett antal uttryck, som t.ex. primitivt tankeklimat, aff&auml;rsv&auml;rldens tankeklimat, gr&ouml;vre tankeklimat, fullkomligt tankeklimat och gudomligt tankeklimat.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den skapar med andra ord olika slag av \"klimat\" i jagets medvetande eller tankev&auml;rld. Vi kan d&auml;rf&ouml;r kalla dessa \"klimat\" f&ouml;r \"tankeklimat\". I den dagliga tillvaron &auml;r dessa mera k&auml;nda under ben&auml;mningarna gl&auml;dje, sorg, &aring;ngest, l&auml;ngtan, fanatism, &auml;regirighet, h&ouml;gmod, hetsighet, hat, girighet, f&ouml;r&auml;lskelse, svartsjuka, avund och m&aring;nga andra. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 442)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Fj&auml;rde avdelningens v&auml;sen &auml;r d&auml;remot de som har aff&auml;rsv&auml;rlden som sitt r&auml;tta element,&nbsp;det vill s&auml;ga v&auml;sen vilkas kvalifikationer och medvetandeskikt p&aring; alla omr&aring;den passar v&auml;l in i den kombination av ofullkomliga eller primitiva&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;, varav den jordm&auml;nskliga handelsv&auml;rlden &auml;r sammansatt.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 138)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De tankeklimat som utg&ouml;r den jordiska kunskapen eller vetenskapen best&aring;r huvudsakligen av \"intelligensenergi\" och \"tyngdenergi\", baserat p&aring; en &auml;nnu n&auml;stan primitiv \"k&auml;nsloenergi\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeklimat\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tankeklimat<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeoverforing\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tanke&ouml;verf&ouml;ring&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tanke&ouml;verf&ouml;ring&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk.&nbsp;tankeoverf&oslash;ring) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus analyser en &ouml;verf&ouml;ring av en tanke eller en tankebild fr&aring;n ett v&auml;sen till ett annat v&auml;sen. I den fysiska v&auml;rlden f&ouml;r den nuvarande m&auml;nniskans del sker tanke&ouml;verf&ouml;ring i regel genom att en tanke f&ouml;rst &ouml;verf&ouml;rs till fysisk materia (t.ex. i form av konst genom ett fysiskt f&ouml;rem&aring;l eller i form av ett spr&aring;kligt uttryck i tal eller skrift). Denna fysiska manifestation kan sedan kommuniceras till ett annat v&auml;sen som uppfattar den &ouml;verf&ouml;rda tanken genom sina fysiska sinnen, t.ex. syn eller h&ouml;rsel. Martinus ben&auml;mner denna form av kommunikation &auml;ven indirekt tanke&ouml;verf&ouml;ring. I den andliga v&auml;rlden kan tanke&ouml;verf&ouml;ring enligt Martinus d&auml;remot ske direkt p&aring; psykisk v&auml;g i form av telepati. En psykisk eller andlig tanke&ouml;verf&ouml;ring &auml;r d&auml;rmed detsamma som en telepatisk f&ouml;rbindelse och detta kallas &auml;ven direkt tanke&ouml;verf&ouml;ring. Martinus beskriver att m&auml;nniskans anv&auml;ndande av b&ouml;nen utg&ouml;r en m&ouml;jlighet till psykisk tanke&ouml;verf&ouml;ring, eller telepati, med h&ouml;ga andliga v&auml;sen som befinner sig i den gudomliga sf&auml;r som utg&ouml;r F&ouml;rsynen och Gudomens f&ouml;rnimmelseredskap f&ouml;r detta syfte. &Auml;ven den gudomliga korrespondens som &auml;ger rum mellan Gudomen och ett invigt v&auml;sen sker genom direkt tanke&ouml;verf&ouml;ring och i form av bilder, d&aring; alla tankar enligt Martinus &auml;r synliga som bilder i den andliga v&auml;rlden.&nbsp;Enligt Martinus analyser best&aring;r allt i&nbsp;v&auml;rldsalltet&nbsp;av liv och d&auml;rmed av medvetande, str&aring;lformig materia eller tankemateria. V&auml;rldsalltet &auml;r i grunden genomstr&ouml;mmat av Gudomens medvetande och tanke.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den personliga b&ouml;nen till Gudomen i enrum &auml;r baserad p&aring; telepati. Telepati &auml;r psykisk tanke&ouml;verf&ouml;ring till psykiska v&auml;sen, vilka har till uppgift att tj&auml;na den som genom b&ouml;n v&auml;nder sig till Gudomen. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 756, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Guds tal till den fullkomlige sonen &auml;r inte n&aring;gon indirekt tanke&ouml;verf&ouml;ring, m&ouml;dosamt &ouml;versatt till ljud, och d&auml;rifr&aring;n &aring;ter till tanke, s&aring;som fallet &auml;r vid de fysiska v&auml;sendenas inb&ouml;rdes korrespondens eller tanke&ouml;verf&ouml;ring. Guds tanke&ouml;verf&ouml;ring &auml;r s&aring;lunda h&auml;r en fullst&auml;ndig, direkt &ouml;verf&ouml;ring av tanke fr&aring;n jag till jag.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 756, 2106)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankeoverforing\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tanke&ouml;verf&ouml;ring<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankevarld\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tankev&auml;rld&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tankev&auml;rld&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. tankeverden&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med en individs mentalitet eller medvetande. En individs tankev&auml;rld eller medvetande &auml;r liktydigt med individens upplevelse av liv. I den inre tankev&auml;rlden &aring;terfinns tankebilder som skapas som avbilder eller tankeformationer av dess upplevelser. En tanke eller en tankebild best&aring;r enligt Martinus av str&aring;lformig materia eller&nbsp;elektricitet&nbsp;som uppkommer i en individs medvetande. En&nbsp;individs tankev&auml;rld &auml;r d&auml;rmed enligt Martinus en inre v&auml;rld av elektrisk natur och den beskrivs ocks&aring; som den psykiska sidan av det levande v&auml;sendet. De yttre skapelserna i naturen och den fysiska v&auml;rlden &aring;terspeglar f&ouml;rest&auml;llningar och id&eacute;er i individens tankev&auml;rld, som sedan har manifesterats i materia.&nbsp;Ett v&auml;sens tankev&auml;rld eller mentalitet har olika utformning beroende p&aring; vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan v&auml;sendet befinner sig p&aring;. I djurriket har v&auml;sendet en djuriskt medvetande och en primitiv tankev&auml;rld som pr&auml;glas av den dr&auml;pande principens tankearter. I det riktiga m&auml;nniskoriket och de h&ouml;gre andliga v&auml;rldarna har v&auml;sendet utvecklat en tankev&auml;rld som pr&auml;glas av osj&auml;lviska och gudomliga tankearter som g&ouml;r v&auml;sendet till ett kosmiskt medvetet v&auml;sen.&nbsp;Bakom en individs tankev&auml;rld och medvetande befinner sig den fasta punkten eller det namnl&ouml;sa, or&ouml;rliga n&aring;got som utg&ouml;r&nbsp;jaget&nbsp;och upphovet till alla tankar och f&ouml;rest&auml;llningar.&nbsp; Enligt Martinus analyser best&aring;r allt i&nbsp;v&auml;rldsalltet&nbsp;av liv och d&auml;rmed av medvetande, str&aring;lformig materia eller tankemateria. V&auml;rldsalltet &auml;r i grunden genomstr&ouml;mmat av Gudomens medvetande och tanke.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De levande v&auml;sendenas&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;a&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;k&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;r&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&nbsp;&auml;r s&aring;lunda fylld med en m&auml;ngd olika tankeklimat, p&aring; samma s&auml;tt som deras fysiska v&auml;rld &auml;r fylld med meteorologiska klimat.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 443)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I den andliga eller str&aring;lformiga v&auml;rlden ser man s&aring;ledes inte s&aring; mycket v&auml;sendenas organismer som man ser deras medvetande eller tankev&auml;rld.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1770)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att m&auml;nniskornas livslycka d&ouml;r av denna k&ouml;ld och frost &auml;r d&aring; inte s&aring; egendomligt, n&auml;r man mer eller mindre ignorerar den psykiska, sj&auml;lsliga eller andliga eld som skall tina upp den mentala isen och skapa v&aring;ren och sommaren f&ouml;r den jordm&auml;nskliga mentaliteten eller tankev&auml;rlden. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1550)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tankevarld\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tankev&auml;rld<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tomrum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tomrum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tomrum&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. tomrum&lt;\/em&gt;) utg&ouml;r i Martinus analyser det som ligger bakom alla r&ouml;relser och bakom det som framtr&auml;der som fast materia. Enligt Martinus &auml;r v&auml;rldsalltet organiserat i form av tomrum och partiklar som v&auml;rldsalltets grundprincip. Tomrummet &auml;r i sj&auml;lva verket detsamma som ande eller Gudomens medvetande. Martinus beskriver &auml;ven tomrum som kosmiska str&aring;lar, som utg&ouml;r en kraft som besj&auml;lar den fysiska materian. Tomrummet som en m&auml;nniska upplever t.ex. i den yttre rymden eller m&auml;nniskans makrokosmos, &auml;r enligt detta i sj&auml;lva verket inte n&aring;got tomrum, utan fyllt av levande v&auml;sens medvetande och ande. &Auml;ven i mikrokosmos kan m&auml;nniskan uppleva att den materia som tycks fast och stabil f&ouml;r hennes f&ouml;rninmmelsef&ouml;rm&aring;ga, t.ex. mineralmateria, i sj&auml;lva verket &auml;r materia som fr&auml;mst best&aring;r av tomrum med en&nbsp;j&auml;mf&ouml;relsevis liten m&auml;ngd partiklar.&nbsp;Mellan partiklarna i fast materia &aring;terfinns tomrum som best&aring;r av andlig eller str&aring;lformig materia.&nbsp;Str&aring;lformig materia &auml;r i sin tur detsamma som&nbsp;elektricitet&nbsp;eller&nbsp;ande, och d&auml;rmed &auml;ven synonymt med&nbsp;medvetande. I absolut mening existerar enligt Martinus ingen fast materia. Alla skapade f&ouml;reteelser best&aring;r i sin innersta&nbsp;analys&nbsp;endast av tomrum och utg&ouml;r illusioner, som dock upplevs som verkliga och m&ouml;jligg&ouml;r en evig livsupplevelse (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 6, st. 1978).&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Tomrummet &auml;r allts&aring; det absoluta kosmiska facit bakom allt f&ouml;rnimmande.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Tomrummet &auml;r allts&aring; ett evigt faktum.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Tomrummet &auml;r inte n&aring;gon illusion.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Men allting som visar sig som n&aring;got annat &auml;n tomrum &auml;r allts&aring; illusion. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 1978)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Guds ande &auml;r ju medvetande, medvetandet &auml;r tomrummet och tomrummet &auml;r ju str&aring;lar, kosmiska str&aring;lar. Kosmiska str&aring;lar &auml;r kraft som omvandlas genom solarna, och som omvandlas genom atomerna.&nbsp;&lt;i&gt; (Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 49.3)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Tomrummet mellan planeterna, solarna och vintergatorna &auml;r i verkligheten inte n&aring;got tomrum, det &auml;r uppfyllt av de levande makrov&auml;sendenas medvetande eller ande, det &auml;r s&auml;tet f&ouml;r den andliga v&auml;rlden bakom alla fysiska f&ouml;reteelser. Och eftersom den andliga strukturen i det levande v&auml;sendet &auml;r av elektrisk natur, &auml;r v&auml;rldsalltets tomrum fyllt av elektriska str&aring;lar och v&aring;gor fr&aring;n dessa makrokosmiska v&auml;sens tankeverksamhet. (Martinus,&nbsp;&nbsp;&lt;\/em&gt;&rdquo;&lt;em&gt;&lt;i&gt;Partiklar, tomrum och tankekraft&rdquo;, ur Kosmos 1\/2001)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tomrum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tomrum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tredje-testamentet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tredje testamentet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tredje testamentet&nbsp;&lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk. Det Tredje Testamente&lt;\/em&gt;) &auml;r Martinus &ouml;vergripande ben&auml;mning p&aring; sitt samlade f&ouml;rfattarskap, som omfattar ca 6 000 sidor skriven text, 100 symboler och ett stort antal inspelade f&ouml;redrag. Martinus huvudverk&nbsp;&auml;r &lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt; (&lt;em&gt;Livets bok&lt;\/em&gt;) i sju delar som &auml;ven i &ouml;vers&auml;ttning ges ut med sin danska originaltitel. D&auml;rut&ouml;ver har han ritat 100 symboler med huvudprinciperna i sitt verk, som finns &aring;tergivna i verket&nbsp;&lt;em&gt;Den eviga v&auml;rldsbilden,&lt;\/em&gt; del 1-6. Andra centrala b&ouml;cker &auml;r &lt;em&gt;Logik&lt;\/em&gt;, &lt;em&gt;Bis&auml;ttning&lt;\/em&gt;, &lt;em&gt;Den idealiska f&ouml;dan&lt;\/em&gt;, D&lt;em&gt;en intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt; och &lt;em&gt;Storkursen&lt;\/em&gt;, samt ett antal mindre b&ouml;cker och artiklar som bland annat har utgivits i tidskriften &lt;em&gt;Kosmos&lt;\/em&gt; och i samlingsvolymen&nbsp;&lt;em&gt;Artiklar 1930&minus;1945.&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;Det var n&aring;gra &aring;r f&ouml;re sin d&ouml;d som Martinus (1890&minus;1981) besl&ouml;t att hans samlade verk skulle ges ut med den &ouml;vergripande titeln&nbsp;&lt;em&gt;Tredje Testamentet. &lt;\/em&gt;Med denna beteckning ville han uttrycka att hans verk i form av &lt;em&gt;Tredje testamentet&lt;\/em&gt; &auml;r en forts&auml;ttning av den rena kristendomen som den har uttalats av Jesus Kristus i form av det fullkomliga k&auml;rleksbudskapet. Martinus verk utg&ouml;r enligt honom sj&auml;lv intellektualiserad kristendom, dvs. kristendom som har f&ouml;rklarats och motiverats med hj&auml;lp av logik. H&auml;r f&aring;r&nbsp;kristendomens budskap en logisk underbyggnad och en motivering med de kosmiska analyserna som den h&ouml;gsta kunskapen eller andlig vetenskap.&nbsp;Martinus beskriver &auml;ven att &lt;em&gt;Tredje testamentet&lt;\/em&gt; utg&ouml;r &rdquo;Hj&auml;lparen den heliga anden&rdquo;, som f&ouml;rutsp&aring;ddes av Jesus Kristus, men som inte skulle komma i form av en person, utan i form av kosmiska analyser. Se mer information p&aring;&nbsp;Martinus Institut&nbsp;samt&nbsp;V&auml;rldsbild f&ouml;rlag.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tredje-testamentet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tredje testamentet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngd\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tyngd&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Tyngd&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. tyngd&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med tyngdenergi,&nbsp;som utg&ouml;r jagets andra kraftk&auml;lla i ett&nbsp;spiralkretslopp. Tyngd eller tyngdenergi ligger till grund f&ouml;r allt som &auml;r av fysisk natur och dess huvudnatur utg&ouml;rs av f&ouml;rbr&auml;nning. Tyngdenergi anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med explosionsenergi, solenergi och eld.&nbsp;I djurriket h&auml;rskar&nbsp;den dr&auml;pande principen&nbsp;och&nbsp;principen att &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;, och tyngdenergin f&ouml;rser rovdjur och andra&nbsp;djur&nbsp;med den kraft som de beh&ouml;ver f&ouml;r att jaga och d&ouml;da andra djur f&ouml;r sin &ouml;verlevnad. Martinus kallar tyngdenergin f&ouml;r den mest materiella kosmiska grundenergin, j&auml;mf&ouml;rt med de &ouml;vriga kosmiska grundenergierna som framst&aring;r som av mer&nbsp;andlig&nbsp;art. Samspelet och balansen mellan tyngd eller tyngdenergi, som &auml;r explosiv, och k&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi, som &auml;r sammandragande, ligger bakom all fysisk skapelse. I den nuvarande m&auml;nniskans&nbsp;medvetande&nbsp;&aring;terfinns tyngdenergi som &rdquo;hetsighet&rdquo; och andra v&aring;ldsamma och egoistiska tendenser. Martinus beskriver att m&auml;nniskan beh&ouml;ver l&auml;ra sig att f&aring; balans mellan tyngd, k&auml;nsla och intelligens i sitt sinne f&ouml;r att uppn&aring; v&auml;lbefinnande och kunna utveckla sin humanitet och k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De v&auml;sentligaste best&aring;ndsdelarna h&auml;r &auml;r de tv&aring; grundenergierna \"tyngd\" och \"k&auml;nsla\", som &aring;terigen &auml;r detsamma som eld respektive k&ouml;ld. Dessa tv&aring; grundenergier &auml;r tillsammans det ledande i all fysisk skapelse eller manifestation. Allting h&auml;r &auml;r endast reaktioner mellan eld och k&ouml;ld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt; I det levande v&auml;sendets organism fungerar s&aring;ledes instinkt, tyngd, k&auml;nsla, intelligens, intuition och minne. Men n&auml;r dessa energier allts&aring; kan p&aring;visas i de levande v&auml;sendenas livsfunktioner eller upplevelse av livet, m&aring;ste det finnas ett organ f&ouml;r var och en av dessa. (Martinus, \"Mentala sjukdomar 1 &ndash; andligt sj&auml;lvmord\", Kosmos nr 4\/2011).&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngd\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tyngd<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdenergi\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tyngdenergi&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tyngdenergi&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. tyngdeenergi&lt;\/em&gt;) &auml;r Martinus beteckning f&ouml;r den andra av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillst&auml;des i tillvaron och v&auml;rldsalltet. Tyngdenergin &auml;r den dominerande energin i djurriket, som utg&ouml;r det andra tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i spiralkretslopp. Tyngdenergin ligger till grund f&ouml;r allt som &auml;r av fysisk natur. Dess huvudnatur utg&ouml;rs enligt Martinus analyser av f&ouml;rbr&auml;nning, och tyngdenergi anv&auml;nds d&auml;rf&ouml;r synonymt med begreppen explosionsenergi, solenergi och eld. I sin st&ouml;rsta koncentration &aring;terfinns tyngdenergi som fysisk eld. I djurriket h&auml;rskar den dr&auml;pande principen och&nbsp;principen att \"makt &auml;r r&auml;tt\", och tyngdenergin f&ouml;rser rovdjur och andra djur med den kraft som de beh&ouml;ver f&ouml;r att jaga och d&ouml;da andra djur f&ouml;r sin &ouml;verlevnad. I den nuvarande m&auml;nniskans medvetande &aring;terfinns tyngdenergi som \"hetsighet\" och andra v&aring;ldsamma och egoistiska tendenser.&nbsp;Tyngdenergin ben&auml;mns &auml;ven jagets andra kraftk&auml;lla. Talangk&auml;rnan f&ouml;r tyngdkroppen betecknas som livssubstans nr 23 i&nbsp;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 3, st. 943. Martinus kallar tyngdenergin f&ouml;r den mest materiella kosmiska grundenergin, j&auml;mf&ouml;rt med de &ouml;vriga kosmiska grundenergierna som framst&aring;r som av mer andlig art. Tillsammans med instinktenergi och k&auml;nsloenergi ing&aring;r tyngdenergi i de tre materieskapande energierna som m&ouml;jligg&ouml;r manifestation i fysisk materia. Tyngdenergin illustreras i Martinus symboler med orange f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom denna energi ligger till grund f&ouml;r allt som &auml;r av fysisk natur, kan den betecknas som tyngdenergin\". Denna energi har f&ouml;rm&aring;gan att genomtr&auml;nga instinktenergin. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 256)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men d&aring; tyngdenergin ju befordrar lidandet eller yttringarna av den dr&auml;pande principen, och denna energi &auml;r den f&ouml;rh&auml;rskande p&aring; det fysiska planet, blir djurets upplevelse av lidande eller obehag som realitet vida &ouml;verl&auml;gsen dess upplevelser av behag.&nbsp;Men genom detta starkt framtr&auml;dande lidandetillst&aring;nd utvecklas djuret vidare. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 185)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser v&auml;sen fr&aring;n \"tyngdblandningen\". Dessa kallar vi \"djur\".&nbsp;Och hit h&ouml;r i sj&auml;lva verket den jordiska m&auml;nniskan, s&aring; l&auml;nge \"tyngdenergin\" &auml;nnu &auml;r den ledande, dvs. den energi p&aring; vilken allt krig och all leml&auml;stning baserar sig, den energi som utl&ouml;ser sig i militarism och krigsmaskiner, ja, som denna m&auml;nniska i sj&auml;lva verket inte kan undvara i sitt dagliga liv, om hon skall kunna uppr&auml;tth&aring;lla en dr&auml;glig tillvaro.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 333)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdenergi\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tyngdenergi<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdkropp\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tyngdkropp&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tyngdkropp&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;&nbsp;(dk. tyngdelegeme)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur den andra av de sex manifestationskroppar som ett levande v&auml;sen har tillg&aring;ng till under sin vandring genom ett&nbsp;spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar &auml;r uppbyggda av&nbsp;olika energiblandningar, d&auml;r en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Tyngdkroppen domineras av tyngdenergi och utg&ouml;r den manifestationskropp som uppb&auml;r dagsmedvetandet f&ouml;r djuret och &auml;ven den nuvarande m&auml;nniskan i djurriket, det andra riket i spiralkretsloppet. V&auml;sendet i djurriket har sitt dagsmedvetande i den fysiska v&auml;rlden och Martinus anv&auml;nder ofta begreppet &lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;tyngdkroppen&lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;&nbsp;synonymt med &lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;den&nbsp;fysiska kroppen&lt;em&gt;&rdquo;&lt;\/em&gt;.&nbsp;&nbsp;I djurriket h&auml;rskar&nbsp;den dr&auml;pande principen&nbsp;och&nbsp;principen att &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;. Tyngdkroppen eller den fysiska kroppen &auml;r det robusta redskap som beh&ouml;vs f&ouml;r att b&auml;ra individens bruk av den explosiva tyngdenergin, d&auml;r t.ex. rovdjur f&aring;r&nbsp;den kraft som de beh&ouml;ver f&ouml;r att jaga och d&ouml;da andra djur f&ouml;r sin &ouml;verlevnad.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna kamp &auml;r identisk med det vi kallar \"den fysiska tillvaron\". Och den kropp, genom vilken denna upplevelse &auml;ger rum, &auml;r individens k&ouml;ttsliga, \"fysiska kropp\". H&auml;r i \"Livets Bog\" kallas den \"tyngdkroppen\", emedan den &auml;r specialkroppen f&ouml;r individens bruk av den explosiva eller dr&auml;pande energin, tyngdenergin. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 334)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna k&auml;nslomanifestation &auml;r naturligtvis inte s&auml;rskilt gl&auml;djebefordrande i sina f&ouml;rsta utvecklingszoner, d&auml;r tyngdkroppen och tyngdenergin &auml;nnu spelar en s&aring; stor roll och d&auml;rf&ouml;r - i enlighet med senare analyser - &aring;stadkommer att manifestationen utl&ouml;ser sig i sj&auml;lviskhet, snikenhet, intolerans och alla &ouml;vriga former av l&auml;gre medvetandetendenser.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 193)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdkropp\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tyngdkropp<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngduniversum\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tyngduniversum&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tyngduniversum&lt;\/strong&gt; (dk.&lt;em&gt;&nbsp;tyngdunivers&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur ett omr&aring;de i m&auml;nniskans organism eller mikrokosmos som domineras av tyngdenergi. Enligt Martinus analyser utg&ouml;rs den m&auml;nskliga organismen av ett vintergatssystem som best&aring;r av sex olika universum som alla domineras av var sin kosmisk grundenergi. Medvetandeenergierna som genomstr&ouml;mmar de olika universumen h&aring;ller olika atomer eller kraftcentrum vid liv. I m&auml;nniskans tyngduniversum &aring;terfinns tyngdatomer som kraftk&auml;llor f&ouml;r tyngdenergi, och dessa tyngdatomer bildar enligt Martinus analyser organismens magomr&aring;de och matsm&auml;ltningsomr&aring;de. I enlighet med de kosmiska grundenergiernas natur &auml;r tyngduniversumet detsamma som djurriket i den m&auml;nskliga organismen. Martinus ben&auml;mner &auml;ven detta universum &rdquo;matsm&auml;ltningsuniversum&rdquo;.&nbsp;Funktionerna i magomr&aring;det och matsm&auml;ltningsomr&aring;det pr&auml;glas i h&ouml;g grad av den dr&auml;pande principen, d&aring; det &auml;r matsm&auml;ltningens och magsyrans uppgift att med hj&auml;lp av tyngdenergins kraft dr&auml;pa organismer i den intagna f&ouml;dan f&ouml;r att frig&ouml;ra de enheter som ska &ouml;verg&aring; i m&auml;nniskans organism som n&auml;ring. Om det sker ett intr&aring;ng av grundenergier fr&aring;n de &ouml;vriga universum i organismen, t.ex. i form av k&auml;nsloatomer fr&aring;n individens k&auml;nslouniversum, kan det p&aring;verka m&auml;nniskans matsm&auml;ltningssystem negativt.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus styr m&auml;nniskan med sitt medvetande och sin tankev&auml;rld &ouml;ver harmonin i dessa sex universum i sin organism. D&aring; tankarna &auml;r en kombination av elektriska krafter som fyller ut tomrummen mellan partiklarna, kan m&auml;nniskans tankar skapa harmoni i sitt mikrokosmos genom en balans mellan de olika grundenergierna som de manifesteras i hennes &ouml;nskningar, beg&auml;r och vilja. Men hon kan ocks&aring; skapa obalans och disharmoni genom felaktigt t&auml;nkande och d&auml;rmed skapa kortslutningar som leder till sjukdomar och lidande f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskan som f&ouml;r v&auml;sendena i mikrokosmos. Martinus beskriver att det kan skapas en ocean av kortslutningar som i sin tur skapar v&auml;rldskatastrofer i det egna universumomr&aring;det, dvs. den fysiska kroppen. Kortslutningar i tankev&auml;rlden &auml;r enligt Martinus alla sjukdomars innersta orsak.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det universum som utg&ouml;r matsm&auml;ltningsomr&aring;det, ska helst inte ha omr&aring;den som &auml;r blandade med partiklar fr&aring;n andningsomr&aring;det och blodomr&aring;det (gul f&auml;rg). Det &auml;r riktigt att blodet ska passera igenom och avs&auml;tta en del n&auml;rings&auml;mnen, men atomerna ska vara p&aring; sina platser, och det &auml;r de inte h&auml;r p&aring; symbolen.&nbsp;N&auml;r k&auml;nslomaterien, allts&aring; k&auml;nslouniversumet, tr&auml;nger in i tyngdomr&aring;det, skapar det en katastrof, en v&auml;rldskatastrof, bland solarna i mikrov&auml;rlden.&nbsp;Den &aring;stadkommer en v&auml;ldig brand, och atomerna exploderar.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 60.2)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det &auml;r atomer fr&aring;n denna v&auml;rld som bygger upp magsystemet och matsm&auml;ltningsomr&aring;det, allts&aring; allt det som h&ouml;r till den dr&auml;pande principen. Matsm&auml;ltningen &auml;r ju dr&auml;pande. Den mat vi intar best&aring;r av liv som &auml;r inkarnerat i kroppar. Matsm&auml;ltningen har till uppgift att dr&auml;pa dessa kroppar f&ouml;r att det sj&auml;lsliga liv som finns i kropparna ska kunna &ouml;verg&aring; i den nya organismen som n&auml;ring, men det kommer vi till senare.&nbsp;(Martinus, Den eviga v&auml;rldsbilden, del 5, st. 51.1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngduniversum\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tyngduniversum<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Tyngdv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Tyngdv&auml;sen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. tyngdv&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&aelig;sen)&nbsp;&lt;\/em&gt;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med begreppet djur eller djurv&auml;sen, dvs.&nbsp;ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i djurriket och som uppb&auml;rs av tyngdenergin som b&auml;rande kosmisk&nbsp;grundenergi. Till skillnad fr&aring;n v&auml;xtv&auml;sen, upplever tyngdv&auml;sen eller djur upplever den fysiska&nbsp; tillvaron p&aring; jordklotet p&aring; ett dagsmedvetet och vaket s&auml;tt. Tyngdv&auml;sen &aring;terfinns p&aring; jordklotet i de levande varelser som m&auml;nniskorna k&auml;nner igen som djur, t.ex. rovdjur, v&auml;xt&auml;tande djur, f&aring;glar, kr&auml;ldjur och insekter.&nbsp;Martinus r&auml;knar &auml;ven den nuvarande m&auml;nniskan eller jordm&auml;nniskan till djuren eller tyngdv&auml;sendena, s&aring; l&auml;nge som hon fortfarande har en mer eller mindre&nbsp;enpolig&nbsp;mentalitet som domineras av den dr&auml;pande principen, med en kombination av&nbsp;tyngdenergi&nbsp;och&nbsp;instinktenergi&nbsp;och en primitiv&nbsp;k&auml;nsla.&lt;br \/&gt;Att vara ett tyngdv&auml;sen eller ett djur inneb&auml;r att man vistas i en zon i spiralkretsloppet som pr&auml;glas av sj&auml;lvbevarelsedrift,&nbsp;den dr&auml;pande principen&nbsp;och principen att &rdquo;makt &auml;r r&auml;tt&rdquo;. Det renodlade djuret befinner sig i ett naturligt enpoligt tillst&aring;nd som antingen hanv&auml;sen eller honv&auml;sen. Det har ingen f&ouml;rm&aring;ga att k&auml;nna sympati eller k&auml;rlek till sina medv&auml;sen, f&ouml;rutom den instinktbetingade parningssympatin eller parningsdriften som m&ouml;jligg&ouml;r fortplantningen p&aring; det fysiska planet. Fortplantningen eller parningen inneb&auml;r tyngdv&auml;sendets eller djurets h&ouml;gsta salighetsupplevelse. Den m&ouml;jligg&ouml;r en omedveten kontakt med Gudomen &auml;ven i den dr&auml;pande principens zon.&nbsp;Ett tyngdv&auml;sen (ett djur eller en jordm&auml;nniska) p&aring; andra himlakroppar med andra utvecklingsbanor kan uppvisa andra yttre gestalter och former &auml;n de som &auml;r k&auml;nda p&aring; jordklotet, men de uppb&auml;rs av tyngdenergin som samma dominerande kosmiska grundenergi.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r dessa som g&ouml;r, att det levande v&auml;sendet i sin manifestation eller upplevelse av livet kommer att framtr&auml;da som \"instinktv&auml;sen\" (v&auml;xt), som \"&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;y&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;v&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;&auml;&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;\" (djur och jordm&auml;nniska), som \"k&auml;nslov&auml;sen\" (den riktiga m&auml;nniskan), som \"intelligensv&auml;sen\", som \"intuitionsv&auml;sen\" och som \"salighetsv&auml;sen\", vilka tre sista livsformer &auml;r av helt &ouml;verfysisk karakt&auml;r och utg&ouml;r den n&ouml;dv&auml;ndiga kontrasten f&ouml;r upplevelsen av all fysisk tillvaro. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 533)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och vi har redan h&auml;r i \"Livets Bog\" l&auml;rt k&auml;nna denna sexfaldiga kolorit av livet som spiralens sex riken med tillh&ouml;rande levande v&auml;sen. N&auml;r vi s&auml;ger: instinkt-, tyngd-, k&auml;nslo-, intelligens-, intuitions- och minnesv&auml;sen, s&aring; betecknar vi d&auml;rmed i verkligheten endast speciella koloreringsformer av livet.&nbsp;&lt;i&gt;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 767)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=tyngdvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Tyngdv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=undermedvetande\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Undermedvetande&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;Undermedvetande (&lt;em&gt;dk. underbevidsthed)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus analyser en f&ouml;r&auml;nderlig del av individens medvetande i form av&nbsp;de sex manifestationskropparna som individen har till f&ouml;rfogande f&ouml;r manifestation i den skapade v&auml;rlden eller&nbsp;X3. Undermedvetandet kontrasteras i Martinus analyser mot begreppet &ouml;vermedvetande som i form av X2 (resp. X1 och X2, se dessa begrepp) utg&ouml;r en&nbsp;evig&nbsp;och of&ouml;r&auml;nderlig del av individens medvetande&nbsp;eller upplevelse av livet. Genom samspelet mellan &ouml;vermedvetande och undermedvetande &auml;r jaget knutet till den skapade v&auml;rlden.&nbsp;F&ouml;r den nuvarande m&auml;nniskans del utg&ouml;rs undermedvetandet av tv&aring; olika delar, dagsmedvetande och nattmedvetande. Dagsmedvetandet inneb&auml;r den dagliga, vakna f&ouml;rnimmelsen av liv i den fysiska omv&auml;rlden och i samspel med olika levande v&auml;sen p&aring; jordklotet. M&auml;nniskans dagsmedvetande uppb&auml;rs av den fysiska kroppen resp. tyngdkroppen. Av de &ouml;vriga manifestationskropparna befinner sig k&auml;nslokroppen, intelligenskroppen och intuitionskroppen i tillv&auml;xt och ing&aring;r &auml;ven dessa i m&auml;nniskans undermedvetande, men &auml;n s&aring; l&auml;nge p&aring; ett omedvetet plan. Nattmedvetandet utg&ouml;r det medvetandeomr&aring;de som m&auml;nniskan upplever livet i under s&ouml;mnen, i dr&ouml;mmen och under tillvaron som diskarnerat v&auml;sen mellan de fysiska liven. Nattmedvetandet uppb&auml;rs f&ouml;r m&auml;nniskans del av k&auml;nslokroppen, som h&aring;ller p&aring; att utvecklas f&ouml;r att i framtiden kunna b&auml;ra m&auml;nniskans dagsmedvetande i det riktiga m&auml;nniskoriket.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Som organ f&ouml;r \"undermedvetandet\" existerar den fysiska kroppen i f&ouml;rbindelse med de fem andra kropparna som st&aring;r till det levande v&auml;sendets f&ouml;rfogande f&ouml;r dess manifestation.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 329)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"Beg&auml;rf&ouml;rm&aring;gan\" har s&aring;lunda sitt s&auml;te i sj&auml;lva \"&ouml;vermedvetandet\" och &auml;r en permanent funktion i detta. Att denna funktion kan &auml;ga rum beror p&aring; en tredje realitet, vilken vi tidigare omn&auml;mnt som \"undermedvetandet\" (X3). \"Undermedvetandet\" &aring;ter best&aring;r av sex livsorgan eller kroppar. En av dessa &auml;r v&auml;sendets fysiska kropp.&nbsp;&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 528)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&nbsp;Vi har redan sett, att jaget genom sitt &ouml;vermedvetande, sitt undermedvetande eller dags- och nattmedvetande, sina andliga kroppar s&aring;v&auml;l som sin fysiska kropp &auml;r i st&aring;nd att man&ouml;vrera med materien.&nbsp;Materien eller &auml;mnena i tillvaron utg&ouml;r s&aring;lunda en huvudbetingelse f&ouml;r jagets uppenbarande av sig sj&auml;lvt eller dess framtr&auml;dande f&ouml;r andra levande v&auml;sen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 348)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=undermedvetande\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Undermedvetande<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=urbegaret\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Urbeg&auml;ret&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Urbeg&auml;ret&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk.&nbsp;urbeg&aelig;ret)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett evigt, grundl&auml;ggande, kosmiskt beg&auml;r som alla individer har och som inneb&auml;r att det finns en evig lust till manifestation och liv. Urbeg&auml;ret riktar sig inte mot n&aring;gon specifik upplevelse av livet, utan det &auml;r i sin grundanalys ett helt neutralt beg&auml;r som riktar sig mot tillvaron i sin helhet. Martinus beskriver det som att urbeg&auml;ret &auml;r en evig tilldragning mot&nbsp;&rdquo;allt och alla, mot gott och ont, mot harmoni och disharmoni&rdquo; (&lt;i&gt;Livets Bog&lt;\/i&gt;, del 2, st. 529).&lt;br \/&gt;Urbeg&auml;ret &auml;r enligt Martinus analyser en evig automatfunktion som inte p&aring;verkas av individens dagsmedvetna vilja. Det &auml;r ett permanent vanemedvetande som &auml;r rotf&auml;st i v&auml;sendets &ouml;vermedvetande. Martinus beskriver att det levande v&auml;sendets &ouml;vermedvetande best&aring;r av jaget, urbeg&auml;ret och &ouml;deselementet, som utg&ouml;r en f&ouml;rr&aring;dskammare f&ouml;r en individs talanger och egenskaper. Urbeg&auml;ret fungerar d&auml;rmed som ett bindeled mellan jaget och materierna, vilket m&ouml;jligg&ouml;r upplevelse av liv.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Bakom alla synliga eller manifesterade f&ouml;reteelser hos det levande v&auml;sendet existerar som n&auml;mnt \"urbeg&auml;ret\", vilket vill s&auml;ga lusten till manifestation, som &auml;r detsamma som lusten till livet.&nbsp;Denna lust eller l&auml;ngtan ligger helt utanf&ouml;r individens fysiska dagsmedvetande, i det att den existerar som permanent vanemedvetande eller &auml;r en evig automatfunktion.&nbsp;Detta urbeg&auml;r &auml;r mycket enkelt i sin analys, i det att det endast kan vara riktat mot manifestationen i dess helhet. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 529)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget uppr&auml;tth&aring;ller allts&aring; h&auml;r, genom sitt \"urbeg&auml;r\", ett organ eller redskap f&ouml;r upplevelse av liv.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I detta organ har &ouml;vermedvetandet sitt s&auml;te.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Organet blir dess \"kropp\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Denna \"kropp\" har vi redan tidigare talat om under ben&auml;mningen \"&ouml;deselementet\".&nbsp;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Genom \"urbeg&auml;ret\" &auml;r jaget rotf&auml;st i materien och denna i jaget.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 530, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det levande v&auml;sendets &ouml;vermedvetande best&aring;r s&aring;ledes av jaget, \"urbeg&auml;ret\" och \"&ouml;deselementet\".&nbsp;Tillsammans utg&ouml;r dessa tre realiteter det levande v&auml;sendets \"&ouml;verkommando\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 532)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=urbegaret\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Urbeg&auml;ret<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=varldsalltet\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;V&auml;rldsalltet&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;V&auml;rldsalltet &lt;\/b&gt;&lt;em&gt;(&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;dk. verdensaltet)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt&nbsp;med Gud, Gudomen, F&ouml;rsynen, Fadern och allmakten. Gudomen &auml;r i Martinus analyser det allsm&auml;ktiga, o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla och eviga gigantv&auml;sen som alla levande v&auml;sen och&nbsp;d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. V&auml;rldsalltet &auml;r i denna definition detsamma som Guds v&auml;sen, som enligt Martinus analyser &auml;r n&auml;rvarande i allt och alla som existerar. V&auml;rldsalltet likst&auml;lls ibland &auml;ven med universum och naturen. I v&auml;rldsalltet existerar i grunden endast k&auml;rlek och Martinus betecknar &auml;ven k&auml;rleken som universums eller v&auml;rldsalltets grundton.&lt;br \/&gt;Gudomens analys &auml;r detsamma som det levande&nbsp;v&auml;sendets analys, i det att Gudomen kan beskrivas i form av en treenig analys: Gudomens X1 eller skaparen, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens X1, Gudomens X2 eller skaparf&ouml;rm&aring;ga, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens skaparf&ouml;rm&aring;ga, samt slutligen Gudomens X3, som utg&ouml;r hela den skapade v&auml;rlden eller v&auml;rldsalltet. Kontrastupplevelserna som skapas och f&ouml;rnims med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendenas &ouml;vermedvetande eller X2, utg&ouml;r i sin innersta analys sj&auml;lva Gudomens skapelse av kontraster till sig sj&auml;lv. D&aring; det kosmiskt sett inte existerar n&aring;gra storlekar, &auml;r Gudomen med sitt jag personligen n&auml;rvarande i allt som kan f&ouml;rnimmas, s&aring;v&auml;l det o&auml;ndligt stora som det o&auml;ndligt lilla. Varje liv utg&ouml;r i sin grundanalys en personlig kommunikation mellan Gudomen och det levande v&auml;sendet. F&ouml;rh&aring;llandet mellan Gudomen och de levande v&auml;sendena illustreras &auml;ven med hj&auml;lp av uttrycken &rdquo;Gud&rdquo; och &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;. Martinus beskriver i sin litteratur hur han sj&auml;lv genom sin kosmiska invigning vid 30 &aring;r fick en stark personlig upplevelse av att bli ett med Guds medvetande. Han upplevde genom sitt kosmiska medvetande att alla v&auml;sen existerar inuti Gudomen, det &auml;r &rdquo;i Gudomen vi lever, r&ouml;r oss och &auml;r till&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jag s&aring;g att v&auml;rldsalltet utgjorde ett enda stort, levande v&auml;sen, i vilket alla andra v&auml;sen var f&ouml;r sig var organ, och att vi alla - m&auml;nniskor, djur, v&auml;xter och mineraler - utgjorde en enda familj, bildligt talat var av samma k&ouml;tt och blod.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 21)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;En k&auml;nnedom som visar oss tillvaron p&aring; detta s&auml;tt kan aldrig n&aring;gonsin f&ouml;r&auml;ndras, utan framtr&auml;der som det eviga, orubbliga facit f&ouml;r alla livets vibrationer, r&ouml;relser och f&ouml;reteelser. Den &auml;r den klaraste blottl&auml;ggning som den eviga sanningen &ouml;ver huvud taget kan f&aring;. Den &auml;r analysen av sj&auml;lva fakta n&auml;r det g&auml;ller avsl&ouml;jandet av tillvarons mysterium. Den &auml;r det absoluta vetandet om v&auml;rldsalltet, Gudomen och de levande v&auml;sendena.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 92&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&lt;i&gt;)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r just d&auml;rf&ouml;r som Gudomens medvetande och v&auml;sen, vilket som nyss n&auml;mnt &auml;r detsamma som universums eller v&auml;rldsalltets grundton, framtr&auml;der som den absoluta k&auml;rleken, och det &auml;r d&auml;rf&ouml;r som alla universums eller naturens slutresultat uteslutande &auml;r till gl&auml;dje och v&auml;lsignelse f&ouml;r levande v&auml;sen.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 7, st. 2555&lt;\/i&gt;&lt;i&gt;)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=varldsalltet\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>V&auml;rldsalltet<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=vaxtriket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;V&auml;xtriket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;V&auml;xtriket (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. planteriget)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus litteratur det f&ouml;rsta av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av instinktenergin som dominerande kosmisk grundenergi, och Martinus ben&auml;mner &auml;ven detta rike instinktriket. F&ouml;r v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i v&auml;xtriket &auml;r aningsf&ouml;rm&aring;gan den b&auml;rande kosmiska medvetandetendensen, vilket inneb&auml;r att ett v&auml;xtv&auml;sen enbart kan f&ouml;rnimma den yttre v&auml;rlden i form av aningar. I motsats till djur och m&auml;nniskor som befinner sig i djurriket, har v&auml;xtv&auml;sen d&auml;rf&ouml;r sitt dagsmedvetande p&aring; det andliga planet och kan inte uppleva sm&auml;rta eller lidande p&aring; det fysiska planet. I v&auml;xtrikets manifestationer reflekteras fortfarande ljuset fr&aring;n salighetsriket, vilket visas genom naturens stora variation i sk&ouml;nhet och blomsterprakt. P&aring; jordklotet representeras v&auml;xtriket av all vegetation i form av tr&auml;d, buskar, blommor, mossor och lavar osv. V&auml;sen i v&auml;xtriken p&aring; andra himlakroppar och i andra galaxer kan dock uppvisa andra yttre gestalter och former som uppb&auml;rs av instinktenergin som samma kosmiska grundenergi. I&nbsp;slutet av v&auml;xtriket utvecklas v&auml;xtv&auml;sendet alltmer djuriska f&ouml;rm&aring;gor som t.ex. f&ouml;rm&aring;gan att f&aring;nga och sm&auml;lta insekter som n&auml;ring, och v&auml;sendet &auml;r d&auml;rmed p&aring; v&auml;g in i djurriket som n&auml;sta tillvaroplan i spiralkretsloppet. V&auml;xtriket och instinktenergin betecknas i Martinus symboler med r&ouml;d f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den b&auml;rande eller h&ouml;gsta medvetandefaktorn i v&auml;xtens medvetande &auml;r allts&aring;&nbsp;\"instinkten\". V&auml;xtriket kan d&auml;rf&ouml;r ocks&aring; med r&auml;tta betecknas som \"instinktriket\". (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;xtrikets v&auml;sen har s&aring;lunda genom instinktegenskapen en begynnande dagsmedvetenhetsfunktion p&aring; det fysiska planet.&nbsp;V&auml;xten kan genom sin aningsf&ouml;rm&aring;ga i en element&auml;r medvetenhetsm&auml;ssig form uppleva fysiska f&ouml;reteelser och d&auml;rmed i en motsvarande element&auml;r form \"ta st&auml;llning\" till dessa f&ouml;reteelser.&nbsp;Den kan \"ana\" solljuset, den kan \"ana\" vatten&aring;dror i jorden, den kan \"ana\" nattens kyla, ja den kan p&aring; det hela taget \"ana\", vad som &auml;r till gagn och vad som &auml;r till skada f&ouml;r den.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men med detta salighetsljus, som en sommardag reflekteras genom v&auml;xtriket, blir en i individen existerande omedveten eller d&ouml;ende minnestendens om en ljusv&auml;rld som han en g&aring;ng l&auml;mnat, en h&aring;gkomst om n&aring;got sk&ouml;nt och vackert, h&auml;r v&auml;ckt till liv, mitt i livets m&ouml;rkaste tillvaroplan, och f&aring;r f&ouml;rnyad kraft och styrka att stimulera hans l&auml;ngtan att &aring;terv&auml;nda till ljusets riken.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 183)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=vaxtriket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>V&auml;xtriket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=vaxtvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;V&auml;xtv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;V&auml;xtv&auml;sen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. plante&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;v&aelig;sen) &lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i v&auml;xtriket, dvs. det f&ouml;rsta av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. V&auml;xtv&auml;sen &aring;terfinns p&aring; jordklotet i olika former av vegetation som tr&auml;d, buskar, blommor, mossor och lavar osv. Ett v&auml;xtv&auml;sen uppb&auml;rs av instinktenergin som dominerande kosmisk grundenergi. Det upplever sin yttre omgivning endast i form av aningar och har sitt dagsmedvetande p&aring; det andliga planet. N&auml;rheten till den andliga v&auml;rlden och minnet av tillvaron i salighetsriket &aring;terspeglas i sk&ouml;nheten och m&aring;ngfalden som v&auml;xtv&auml;sen manifesterar i naturen p&aring; jordklotet. I motsats till djur och m&auml;nniskor kan v&auml;xtv&auml;sen inte f&ouml;rnimma sm&auml;rta eller lidande p&aring; det fysiska planet, oavsett hur omilt de behandlas genom naturens krafter och m&auml;nniskors och djurs p&aring;verkan.&nbsp;I&nbsp;slutet av v&auml;xtriket utvecklas v&auml;xtv&auml;sendet dock alltmer djuriska f&ouml;rm&aring;gor som t.ex. f&ouml;rm&aring;gan att f&aring;nga och sm&auml;lta insekter som n&auml;ring, och v&auml;sendet &auml;r d&auml;rmed p&aring; v&auml;g in i djurriket som n&auml;sta tillvaroplan i spiralkretsloppet. Ett v&auml;xtv&auml;sen p&aring;&nbsp;andra himlakroppar och i andra galaxer kan uppvisa andra yttre gestalter och former &auml;n de som &auml;r k&auml;nda p&aring; jordklotet. De uppb&auml;rs av instinktenergin som samma kosmiska grundenergi. V&auml;xtriket och instinktenergin betecknas i Martinus symboler med r&ouml;d f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Eftersom spiralens m&ouml;rkerutveckling kulminerar i djurriket eller den fysiska v&auml;rlden, befinner sig v&auml;xtv&auml;sendet &auml;nnu inte s&aring; l&aring;ngt framme i&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;m&ouml;rkret eller det fysiska tillst&aring;ndet som djuret, och &auml;r d&auml;rf&ouml;r som n&auml;mnts av en mera andlig natur &auml;n detta.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 182)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;xtv&auml;sendets medvetna del av mentaliteten b&auml;res ju av \"minnes-\" och \"intuitionsenergierna\".&nbsp;D&aring; den f&ouml;rstn&auml;mnda energin &auml;r den dominerande, utg&ouml;res som n&auml;mnt v&auml;xtv&auml;sendets medvetna f&auml;lt av dess \"inre v&auml;rld\", dess erinringar fr&aring;n en tidigare \"spiral\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hela v&auml;xtv&auml;rlden &auml;r allts&aring; f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r en mycket energisk och h&aring;rd p&aring;verkan fr&aring;n den samlade naturen.&nbsp;Men det &auml;r ju all denna leml&auml;stning som v&auml;cker det p&aring; det fysiska planet &auml;nnu omedvetna v&auml;sendet till liv p&aring; detta plan.&nbsp;Under denna tusen&aring;riga p&aring;verkan kommer v&auml;xtv&auml;sendet efter hand att m&auml;rka skillnad mellan leml&auml;stningar och s&aring;dant som verkar livgivande eller befordrande p&aring; den fysiska h&auml;lsan och v&auml;xten. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 350)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=vaxtvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>V&auml;xtv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=visdomsriket\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Visdomsriket&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Visdomsriket&nbsp;&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;(dk. visdomsriget) &lt;\/em&gt;betecknar&nbsp; i Martinus litteratur det fj&auml;rde av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Detta tillvaroplan uppb&auml;rs av intelligensenergin som dominerande kosmisk grundenergi och Martinus kallar det &auml;ven f&ouml;r \"Gudomens verkstad\". I detta rike har individen upph&ouml;rt att manifestera sig i fysisk materia och beh&ouml;ver inte l&auml;ngre n&aring;gon fysisk n&auml;ring &ouml;ver huvud taget, utan lever enbart av tankemateria. Visdomsv&auml;sen kan materialisera sig och dematerialisera sig allt efter behov genom medveten tankekoncentration.&nbsp;I detta rike kulminerar enligt Martinus analyser v&auml;sendets intellektuella analysf&ouml;rm&aring;ga som anv&auml;nds i Gudomens tj&auml;nst f&ouml;r att skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar. Den str&aring;lformiga materian (se &auml;ven elektricitet) lystrar h&auml;r direkt till visdomsv&auml;sendenas koncentrerade &ouml;nskningar och beg&auml;r. Fr&aring;n detta rike f&ouml;rmedlas ocks&aring;, enligt Martinus, id&eacute;er och och tankar ner som inspiration till m&auml;nniskor p&aring; det fysiska planet som kan f&ouml;rverkliga dessa i konkret form p&aring; jordklotet.&nbsp;Medan intelligensenergin i sig &auml;r neutral och kan anv&auml;ndas av m&auml;nniskorna p&aring; jordklotet f&ouml;r att manifestera dr&auml;pande handlingar i kombination med tyngdenergi, kan visdomsv&auml;sen i kraft av sin fullkomliga k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga enbart anv&auml;nda intelligensen i k&auml;rlekens och intellektualitetens tj&auml;nst. Intelligensenergin kombineras h&auml;r &auml;ven med en h&ouml;g andel intuitionsenergi som sedan kulminerar i n&auml;sta rike, den gudomliga v&auml;rlden. Visdomsriket&nbsp;och intelligensenergin betecknas i Martinus symboler med gr&ouml;n f&auml;rg.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Annorlunda st&auml;ller det sig med v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i \"visdomsriket\".&nbsp;Detta rike &auml;r intelligensens hemort.&nbsp;H&auml;r kulminerar v&auml;sendenas analyseringsf&ouml;rm&aring;ga.&nbsp;Och Guds medvetande blir till vetenskapligt faktum.&nbsp;V&auml;sendet ser v&auml;rldsalltet genom Guds medvetande.&nbsp;Det befinner sig p&aring; Faderns egen utsiktspunkt. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 368)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; \"intelligensenergin\" [&hellip;] kulminerar i detta rike, har jag kallat det \"visdomsriket\".&nbsp;Och vi har h&auml;rmed n&aring;tt fram till en zon, d&auml;r den fysiska v&auml;rlden b&ouml;rjar tona bort bakom oss.&nbsp;I detta spiralens fj&auml;rde rike &auml;r all materia bl&auml;ndande intellektualitet. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 363)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Sedan m&ouml;rkerkulminationen passerats och v&auml;sendet befinner sig i m&auml;nniskoriket eller&nbsp;visdomsriket, &auml;r beg&auml;ret eller hungern efter ljustillvaron den h&auml;rskande faktorn, medan hungern efter m&ouml;rkertillvaron blir den h&auml;rskande faktorn n&auml;r v&auml;sendet passerat ljuskulminationen och befinner sig i salighetsriket och v&auml;xtriket.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 642)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=visdomsriket\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Visdomsriket<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=visdomsvasen\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Visdomsv&auml;sen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Visdomsv&auml;sen (&lt;\/strong&gt;&lt;em&gt;dk. visdomsv&aelig;sen)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett levande v&auml;sen som &auml;r hemmah&ouml;rande i visdomsriket, dvs. det femte av sex tillvaroplan som tillsammans utg&ouml;r det Martinus kallar ett&nbsp;spiralkretslopp&nbsp;eller en utvecklingsspiral. Ett visdomsv&auml;sen uppb&auml;rs av intelligensenergi som dominerande kosmisk grundenergi och Martinus anv&auml;nder &auml;ven beteckningen&nbsp;&rdquo;intelligensv&auml;sen&rdquo; f&ouml;r detta stadium i utvecklingen.&nbsp;Medan intelligensenergin i sig &auml;r neutral och kan anv&auml;ndas av de nuvarande m&auml;nniskorna p&aring; jordklotet f&ouml;r att manifestera dr&auml;pande handlingar i kombination med&nbsp;tyngdenergi, kan visdomsv&auml;sen i kraft av sin fullkomliga k&auml;rleksf&ouml;rm&aring;ga enbart anv&auml;nda intelligensen i k&auml;rlekens och intellektualitetens tj&auml;nst.&nbsp;Dess kulminerande&nbsp;intellektuella analysf&ouml;rm&aring;ga anv&auml;nds i Gudomens tj&auml;nst f&ouml;r att skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar.&lt;br \/&gt;Till skillnad fr&aring;n ett jordiskt&nbsp;&rdquo;intelligensv&auml;sen&rdquo;, som Martinus &auml;ven anv&auml;nder som beteckning f&ouml;r en kall, egoistisk materialist, &auml;r visdomsv&auml;sendet eller intelligensv&auml;sendet i visdomsriket ett rent andligt v&auml;sen.&nbsp;Ett visdomsv&auml;sen lever enbart av tankemateria, och kan kan materialisera sig och dematerialisera sig allt efter behov genom medveten tankekoncentration. Den str&aring;lformiga materian (se &auml;ven&nbsp;elektricitet) lystrar h&auml;r direkt till visdomsv&auml;sendenas koncentrerade &ouml;nskningar och beg&auml;r. Fr&aring;n visdomsriket f&ouml;rmedlas ocks&aring;, enligt Martinus, id&eacute;er och och tankar ner som inspiration till m&auml;nniskor p&aring; det fysiska planet som kan f&ouml;rverkliga dessa i konkret form p&aring; jordklotet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;N&auml;r den jordiska m&auml;nniskan personligen skall visa sig f&ouml;r ett annat v&auml;sen, m&aring;ste hon vanligtvis befinna sig p&aring; samma plats som detta v&auml;sen och m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r f&ouml;ra sin kropp till platsen i fr&aring;ga. N&aring;got s&aring;dant g&auml;ller inte f&ouml;r \"visdomsv&auml;sendet\" . I detta v&auml;sens v&auml;rld &auml;r som n&auml;mnt alla avst&aring;nd avl&auml;gsnade, och v&auml;sendena befinner sig s&aring;ledes p&aring; s&auml;tt och vis i \"samma rum\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 363)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&aring; det &auml;r v&auml;sendets mentala horisontomr&aring;de eller &ouml;verblick som fullst&auml;ndigt markerar dess framtr&auml;dande i livet som \"v&auml;xt\", \"djur\", \"m&auml;nniska\", \"visdomsv&auml;sen\", \"intuitionsv&auml;sen\" och \"salighetsv&auml;sen\", blir dessa beteckningar i sj&auml;lva verket uttryck f&ouml;r mentala h&ouml;jdpunkter.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1089)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;***********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=visdomsvasen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>Visdomsv&auml;sen<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x1\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;X1&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;X1&nbsp;&lt;em&gt;(dk. X1)&lt;\/em&gt;&nbsp;anv&auml;nds i Martinus analyser synonymt med begreppet &rdquo;jaget&rdquo;, dvs. den innersta livsk&auml;rnan och den fasta, or&ouml;rliga punkten i varje m&auml;nniska och varje levande v&auml;sen i v&auml;rldsalltet. X1 eller jaget &auml;r bortom tid och rum, och det enda man kan s&auml;ga om X1 &auml;r att det alltid har existerat och alltid kommer att existera. Martinus definierar X1 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;X1 eller jaget betecknas ocks&aring; som &rdquo;den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo; som ligger till grund f&ouml;r allt som skapas och upplevs.&lt;br \/&gt;Beteckningen X1 ing&aring;r i en treenig princip som enligt Martinus analyser sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och X3 utg&ouml;r det skapade. X1 och X2 omfattar v&auml;sendets &ouml;vermedvetande, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets undermedvetande med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. (I vissa kontexter betecknar Martinus enbart X2 som v&auml;sendets &ouml;vermedvetande.) Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och manifestera sig med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;X1 eller jaget&nbsp;och den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken. X1 eller jaget kallas &auml;ven f&ouml;r&nbsp;&rdquo;det gudomliga n&aring;got&rdquo; och Martinus beskriver att alla v&auml;sens&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; eller X1 i sj&auml;lva verket &auml;r delar av Gudomens o&auml;ndliga&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; eller X1.&nbsp;&nbsp;I sina symboler betecknar Martinus X1 eller&nbsp; jaget med vit f&auml;rg och ibland som en vit bakomliggande skiva (se t.ex. symbol nr 8-10 och 11). Den treeniga principen eller ett levande v&auml;sen illustreras i hans symboler som en vit triangel.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta &rdquo;n&aring;got&rdquo; utg&ouml;r livsk&auml;rnan i varje v&auml;sen och blir h&auml;r i den &rdquo;kosmiska kemins&rdquo; analyser betecknat som &rdquo;jaget&rdquo; eller &rdquo;X1&rdquo;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st 304)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&rdquo;Den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo; utg&ouml;r v&aring;rt eget jag. Detta jag &auml;r namnl&ouml;st och betecknas d&auml;rf&ouml;r som &rdquo;X1&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 695, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;\"X1\" eller det upplevande och skapande \"n&aring;got\", som motsvarar \"jaget\" i de levande v&auml;sendena, \"X2\", som utg&ouml;r dess skaparf&ouml;rm&aring;ga och varigenom dess upplevelse ocks&aring; &auml;ger rum, samt \"X3\", som utg&ouml;r resultatet av denna skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;ga, d.v.s. organismen och medvetandet - dessa tre f&ouml;reteelser utg&ouml;r s&aring;lunda just de tre villkor som m&aring;ste uppfyllas, f&ouml;r att ett \"n&aring;got\" skall kunna framtr&auml;da som ett levande v&auml;sen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 12)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x1\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>X1<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x2\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip=\"&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;X2&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;X2&nbsp;(dk. X2)&nbsp;anv&auml;nds i Martinus analyser synonymt med begreppet &rdquo;skaparprincipen&rdquo; eller &rdquo;den gudomliga skaparprincipen&rdquo;. X2 ben&auml;mns &auml;ven &rdquo;skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan&rdquo;. X2 ing&aring;r i en treenig princip som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och X3 utg&ouml;r det skapade. X2 anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med begreppet&nbsp;&rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets undermedvetande med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. (Ibland betecknar Martinus ocks&aring; b&aring;de X1 och X2 som v&auml;sendets&nbsp;&rdquo;&ouml;vermedvetande&rdquo;.) X2 eller den gudomliga skaparprincipen b&auml;rs upp av individens evighetskropp. I X2 &aring;terfinns, enligt Martinus analyser, &ouml;deselementet som ett f&ouml;rr&aring;d f&ouml;r alla individens talanger och egenskaper. I X2 &aring;terfinns ocks&aring; de b&auml;gge sexuella polerna, den maskulina och den feminina polen, som reglerar individens livsupplevelse genom spiralkretsloppet. Hela X2 eller evighetskroppen b&auml;rs upp moderenergin, med vars hj&auml;lp den fasta punkt som utg&ouml;r Gudomen (X1) delas upp i&nbsp;&rdquo;myriader av 'fasta punkter'&rdquo; (Martinus, D&lt;em&gt;en intellektualiserade kristendomen&lt;\/em&gt;, st. 128) .&lt;br \/&gt;I likhet med X1 eller jaget, existerar X2 bortom tid och rum och har alltid existerat. Martinus definierar b&aring;de X1 och X2 som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;.&nbsp;Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;Den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken.&nbsp; I sina symboler betecknar Martinus X2 med violett f&auml;rg som ocks&aring; symboliserar moderenergin.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vidare existerar, som vi ocks&aring; tidigare ber&ouml;rt, &rdquo;&ouml;vermedvetandet&rdquo;, som b&auml;res av individens &rdquo;evighetskropp&rdquo;, som inrymmer &rdquo;&ouml;deselementet&rdquo; och &rdquo;talangk&auml;rnorna&rdquo; och som h&auml;r i &rdquo;Livets Bog&rdquo; betecknas som &rdquo;X2&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 372)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi ser s&aring;lunda att skaparf&ouml;rm&aring;gan, liksom &quot;X1&quot;, endast kan betecknas som &quot;n&aring;got som &auml;r&quot;, och den m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r till sin natur vara lika namnl&ouml;s som detta &quot;X&quot;. Vi kallar d&auml;rf&ouml;r h&auml;r i &quot;Livets Bog&quot; skaparf&ouml;rm&aring;gan f&ouml;r &quot;X2&quot;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2. st. 696)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi har sett, att allt medvetenhetsliv i tillvaron &auml;r &rdquo;kosmiskt medvetande&rdquo; p&aring; skilda stadier, som tillsammans bildar spiralkretsloppet. Vidare har vi erfarit, att detta &rdquo;kosmiska medvetande&rdquo; har sitt s&auml;te i &rdquo;&ouml;vermedvetandet&rdquo; eller &rdquo;X2&rdquo;.&nbsp;Utifr&aring;n detta &rdquo;X&rdquo; fortplantar sig &ouml;vermedvetandet ned till sex manifestationskroppar f&ouml;r opererande med var och en av de sex manifestationsenergierna. (Martinus, Livets Bog, del 2. st. 466)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;&gt;&lt;a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x2&quot;&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;\">X2<\/a><\/li><li class=\"\"><a class=\"glossaryLinkMain \" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x3\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;X3&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;X3 (&lt;em&gt;dk. X3&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus analyser &rdquo;det skapade&rdquo;, &rdquo;materia&rdquo; eller &rdquo;skapade realiteter&rdquo;. X3 &auml;r det omr&aring;de som enligt Martinus &auml;r tillg&auml;ngligt f&ouml;r f&ouml;rnimmelse, d&auml;r&nbsp;vi manifesterar oss genom en manifestationskropp. X3&nbsp;ing&aring;r i en treenig princip som sammantaget utg&ouml;r ett levande v&auml;sen:&nbsp;X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och X3 utg&ouml;r det skapade. X3 kan ocks&aring; beskrivas som resultatet av skapandet av livsupplevelse som kommer till st&aring;nd genom ett evigt samarbete mellan X1 och X2. Martinus betecknar &auml;ven X3 som v&auml;sendets undermedvetande. F&ouml;r v&auml;sen i den fysiska v&auml;rlden delas undermedvetandet upp i ett vaket dagsmedvetande och ett dr&ouml;mliknande nattmedvetande. Undermedvetandet kontrasteras mot v&auml;sendets &ouml;vermedvetande (X2, resp. X1 och X2) som utg&ouml;r en evig, of&ouml;r&auml;nderlig realitet och inte ing&aring;r i de skapade realiteternas omr&aring;de. I motsats till de eviga, or&ouml;rliga realiteterna som Martinus ben&auml;mner X1 och X2, utg&ouml;rs allt av r&ouml;relse i X3 och det existerar h&auml;r ingen fast punkt.&lt;br \/&gt;Som princip har X3 alltid existerat och kommer alltid att existera, &auml;ven om de skapade realiteterna och materierna befinner sig i st&auml;ndig f&ouml;r&auml;ndring. Sj&auml;lva principen X3 betecknas d&auml;rf&ouml;r, i likhet med X2 och X3, som&nbsp;&rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;. Martinus betonar att den treeniga principen i sj&auml;lva verket utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och uppleva med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga&nbsp;urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;Den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken.&nbsp; I sina symboler betecknar Martinus X3 med de sex grundenergiernas f&auml;rger som de sex andliga kroppar som v&auml;sendet anv&auml;nder f&ouml;r manifestation i materiens eller r&ouml;relsernas v&auml;rld: r&ouml;d (instinktkroppen), orange (tyngdkroppen), gul (k&auml;nslokroppen), gr&ouml;n (intelligenskroppen), bl&aring; (intuitionskroppen), indigo (minneskroppen).&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&aring; det levande v&auml;sendet inte kan existera utan att utg&ouml;ra \"materia\" (X3), blir dess manifestation eller skapelse, vilken ju &auml;r orubbligt grundad p&aring; materien, i allra h&ouml;gsta grad ett synligt uttryck f&ouml;r denna materias \"kretslopp\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 587)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att denna funktion kan &auml;ga rum beror p&aring; en tredje realitet, vilken vi tidigare omn&auml;mnt som \"undermedvetandet\" (X3). \"Undermedvetandet\" &aring;ter best&aring;r av sex livsorgan eller kroppar. En av dessa &auml;r v&auml;sendets fysiska kropp. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 528)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I omr&aring;det f&ouml;r \"X3\" finns ingen absolut \"fast punkt\". Allt &auml;r h&auml;r r&ouml;relse. Jordklotet tar med sig allt i sin r&ouml;relse genom rymden. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 782)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=x3\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>X3<\/a><\/li><\/ul><\/div>\n<div class=\"sfsi_Sicons\" style=\"width: 100%; display: inline-block; vertical-align: middle; text-align:left\"><div style=\"margin:0px 8px 0px 0px; line-height: 24px\"><span><\/span><\/div><div class=\"sfsi_socialwpr\"><div class=\"sf_fb\" style=\"text-align:left;width:98px\"><div class=\"fb-like\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?page_id=506\" width=\"180\" send=\"false\" showfaces=\"false\" action=\"like\" data-share=\"true\" data-layout=\"button\"><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-506","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=506"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/506\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":613,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/506\/revisions\/613"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}