{"id":205,"date":"2017-12-28T22:30:00","date_gmt":"2017-12-28T22:30:00","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?p=205"},"modified":"2017-12-28T22:31:53","modified_gmt":"2017-12-28T22:31:53","slug":"avsnitt-33-kosmologi-i-fickformat-del-1-de-stora-livsfragorna-samtal-med-anne-kulper-och-rune-ostensson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?p=205","title":{"rendered":"Avsnitt 33. Kosmologi i fickformat med Anne K\u00fclper och Rune \u00d6stensson. Del 1: De stora livsfr\u00e5gorna"},"content":{"rendered":"<audio class=\"wp-audio-shortcode\" id=\"audio-205-1\" preload=\"none\" style=\"width: 100%;\" controls=\"controls\"><source type=\"audio\/mpeg\" src=\"http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Kosmologi_i_fickformat_del_1_De_stora_livsfrgorna.mp3?_=1\"><\/source><a href=\"http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Kosmologi_i_fickformat_del_1_De_stora_livsfrgorna.mp3\">http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Kosmologi_i_fickformat_del_1_De_stora_livsfrgorna.mp3<\/a><\/audio>\n<p>Var kommer vi ifr&aring;n? Vart &auml;r vi p&aring; v&auml;g? Vad &auml;r meningen med livet? Vad &auml;r livet egentligen? Dessa fr&aring;gor har nog m&auml;nniskan st&auml;llt sig sedan urminnes tider. Men vilka svar kan vi d&aring; hitta i Martinus analyser? Om detta samtalar Anne K&uuml;lper och Rune &Ouml;stensson tillsammans med Lars Palerius och Pernilla Rosell.<\/p>\n<p>I programmet samtalar de medverkande kring ett flertal grundtankar inom Martinus v&auml;rldsbild, s&aring;som vad livet och det levande v&auml;sendet &auml;r, <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jaget\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>Jaget<\/div><div class=glossaryItemBody>Jaget &lt;em&gt;(dk. jeget)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus analyser den innersta livsk&auml;rnan och den fasta, or&ouml;rliga punkten i varje m&auml;nniska och varje levande v&auml;sen i v&auml;rldsalltet. Jaget &auml;r bortom tid och rum, och det enda man kan s&auml;ga om jaget &auml;r att det alltid har existerat och alltid kommer att existera. Martinus definierar jaget som &rdquo;n&aring;got som &auml;r&rdquo;. Jaget betecknas ocks&aring; som &rdquo;den orsaksl&ouml;sa orsaken&rdquo; som ligger till grund f&ouml;r allt som skapas och upplevs. Ur m&auml;nniskans perspektiv kan vi ocks&aring; beskriva jaget som v&aring;r centrumf&ouml;rnimmelse, den innersta punkt som vi upplever &auml;r mittpunkten inom oss.&lt;br \/&gt;Jaget som en evig princip och den innersta k&auml;rnan i varje v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser oupph&ouml;rligt knutet till tv&aring; andra eviga principer, v&auml;sendets&nbsp;&rdquo;skaparf&ouml;rm&aring;ga&rdquo; och det&nbsp;&rdquo;skapade&quot;. Dessa principer utg&ouml;r tillsammans en treenig princip som ska f&ouml;rst&aring;s som en odelbar helhet, eftersom de tre delarna f&ouml;ruts&auml;tter varandra.&nbsp;Denna treeniga princip betecknar Martinus &auml;ven med bokstaven X: X1 utg&ouml;r jaget eller skaparen, X2 utg&ouml;r skaparf&ouml;rm&aring;gan och X3 utg&ouml;r det skapade.&nbsp;X1 och X2 omfattar v&auml;sendets &ouml;vermedvetande, medan X3 utg&ouml;r v&auml;sendets undermedvetande med v&aring;ra manifestationskroppar och den skapade v&auml;rlden som vi upplever som v&aring;r omgivning. (I m&aring;nga fall anv&auml;nder Martinus enbart X2 som synonymt med v&auml;sendets &ouml;vermedvetande.) Martinus betonar att den treeniga principen utg&ouml;r en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det m&aring;ste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det m&aring;ste ocks&aring; alltid finnas en skaparf&ouml;rm&aring;ga (X2) som jaget kan skapa och manifestera sig med, samt ett skapat omr&aring;de (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom.&nbsp;Jaget &auml;r evigt f&ouml;rbundet med sin skaparf&ouml;rm&aring;ga och&nbsp;de kosmiska grundenergierna genom det eviga urbeg&auml;ret.&lt;br \/&gt;Jaget och den treeniga principen utg&ouml;r ett namnl&ouml;st n&aring;got, vilket &auml;r anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt k&auml;nnetecken. Jaget eller X1 kallas &auml;ven f&ouml;r&nbsp;&rdquo;det gudomliga n&aring;got&rdquo; och Martinus beskriver att alla v&auml;sens&nbsp;&rdquo;jag&rdquo; i sj&auml;lva verket &auml;r delar av Gudomens o&auml;ndliga&nbsp;&rdquo;jag&rdquo;. I sina symboler betecknar Martinus jaget med vit f&auml;rg och ibland som en vit bakomliggande skiva (se t.ex. symbol nr 8-10 och 11).&nbsp;Den treeniga principen eller ett levande v&auml;sen illustreras i hans symboler som en vit triangel.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Detta &quot;n&aring;got&quot; utg&ouml;r livsk&auml;rnan i varje v&auml;sen och blir h&auml;r i den &quot;kosmiska kemins&quot; analyser betecknat som &quot;jaget&quot; eller &quot;X1&quot;.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st 304)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;&quot;Den orsaksl&ouml;sa orsaken&quot; utg&ouml;r v&aring;rt eget jag. Detta jag &auml;r namnl&ouml;st och betecknas d&auml;rf&ouml;r som &quot;X1&quot;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 3, st. 695, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget anv&auml;nder allts&aring; &auml;mnena eller energierna i tillvaron som material f&ouml;r skapandet av sin organism, sitt medvetande och hela sitt fysiska och sj&auml;lsliga eller andliga framtr&auml;dande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 305)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget &auml;r s&aring;lunda knutet till tv&aring; andra principer, med vilka det bildar en ouppl&ouml;slig enhet. Och det &auml;r denna enhet vi i tillvaron k&auml;nner igen som &quot;ett levande v&auml;sen&quot;. De n&auml;mnda tre principerna - jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelsef&ouml;rm&aring;gan samt materien eller &auml;mnena, vilka tre principer vi redan k&auml;nner som X1, X2 och X3 - utg&ouml;r s&aring;lunda de tre betingelser som kr&auml;vs f&ouml;r att ett &quot;n&aring;got&quot; skall framtr&auml;da som &quot;ett levande v&auml;sen&quot;.&nbsp; (Martinus,&nbsp;Livets Bog, del 2, st 314)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=jaget&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >jaget<\/a> och <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=urbegaret\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Urbeg&auml;ret&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Urbeg&auml;ret&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk.&nbsp;urbeg&aelig;ret)&nbsp;&lt;\/em&gt;betecknar i Martinus litteratur ett evigt, grundl&auml;ggande, kosmiskt beg&auml;r som alla individer har och som inneb&auml;r att det finns en evig lust till manifestation och liv. Urbeg&auml;ret riktar sig inte mot n&aring;gon specifik upplevelse av livet, utan det &auml;r i sin grundanalys ett helt neutralt beg&auml;r som riktar sig mot tillvaron i sin helhet. Martinus beskriver det som att urbeg&auml;ret &auml;r en evig tilldragning mot&nbsp;&rdquo;allt och alla, mot gott och ont, mot harmoni och disharmoni&rdquo; (&lt;i&gt;Livets Bog&lt;\/i&gt;, del 2, st. 529).&lt;br \/&gt;Urbeg&auml;ret &auml;r enligt Martinus analyser en evig automatfunktion som inte p&aring;verkas av individens dagsmedvetna vilja. Det &auml;r ett permanent vanemedvetande som &auml;r rotf&auml;st i v&auml;sendets &ouml;vermedvetande. Martinus beskriver att det levande v&auml;sendets &ouml;vermedvetande best&aring;r av jaget, urbeg&auml;ret och &ouml;deselementet, som utg&ouml;r en f&ouml;rr&aring;dskammare f&ouml;r en individs talanger och egenskaper. Urbeg&auml;ret fungerar d&auml;rmed som ett bindeled mellan jaget och materierna, vilket m&ouml;jligg&ouml;r upplevelse av liv.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Bakom alla synliga eller manifesterade f&ouml;reteelser hos det levande v&auml;sendet existerar som n&auml;mnt \"urbeg&auml;ret\", vilket vill s&auml;ga lusten till manifestation, som &auml;r detsamma som lusten till livet.&nbsp;Denna lust eller l&auml;ngtan ligger helt utanf&ouml;r individens fysiska dagsmedvetande, i det att den existerar som permanent vanemedvetande eller &auml;r en evig automatfunktion.&nbsp;Detta urbeg&auml;r &auml;r mycket enkelt i sin analys, i det att det endast kan vara riktat mot manifestationen i dess helhet. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 529)&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Jaget uppr&auml;tth&aring;ller allts&aring; h&auml;r, genom sitt \"urbeg&auml;r\", ett organ eller redskap f&ouml;r upplevelse av liv.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;I detta organ har &ouml;vermedvetandet sitt s&auml;te.&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Organet blir dess \"kropp\".&lt;\/em&gt;&nbsp;&lt;em&gt;Denna \"kropp\" har vi redan tidigare talat om under ben&auml;mningen \"&ouml;deselementet\".&nbsp;&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Genom \"urbeg&auml;ret\" &auml;r jaget rotf&auml;st i materien och denna i jaget.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 530, styckerubrik)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Det levande v&auml;sendets &ouml;vermedvetande best&aring;r s&aring;ledes av jaget, \"urbeg&auml;ret\" och \"&ouml;deselementet\".&nbsp;Tillsammans utg&ouml;r dessa tre realiteter det levande v&auml;sendets \"&ouml;verkommando\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 532)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=urbegaret\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>urbeg&auml;ret<\/a>, spiralkretsloppet, reinkarnationen och <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>D&ouml;den<\/div><div class=glossaryItemBody>&rdquo;D&ouml;den&rdquo; &lt;em&gt;(dk.&nbsp;d&oslash;den) &lt;\/em&gt;eller &quot;d&ouml;d&quot;&nbsp;skrivs i Martinus litteratur i regel inom citattecken. &rdquo;D&ouml;d&rdquo; i betydelsen &rdquo;upph&ouml;rande av liv&rdquo; existerar inte enligt Martinus analyser, annat &auml;n som en t&auml;nkt realitet och en &ouml;vertro som pr&auml;glar jordm&auml;nniskornas uppfattningar under den tidsepok som de identifierar sig sj&auml;lva med sin fysiska organism och f&ouml;rg&auml;ngliga materier. &rdquo;D&ouml;den&rdquo; &auml;r i Martinus litteratur i st&auml;llet ben&auml;mningen p&aring; den process som intr&auml;ffar n&auml;r v&auml;sendets andliga struktur avskiljs fr&aring;n den fysiska organism som v&auml;sendet har manifesterat sig i under en inkarnation, vilket inneb&auml;r att korrespondensen mellan den andliga och den fysiska strukturen avbryts. Efter &rdquo;d&ouml;den&rdquo;, och fram till n&auml;sta inkarnation i en ny fysisk organism, forts&auml;tter livets upplevelse p&aring; det andliga planet genom en annan manifestationskropp &auml;n den fysiska, vilket f&ouml;r m&auml;nniskornas del inneb&auml;r att dagsmedvetandet flyttas &ouml;ver till k&auml;nslokroppen.&nbsp; I traditionella religioner inom den gamla v&auml;rldsepokens traditioner finns olika uppfattningar och trosf&ouml;rest&auml;llningar om ett liv efter d&ouml;den, som dock ofta pr&auml;glas av fruktan f&ouml;r en negativ forts&auml;ttning i form av ett helvete eller Guds straff.&nbsp; I Martinus analyser utg&ouml;r &rdquo;d&ouml;den&rdquo; en f&ouml;delse till den andliga v&auml;rlden och han beskriver den ocks&aring; som &rdquo;livets st&ouml;rsta &ouml;verraskning&rdquo;. Se &auml;ven sk&auml;rseld, paradis, andlig v&auml;rld.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna del av sin livsupplevelse&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&nbsp;&lt;\/strong&gt;vilket allts&aring; vill s&auml;ga&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;hennes andliga tillvaro&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;har hon d&auml;rf&ouml;r gett namnet &rdquo;d&ouml;den&rdquo;.&nbsp;Och eftersom ju d&ouml;den &auml;r ett uttryck f&ouml;r livets motsats, blir vi s&aring;ledes h&auml;r vittne till hur ovann&auml;mnda omst&auml;ndigheter bibringat jordm&auml;nniskan den &ouml;vertro som stundom l&aring;ter henne acceptera d&ouml;den som en verklig realitet, och som d&auml;rmed utest&auml;nger insikten om hennes egen sanna identitet som &rdquo;ett od&ouml;dligt v&auml;sen&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 281)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r det stora flertalet m&auml;nniskor framst&aring;r d&ouml;den, vilket vill s&auml;ga: jagets avskiljande fr&aring;n den fysiska organismen, som det st&ouml;rsta objektet f&ouml;r fruktan. Denna d&ouml;dsfruktan &auml;r n&auml;stan som en flod som har sina utlopp genom m&aring;nga k&auml;llor, b&auml;ckar och &aring;ar. (Martinus, Bortom d&ouml;dsfruktan, kap. 1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&ouml;den &auml;r n&auml;mligen inte en skilsm&auml;ssa mellan jaget och dess organism, utan mellan jaget och dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna kropp endast utg&ouml;r ett enskilt organ i jagets samlade organism, vilken ju dessutom&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; s&aring;som redan antytts i &rdquo;Livets Bogs&rdquo; f&ouml;rsta del&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; best&aring;r av fem andra organ eller kroppar till bruk f&ouml;r jagets manifestation eller uppenbarelse,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;betyder d&ouml;den allts&aring; endast ett avbrott f&ouml;r den manifestationsart som var m&ouml;jlig f&ouml;r jaget genom dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 319)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >d&ouml;den<\/a>, <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karmalagen\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Karmalagen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Karmalagen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. karmaloven&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en lag som reglerar karma, dvs. principen att de handlingar som en individ manifesterar kommer att skapa verkningar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov. Karmalagen ben&auml;mns i Martinus analyser ocks&aring; &ouml;deslagen och vederg&auml;llnings- eller &aring;terg&auml;ldningslagen.&nbsp;Enligt denna lag skapar varje individ oupph&ouml;rligt sitt eget &ouml;de och utl&ouml;ser st&auml;ndigt nya karmaverkningar genom sitt upptr&auml;dande och sina tankar. De energier som en individ tr&auml;ffas av i form av karma, &auml;r utan undantag &aring;terv&auml;ndande energier som samma individ har s&auml;nt ut tidigare. Verkningarna kan komma i form av ett m&ouml;rkt &ouml;de, dvs. m&ouml;rk karma, eller i form av ett ljust &ouml;de, dvs. ljus karma, beroende p&aring; vilka handlingar som individen har manifesterat gentemot sina medv&auml;sen och sin omgivning. Tidsrymden f&ouml;r karmaverkningarna kan variera, allt fr&aring;n en kort tid inom samma liv till en l&aring;ng tid som str&auml;cker sig &ouml;ver flera liv och till och med ett spiralkretslopp.&lt;br \/&gt;Enligt Martinus ska karmalagen inte f&ouml;rst&aring;s som en straffande princip, utan som en speglingsprincip som visar p&aring; tillvarons logik och r&auml;ttvisa genom lagen om orsak och verkan. Karma utvecklar individen genom att de &aring;terkommande verkningarna skapar livsupplevelser som p&aring;verkar v&auml;sendets f&ouml;rm&aring;ga till st&ouml;rre empati och k&auml;rlek till sina medv&auml;sen. D&aring; v&auml;sendet inte l&auml;ngre n&auml;nns g&ouml;ra n&aring;got annat medv&auml;sen n&aring;gon f&ouml;rtret, &auml;r individen beskyddad mot m&ouml;rk &aring;terv&auml;ndande karma genom den princip som Martinus kallar&nbsp;&rdquo;syndernas f&ouml;rl&aring;telse&rdquo; (se detta begrepp).&nbsp;I sin symbol Evighetskroppen,&nbsp;symbol nr 16,&nbsp;har Martinus illustrerat hur ett v&auml;sen skapar eviga &ouml;desb&aring;gar som &aring;terv&auml;nder till sitt upphov.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Enligt karma- eller &ouml;deslagen kan inget som helst angrepp p&aring; n&aring;got v&auml;sen f&ouml;rekomma utan att vara en &aring;terg&auml;ldning av en f&ouml;reg&aring;ende angreppsutl&ouml;sning fr&aring;n samma v&auml;sen emot omgivningen. Som vi sedan l&auml;nge k&auml;nner till, &auml;r varje v&auml;sen sitt eget &ouml;des absoluta f&ouml;rsta orsak.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2237)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De k&auml;nner alls inte till karma- eller &aring;terg&auml;ldningslagen, p&aring; vilken all &ouml;desdaning grundar sig. De f&ouml;rst&aring;r inte att livet i sig sj&auml;lvt uteslutande grundar sig p&aring; &aring;terg&auml;ldningsprincipen \"Vad m&auml;nniskan s&aring;r, det skall hon ock sk&ouml;rda\". Man kan inte s&aring; r&aring;g och d&auml;rav sk&ouml;rda vete.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2440)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varje \"verkan\" har s&aring;ledes sin best&auml;mda \"orsak\", utan vilken den om&ouml;jligt kan utl&ouml;sas. Varje g&aring;ng man vill uppn&aring; en best&auml;md \"verkan\", m&aring;ste man absolut utl&ouml;sa den s&auml;rskilda \"orsak\" av vilken denna \"verkan\" &auml;r ett resultat. Och h&auml;r i dessa exempel ser vi s&aring;ledes sj&auml;lva &aring;terg&auml;ldnings- eller karmalagens orubbliga struktur.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1262)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7.&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=karmalagen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>karmalagen<\/a>, <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrokosmos\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Makrokosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Makrokosmos&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. makrokosmos)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av:&nbsp;mikrokosmos,&nbsp;mellankosmos&nbsp;och makrokosmos.&nbsp;F&ouml;r en m&auml;nniska &auml;r makrokosmos liktydigt med jordklotet, solen, solsystemet, galaxer och alla andra himlakroppar i rymden som man kan se p&aring; stj&auml;rnhimlen. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r denna om&auml;tliga stj&auml;rnrymd med dess m&aring;ngfald av klot, solar och vintergator som vi kallar makrokosmos. M&auml;nniskorna &auml;r redan med sina fysiska sinnen och optiska apparater eller instrument i st&aring;nd att uppleva och f&ouml;rst&aring;, att denna rymd str&auml;cker sig hundratusentals och &aring;ter hundratusentals ljus&aring;r ut i o&auml;ndligheten och d&auml;rmed in i&nbsp;evigheten.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 2029&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (en mikroorganism) eller herre i ett stort &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi kan inte r&ouml;ra en lem, vi kan inte se en ljusstr&aring;le eller h&ouml;ra det svagaste ljud, som inte grundar sig p&aring; existerande medv&auml;sen i mikro-, makro- eller mellankosmos. Detta &auml;r den sanna livslagen. Det &auml;r &ouml;deslagen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 608)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=makrokosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>makrokosmos<\/a>, <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mellankosmos\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Mellankosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Mellankosmos&lt;\/strong&gt;&nbsp;&lt;em&gt;(dk. mellemkosmos)&lt;\/em&gt;&nbsp;betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av: mikrokosmos, mellankosmos och makrokosmos. Mellankosmos anv&auml;nds synonymt med &rdquo;den jordm&auml;nskliga f&ouml;rnimmelsesf&auml;ren&rdquo; (&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;, del 2, st. 302). F&ouml;r en m&auml;nniska i dag innefattar mellankosmos allt som hon kan uppleva och f&ouml;rnimma i sin yttre omgivning p&aring; jordklotet, t.ex. andra m&auml;nniskor, djur och v&auml;xter. Martinus kallar det ocks&aring; f&ouml;r den prim&auml;ra delen av m&auml;nniskans livsupplevelse (se citat nedan). Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det &auml;r ocks&aring; ett f&ouml;rh&aring;llande till det kosmos, i vilket v&aring;ra medm&auml;nniskor, djur, v&auml;xter och mineraler existerar och som f&ouml;r oss utg&ouml;r den prim&auml;ra delen av v&aring;r livsupplevelse.&lt;\/i&gt;&nbsp;&lt;i&gt;Det &auml;r detta kosmos vi k&auml;nner till som mellankosmos och som just &auml;r v&aring;rt prim&auml;ra tillvaroplan. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2028)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Varf&ouml;r s&auml;tta himmel och jord i r&ouml;relse f&ouml;r att finna livsmysteriets l&ouml;sning i de kosmos som st&aring;r l&auml;ngst bort fr&aring;n v&aring;rt medvetande och v&aring;r upplevelsef&ouml;rm&aring;ga? Varf&ouml;r inte s&ouml;ka n&auml;mnda l&ouml;sning i v&aring;rt eget kosmos, vilket vill s&auml;ga: mellankosmos, som i sin tur &auml;r exakt anpassat till v&aring;ra sinnen och d&auml;rf&ouml;r h&auml;r f&ouml;rekommer i sin enklaste och f&ouml;r f&ouml;rnimmelsen l&auml;ttast tillg&auml;ngliga form. (Martinus, M&auml;nniskan och v&auml;rldsbilden, kap. 22)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (en mikroorganism) eller herre i ett stort &rdquo;v&auml;rldsallt&rdquo; (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mellankosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>mellankosmos<\/a> och <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrokosmos\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Mikrokosmos&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Mikrokosmos&lt;\/strong&gt; &lt;em&gt;(dk. mikrokosmos)&lt;\/em&gt; betecknar i Martinus litteratur ett av de tre kosmos eller tillvaroplan som v&auml;rldsalltet enligt hans analyser best&aring;r av: mikrokosmos, mellankosmos och makrokosmos.&nbsp;F&ouml;r t.ex. en m&auml;nniska eller ett djur, best&aring;r mikrokosmos av den egna organismen med ett o&auml;ndligt antal&nbsp;&rdquo;mikrov&auml;sen&rdquo;, vars v&auml;lbefinnande &auml;r beroende av de villkor som makrov&auml;sendet skapar. Mikrov&auml;sen i den egna organismen utg&ouml;rs av t.ex. organ, celler, atomer och &auml;nnu mindre levande enheter i all o&auml;ndlighet. Enligt Martinus best&aring;r allt i v&auml;rldsalltet av levande v&auml;sen, och alla v&auml;sen &auml;r organiserade i form av liv inuti liv (se &auml;ven livsenhetsprincipen). Varje v&auml;sen (f&ouml;rutom Gudomen sj&auml;lv) utg&ouml;r ett makrov&auml;sen, som ger livsrum till mikrov&auml;sen, och ett mikrov&auml;sen, som f&aring;r livsrum av ett st&ouml;rre makrov&auml;sen. Denna princip inneb&auml;r att alla levande v&auml;sen skapar livsbetingelser f&ouml;r varandra.&nbsp;Gudomen &auml;r det enda v&auml;sen som inte utg&ouml;r ett mikrov&auml;sen i ett st&ouml;rre v&auml;sen, utan enbart &auml;r det makrov&auml;sen inuti vilket allt levande existerar. Beteckningarna &rdquo;mikro-&rdquo;, &rdquo;makro-&rdquo; och &rdquo;mellan-&rdquo; ska ses mot bakgrund av perspektivprincipen. I sj&auml;lva verket menar Martinus att det kosmiskt inte existerar n&aring;gra storlekar, utan i f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen &auml;r mikrokosmos lika stort som makrokosmos.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De levande v&auml;sen som utg&ouml;r den animaliska materia som organismen best&aring;r av bildar d&auml;remot ett annat tillvaroplan. Detta k&auml;nner vi till som \"mikrokosmos\".&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1693)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Om man &auml;r herre i ett litet \"v&auml;rldsallt\" (en mikroorganism) eller herre i ett stort \"v&auml;rldsallt\" (ett vintergatssystem) har allts&aring; i verkligheten ingen betydelse f&ouml;r v&aring;rt intellektuella v&auml;rde, f&ouml;r v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llande till Gudomen och tillvaron. Mikrokosmos &auml;r i verkligheten lika stort som makrokosmos, och makrokosmos &auml;r lika litet som mikrokosmos. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 312)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Vi kan inte r&ouml;ra en lem, vi kan inte se en ljusstr&aring;le eller h&ouml;ra det svagaste ljud, som inte grundar sig p&aring; existerande medv&auml;sen i mikro-, makro- eller mellankosmos. Detta &auml;r den sanna livslagen. Det &auml;r &ouml;deslagen.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 608)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=mikrokosmos\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>mikrokosmos<\/a>, samt mycket mer.<\/p>\n<p>Detta avsnitt &auml;r planerat som det f&ouml;rsta avsnittet i en serie p&aring; flera samtal med Anne K&uuml;lper och Rune &Ouml;stensson, d&auml;r olika grundprinciper i Martinus v&auml;rldsbild kommer att g&aring;s igenom.<\/p>\n<figure id=\"attachment_206\" aria-describedby=\"caption-attachment-206\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-206 size-medium\" src=\"http:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune-300x169.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"169\" srcset=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune-300x169.jpg 300w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune-768x432.jpg 768w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Collage_Anne_och_Rune-1200x675.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\"\/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-206\" class=\"wp-caption-text\">Anne K&uuml;lper, Lars Palerius, Rune &Ouml;stensson<\/figcaption><\/figure>\n<div class=\"sfsi_Sicons\" style=\"width: 100%; display: inline-block; vertical-align: middle; text-align:left\"><div style=\"margin:0px 8px 0px 0px; line-height: 24px\"><span><\/span><\/div><div class=\"sfsi_socialwpr\"><div class=\"sf_fb\" style=\"text-align:left;width:98px\"><div class=\"fb-like\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?p=205\" width=\"180\" send=\"false\" showfaces=\"false\" action=\"like\" data-share=\"true\" data-layout=\"button\"><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Kosmologi_i_fickformat_del_1_De_stora_livsfrgorna.mp3 Var kommer vi ifr\u00e5n? Vart \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g? Vad \u00e4r meningen med livet? Vad \u00e4r livet egentligen? Dessa<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"categories":[6],"tags":[89,157,63,154,155,62,72,156],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-podcast","tag-anne-kulper","tag-det-levande-vasendet","tag-karma","tag-kosmologi-i-fickformat","tag-meningen-med-livet","tag-reinkarnation","tag-rune-ostensson","tag-spiralkretslopp"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=205"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}