{"id":213,"date":"2017-12-29T07:10:09","date_gmt":"2017-12-29T07:10:09","guid":{"rendered":"http:\/\/kosmologipodden.se\/?p=213"},"modified":"2017-12-29T07:10:09","modified_gmt":"2017-12-29T07:10:09","slug":"avsnitt-35-den-religiosa-principen-och-dess-betydelse-for-manniskans-utveckling-samtal-med-olav-johansson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kosmologipodden.se\/?p=213","title":{"rendered":"Avsnitt 35. Den religi\u00f6sa principen och dess betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskans utveckling. Samtal med Olav Johansson"},"content":{"rendered":"<audio class=\"wp-audio-shortcode\" id=\"audio-213-1\" preload=\"none\" style=\"width: 100%;\" controls=\"controls\"><source type=\"audio\/mpeg\" src=\"http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Den_religisa_principen_och_dess_betydelse_fr_mnniskans_utveckling._Samtal_med_Olav_Johansson..mp3?_=1\"><\/source><a href=\"http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Den_religisa_principen_och_dess_betydelse_fr_mnniskans_utveckling._Samtal_med_Olav_Johansson..mp3\">http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Den_religisa_principen_och_dess_betydelse_fr_mnniskans_utveckling._Samtal_med_Olav_Johansson..mp3<\/a><\/audio>\n<p>Religion och olika religi&ouml;sa yttringar &auml;r ett &auml;mne som ofta diskuteras livligt i dagens samh&auml;lle. Vad skriver Martinus om den <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=religiosa-principen\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Religi&ouml;sa principen&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Den religi&ouml;sa principen&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. det religi&oslash;se princip&lt;\/em&gt;) betecknar i Martinus litteratur en psykisk medvetandefunktion som inneb&auml;r att en individ under en l&aring;ng utvecklingsperiod har en instinktivt baserad f&ouml;rm&aring;ga att tro p&aring; en&nbsp;andlig&nbsp;tillvaro med h&ouml;gre andar respektive en tro p&aring; en gudom. Den religi&ouml;sa principen b&ouml;rjar enligt Martinus utvecklas n&auml;r djuren &ouml;verg&aring;r till jordm&auml;nniskor, i och med att djuret blir medvetet om sin&nbsp;b&ouml;n&nbsp;eller sin h&auml;nv&auml;ndelse till ett h&ouml;gre v&auml;sen i form av sitt &aring;ngestskrik i &ouml;gonblick av fara. Den religi&ouml;sa principen ligger sedan till grund f&ouml;r m&auml;nniskans hela religi&ouml;sa utveckling, fr&aring;n primitiva naturreligioner med en tro p&aring; ett flertal andar och v&auml;sen i den omgivande naturen, till de traditionella v&auml;rldsreligionerna i den gamla v&auml;rldsimpulsen som de manifesteras i form av bl.a. kristendomen, islam och buddhism. Gemensamt f&ouml;r den religi&ouml;sa principens yttringar &auml;r att de f&ouml;ruts&auml;tter en instinktiv f&ouml;rm&aring;ga att tro, som inte beh&ouml;ver underbyggas av intellektuell kunskap eller vetande. De traditionella v&auml;rldsreligionerna bygger i h&ouml;g grad p&aring; m&auml;nniskans begynnande humana&nbsp;k&auml;nsla&nbsp;och fokuserar p&aring; &ouml;nskningen att utveckla en h&ouml;gre, human moral.&lt;br \/&gt;Martinus beskriver &auml;ven den religi&ouml;sa principen som&nbsp;&rdquo;den gudomliga suggestionen&rdquo; , som uttrycker att en individ blir starkt p&aring;verkad av en religi&ouml;s f&ouml;rest&auml;llning som p&aring;f&ouml;rs individen genom en andlig kraft. F&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r att den gudomliga suggestionen ska kunna verka &auml;r att individen &auml;r mottaglig f&ouml;r denna genom att fortfarande befinna sig i ett trosstadium. Ju mer m&auml;nniskan utvecklar sin&nbsp;intelligens, desto mindre blir hennes f&ouml;rm&aring;ga att kunna trop&aring; en gudom utan motivering eller intellektuell kunskap. M&aring;nga m&auml;nniskor i dag l&auml;mnar d&auml;rmed trosbaserade religi&ouml;sa samfund som har blivit uttryck f&ouml;r ett den religi&ouml;sa principen har blivit&nbsp;&rdquo;f&ouml;rstenad&rdquo; (se citat nedan). Martinus beskriver dock att den religi&ouml;sa principen och m&auml;nniskans intresse f&ouml;r moral i st&auml;llet tar sig uttryck i samh&auml;llsutveckling, juridik och politiska ideal. Politiska partier representerar enligt denna syn i sj&auml;lva verket den religi&ouml;sa principen i en ny form. Ett verkligt humant samh&auml;lle kommer dock inte att kunna &aring;stadkommas f&ouml;rr&auml;n m&auml;nniskan har utvecklat en verklig f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r v&auml;rlden och det levande v&auml;sendets analys och d&auml;rmed n&aring;tt fram till en&nbsp;andlig vetenskap&nbsp;som grundval f&ouml;r samh&auml;llet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men genom detta starkt framtr&auml;dande lidandetillst&aring;nd utvecklas djuret vidare.&nbsp;Det l&auml;r sig skilja mellan olika former av lidanden, l&auml;r sig &ouml;vervinna dem, f&aring;r vanor och b&ouml;jelser som efter hand blir till f&ouml;rm&aring;gor och&nbsp;anlag.&nbsp;Det n&aring;r fram till en zon, d&auml;r det s&aring; sm&aring;ningom blir medvetet i sina &aring;ngestskrik&nbsp;&ndash;&nbsp;och den religi&ouml;sa principen uppst&aring;r, varefter djuret framtr&auml;der som&nbsp;jordm&auml;nniska. (Livets Bog, del 1. st. 185)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna psykiska medvetandefunktion existerar &auml;nnu i de f&ouml;rsta zonerna inom jordm&auml;nskligheten och kan sp&aring;ras &auml;nda upp i kulturm&auml;nniskornas stadier. Den ligger till grund f&ouml;r den religi&ouml;sa principens f&ouml;rsta uttrycksformer och f&ouml;r &rdquo;den gudomliga suggestionen&rdquo; eller den omst&auml;ndigheten att v&auml;sendena i dessa utvecklingszoner kan tro utan att veta.&nbsp;(Livets Bog, del 1. st. 187)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Det b&ouml;rjar framst&aring; som ett faktum att dessa religi&ouml;sa sekter eller moderna moralsamfund i stor utstr&auml;ckning f&aring;r de gamla religionerna och d&auml;rmed hela den religi&ouml;sa principen att f&ouml;rkalkas och f&ouml;rstenas i det allm&auml;nna medvetandet hos den intelligenta delen av jordm&auml;nskligheten.&nbsp;&lt;em&gt;&nbsp;(Livets Bog, del 4, 1488)&lt;\/em&gt;&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=religiosa-principen\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>religi&ouml;sa principen<\/a> och dess ursprung? Vilken roll har den religi&ouml;sa principen och v&auml;rldsreligionerna enligt Martinus v&auml;rldsbild n&auml;r det g&auml;ller m&auml;nniskornas utveckling? Vilket samband finns mellan religion och politik, och hur kommer detta att utvecklas vidare i framtidens samh&auml;lle?<\/p>\n<p>Dessa fr&aring;gor utreder Olav Johansson i ett samtal med Pernilla Rosell p&aring; p&aring;skdagen 2017 i H&auml;lsans hus i Stockholm. Vi g&ouml;r &auml;ven sm&aring; utblickar &ouml;ver dagens v&auml;rldspolitiska situation.&nbsp;Vi f&aring;r en inblick i hur den religi&ouml;sa principen f&aring;r sina tidigaste uttryck redan i djurets &aring;ngestskrik, och hur m&auml;nniskans f&ouml;rbindelse med <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomen\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>Gudomen<\/div><div class=glossaryItemBody>&lt;strong&gt;Gudomen&lt;\/strong&gt; (&lt;em&gt;dk. Guddommen&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus analyser det allsm&auml;ktiga, o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla och eviga gigantv&auml;sen som alla levande v&auml;sen och&nbsp;d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. Martinus anv&auml;nder begreppet Gudomen synonymt med&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo;,&nbsp;&rdquo;Fadern&rdquo;,&nbsp;&rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;allmakten&rdquo; och&nbsp;&rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. Gudomens v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser n&auml;rvarande i allt och alla som existerar. Gudomen &auml;r d&auml;rmed o&auml;ndlig och obegr&auml;nsad och genomsyrar hela v&auml;rldsalltet. Gudomens analys &auml;r detsamma som det levande v&auml;sendets analys, i det att Gudomen kan beskrivas i form av en treenig analys: Gudomens X1 eller skaparen, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens X1, Gudomens X2 eller skaparf&ouml;rm&aring;ga, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens skaparf&ouml;rm&aring;ga, samt slutligen Gudomens X3, som utg&ouml;r hela den skapade v&auml;rlden eller v&auml;rldsalltet. Kontrastupplevelserns som skapas och f&ouml;rnimms med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendenas &ouml;vermedvetande eller X2, utg&ouml;r i sin innersta analys sj&auml;lva Gudomens skapelse av kontraster till sig sj&auml;lv. D&aring; det kosmiskt sett inte existerar n&aring;gra storlekar, &auml;r Gudomen med sitt jag personligen n&auml;rvarande i allt som kan f&ouml;rnimmas, s&aring;v&auml;l det o&auml;ndligt stora som det o&auml;ndligt lilla. Varje liv utg&ouml;r i sin grundanalys en personlig kommunikation mellan Gudomen och det levande v&auml;sendet. F&ouml;rh&aring;llandet mellan Gudomen och de levande v&auml;sendena illustreras &auml;ven med hj&auml;lp av uttrycken &rdquo;Gud&rdquo; och &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;. Martinus beskriver i sin litteratur hur han sj&auml;lv genom sin kosmiska invigning vid 30 &aring;r fick en stark personlig upplevelse av att bli ett med Guds medvetande. Han upplevde genom sitt kosmiska medvetande att alla v&auml;sen existerar inuti Gudomen, det &auml;r &rdquo;i Gudomen vi lever, r&ouml;r oss och &auml;r till&rdquo;.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Gudomens jag, medvetande och organism best&aring;r av absolut allting som &ouml;ver huvud taget existerar.&nbsp;(Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 9)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Eftersom alla andra existerande levande v&auml;sen ju utg&ouml;r de enheter som&nbsp;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;best&aring;r av, har vi h&auml;r i Livets Bog betecknat dessa som &quot;gudas&ouml;ner&quot;&lt;\/i&gt;&nbsp;-&nbsp;&lt;i&gt;liksom vi av samma anledning har betecknat&nbsp;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;n&lt;\/span&gt;&nbsp;som &quot;Fadern&quot;. (Livets Bog, del 1, st. 251)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Vart vi &auml;n kastar v&aring;ra blickar, vilka vi &auml;n talar med, vart vi &auml;n v&auml;nder oss, det m&aring; vara mot v&auml;nner eller fiender, djur eller m&auml;nniskor, &auml;mnen eller materier, krig eller fred, s&aring; &auml;r det alltid, s&aring; otroligt det &auml;n kan verka, den absoluta levande&nbsp;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;G&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;u&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;o&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;m&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=&quot;fedr&quot;&gt;n&lt;\/span&gt;s personliga mentalitet som vi st&aring;r inf&ouml;r och som &auml;r direkt riktad mot oss och inst&auml;lld p&aring; oss.&nbsp;(Livets Bog, del 2, st. 488)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gudomen&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >Gudomen<\/a> sedan genomg&aring;r olika stadier d&auml;r gudsbilderna anpassas till respektive utvecklingssteg.<\/p>\n<p>Vi f&ouml;ljer utvecklingen fr&aring;n naturm&auml;nniskans instinktiva tro p&aring; m&aring;nga gudar, som avl&ouml;ses av den gamla v&auml;rldsimpulsens k&auml;nslobaserade tro p&aring; en enda <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gud\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>Gud<\/div><div class=glossaryItemBody>&lt;strong&gt;Gud&lt;\/strong&gt;&nbsp;(&lt;em&gt;dk. gud&lt;\/em&gt;) &auml;r i Martinus analyser det allsm&auml;ktiga, o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla och eviga gigantv&auml;sen som alla levande v&auml;sen och&nbsp;d&auml;rmed ocks&aring; m&auml;nniskans innersta jag utg&ouml;r en organisk del av. Martinus anv&auml;nder begreppet Gud synonymt med&nbsp;&rdquo;Gudomen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;Fadern&rdquo;,&nbsp;&rdquo;F&ouml;rsynen&rdquo;,&nbsp;&rdquo;allmakten&rdquo; och&nbsp;&rdquo;v&auml;rldsalltet&rdquo;. Guds eller Gudomens v&auml;sen &auml;r enligt Martinus analyser n&auml;rvarande i allt och alla som existerar. Gud &auml;r d&auml;rmed o&auml;ndlig och obegr&auml;nsad och genomsyrar hela v&auml;rldsalltet. Guds&nbsp;analys&nbsp;&auml;r detsamma som det levande v&auml;sendets analys, i det att Gudomen kan beskrivas i form av en treenig analys: Gudomens&nbsp;X1&nbsp;eller skaparen, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens X1, Gudomens&nbsp;X2&nbsp;eller skaparf&ouml;rm&aring;ga, som utg&ouml;rs av alla levande v&auml;sens skaparf&ouml;rm&aring;ga, samt slutligen Gudomens&nbsp;X3, som utg&ouml;r hela den skapade v&auml;rlden eller v&auml;rldsalltet. Kontrastupplevelserns som skapas och f&ouml;rnimms med hj&auml;lp av de levande v&auml;sendenas&nbsp;&ouml;vermedvetande&nbsp;eller X2, utg&ouml;r i sin innersta analys Guds skapelse av kontraster till sig sj&auml;lv. D&aring; det kosmiskt sett inte existerar n&aring;gra storlekar, &auml;r Gudomen med sitt jag personligen n&auml;rvarande i allt som kan f&ouml;rnimmas, s&aring;v&auml;l det o&auml;ndligt stora som det o&auml;ndligt lilla. Varje liv utg&ouml;r i sin grundanalys en personlig kommunikation mellan Gudomen och det levande v&auml;sendet. F&ouml;rh&aring;llandet mellan Gudomen och de levande v&auml;sendena illustreras &auml;ven med hj&auml;lp av uttrycken &rdquo;Gud&rdquo; och &rdquo;gudas&ouml;ner&rdquo;. Martinus beskriver i sin litteratur hur han sj&auml;lv genom sin kosmiska invigning vid 30 &aring;r fick en stark personlig upplevelse av att bli ett med Guds&nbsp;medvetande. Han upplevde genom sitt kosmiska medvetande att alla v&auml;sen existerar inuti Gudomen, det &auml;r &rdquo;i Gudomen vi lever, r&ouml;r oss och &auml;r till&rdquo; och att syftet med m&auml;nniskans nuvarande utveckling &auml;r att hon ska omskapas till&nbsp;&rdquo;Guds avbild&rdquo;.&lt;br \/&gt;Begreppet&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo; anv&auml;nds i Martinus litteratur &auml;ven f&ouml;r att beteckna de partiska och enligt Martinus oriktiga uppfattningar som m&auml;nniskor i olika tider och religioner har haft om&nbsp;&rdquo;Gud&rdquo;&nbsp; eller olika&nbsp;&rdquo;gudar&rdquo;. En Gud som inte omfattar allt som existerar, &auml;ven alla kontraster av m&ouml;rker och ljus, &auml;r inte en kosmiskt sann analys utan en religi&ouml;s bild som uppst&aring;r en tid p&aring; en viss religi&ouml;s utvecklingsniv&aring; d&auml;r m&auml;nniskorna &auml;r partiska f&ouml;r det ljusa i tillvaron och negativt inst&auml;llda till det m&ouml;rka.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;I detta f&auml;rdiga v&auml;sens framtr&auml;dande och i den utvecklingsepok som det genomg&aring;tt, innan det n&aring;dde denna h&ouml;gsta h&ouml;jd, ligger &ouml;ppet till besk&aring;dande den stora eviga sanning som f&ouml;rkunnar och stadf&auml;ster att Gud &auml;r allsm&auml;ktig, allvis och o&auml;ndligt k&auml;rleksfull.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 6, st. 2224)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;V&auml;sendena kommer d&auml;rigenom ibland att uppt&auml;cka, att &aring;tskilligt av det man f&ouml;rr trodde vara dj&auml;vulens verk i sj&auml;lva verket var Guds verk.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 26)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och d&aring; de st&ouml;rsta erfarenheterna &auml;r detsamma som &quot;den h&ouml;gsta visdomen&quot;, och denna &aring;ter endast kan existera som det h&ouml;gsta vetandet om tillvaron, vilket vill s&auml;ga &quot;Guds v&auml;gar&quot;, s&aring; framst&aring;r h&auml;r hela livet som identiskt med en &quot;rannsakning av Guds v&auml;gar&quot;.&nbsp;&lt;i&gt;(Livets Bog, del 1, st. 572)&lt;\/i&gt;&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=gud&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >gud<\/a>, d&auml;r m&auml;nniskan introduceras till nya, humana ideal.&nbsp;Med en starkt tilltagande intelligensf&ouml;rm&aring;ga kommer sedan en period d&auml;r religi&ouml;sa dogmer f&ouml;rkastas till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r materialism, ateism och en tro p&aring; <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>D&ouml;den<\/div><div class=glossaryItemBody>&rdquo;D&ouml;den&rdquo; &lt;em&gt;(dk.&nbsp;d&oslash;den) &lt;\/em&gt;eller &quot;d&ouml;d&quot;&nbsp;skrivs i Martinus litteratur i regel inom citattecken. &rdquo;D&ouml;d&rdquo; i betydelsen &rdquo;upph&ouml;rande av liv&rdquo; existerar inte enligt Martinus analyser, annat &auml;n som en t&auml;nkt realitet och en &ouml;vertro som pr&auml;glar jordm&auml;nniskornas uppfattningar under den tidsepok som de identifierar sig sj&auml;lva med sin fysiska organism och f&ouml;rg&auml;ngliga materier. &rdquo;D&ouml;den&rdquo; &auml;r i Martinus litteratur i st&auml;llet ben&auml;mningen p&aring; den process som intr&auml;ffar n&auml;r v&auml;sendets andliga struktur avskiljs fr&aring;n den fysiska organism som v&auml;sendet har manifesterat sig i under en inkarnation, vilket inneb&auml;r att korrespondensen mellan den andliga och den fysiska strukturen avbryts. Efter &rdquo;d&ouml;den&rdquo;, och fram till n&auml;sta inkarnation i en ny fysisk organism, forts&auml;tter livets upplevelse p&aring; det andliga planet genom en annan manifestationskropp &auml;n den fysiska, vilket f&ouml;r m&auml;nniskornas del inneb&auml;r att dagsmedvetandet flyttas &ouml;ver till k&auml;nslokroppen.&nbsp; I traditionella religioner inom den gamla v&auml;rldsepokens traditioner finns olika uppfattningar och trosf&ouml;rest&auml;llningar om ett liv efter d&ouml;den, som dock ofta pr&auml;glas av fruktan f&ouml;r en negativ forts&auml;ttning i form av ett helvete eller Guds straff.&nbsp; I Martinus analyser utg&ouml;r &rdquo;d&ouml;den&rdquo; en f&ouml;delse till den andliga v&auml;rlden och han beskriver den ocks&aring; som &rdquo;livets st&ouml;rsta &ouml;verraskning&rdquo;. Se &auml;ven sk&auml;rseld, paradis, andlig v&auml;rld.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Denna del av sin livsupplevelse&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&nbsp;&lt;\/strong&gt;vilket allts&aring; vill s&auml;ga&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;hennes andliga tillvaro&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;&nbsp;har hon d&auml;rf&ouml;r gett namnet &rdquo;d&ouml;den&rdquo;.&nbsp;Och eftersom ju d&ouml;den &auml;r ett uttryck f&ouml;r livets motsats, blir vi s&aring;ledes h&auml;r vittne till hur ovann&auml;mnda omst&auml;ndigheter bibringat jordm&auml;nniskan den &ouml;vertro som stundom l&aring;ter henne acceptera d&ouml;den som en verklig realitet, och som d&auml;rmed utest&auml;nger insikten om hennes egen sanna identitet som &rdquo;ett od&ouml;dligt v&auml;sen&rdquo;.&nbsp;(Martinus, Livets Bog, del 1, st. 281)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;F&ouml;r det stora flertalet m&auml;nniskor framst&aring;r d&ouml;den, vilket vill s&auml;ga: jagets avskiljande fr&aring;n den fysiska organismen, som det st&ouml;rsta objektet f&ouml;r fruktan. Denna d&ouml;dsfruktan &auml;r n&auml;stan som en flod som har sina utlopp genom m&aring;nga k&auml;llor, b&auml;ckar och &aring;ar. (Martinus, Bortom d&ouml;dsfruktan, kap. 1)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;D&ouml;den &auml;r n&auml;mligen inte en skilsm&auml;ssa mellan jaget och dess organism, utan mellan jaget och dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;D&aring; denna kropp endast utg&ouml;r ett enskilt organ i jagets samlade organism, vilken ju dessutom&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; s&aring;som redan antytts i &rdquo;Livets Bogs&rdquo; f&ouml;rsta del&nbsp;&lt;strong&gt;&minus;&lt;\/strong&gt; best&aring;r av fem andra organ eller kroppar till bruk f&ouml;r jagets manifestation eller uppenbarelse,&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;betyder d&ouml;den allts&aring; endast ett avbrott f&ouml;r den manifestationsart som var m&ouml;jlig f&ouml;r jaget genom dess fysiska kropp.&nbsp;&lt;\/em&gt;&lt;em&gt;(Martinus, Livets Bog, del 2, st. 319)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=dod&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >d&ouml;den<\/a> i st&auml;llet f&ouml;r livet.<\/p>\n<p>Att oms&auml;tta humana ideal i politik utg&ouml;r enligt Martinus ett senare stadium av den religi&ouml;sa principen. Till slut, n&auml;r tillr&auml;ckliga erfarenheter har gjorts, kommer m&auml;nniskan enligt Martinus att uppn&aring; en balans mellan <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligens\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Intelligens&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;b&gt;Intelligens &lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. intelligens&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med intelligensenergi, som utg&ouml;r jagets fj&auml;rde kraftk&auml;lla i ett spiralkretslopp. Intelligens eller intelligensenergi &auml;r den dominerande energin i&nbsp;visdomsriket,&nbsp;som utg&ouml;r det fj&auml;rde tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ing&aring;r i ett&nbsp;spiralkretslopp.&nbsp; Intelligens eller intelligensenergin ligger till grund f&ouml;r all planm&auml;ssighet och all logik i tillvarons skapelser. Genom att anv&auml;nda intelligensenergi kan ett v&auml;sen skapa logiska manifestationer utifr&aring;n sin vilja. Intelligensen m&ouml;jligg&ouml;r ocks&aring; f&ouml;r en individ att kunna definiera och analysera sina erfarenheter och sina upplevelser av behag och obehag. Martinus uttrycker det som att intelligensen ligger till grund f&ouml;r individens f&ouml;rst&aring;nd. I det andliga visdomsriket kulminerar v&auml;sendets intellektuella analysf&ouml;rm&aring;ga, och d&auml;r anv&auml;nds intelligensen i kombination med en h&ouml;g andel intuition i Gudomens tj&auml;nst f&ouml;r att skapa&nbsp;skapa modeller f&ouml;r nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande v&auml;rldar.&lt;br \/&gt;Den nuvarande m&auml;nniskans utveckling av sin intelligens p&aring; jordklotet har haft stor betydelse n&auml;r det g&auml;ller utvecklandet av den materialistiska vetenskapen och dess landvinningar. Intelligensenergin i sig &auml;r enligt Martinus en neutral kraft som kan anv&auml;ndas b&aring;de i det&nbsp;&rdquo;godas&rdquo; och det&nbsp;&rdquo;ondas&rdquo; tj&auml;nst, dvs. b&aring;de f&ouml;r att skapa manifestationer som &auml;r till gl&auml;dje f&ouml;r omgivningen och manifestationer som medf&ouml;r f&ouml;rst&ouml;relse och lidande. En &ouml;vervikt av intelligens i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla leder till att m&auml;nniskan f&ouml;rlorar f&ouml;rm&aring;gan att &rdquo;tro&rdquo; p&aring; andliga f&ouml;reteelser. Hon upplever d&aring; tillvaron som ateist och materialist. Ett intelligensbaserat v&auml;sen med en underdimensionerad k&auml;nsla kan ocks&aring; framst&aring; som en &rdquo;kall&rdquo; individ, som inte har mycket empati f&ouml;r sina medm&auml;nniskor. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt&nbsp;&ouml;de, beh&ouml;ver m&auml;nniskan enligt Martinus l&auml;ra sig att harmonisera intelligens och k&auml;nsla, eller intelligensenergi och k&auml;nsloenergi, till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo; eller k&auml;rleksenergi. D&aring; skapas det riktiga m&auml;nniskoriket d&auml;r intelligensen enbart kan anv&auml;ndas f&ouml;r att skapa ljus och harmoni f&ouml;r allt levande.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Men n&auml;r allt &auml;r logiskt, &auml;r det ju uttryck f&ouml;r intelligens. Intelligens &auml;r just f&ouml;rm&aring;gan att skapa logik. Utan intelligens ingen logik och utan logik ingen skapelse, utan kaos. (Martinus, Logik, kap. 28)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;i&gt;Betr&auml;ffande det v&auml;sen, i vars medvetande obalansen mellan k&auml;nsla och&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&nbsp;beror p&aring; f&ouml;r mycket&nbsp;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;t&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;l&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;i&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;g&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;e&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;n&lt;\/span&gt;&lt;span class=\"fedr\"&gt;s&lt;\/span&gt;&nbsp;i f&ouml;rh&aring;llande till k&auml;nsla, g&auml;ller att det inte \"tror\" p&aring; n&aring;got, ja, att det till och med i stor utstr&auml;ckning f&ouml;rnekar, vad det inte sj&auml;lvt f&ouml;rst&aring;r av livets mysterium. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 618)&lt;\/i&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Den samlade jordm&auml;nsklighetens intelligens m&aring;ste s&aring;ledes i stor utstr&auml;ckning uttryckas som primitiv och underl&auml;gsen k&auml;nsloenergin. Detta vill allts&aring; s&auml;ga att m&auml;nskligheten fortfarande i stor utstr&auml;ckning handlar&nbsp;&ndash; inte i kraft av verklig intelligens, utan i kraft av k&auml;nsla. (Martinus, M&auml;nsklighetens &ouml;de, kap. 38)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=intelligens\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>intelligens<\/a> och <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansla\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip=\"<div class=glossaryItemTitle>K&auml;nsla<\/div><div class=glossaryItemBody>&lt;b&gt;K&auml;nsla&nbsp;&lt;\/b&gt;(&lt;em&gt;dk. f&oslash;lelse&lt;\/em&gt;) anv&auml;nds i Martinus litteratur synonymt med k&auml;nsloenergi, som utg&ouml;r jagets tredje kraftk&auml;lla i ett spiralkretslopp. K&auml;nsla &auml;r i sin natur liktydigt med&nbsp;stillhet och k&ouml;ld och Martinus beskriver &auml;ven k&auml;nsloenergi som &rdquo;v&auml;rldsalltets k&ouml;ld&rdquo;. K&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi &auml;r sammanbindande d&auml;r&nbsp;tyngdenergi&nbsp;som kontrast &auml;r explosiv och expanderande. D&aring; k&ouml;ldens egenskaper inneb&auml;r att frysa, f&ouml;rt&auml;ta, kristallisera och materialisera, &auml;r det samspelet mellan k&auml;nsla och tyngd, eller k&ouml;ld och&nbsp;eld,&nbsp;som f&aring;r den fysiska materien att uppst&aring;.&nbsp;Tillsammans med&nbsp;instinktenergi&nbsp;och tyngdenergi ing&aring;r k&auml;nsloenergi d&auml;rmed i de tre materieskapande energierna som m&ouml;jligg&ouml;r manifestation i fysisk materia. I m&auml;nniskans&nbsp;medvetande&nbsp;&aring;terfinns k&auml;nsloenergi som tankearter av lugn, stillhet och ordning. Enligt Martinus beh&ouml;ver m&auml;nniskan i sitt nuvarande utvecklingsskede l&auml;ra sig att binda sin tyngdenergi med k&auml;nsloenergi f&ouml;r att skapa balans i sitt medvetande. F&ouml;r att utveckla en verklig k&auml;rlek till n&auml;stan och d&auml;rigenom f&aring; ett lyckligt&nbsp;&ouml;de, beh&ouml;ver hon &auml;ven l&auml;ra sig att harmonisera k&auml;nsloenergi och intelligensenergi till &rdquo;intellektualiserad k&auml;nsla&rdquo;.&nbsp;K&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi &auml;r den dominerande energin i det riktiga m&auml;nniskoriket som utg&ouml;r det tredje riket i spiralkretsloppet. Martinus anv&auml;nder &auml;ven uttrycken &rdquo;primitiv k&auml;nsla&rdquo;&nbsp;och &rdquo;ointellektuell k&auml;nsla&rdquo; f&ouml;r att beteckna k&auml;nsla eller k&auml;nsloenergi som &auml;nnu &auml;r starkt dominerad av instinkt och tyngd, vilket &auml;r fallet i djurriket med djuren och de nuvarande m&auml;nniskorna. N&auml;r k&auml;nsla och intelligens befinner sig i harmoni, s&aring; att intelligensen enbart kan anv&auml;ndas f&ouml;r att fr&auml;mja sin n&auml;sta, uppst&aring;r enligt Martinus k&auml;rleksenergi och det riktiga m&auml;nniskoriket skapas.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och efter hand som v&auml;sendena n&auml;rmar sig det riktiga m&auml;nniskorikets stadium, ing&aring;r k&auml;nsla och intelligens i en allt st&ouml;rre harmoni med varandra och blir alltmer till k&auml;rleksenergi.&nbsp;Denna binder i sin tur tyngdenergin, och det riktiga m&auml;nniskoriket eller k&auml;rlekszonen uppst&aring;r. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 169)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;De v&auml;sentligaste best&aring;ndsdelarna h&auml;r &auml;r de tv&aring; grundenergierna &rdquo;tyngd&rdquo; och &rdquo;k&auml;nsla&rdquo;, som &aring;terigen &auml;r detsamma som eld respektive k&ouml;ld. Dessa tv&aring; grundenergier &auml;r tillsammans det ledande i all fysisk skapelse eller manifestation. Allting h&auml;r &auml;r endast reaktioner mellan eld och k&ouml;ld. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 359)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Hennes dagsmedvetna framtr&auml;dande eller beteende befordras delvis liksom djurets automatiskt genom instinkt, tyngd och ointellektualiserad eller primitiv k&auml;nsla och delvis liksom den f&auml;rdiga m&auml;nniskans genom humaniserad intellektualitet. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2260)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7<\/div><div class=&quot;glossaryTooltipMoreLinkWrapper&quot;><a class=&quot;glossaryTooltipMoreLink&quot; href=&quot;https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=kansla&quot;>Term details<\/a><\/div>\" >k&auml;nsla<\/a> som leder till ett kosmiskt medvetet stadium d&auml;r <a aria-describedby=\"tt\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-vetenskap\" class=\"glossaryLink \" data-cmtooltip='&lt;div class=glossaryItemTitle&gt;Andlig vetenskap&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryItemBody&gt;&lt;strong&gt;Andlig vetenskap &lt;\/strong&gt;(&lt;em&gt;dk.&nbsp;&aring;ndsvidenskab&lt;\/em&gt;) eller &rdquo;den andliga vetenskapen&rdquo; anv&auml;nds i Martinus verk som en beteckning f&ouml;r livets kosmiska analyser som han har skrivit ner och tecknat i form av symboler i samlingsverket &lt;em&gt;Tredje testamentet&lt;\/em&gt;. Den andliga vetenskapen beskriver enligt Martinus&nbsp;hur de eviga livslagarna &auml;r uppbyggda och hur det levande v&auml;sendets struktur och livsmysteriets l&ouml;sning ser ut. Enligt Martinus kommer varje m&auml;nniska att s&aring; sm&aring;ningom kunna uppleva sanningen om de kosmiska analyserna som &rdquo;realistiska&rdquo; och d&auml;rmed kunna utforska detta som &rdquo;andlig vetenskap&rdquo;. Begreppet andlig vetenskap anv&auml;nds ocks&aring; synonymt med &rdquo;kosmisk kunskap&rdquo;, &rdquo;kosmisk vetenskap&rdquo;, &rdquo;k&auml;rleksvetenskap&rdquo; samt &rdquo;kosmologi&rdquo;. &rdquo;Den andliga vetenskapen&rdquo; kontrasteras ofta mot &rdquo;materiell&rdquo; eller &rdquo;fysisk&rdquo; vetenskap\". Den sistn&auml;mnda har enligt Martinus en viktig funktion f&ouml;r att m&auml;nniska ska l&auml;ra sig beh&auml;rska materien, men som uteslutande kan anv&auml;ndas f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; den fysiska v&auml;rldens beskaffenhet.&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Och det &auml;r denna o&auml;ndligt k&auml;rleksfulla bild av Gud som m&auml;nniskorna efter hand genom sina utvecklade intellektuella och humana egenskaper skall f&aring; uppleva som realistiska fakta, som andlig vetenskap.&nbsp;Genom upplevelsen av dessa fakta eller den verkliga andliga vetenskapen m&aring;ste m&auml;nniskorna ofr&aring;nkomligen &auml;ndra sina synpunkter. (Martinus, &lt;\/em&gt;&lt;em&gt;Livets Bog, del 6, st. 2252)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Mellan dessa tv&aring;&nbsp;vetenskaper r&aring;der den skillnaden, att medan den materiella&nbsp;vetenskapen kan f&ouml;rst&aring;s och accepteras med intelligensen och d&auml;rigenom bli till realistisk verklighet,&nbsp;s&aring; kan den&nbsp;andliga&nbsp;vetenskapen absolut inte accepteras med enbart intelligensen, &auml;ven om denna egenskap hos medvetandet utg&ouml;r en stor bidragande faktor. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2535)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Att alla m&auml;nniskor i v&auml;rldsstaten &auml;r s&aring; intellektualiserade och humaniserade i sin levnadsart, att livsmysteriets l&ouml;sning, den allra h&ouml;gsta kosmologin eller den&nbsp;andliga&nbsp;vetenskapen, har blivit till en teoretisk sj&auml;lvklarhet f&ouml;r alla m&auml;nniskor och till en kosmisk sj&auml;lvupplevelse f&ouml;r en starkt v&auml;xande grupp av m&auml;nniskor, inom vilkas kosmiska kunskapsmilj&ouml; v&auml;rldsstatens alla h&ouml;gsta regeringsmedlemmar rekryteras. (Martinus, Livets Bog, del 7, st. 2658, punkt 40)&lt;\/em&gt;&lt;br \/&gt;**********************************************************&lt;br \/&gt;&lt;em&gt;Livets Bog&lt;\/em&gt;&nbsp;kan l&auml;sas p&aring; svenska online p&aring; Martinus Instituts webbplats:&nbsp;Livets Bog, del 1-7&nbsp;&copy; Martinus Institut 1981.&lt;\/div&gt;&lt;div class=\"glossaryTooltipMoreLinkWrapper\"&gt;&lt;a class=\"glossaryTooltipMoreLink\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?glossary=andlig-vetenskap\"&gt;Term details&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;'>andlig vetenskap<\/a> och ett humant levnadss&auml;tt utg&ouml;r grunden f&ouml;r ett fredligt samh&auml;lle och alla m&auml;nniskors gemensamma livssyn.<\/p>\n<figure id=\"attachment_214\" aria-describedby=\"caption-attachment-214\" style=\"width: 207px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-214 size-medium\" src=\"http:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1-207x300.jpg\" alt=\"\" width=\"207\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1-207x300.jpg 207w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1-768x1111.jpg 768w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1-708x1024.jpg 708w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1-1200x1736.jpg 1200w, https:\/\/kosmologipodden.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/Olav_1.jpg 2044w\" sizes=\"auto, (max-width: 207px) 100vw, 207px\"\/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-214\" class=\"wp-caption-text\">Olav Johansson<\/figcaption><\/figure>\n<div class=\"sfsi_Sicons\" style=\"width: 100%; display: inline-block; vertical-align: middle; text-align:left\"><div style=\"margin:0px 8px 0px 0px; line-height: 24px\"><span><\/span><\/div><div class=\"sfsi_socialwpr\"><div class=\"sf_fb\" style=\"text-align:left;width:98px\"><div class=\"fb-like\" href=\"https:\/\/kosmologipodden.se\/?p=213\" width=\"180\" send=\"false\" showfaces=\"false\" action=\"like\" data-share=\"true\" data-layout=\"button\"><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>http:\/\/traffic.libsyn.com\/kosmologipodden\/Den_religisa_principen_och_dess_betydelse_fr_mnniskans_utveckling._Samtal_med_Olav_Johansson..mp3 Religion och olika religi\u00f6sa yttringar \u00e4r ett \u00e4mne som ofta diskuteras livligt i dagens samh\u00e4lle. Vad skriver Martinus om<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"categories":[6],"tags":[159,128,21,68,25,67],"class_list":["post-213","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-podcast","tag-den-religiosa-principen","tag-framtiden","tag-olav-johansson","tag-politik","tag-religion","tag-samhalle"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/213","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=213"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/213\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":215,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/213\/revisions\/215"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=213"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=213"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kosmologipodden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=213"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}