Tyngdkropp

Tyngdkropp (dk. tyngdelegeme) betecknar i Martinus litteratur den andra av de sex manifestationskroppar som ett levande väsen har tillgång till under sin vandring genom ett spiralkretslopp. Dessa manifestationskroppar är uppbyggda av olika energiblandningar, där en av grundenergierna dominerar i varje kropp. Tyngdkroppen domineras av tyngdenergi och utgör den manifestationskropp som uppbär dagsmedvetandet för djuret och även den nuvarande människan i djurriket, det andra riket i spiralkretsloppet. Väsendet i djurriket har sitt dagsmedvetande i den fysiska världen och Martinus använder ofta begreppet ”tyngdkroppen” synonymt med ”den fysiska kroppen”.  I djurriket härskar den dräpande principen och principen att ”makt är rätt”. Tyngdkroppen eller den fysiska kroppen är det robusta redskap som behövs för att bära individens bruk av den explosiva tyngdenergin, där t.ex. rovdjur får den kraft som de behöver för att jaga och döda andra djur för sin överlevnad.

Denna kamp är identisk med det vi kallar ”den fysiska tillvaron”. Och den kropp, genom vilken denna upplevelse äger rum, är individens köttsliga, ”fysiska kropp”. Här i ”Livets Bog” kallas den ”tyngdkroppen”, emedan den är specialkroppen för individens bruk av den explosiva eller dräpande energin, tyngdenergin. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 334)

Denna känslomanifestation är naturligtvis inte särskilt glädjebefordrande i sina första utvecklingszoner, där tyngdkroppen och tyngdenergin ännu spelar en så stor roll och därför – i enlighet med senare analyser – åstadkommer att manifestationen utlöser sig i själviskhet, snikenhet, intolerans och alla övriga former av lägre medvetandetendenser. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 193)

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7