C-stadiet

C-stadiet (dk. C-stadiet) betecknar i Martinus litteratur det tredje och sista av tre stadier som kunskap eller vetande kan befinna sig på. Ett vetande på C-stadiet innebär att en individ har uppövat en kunskap eller en talang under så lång tid att den har blivit helt fullkomlig. Praktiserandet av förmågan eller manifestationen av kunskapen övergår då enligt Martinus till att ske automatiskt och bli automatfunktioner. Han beskriver att en kunskap på C-stadiet har övergått till att bli egenskaper, anlag och talanger som fullgör sin funktion utan att man behöver styra dem med viljan. Till skillnad från kunskap och vetande på A- och B-stadiet, är individen här på C-stadiet inte längre medveten om alla detaljer som ingår i processen. Se även ”A-stadiet” och ”B-stadiet” samt ”A-vetande”, ”B-vetande” och ”C-vetande”.

Och härifrån övergår det till att bli automatfunktioner, dvs. vanor och benägenheter, vilket i verkligheten är detsamma som ”talanger” eller ”anlag”. Detta stadium kan vi beteckna som C-stadiet. (Martinus, Logik, kap. 94)

Vetande yttrar sig genom tre huvudfaser: klart dagsmedvetet vetande (A-stadiet), detta vetande omsatt till medveten organisering av vilja och handling (B-stadiet), samt denna organisering utvidgad till automatfunktioner, dvs. egenskaper, anlag eller talanger (C-stadiet). (Martinus, Logik, kap. 95)

Efter dessa båda stadier kommer det tredje och sista stadiet för en talangs utveckling. Efter en permanent praktisering blir talangen till en vana, viket vill säga att talangen nu har blivit automatisk och i hög grad kan manifesteras utan väsendets medvetna medverkan. (Martinus, Den eviga världsbilden, del 2, st. 25.2)

Som ett konkret exempel på hur kunskaper och förmågor kan manifesteras på olika stadier, kan man se hur det går till att lära sig läsa. I början är individen upptagen med att skaffa sig kunskap om ett skriftspråks alfabet och hur de olika tecknen (t.ex. bokstäver) står i relation till ljuden i det talade språket som i regel lärs in först. Det kan man kalla vetande på A-stadiet. Sedan övergår individen till att börja öva på att läsa och förstå betydelsen av skrifttecken i olika kombinationer och praktiserar sitt teoretiska vetande, vilket man kan kalla vetande på B-stadiet. Till sist har, för de flesta individer, kunskapen om skriftspråket med olika kombinationer av ett alfabets tecken blivit automatiserad, så att samma individ helt obehindrat och snabbt kan läsa texter av olika slag och tolka innehållet utan att ägna uppmärksamhet åt de enskilda tecknen och dess detaljer, vilket kan kallas vetande på C-stadiet.

Som ytterligare exempel på automatfunktioner som befinner sig på C-stadiet, nämner Martinus alla kroppsliga funktioner som t.ex. hjärtats slag, lungornas andning eller förmågan att röra sin kropp. Dessa funktioner utförs i regel automatiskt utan att en människan behöver (eller bör) ägna tankar åt hur de fungerar.

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7