Böjelse
Böjelse (dk. tilbøjelighed) används i Martinus litteratur synonymt med begreppen ”anlag”, ”förmågor” och ”tendenser”. Böjelse betecknar karaktärsegenskaper eller anlag som har sitt rotfäste i ödeselementet i individens övermedvetande, där egenskaper och anlag magasineras från liv till liv. En individs böjelser och egenskaper är enligt Martinus ett resultat av dess tidigare erfarenheter. De skiljer sig därmed åt från individ till individ, beroende på vilket utvecklingssteg väsendet befinner sig på. Det är en individs böjelser och anlag avgör vilka handlingar man manifesterar gentemot sin omvärld och sig själv.
Dessa krafter är av mycket olika natur hos individerna, eftersom de hos varje individ utgör ett resultat av hans samlade erfarenheter eller upplevelser, hans förutvarande anlag, vanor och böjelser, och dessa är ju just olika för varje individ. Dessa krafter blir alltså de egentligen viljeförande hos individen, och som ställer in hans vilja för eller emot en ny andlig kultur. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 120)
Här vill jag dock redan nämna, att ”ödeselementet” är ett organ som utgör sätet för magasineringen av väsendets egenskaper, anlag eller talanger. Varje böjelse, varje karaktärsegenskap, varje dygd eller last har sitt rotfäste här i detta organ. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 326)
**********************************************************
Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7 © Martinus Institut 1981.