Livsyttringsfacit

Livsyttringsfacit (dk. livsytringsfacit) betecknar i Martinus litteratur detsamma som facit som visar på liv, ande och medvetande bakom allt som är skapat. Att komma fram till ett livsyttringsfacit är därmed enligt Martinus att analysera den sanna identitet som ligger bakom en livsyttring, dvs. manifestationer och uttryck för liv. Livsyttringsfacit kontrasteras mot mått- och viktfacit, som människan erhåller när hon väger och mäter fenomen utifrån deras materiella egenskaper. Men en materialistisk världsuppfattning, där man undersöker världsalltets mekaniska struktur, uppfattar människan naturen och dess komponenter som livlösa ting. Som kontrast utgår en andlig vetenskap från att allt som framträder i den skapade världen är uttryck för medvetande, vilja och tanke. Allt skapat är följaktligen livsyttringar. Detta gäller enligt Martinus även alla företeelser i naturen som den nuvarande naturvetenskapen anser vara livlösa eller automatiska, som väder, värme, köld solsken och alla årstiders yttringar. Martinus beskriver att dessa fenomen är uttryck för logik, planmässighet och medvetande. De är därmed livsyttringar, och naturen visar sig som ett levande väsen. Att analysera livsyttringsfacit är att analysera ett fenomen utifrån det levande bakom materien och därmed nå fram till dess sanna identitet. Livsyttringsfacit kontrasteras i Martinus litteratur mot mått- och viktfacit, som människan erhåller när hon enbart väger och mäter fenomen utifrån deras materiella egenskaper. Hon uppfattar därmed naturen och dess komponenter som livlösa ting. Att förstå att naturens manifestationer är uttryck för livsyttringar är däremot att börja förstå att tillvaron utgörs av Gudomens livsyttringar, som blir till en levande kommunikation mellan Gudomen och individen.

Medan ett mått- eller viktfacit endast är uttryck för en talsumma och därmed endast för något livlöst, så avslöjar livsyttringsfacit en eller annan form av planmässighet eller ändamålsenlighet och därmed vilje- och tankefunktion, varigenom livet blir till faktum. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 673)

Denna vetenskap är alltså en pendang till den materialistiska vetenskapen. Den åtskiljer sig enbart från den sistnämnda vetenskapen genom att den vilar på ”livsyttringsfacit” där den materialistiska vetenskapen vilar på mått- och viktfacit. Då livsyttringsfacit är detsamma som facit som bevisar liv, ande eller medvetande eller psykiska områden, blir denna vetenskap att uttrycka som psykisk vetenskap eller ”andlig vetenskap”. (Martinus, Människan och världsbilden, kap. 18)

**********************************************************