Medvetande

Medvetande (dk. bevidsthed) betecknar i Martinus litteratur detsamma som individens förnimmelse och upplevelse av liv. Medvetande används i Martinus analyser synonymt med ande, elektricitet, liv och psykisk kraft. En individs förnimmelse av liv gestaltar sig olika beroende på vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan väsendet befinner sig på. Ett väsen kan utifrån sin medvetandeutveckling ha medvetande som omfattar olika områden, t.ex. fysiskt medvetande, andligt medvetande eller ett fullkomligt kosmiskt medvetande. Begreppet medvetande används i Martinus litteratur ibland även synonymt med begreppet mentalitet eller själ. Enligt Martinus analyser består allt i världsalltet av liv och därmed av medvetande. Världsalltet är i grunden genomströmmat av Gudomens medvetande.

Enligt Martinus kan medvetande som fenomen definieras på två grundläggande plan: övermedvetande och undermedvetande. En individs övermedvetande är dess evighetskropp som utgör en evig, oföränderlig struktur i det levande väsendet (se även X1, X2 och ödeselementet). Övermedvetandet existerar oberoende av individens manifestationskroppar och dess framträdande i olika reinkarnationer. En individs undermedvetande utgörs av dess manifestationskroppar som står till förfogande för manifestation i den skapade världen eller X3. För den nuvarande människans del utgörs undermedvetandet av två olika delar, dagsmedvetande och nattmedvetande. Dagsmedvetandet innebär den dagliga, vakna förnimmelsen av liv i den fysiska omvärlden och i samspel med olika levande väsen på jordklotet. För människans del uppbärs dagsmedvetandet av den fysiska kroppen resp. tyngdkroppen. Nattmedvetandet utgör det medvetandeområde som människan upplever livet i under sömnen, i drömmen och under tillvaron som diskarnerat väsen mellan de fysiska liven. Nattmedvetandet uppbärs för människans del av känslokroppen, som håller på att utvecklas för att i framtiden kunna bära människans dagsmedvetande i det riktiga människoriket.

Då ande är detsamma som medvetande, och medvetande i sin tur är detsamma som förnimmelsen eller upplevelsen av livet, blir ”den heliga anden” således detsamma som ”den heliga upplevelsen av livet”. (Martinus, Mänsklighetens öde, kap. 8)

Det levande väsendets medvetande eller livsupplevelse är i realiteten blott en permanent växelverkan mellan reaktionerna av dess inre och yttre världars beröring med varandra. (Martinus, Livets Bog, del 6, st. 2160)

Medan dessa sprängämnesenergier är ledande livsfaktorer i rovdjurets medvetande eller mentalitet, är de däremot hos människan, vars mentalitet eller själ är långt mera utvecklad och förfinad än djurets, att betrakta som rena giftämnen. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 296)

**********************************************************