Dagsmedveten

Dagsmedveten (dk. dagsbevidst) syftar i Martinus analyser på ett tillstånd där ett väsen upplever tillvaron på ett medvetet och tydligt sätt med hjälp av sitt dagsmedvetande, som också möjliggör en medveten viljestyrd manifestation i den värld som väsendet är dagsmedvetet i. Den jordiska människan befinner sig för närvarande på ett stadium där hon endast är dagsmedveten i den fysiska kroppen, medan upplevelser på det rent andliga planet (t.ex. under sömnen och efter döden mellan inkarnationerna) upplevs med ”nattmedvetandet” och därför framstår som mindre verkliga eller overkliga och drömlika. Under sin utveckling mot den kosmiska födelsen kommer jordmänniskan att utvecklas mot att även kunna uppleva den andliga världen på ett tydligt dagsmedvetet sätt, och hennes medvetande har då gått över från att bäras av den fysiska kroppen eller tyngdkroppen till att bäras av känslokroppen. Efter den kosmiska födelsen kommer väsendet även att bli dagsmedvetet i sitt övermedvetande. Ett växtväsen däremot, befinner sig i ett stadium där det än så länge endast är dagsmedvetet på det andliga planet, men det håller på att långsamt utveckla sin fysiska kropp så att det så småningom kan övergå till att bli dagsmedvetet på det fysiska planet och därmed ett ”djur”. Se även dagsmedvetande, medvetande, nattmedvetande, övermedvetande och undermedvetande.

Detta vill alltså i sin tur säga, att av sina sex manifestationskroppar är hon egentligen endast klart dagsmedveten i en, nämligen den fysiska. De övriga kropparna förnimmer hon inte, men börjar dock ana existensen av en sådan del av medvetandet och ger uttryck för denna genom begreppet ”undermedvetande”. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)

Det är denna organism som helt täcker begreppet ”X2”. I denna sin högsta kropp är den jordiska människan inte dagsmedveten. Men med utvecklandet av de humana krafterna i hennes fysiska framträdande, varigenom hon når fram till ett visst behärskande av de intuitiva krafterna eller ”intuitionsenergin”, blir hon dagsmedveten i denna sin högsta och eviga organism. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 464)

Detta vill alltså säga, att när växten vilar sitt dagsmedvetande och befinner sig i sömn, utvecklar den sin materiella tillvaro. Då är den med om att frambringa sommar i den materiella världen. Då arbetar den på det fysiska planet. Avsikten med detta arbete är att få dess fysiska kropp så utvecklad att den kan bära dess medvetande eller göra den dagsmedveten i den materiella världen. Och när den nått så långt, ser vi den inte mer som ”växt” utan som ”djur”. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 184)

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7