Nattmedvetande

Nattmedvetande (dk. natbevidsthed) betecknar i Martinus litteratur en medvetandeform som en individ upplever tillvaron med på ett drömlikt sätt, utan att kunna kontrollera upplevelsen med sin vilja. Människor och djur upplever livet med sitt nattmedvetande under sömnen och i drömmen samt under tillvaron på det andliga planet mellan de fysiska inkarnationen. Att förnimma tillvaron med nattmedvetandet innebär en otydlig och inte fullt vaken upplevelse. Nattmedvetande kontrasteras i Martinus analyser mot dagsmedvetande, som innebär en upplevelse av livet på ett vaket och tydligt sätt, där individen kan manifestera handlingar utifrån sin medvetna vilja. Dagsmedvetandet och nattmedvetandet utgör tillsammans det som Martinus benämner individens undermedvetande, som är knutet till de sex manifestationskroppar som finns tillgängliga för upplevelse i den skapade världen. För människans del uppbärs dagsmedvetandet av den fysiska kroppen, vars förnimmelseorgan möjliggör en vaken och medveten upplevelse på dagen i den fysiska världen. Människans nattmedvetande uppbärs av känslokroppen, som håller på att utvecklas för att i framtiden kunna bära hennes dagsmedvetande i det riktiga människoriket.

Enligt Martinus är det ett normaltillstånd att individen inte minns någonting under dagen av sina upplevelser från nattmedvetandet. Det är dock enligt hans analyser en missuppfattning att individen enbart befinner sig i en fysisk sömn under natten. Nattmedvetandet innebär ett tillstånd där individens organism och nervsystem repareras efter förslitning efter dagens påfrestningar. Men under nattmedvetandet har individen även tillgång till upplevelser och bearbetningar som är otillgängliga för det vakna dagsmedvetandet, och Martinus jämför därför nattmedvetandet med kulisser och maskinrum i en teater (se citat nedan).

Den fysiska tillvaron framträder alltså i två variationer, nämligen som ett ”vaket” och ett ”sovande” tillstånd. Medan den ”vakna” delen av vår fysiska tillvaro är knuten till ljuset eller dagen, är den ”sovande” delen av samma tillvaro knuten till mörkret eller natten. Och det är naturligtvis i anslutning härtill som de två tillstånden kallas ”dagsmedvetande” respektive ”nattmedvetande”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 337)

Och detta är grunden till att denna sida av undermedvetandet här i ”Livets Bog” betecknas som ”nattmedvetandet”. Denna undermedvetandets ”nattsida”, detta ”nattmedvetande”, är alltså i verkligheten livsscenens bakre utrymmen, dess maskinrum eller tekniska avdelning. Det är denna sida av scenen som ligger bakom ”ridån” och ”kulisserna”. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 949)

Men så länge väsendet ännu befinner sig i djurriket och måste använda den sönderslitande energin i ett delvis obehärskat tillstånd, betingas dess tillvaro och välfärd av ett tämligen omfattande nattmedvetande, för att skadorna skall kunna repareras. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 337)

**********************************************************