Aning
Aning (dk. anelse) betecknar i Martinus litteratur en instinktiv upplevelse som skapas med hjälp av aningsförmågan eller aningsmedvetande. Martinus beskriver att ”aning” är den första, primitiva formen av upplevelse på det fysiska planet som en växt resp. ett västväsen har. Aningsförmågan skapas med hjälp av instinktenergin som är den dominerande kosmiska grundenergin i växtriket. När en växt börjar ”ana”, betyder det att den börjar kunna urskilja kontraster i sin yttre fysiska omgivning, t.ex. en behaglig omgivning när solen skiner och det finns lagom med fuktighet och näring, och en obehaglig omgivning när det är storm och vind, eller när väsendet rycks upp och behandlas omilt av antingen naturen eller djur och människor. Martinus beskriver dock att ett växtväsen fortfarande har sitt dagsmedvetande på det andliga planet, vilket innebär att det inte kan uppleva någon fysisk smärta eller något lidande på det fysiska planet. Aningen är inte någon realistisk, tydlig upplevelse, utan kan snarast jämföras med ett drömliknande tillstånd. Efter att ett växtväsen under en mycket lång tid har upplevt en oändlig mängd aningar, utvecklar det efter hand en tydligare upplevelse av sin fysiska omvärld och får så småningom förmågor som möjliggör att det kan inkarnera som djur i ett dagsmedvetet tillstånd i den fysiska världen. Martinus beskriver att aningen är den förmåga som gör det möjligt för jaget att ”bryta sig igenom” till det fysiska planet i början av vandringen i ett nytt spiralkretslopp.
Då instinktiva upplevelser är detsamma som det vi kallar ”aningar”, består växtens dagsmedvetande eller vakna tillvaro följaktligen bara i upplevelsen av ”aningar”. En växt kan alltså inte uppleva något realistiskt faktum. Allt är aning. (Martinus, Livets Bog, del 1. st. 182)
Med hjälp av denna aningsförmåga bryter sig jaget igenom till det fysiska planet. ”Aningen” är det fysiska dagsmedvetandets första svaga gryning. (Martinus, Livets Bog, del 2. st. 350)
Vad djuret beträffar, är detta alltså ett väsen som nått så pass mycket längre än växten i utveckling, att det kan uppleva behag och obehag inte bara som aning, utan även som realistiskt faktum. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 185)
**********************************************************
Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7 © Martinus Institut 1981.