Jaget

Jaget (dk. jeget) betecknar i Martinus analyser den innersta livskärnan och den fasta, orörliga punkten i varje människa och varje levande väsen i världsalltet. Jaget är bortom tid och rum, och det enda man kan säga om jaget är att det alltid har existerat och alltid kommer att existera. Martinus definierar jaget som ”något som är”. Jaget betecknas också som ”den orsakslösa orsaken” som ligger till grund för allt som skapas och upplevs. Ur människans perspektiv kan vi också beskriva jaget som vår centrumförnimmelse, den innersta punkt som vi upplever är mittpunkten inom oss.

Jaget som en evig princip och den innersta kärnan i varje väsen är enligt Martinus analyser oupphörligt knutet till två andra eviga principer, väsendets ”skaparförmåga” och det ”skapade”. Dessa principer utgör tillsammans en treenig princip som ska förstås som en odelbar helhet, eftersom de tre delarna förutsätter varandra. Denna treeniga princip betecknar Martinus även med bokstaven X: X1 utgör jaget eller skaparen, X2 utgör skaparförmågan och X3 utgör det skapade. X1 och X2 omfattar väsendets övermedvetande, medan X3 utgör väsendets undermedvetande med våra manifestationskroppar och den skapade världen som vi upplever som vår omgivning. (I många fall använder Martinus enbart X2 som synonymt med väsendets övermedvetande.) Martinus betonar att den treeniga principen utgör en enhet som i verkligheten aldrig kan delas upp. Det måste alltid finnas en skapare (jaget, X1) som existerar bakom alla manifestationer, och det måste också alltid finnas en skaparförmåga (X2) som jaget kan skapa och manifestera sig med, samt ett skapat område (X3) med manifestationskroppar som jaget manifesterar sig genom. Jaget är evigt förbundet med sin skaparförmåga och de kosmiska grundenergierna genom det eviga urbegäret.

Jaget och den treeniga principen utgör ett namnlöst något, vilket är anledningen till att Martinus valde bokstaven X som ett neutralt kännetecken. Jaget eller X1 kallas även för ”det gudomliga något” och Martinus beskriver att alla väsens ”jag” i själva verket är delar av Gudomens oändliga ”jag”. I sina symboler betecknar Martinus jaget med vit färg och ibland som en vit bakomliggande skiva (se t.ex. symbol nr 8-10 och 11). Den treeniga principen eller ett levande väsen illustreras i hans symboler som en vit triangel.

Detta ”något” utgör livskärnan i varje väsen och blir här i den ”kosmiska kemins” analyser betecknat som ”jaget” eller ”X1”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 304)

”Den orsakslösa orsaken” utgör vårt eget jag. Detta jag är namnlöst och betecknas därför som ”X1”. (Martinus, Livets Bog, del 3, st. 695, styckerubrik)

Jaget använder alltså ämnena eller energierna i tillvaron som material för skapandet av sin organism, sitt medvetande och hela sitt fysiska och själsliga eller andliga framträdande. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 305)

Jaget är sålunda knutet till två andra principer, med vilka det bildar en oupplöslig enhet. Och det är denna enhet vi i tillvaron känner igen som ”ett levande väsen”. De nämnda tre principerna – jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelseförmågan samt materien eller ämnena, vilka tre principer vi redan känner som X1, X2 och X3 – utgör sålunda de tre betingelser som krävs för att ett ”något” skall framträda som ”ett levande väsen”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st 314)

**********************************************************