Moderenergin

Moderenergin (dk. moderenergien) används i Martinus litteratur för att beteckna en evig, kosmisk, grundläggande energi som bildar ett ”evighetsplan”. Den kallas också den sjunde energin vid sidan om hans övriga sex kosmiska grundenergier. Martinus använder även moderenergin synonymt med ”den gudomliga skaparprincipen” eller X2, då han beskriver att moderenergin utgör den bakomliggande energi som övermedvetandet och ödeselementet består av. Det är en energi vilken de övriga sex kosmiska grundenergierna emanerar. Moderenergin utgör även en förbindelselänk mellan jaget och urbegäret (se detta begrepp), då urbegäret är knutet till moderenergin som har sitt säte i själva jaget och förtonar sig in i detta. Moderenergin illustrerar i Martinus symboler med violett färg.

Den sjunde grundenergin bildar däremot ett ”evighetsplan”, inom vilket de sex andra grundenergierna var för sig har sin utvecklingszon. Denna sjunde energi har därför här i Livets Bog fått namnet ”moderenergin”. Inom detta evighetsplan har alltså var och en av de sex andra energierna en zon, där den med sin vibrationsart eller sin natur fullständigt behärskar eller präglar tillvaron. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 254)

Då denna energi alltså i verkligheten utgör fundamentet för jagets bruk av de övriga energierna och dessa därvid på sätt och vis är denna underordnad, har denna jagets sjunde stora kraftkälla här fått namnet ”moderenergin”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 357)

Och här skulle vi alltså få bevittna ett evigt tillstånd av död, en evig natt, en evig, allt omfattande stillhet eller livlöshet, om inte jaget genom ”urbegäret” vore knutet vid den sjunde grundenergin, moderenergin. Denna energi har säte i själva jaget, förtonar sig in i detta, liksom detta förtonar sig ut i energin och sålunda på sätt och vis blir ett med denna. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 531)

**********************************************************