Tankeklimat

Tankeklimat (dk. tankeklima) är i Martinus litteratur detsamma som kombinationer eller samspel av tankar eller tankeenergier, där olika tankar (t.ex. primitiva tankar eller osjälviska tankar) är mer eller mindre representerade beroende på individens utvecklingssteg. Dessa tankekombinationer bildar tillsammans enligt Martinus ett slags atmosfär eller ett slags klimat i jagets medvetande eller tankevärld. Martinus beskriver att en tanke är en idé eller en föreställning av strålformig natur (elektricitet) som uppkommer i individens medvetande, och tankeklimat blir därmed den andliga atmosfär inom vilket ett väsen manifesterar sig självt. Bakom en individs tankar och tankeklimat befinner sig den fasta punkten eller det namnlösa, orörliga något som utgör jaget och upphovet till alla tankar och föreställningar. Tankeklimat används i Martinus litteratur även synonymt med begreppen tanke, tankevärld och själsliv.

I symbol nr 33 som benämns ”De djuriska och mänskliga tankeklimaten” illustrerar Martinus olika tankar eller tankearter som kan kategoriseras i antingen primitiva och själviska tankearter (djuriska tankeklimat) eller osjälviska och humana tankearter (mänskliga tankeklimat). Distribueringen av dessa olika tankeklimat åskådliggör den nuvarande människans utveckling från djurriket till det riktiga människoriket. Martinus använder begreppet tankeklimat i sitt verk i ett antal uttryck, som t.ex. primitivt tankeklimat, affärsvärldens tankeklimat, grövre tankeklimat, fullkomligt tankeklimat och gudomligt tankeklimat.

Den skapar med andra ord olika slag av ”klimat” i jagets medvetande eller tankevärld. Vi kan därför kalla dessa ”klimat” för ”tankeklimat”. I den dagliga tillvaron är dessa mera kända under benämningarna glädje, sorg, ångest, längtan, fanatism, äregirighet, högmod, hetsighet, hat, girighet, förälskelse, svartsjuka, avund och många andra. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 442)

Fjärde avdelningens väsen är däremot de som har affärsvärlden som sitt rätta element, det vill säga väsen vilkas kvalifikationer och medvetandeskikt på alla områden passar väl in i den kombination av ofullkomliga eller primitiva tankeklimat, varav den jordmänskliga handelsvärlden är sammansatt. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 138)

De tankeklimat som utgör den jordiska kunskapen eller vetenskapen består huvudsakligen av ”intelligensenergi” och ”tyngdenergi”, baserat på en ännu nästan primitiv ”känsloenergi”. (Martinus, Livets Bog, del 1, st. 181)

**********************************************************