Tankevärld

Tankevärld (dk. tankeverden) används i Martinus litteratur synonymt med en individs mentalitet eller medvetande. En individs tankevärld eller medvetande är liktydigt med individens upplevelse av liv. I den inre tankevärlden återfinns tankebilder som skapas som avbilder eller tankeformationer av dess upplevelser. En tanke eller en tankebild består enligt Martinus av strålformig materia eller elektricitet som uppkommer i en individs medvetande. En individs tankevärld är därmed enligt Martinus en inre värld av elektrisk natur och den beskrivs också som den psykiska sidan av det levande väsendet. De yttre skapelserna i naturen och den fysiska världen återspeglar föreställningar och idéer i individens tankevärld, som sedan har manifesterats i materia. Ett väsens tankevärld eller mentalitet har olika utformning beroende på vilket utvecklingssteg och vilket tillvaroplan väsendet befinner sig på. I djurriket har väsendet en djuriskt medvetande och en primitiv tankevärld som präglas av den dräpande principens tankearter. I det riktiga människoriket och de högre andliga världarna har väsendet utvecklat en tankevärld som präglas av osjälviska och gudomliga tankearter som gör väsendet till ett kosmiskt medvetet väsen. Bakom en individs tankevärld och medvetande befinner sig den fasta punkten eller det namnlösa, orörliga något som utgör jaget och upphovet till alla tankar och föreställningar. Enligt Martinus analyser består allt i världsalltet av liv och därmed av medvetande, strålformig materia eller tankemateria. Världsalltet är i grunden genomströmmat av Gudomens medvetande och tanke.

De levande väsendenas tankevärld är sålunda fylld med en mängd olika tankeklimat, på samma sätt som deras fysiska värld är fylld med meteorologiska klimat. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 443)

I den andliga eller strålformiga världen ser man således inte så mycket väsendenas organismer som man ser deras medvetande eller tankevärld. (Martinus, Livets Bog, del 5, st. 1770)

Att människornas livslycka dör av denna köld och frost är då inte så egendomligt, när man mer eller mindre ignorerar den psykiska, själsliga eller andliga eld som skall tina upp den mentala isen och skapa våren och sommaren för den jordmänskliga mentaliteten eller tankevärlden. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1550)

**********************************************************