Minnesenergi

Minnesenergi (dk. hukommelsesenergi) används i Martinus litteratur synonymt med begreppet salighetsenergi. Den betecknar den sjätte och sista av sex eviga, kosmiska grundenergier som finns tillstädes i tillvaron och världsalltet och kallas jagets sjätte kraftkälla. Minnesenergin är den dominerande energin i salighetsriket som utgör det sjätte och sista tillvaroplanet av de sex riken som enligt Martinus analyser ingår i ett spiralkretslopp. Minnesenergin eller salighetsenergin ligger till grund för den förmåga som kallas minne, som innebär att en individ kan binda och bevara intryck och förnimmelser av sina upplevelser i en inre upplevelsevärld. Genom minnesenergin skapar jaget inre kopior eller minnen av sina upplevelser som lagras och kan göras tillgängliga för individen efter upplevelsen. Martinus beskriver att minnesenergin och förmågan att minnas är helt nödvändig för att en individ ska kunna bearbeta sina erfarenheter och kunna skilja på dåtid, nutid och framtid.

För den jordiska människans del i djurriket befinner sig minnesenergin på ett nästan latent och avtagande stadium, och människan har därför ett begränsat minne som inte ens omfattar detaljer i de första åren i ett fysiskt liv. I salighetsriket däremot, där minnesenergin kulminerar, lever väsendet helt och hållet i sin inre värld efter att ha kulminerat i högintellektuellt yttre skapande i den gudomliga världen som föregår salighetsriket. Individen får här, enligt Martinus analyser, tillgång till minnen av ett oräkneligt antal tidigare livs områden i hela det spiralkretslopp som har genomgåtts. I detta stadium upplevs minnena också enbart som lyckliga och angenäma, och Martinus kallar dem därför ”guldkopior”. Minnesenergin benämns även extasenergi, för att beteckna att denna sfär innebär en extatisk upplevelse av salighet, med vidsträckta inre vandringar i väsendets tidigare upplevelser.

Så småningom sker en vändning i individens medvetanderiktning, där mättnaden på ljuset i de höga andliga världarna medför en ny längtan efter att manifestera sig i den fysiska världen och ett begär efter att inträda i ett nytt spiralkretslopp. I salighetsrikets fysiska del förbereds inträdet i den fysiska världen genom att salighetsväsendets strålformiga kropp förtätas till fast mineralisk form, vilket utgör den senare hälften av salighetsriket och manifesteras i den fysiska världen i form av mineralmateria. Martinus använder även benämningen mineralriket för att beteckna detta salighetsrikets manifestation på jordklotet, men han väljer beteckningen salighetsriket för att visa att det är minnesenergin och salighetsupplevelsen som är den bärande faktorn i denna zon. Martinus betecknar minnesenergi som mineralmateria på det materiella planet, men som mental energi på det andliga planet (Den eviga världsbilden, del 5, st. 74.1)

Att kunna minnas eller ”komma ihåg”, detta är också en egenskapsfunktion och visar sig därmed även vara en energifunktion. Denna energi är ”minnesenergin”. Med hjälp av denna energi är det möjligt för jaget att skapa mentala ”kopior” av sina upplevelser eller erfarenheter. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 356)

Utan ”minnesenergi” skulle ”den inre värld” som de levande väsendenas minnen utgör, och som vi i Livets Bog lärt känna som ”salighetsriket”, inte kunna existera. Och utan denna ”invändiga värld” skulle aldrig någonsin den frånvaro av vaket dagsmedvetet liv och upplevelse i ”den yttre världen” och den därav skapade ”stillheten” eller medvetslösheten i ”ämnena” eller materien kunna uppstå, vilken åstadkommer att detta liv för oss framträder som ”oorganiskt” eller som ”mineralmateria”. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1276)

**********************************************************

Livets Bog kan läsas på svenska online på Martinus Instituts webbplats: Livets Bog, del 1-7 © Martinus Institut 1981.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial