Visdomsväsen

Visdomsväsen (dk. visdomsvæsen) betecknar i Martinus litteratur ett levande väsen som är hemmahörande i visdomsriket, dvs. det femte av sex tillvaroplan som tillsammans utgör det Martinus kallar ett spiralkretslopp eller en utvecklingsspiral. Ett visdomsväsen uppbärs av intelligensenergi som dominerande kosmisk grundenergi och Martinus använder även beteckningen ”intelligensväsen” för detta stadium i utvecklingen. Medan intelligensenergin i sig är neutral och kan användas av de nuvarande människorna på jordklotet för att manifestera dräpande handlingar i kombination med tyngdenergi, kan visdomsväsen i kraft av sin fullkomliga kärleksförmåga enbart använda intelligensen i kärlekens och intellektualitetens tjänst. Dess kulminerande intellektuella analysförmåga används i Gudomens tjänst för att skapa modeller för nya fysiska organismer som sedan ska manifesteras fysiskt i kommande världar.

Till skillnad från ett jordiskt ”intelligensväsen”, som Martinus även använder som beteckning för en kall, egoistisk materialist, är visdomsväsendet eller intelligensväsendet i visdomsriket ett rent andligt väsen. Ett visdomsväsen lever enbart av tankemateria, och kan kan materialisera sig och dematerialisera sig allt efter behov genom medveten tankekoncentration. Den strålformiga materian (se även elektricitet) lystrar här direkt till visdomsväsendenas koncentrerade önskningar och begär. Från visdomsriket förmedlas också, enligt Martinus, idéer och och tankar ner som inspiration till människor på det fysiska planet som kan förverkliga dessa i konkret form på jordklotet.

När den jordiska människan personligen skall visa sig för ett annat väsen, måste hon vanligtvis befinna sig på samma plats som detta väsen och måste därför föra sin kropp till platsen i fråga. Något sådant gäller inte för ”visdomsväsendet” . I detta väsens värld är som nämnt alla avstånd avlägsnade, och väsendena befinner sig således på sätt och vis i ”samma rum”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 363)

Och då det är väsendets mentala horisontområde eller överblick som fullständigt markerar dess framträdande i livet som ”växt”, ”djur”, ”människa”, ”visdomsväsen”, ”intuitionsväsen” och ”salighetsväsen”, blir dessa beteckningar i själva verket uttryck för mentala höjdpunkter. (Martinus, Livets Bog, del 4, st. 1089)

***********************************************************