Materia

Materia (dk. materie) används i Martinus litteratur synonymt med stoff, energi och ämnen. Martinus beskriver att materia även är samma sak som tankeklimat. Materia är enligt Martinus i sin grundanalys i själva verket allt som ligger utanför jaget. Att materia eller ämnen uppfattas som olika, t.ex. som fast eller flytande, eller som fysisk respektive andlig materia, beror på perspektivprincipen som gör att olika levande väsen har varierande förnimmelseförmågor och sinnen beroende på sitt tillvaroplan i spiralkretsloppet. Materia kan visa sig som t.ex. kraft, form, energi eller färg. Enligt Martinus kan materia framträda i fyra huvudsakliga former: fast materia, flytande materia, gasformig materia och strålformig materia. Att materien kan ha olika grader av täthet och med olika egenskaper beror på hur kombinationen av grundenergierna ser ut. Jaget kan med sin skapar- och upplevelseförmåga skapa både mer förtätad materia som framträder som fysisk, och mer förfinad materia som framträder som andlig eller strålformig materia. Martinus beskriver att materiens andliga eller strålformiga tillstånd utgör grunden för alla former av andlig tillvaro, som i sin tur ligger bakom all fysisk materia. Den materia som ur ett visst perspektiv framträder som fast, t.ex. mineralmateria, visar sig dock ur ett närmare perspektiv främst bestå av tomrum med en jämförelsevis liten mängd partiklar. Martinus beskriver att materia därmed i själva verket kan ses som ”koncentrerat ljus” (Livets Bog, del 2, st. 495). Mellan partiklarna i fast materia återfinns tomrum som består av andlig eller strålformig materia. Strålformig materia är i sin tur detsamma som elektricitet eller ande, och därmed även synonymt med medvetande. I absolut mening existerar enligt Martinus ingen fast materia, utan alla skapade företeelser består i sin innersta analys endast av tomrum och utgör illusioner, som dock upplevs som verkliga (Livets Bog, del 6, st. 1978).

Allting som i universum eller världsalltet existerar utanför det högsta elementet, som vi kallar ”jaget”, är alltså att beteckna som ”materia”. ”Materia” återigen är detsamma som sinnen och sinnesreaktion. Att något är ”mörkt” eller ”ljust”, ”fast” eller ”flytande”, ”gasformigt” eller ”andligt” är blott sinnesreaktion, på samma sätt som när något är ”vackert” eller ”mindre vackert”, ”fullkomligt” eller ”ofullkomligt”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 493)

Men utom dessa sex grundämnen finns inom vart och ett av spiralens sex stora tillvaroplan en oändlig variation av högst olika ämnes- eller materiemassor, d.v.s. alla de företeelser som vi eljest brukar beteckna som ”ämnen” eller ”materia”. (Martinus, Livets Bog, del 2, st. 485)

Då grundenergierna i vissa kombinationer skapar fysisk materia och i andra kombinationer skapar andlig materia, och materien utgör materialet för skapelsen, blir jaget således i stånd att skapa och uppleva både i fysisk och andlig materia. (Martinus, Mänsklighetens öde, kap. 13)

**********************************************************